LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015/2016. Ugglumsledens förskola

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015/2016 Ugglumsledens förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Grunduppgifter 3. Utvärdering 4. Främjande arbete 5. Kartläggning och analys 6. Förebyggande insatser 7. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Bilagor Bilaga 1: Definitioner Bilaga 2: Lagstöd Bilaga3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 4: Incidentrapport

3 1. Vision Alla barn på Ugglumsledens förskola ska känna att verksamheten är trygg, rolig och lärorik. Inget barn ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på något vis på vår förskola. Respekten för alla människors lika värde ska ständigt aktualiseras. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna Alla barn på vår förskola har samma rättigheter och ska behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa rättigheter regleras av diskrimineringslagen (2014:958) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan. Alla barn har också rätt att vistas på våra förskolor utan att bli utsatta för kränkande behandling. Denna rättighet uttrycks i Skollagen (2010:800) där det står att förskolor även ska skriva en plan mot kränkande behandling. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet i skolan. Lagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. 2. Grunduppgifter Ugglumsledens förskola har tre avdelningar, fyra i januari Vatten(1-3år) Jord(3-5) och Luft (3-5 år). Avdelning Eld (1-3 år) öppnar i Januari Vi tillhör Oxleds förskolor i södra Sävedalen i Partille kommun. Ansvarig är förskolechef Mia Hokkanen Vi kommer att slå ihop Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling på vår förskola, eftersom vi anser att de på ett naturligt sätt går in i varandra. Vi kommer att systematiskt och kontinuerligt att vika tid åt detta viktiga arbete på våra Arbetsplatsmöten och arbetslagsplaneringar och i andra forum där pedagoger möts. Årets plan kommer att utvärderas i maj 2016 och genomförs av varje arbetslag på Ugglumsledens förskola på vår gemensamma studiedag. Ny plan kommer att presenteras 15 oktober Planen gäller from 15/10-15 tom 15/10-16

4 Mål Alla som arbetar på Ugglumsledens förskola ska tillsammans med områdets teampiloter, samordnare, förskolechef och utvecklingspedagog arbeta för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och vårdnadshavare som hos personal. Vi kommer att arbeta för att alla barn ska känna sig välkomna, respekterade och trygga. Vårt mål ska alltid vara att inget barn ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela förskolans verksamhet, både vad gäller pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter. Alla som berörs av förskolans verksamhet ska ges möjlighet att aktivt delta i likabehandlingsarbetet, därför kommer vi att aktivt arbeta med barnens och vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet i vårt likabehandlingsarbete under kommande år 2015/16. Vårdnadshavares delaktighet Vi arbetar tillsammans för att skapa goda relationer till våra vårdnadshavare och erbjuda dem insyn och delaktighet i vår verksamhet, där likabehandlingsarbetet är en viktig del. Detta sker genom möten för vårdnadshavare, veckobrev, genom den årliga enkäten för vårdnadshavare, Unikum, drop-in, dokumentation, inskolningssamtal, brukarråd och andra möten i vardagen. Brukarråd kommer att initieras på föräldramöten på hösten. I brukarrådet kommer förskolan att representeras av förskolechef, en representant från varje avdelning samt föräldrarepresentanter. Målet är att mötas och bygga broar mellan hemmen och förskolan. Barnens delaktighet På Ugglumsledens förskola erbjuder vi barnen möten och samlingar dagligen, där barnen ges möjlighet att berätta om sina tankar och funderingar och på så sätt vara med och påverka verksamhetens innehåll. Barnen får möjlighet att utöva inflytande, tex genom att uttrycka sina önskningar och tankar i olika forum, men att det inte betyder att alltid få sin vilja igenom utan att det sker genom förhandling i en demokratisk process. Inför kartläggning arbetar avdelningar med tex barnens tankar om var det kan finnas roliga miljöer och miljöer som barnen kan uppleva som skrämmande genom husvandringar på den egna avdelningen och i huset samt utemiljön. Personalens delaktighet Team-piloter, samordnare, utvecklingspedagog tillsammans med förskolechef träffas regelbundet och möts för att kartlägga var vi befinner oss i likabehandlingsarbetet

