Jämtlands Gymnasieförbund

Transkript

1 Jämtlands Gymnasieförbund Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan Dnr Mikael Cederberg Thomas Nilsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Planeringsförutsättningar Nya och förändrade kompetenskrav Gymnasieskolan GYMNASIESKOLA Elevutvecklingen i Jämtlands län Elevprognos för Jämtlands Gymnasium 2013/ Gymnasiesärskolan Elevprognos för Gymnasiesärskolan Kommunal vuxenutbildning VUX Vision Uppdrag och syfte Mål och resultat Mål enligt gällande utbildningsplan Resultatmål för uppföljning av ägardirektiv och förbundsordning Resultatmål för utbildningsverksamheten 2013/ Ekonomi Antaganden/förutsättningar budget Ramar Investeringar Bilagor Bilaga 1: Resultatbudget Bilaga 2: Finansieringsbudget Bilaga 3: Balansbudget j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 2 (25)

3 1. Inledning Kommunalförbundet Jämtlands Gymnasieförbund bildades den 1 juli Förbundet ägs av primärkommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund. Förutom nationella lagar och förordningarna består förbundets övergripande styrdokument av förbundsordning och reglemente, samt ägardirektiv från medlemskommunerna. Därtill har förbundets direktion antagit en egen Utbildningsplan, Verksamhetsplanens syfte är att styra förbundets verksamhet i enlighet med nationella styrdokument, samt i ägarnas intresse. Verksamhetsplanen ska stödja det systematiska kvalitetsarbetet på rektorsområdes- och programnivå inom organisationen, men även vara vägledande för andra förbundsövergripande riktlinjer. Planen ska årligen revideras utifrån nya förutsättningar och resultat, samt direktiv från lagstiftare och ägare. Budgeten följer kalenderåret, medan verksamhetsplanen följer utbildningsåret. 2. Planeringsförutsättningar 2.1. Nya och förändrade kompetenskrav Kraven på en slutförd gymnasieutbildning har ökat och kommer att vara mycket viktig för att kunna få arbete i framtiden. Arbetsmarknaden kräver idag en högre kompetens och dessutom förmåga att under sin yrkeskarriär lära om och lära nytt. Detta ställer nya och högre krav på gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I Jämtlands län är det många branscher som uttrycker oro för att det kommer att saknas arbetskraft med rätt kompetens i framtiden. Som länets största gymnasieutbildare för både unga och vuxna har Jämtlands Gymnasieförbund en avgörande roll i länets kompetensförsörjning. EU-kommissionen har listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 3 (25)

4 Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Förbundet har för närvarande ett särskilt fokus på digital kompetens, bland annat genom investeringar i bättre teknik. Kunskap skapas i samspel mellan människor och för dagens ungdom sker ofta detta samspel digitalt. Digital kompetens har också betydelse för elevernas resultat. Den allt större vanan att hämta och dela information samt agera över nätet förändrar förutsättningarna för samverkan i olika former. Både arbetslivet och högskolestudier förutsätter numera digital kompetens Gymnasieskolan Elevantalet nådde sin topp under Efter 2009 har elevantalet successivt minskat, men gymnasieskolan har idag fler elever än vad befolkningsprognosen för gymnasieåldrarna säger. Det beror inte på att elevprognoserna slagit fel, utan på att fler elever går längre än tre år i gymnasiet. Förklaringen ligger i ökningen av antalet elever som hoppar av en påbörjad gymnasieutbildning och börjar om på en ny. Det här är något som ökat under senare år och som ytterst beror på det stora överutbudet av gymnasieplatser. Att fler elever går i gymnasieskolan under fyra år istället för tre innebär en relativ kostnadsökning för kommunerna. Elevernas förstahandsval avgör dimensioneringen av olika program. De senaste årens elevminskning på cirka 20 % har hittills inte inneburit några större förändringar av programutbud och antal elevplatser. Andelen elever som valt en kommunal gymnasieskola har ökat de senaste två åren, 72 procent av eleverna i förbundets medlemkommuner har valt att gå på Jämtlands Gymnasium. En liknande utveckling ser vi länets övriga kommuner. Med färre elever kommer det att bli svårt för alla nuvarande skolor att kunna behålla sitt utbud av program. Det finns idag fyra fristående gymnasieskolor i Östersundsomj! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 4 (25)

5 rådet