5 och vad som ska ske som nästa steg. Detta arbete fortsätter sedan på de egna enheterna där likabehandlingsarbetet diskuteras och konkretiseras i den dagliga verksamheten och utmynnar i ett aktivt likabehandlingsarbete. Arbetslagsreflektioner varje vecka samt kvällsplaneringar och APT är forum för detta arbete. Genom att barnen erbjuds att vara delaktiga upplever vi att vi tillsammans får ett tryggt, roligt och lärorikt klimat i verksamheten. Förankring av planen Alla som arbetar på förskolan ska vara involverade och aktiva i arbetet med likabehandling och den ska vara känd av alla som arbetar på förskolan. Utvecklingspedagog ansvarar för att presentera likabehandlingsplanen och arbetet kring den för nyanställd personal. Områdets teampiloter, samordnare, förskolechef och utvecklingspedagog ska tillsammans arbeta för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och vårdnadshavare som hos personal. Årets Likabehandlingsplanen ska presenteras för vårdnadshavare på föräldramöten i oktober och sedan publiceras på hemsidan senast 15 oktober Utvärdering av förra årets plan Resultat och effekter av genomförda insatser och åtgärder har diskuterats på APT:n, i arbetslagen, på avdelningsplaneringar, på teampilotsträffar och på studiedagar. All personal har varit delaktig i utvärderingen av planen på studiedagen i maj Vi kommer att sträva efter att öka barnens och vårdnadshavares delaktighet och inflytande i nästa års utvärdering av vårt likabehandlingsarbete 2015/16. Brukarråd kommer att initieras på höstens möte för vårdnadshavare för att skapa en arena för förskolan och vårdnadshavare att mötas. Resultat Förra året arbetade vi i olika projekt som initierades av våra barngrupper. Vi upplevde att detta sätt att arbeta med likabehandling i barnens olika projekt gav oss möjligheter att arbeta med värdegrund och likabehandling i sammanhang som kändes meningsfulla och viktiga. På en avdelning upptäckte pedagogerna att barnen var fullt uppslukade av att utforska ljud på olika sätt, detta blev ett projekt där barnen fick utforska ljud och instrumenter från olika kulturer. Vad gäller diskrimineringsgrunden ålder så kommer vi att fortsätta att dela upp barngrupperna i mindre grupper utifrån intresse och behov och inte med fokus på ålder. Vi märker att barnen utvidgar sina kamratrelationer utifrån nyfikenhet och intresse mer än på ålder. Det vi behöver arbeta med är att göra de yngre barnen mer delaktiga, speciellt nu när vi har organiserat om genom yngrebarnsavdelningar med barn i åldern 1-3 år.

6 Vad gäller diskrimineringsgrunden funktionshinder så kommer vi att ägna ett särskilt fokus på detta under det kommande året. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet i skolan. Lagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Vi kommer att arbeta med hur vi kan leva upp till den lya lagen genom att kartlägga miljöerna på förskolan samt verksamhetens innehåll så att alla barn ryms och ges möjligheter att växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Samma gäller arbetet med genusfrågor. Vi kommer bland annat att inhandla böcker som belyser olika funktionshinder, olika familjekonstellationer och som utmanar traditionella könsmönster och dessa böcker kommer att ingå i förskolans ordinarie bokrepertoar. Några avdelningar använder sig av tecken som stöd med alla barn på sin avdelning för att förstärka språket och kommunikationen. Några avdelningar har använt sig av husvandringar för att upptäcka om det finns områden på förskolan där barnen känner sig otrygga. De flesta avdelningar upplever sig ha blivit bättre på att strukturera verksamheten både inom och utomhus och därigenom vara nära barnen och lyhörda på eventuella kränkningar. Utomhus behöver vi bli ännu bättre på att dela upp oss så att alla delar av gården har uppsikt av en pedagog. Förskolechef, utvecklingspedagog, samordnare, piloter och medarbetare behöver bli ännu bättre på att kontinuerligt träffas och utvärdera och planera och analysera likabehandlingsarbetet, genom att systematiskt ha en liggande punkt på våra APT, lärgrupper, avdelningsplaneringar. Vi har som mål att presentera årets Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling på föräldramöten i oktober och den kommer även att göras tillgänglig på förskolan samt på hemsidan på webben senast den 15 oktober. Vårt mål är att fortsätta arbeta mot målen och att alla som berörs av förskolans verksamhet ska ges möjlighet att aktivt delta i likabehandlingsarbete. På Brukarrådssmötet kom vårdnadshavare med synpunkter och tankar kring årets plan; Hur arbetar vi med diskriminering utifrån barns personlighet? Hur ser vår barnsyn ut? Hur diskuteras den? Diskriminering utifrån ett ekonomiskt perspektiv- när barn förväntas berätta om semesterar, julklappar, födelsedagspresenter-kan det finnas diskriminerande element i det? 4. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning

7 och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Ugglumsledens förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola som ser olikheter som en tillgång och där alla får utvecklas utifrån egna förmågor och intressen och känna glädje och trygghet tillsammans. Insatser 2015/2016: Linda Linder, förskollärare och ateljerista föreläser på studiedagen 17/8-15- Livet i förskolan; att upptäcka det märkliga i det vanliga Eva Andersson och Kristina Arvidsson, specialpedagoger från Stödenheten föreläser om hur vi kan möta alla barn i förskolan därefter workshop. Anna Gunnervik, rektor Skulltorpsskolan och Gustav Elovson förskolechef och chef för modersmålsenheten föreläser om hur de arbetar med att möta nyanlända i Skulltorpsområdet. Brukarrådsrepresentanter utses på Föräldramöten i höst. Det är viktigt att vårdnadshavares perspektiv på upplevelsen av trygghet synliggörs och att vi tillsammans samarbetar utifrån att vi alla vill barnens bästa. Vår utvecklingspedagog inventerar vilka språk som finns representerade på Ugglumsledens förskola och sammanställer bokpåsar som kan läsas på avdelningarna eller lånas hem. Utifrån implementering av vårt nya dokumentationsverktyg UNIKUM kommer vi att lyfta och diskutera i våra olika forum hur vi förhåller oss etiskt till vad som dokumenteras, hur det dokumentaras och hur barnens delaktighet och inflytande över vad som dokumenteras. Litteratur som köpts in utifrån detta är: -Vad berättas om mig?-barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation av Bente Svenning. -Mediepedagogik på barnens villkor- Ulla Karin Lundgren Öhman. Mini-Alp-Kollegialt lärande där pedagoger observerar varandra på huset för att få syn på det professionella uppdraget. Vi låter barnen vara delaktiga genom att erbjuda dem samtal i olika forum där vi diskuterar rättigheter, skyldigheter och olikheter.

8 Vi samtalar med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. Likabehandling som en stående punkt på varje avdelningsplanering, på APT:n där vi analyserar med frågorna: Var är vi?(kartläggning av nuläge) Vart ska vi?(vilka mål arbetar vi mot?)hur gör vi?(vilka metoder använder vi för att arbeta mot målen?)hur blev det? (Utvärdering av insatserna, vad blev bra? Varför? Vad behöver vi bli lite bättre på?) Vad projekten kommer att innehålla det kommande året vet vi inte än men vi kommer att fortsätta arbeta med helhetstänket att likabehandlingen går hand i hand med vårt övriga pedagogiska uppdrag och våra teamplaner. Varje avdelning arbetar medvetet med att lyssna in barngruppen och dess behov och arbetar medvetet med olika grupprocesser i syfte att skapa en trygg barngrupp som lär och har roligt tillsammans. Vi väljer utifrån utvärderingarna i maj 2015 att fokusera lite extra på diskrimineringsgrunderna, etnicitet, funktionshinder och genus (hbt)under kommande års likabehandlingsarbete. Vi kommer att på olika sätt fördjupa oss i dessa diskrimineringsgrunder bland annat genom olika kompetenshöjande åtgärder tex föreläsare med kunskaper i ämnet. I höst kommer barnboken att vara i fokus och studeras utifrån ett funktionshinder, genus och HBT samt etnicitet. Utvecklingspedagog inventerar vilka språk som finns representerade på varje avdelning och utifrån det skapa bokpåsar med böcker på olika språk. Dessa böcker kan lånas hem av vårdnadshavare eller finnas tillgängliga på avdelningen Vi kommer att använda oss av Pedagogiska forum varannan fredag där vi tillsammans med vår utvecklingspedagog kan lyfta olika dilemman och frågor som vi möter i förskolans pedagogiska uppdrag. Ansvariga: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Vi utvärderar kontinuerligt och systematiskt denna plan och kopplar även till vår Teamplan och Partille kommuns årshjul.(bilaga 3) Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog, samordnare och teampiloter tar särskilt ansvar för att levandegöra likabehandlingsarbetet på våra gemensamma APT:n och andra arbetslagsträffar för att hålla diskussionerna levande och ständigt aktuella. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som

9 verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö98/10 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet (skolverket.se) Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Inget barn på Ugglumsledens förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Vi lyfter kontinuerligt frågan och utmanar varandra i hur vi organiserar och planerar verksamheten så att vi inte omedvetet styr barnen utifrån ett genusperspektiv i val av lekar, aktiviteter material och förhållningssätt. Vi vill att barnen gör sina egna val utifrån nyfikenhet och intresse som människor och inte utifrån sin könstillhörighet. Vi vill bli ännu bättre på att erbjuda material, leksaker, böcker mm som spegla sig i de representationer som finns i böcker, leksaker osv. Vi kommer att inhandla barnböcker under året som speglar olika etniciteter, funktionshinder, familjekonstellationer osv. Utifrån böckerna har barnen möjligheter att ställa frågor och kanske utmana vårt sätt att förhålla oss normkritiskt till olika föreställningar. Vi arbetar med att öppna upp mellan avdelningar så att nya kamratrelationer kan uppstå. Ansvar: Alla pedagoger Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Vi skapar tillfällen att belysa vilka olika språk som talas på vår förskola och skapar bokpåsar som kan lånas hem eller läsas på avdelningen.

10 Vi samtalar och lyfter vilka olika länder det finns på jordklotet. Dels de länder som barnen känner till eller har anknytning till, vad det talas för språk, musik, mat och helger och traditioner. Vi följer multikulturella almanackan för att kunna följa andra länders olika firanden och erbjuder föräldrar eller andra med annan etnisk bakgrund att dela med sig av sina erfarenheter. Vi samarbetar med köket och hoppas kunna initiera möten med mat från olika kulturer på förskolan. Vi lånar böcker från biblioteket som belyser olika etniska tillhörigheter och olika språk. Ansvariga: All personal Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Vi belyser att det finns olika religioner och trosuppfattningar och att det är varje människas rätt att själv välja vad den vill tro på. Det finns inga rätt och fel vad gäller religion och trosuppfattningar. När vi följer den multikulturella almanackar kan vi lyfta och belysa olika religioners sätt att fira tex sina högtider och jämföra med de religioner som vi känner till. Ansvariga: Alla pedagoger Funktionshinder: Mål: Att ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Vi organiserar vår verksamhet utifrån en syn på integrering där alla barn ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Vi kartlägger våra miljöer så att de inbjuder till lek och lärande för alla våra barn som går på Ugglumsledens förskola. Genom systematiskt kvalitetsarbete där vi kontinuerligt dokumenterar, analyserar och reflekterar kring vår verksamhet för att förvissa oss om att vi arbetar mot allas delaktighet. Vi använder medvetet tecken och bilder som stöd i verksamheten för hela barngruppen på de avdelningar som använder sig av kommunikationsstöd. Vi får stöd och kompetensutveckling när vi så önskar från Stödenheten i Partille.

11 Vi lånar böcker med anknytning till funktionshinder. Vi kommer även att inhandla böcker som belyser olika funktionshinder. Ansvarig: Alla pedagoger Sexuell läggning Mål: Vi vill arbeta för att barnen på vår förskola ska ha möjlighetet att skapa sin egen sexuella identitet utan att vi vuxna försöker att påverka dem åt något håll. Insats: Vi pedagoger använder pedagogisk dokumentation tillsammans på våra arbetslagsplaneringar och reflektioner, för att få syn på våra handlingar och för att förvissa oss om att dessa är i enlighet med förskolans värdegrund. Vi lånar böcker på biblioteket som belyser sexuell läggning på olika sätt och diskuterar med barnen om vad de läst och hur de uppfattat det. Vi inhandlar böcker till förskolan som belyser olika aspekter av genus, familjekonstellationer och vi kommer att särskilt uppmärksamma genus och traditionella könsmönster under kommande år. Ansvar: Alla pedagoger Ålder Mål: Vi vill skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder. Vi vill arbeta för att öka de allra yngsta barnens delaktighet och inflytande. Insats: Genom att dela upp barnen i mindre grupper, som inte är åldersindelade vill vi ge utrymme för barnen att skapa nya konstellationer och kamratrelationer. Vi arbetar också medvetet med tvärgrupper mellan avdelningarna för att möjliggöra för barnen att skapa nya relationer. Vi kommer också att särskilt uppmärksamma så att de yngsta barnen ska kunna göra sina röster hörda. I år har vi startat en yngrebarnsavdelning där barn mellan 1-3 år går. I januari 2016 öppnar vi en fjärde avdelning på Ugglumsleden med åldrarna 1-3 år.

12 5. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte i 2015/16 års plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, tex vilka böcker, material har vi framme? Hur ser miljön inom-och utomhus ut ur ett diskriminerings och kränkningsperspektiv? Hur ser miljön ut utifrån tillgänglighet? Vi vill göra både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar eller andra metoder för att få syn på var det kan ske kränkande behandling och i vilka områden barnen kan känna sig otrygga på förskolan. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Vi vill erbjuda föräldrar att utöva delaktighet och inflytande genom att bjuda in dem på föräldramöten och delta i diskussioner kring likabehandling, på drop-in, brukarrarråd mm Mini-Alp. Vi använder oss av kollegialt lärande, där vi observerar varandra i arbetslagen på huset för att bli mer medvetna om hur vi använder vårat professionella ledarskap i mötet med barnen. Analys: I vår kartläggning har framkommit följande riskområden:

13 När vi tittat igenom vad vi har för material, som leksaker, böcker på avdelningarna har vi upptäckt att vi inte har så mycket med anknytning till etnisk tillhörighet. Vi har inte böcker på alla de språk som talas på förskolan. Vi har upptäckt att vi inte har böcker som belyser olika funktionshinder. Vi har upptäckt att säkerheten kan vara bristfällig vid skogssluttningen. Vi har upptäckt att gården kan kännas liten när alla barnen är ute samtidigt och det lätt blir konflikter när leksaker ska delas mellan många barn. För att ny personal ska få vetskap och insyn i vårt likabehandlingsarbete kommer vår utvecklingspedagog att ha ett särskilt ansvar för att informera nyanställda på förskolan om detta viktiga arbete. 6. Förebyggande Ålder Åtgärd: För att motverka åldershierarkier på avdelningarna, delar vi upp barngruppen i mindre grupper efter deras intresse och behov. Vi tror att detta gynnar barnen och ger dem utrymme att knyta nya kamratrelationer och nya möten och konstellationer uppstår i leken både inom- och utomhus. Vi pedagoger måste öka vår medvetenhet om åldershierarkier på våra avdelningar och se till att allas delaktighet och inflytande lyfts fram, så att inte bara de äldre barnens röster blir hörda. Ansvar: Alla pedagoger Kön: Åtgärd: Vi kommer att särskilt uppmärksamma vårt pedagogiska material såsom vilka barnböcker som förskolan erbjuder. Vi kommer att inhandla böcker som belyser traditionella könsmönster på ett normkritiskt sätt och som belyser olika familjekonstellationer. Ansvar: Alla pedagoger Etnisk tillhörighet

14 Åtgärd: Utvecklingspedagog inventerar vilka språk som talas på förskolan och utifrån det skapa bokpåsar med böcker på de olika språken. Dessa kan sedan lånas hem eller läsas på förskolan. Vår Utvecklingspedagog kontaktar Partille bibliotek och ber dem plocka ut böcker som belyser etnisk tillhörighet samt olika språk. Vi använder oss av multikulturella almanackan för att synliggöra andra länders kulturer och firanden. Vi talar om olika länder och resvägar där barnen rest på semestrar och tittar och studerar jordgloben tillsammans. Ansvar: Alla pedagoger Funktionshinder Åtgärd: Vi ska erbjuda en verksamhet där alla barn ska trivas och må bra. För att vi ska förvissa oss om detta använder vi pedagogisk dokumentation som ett verktyg att analysera och reflektera kring vår verksamhet och få syn på det som måste utvecklas och förbättras. Om vi arbetar med tecken som stöd använder vi det med alla barnen så att alla kan kommunicera och förstärka språket både med varandra och pedagogerna och ingen pekas ut. Vi ser till att våra böcker som vi har på förskolan även belyser olika funktionsnedsättningar. Vi ser över våra miljöer både inne och ute för att förvissa oss om att tillgängligheten finns för alla våra barn. Ansvar: Alla pedagoger Kränkande behandling Åtgärd Vi strukturerar verksamheten så att vi delar upp barnen i mindre grupper genom att tex vissa går på omvärldsorientering utanför förskolegården, andra stannar inne och arbetar i ateljéerna/byggrummen, vilket ökar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande och göra sin röst hörd när grupperna inte är så stora. Vi organiserar oss i förskolans miljöer, både inom och utomhus så att vuxna alltid kan ha en god uppsikt över barngruppen och kan därför snabbt ta tag i händelser som kan upplevas som kränkningar och reda ut saker. Vi arbetar med värdegrundsfrågor i olika sammanhang, på samlingar, samtal utifrån litteratur, berättelser, saker som barnen har varit med om och vill lyfta. Genom pedagogisk dokumentation. Diskussioner med barnen om normer och värden. Demokratiskt arbete.

15 Respektfullt bemötande av alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexualitet. Brukarrådet önskar lyfta frågan hur förskolan arbetar med barnsynen, tex med barns olika personligheter- kan det finnas diskriminerande eller kränkande inslag utifrån det i förhållande till förskolans verksamhet? Brukarrådet tog också upp frågan kring kränkande behandling och diskriminering utifrån ekonomiskt perspektiv- kan det finnas inslag av detta när eller om barn ombeds berätta om semestrar, presenter, kalas eller ta med matsäck till förskolan vid utflykter? Ansvar: Alla pedagoger 7.1 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

16 Att i organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Att det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion. Att skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.2 Policy På Ugglumsledens förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interaktion med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare. När en förskollärare eller annan personal få kännedom om att ett barn har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten anmäls detta till förskolechef som i sin tur anmäler till huvudman. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Om situationen upprepas skall alltid förskolechefen informeras och händelsens dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den

17 personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenteras och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. Bilaga 1 Definitioner Begrepp förklarade av diskrimineringsombudsmannen(do)och i Skolverkets allmänna råd 2009.

18 Diskriminering- är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Trakasserier och kränkande behandling- handlar om när ett uppträdande kränker ett barns värdighet. Det kan handla om slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier- definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller andra egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, fjolla eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling- definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text och bildburna. Mobbing- som är en form av kränkande behandling, när en eller flera personer flera gånger under en tid blir utsatta för negativa handlingar från eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbing från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Fler definitioner och begrepp finns att läsa på DO och skolverkets allmänna råd Bilaga 2 Lagstöd Barnens och elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan och förskolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter

19 Barnkonventionen Diskrimineringslagen(2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen- förbud mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga. Där anges; Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättande av likabehandlingsplan varje år Skollagen-förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet: Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse över vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Bilaga 3

20 Bilaga 4 ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

21 Ort och datum: Barn/elev: Personnummer: Förskola: Läsår: Grupp/klass. Pedagog/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till förskolechef/rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: 1 (2) UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum:

22 Barn/elev: Förskola/skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. Inblandade Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

23 Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Personal - elev Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc. Åtgärder Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal

24

25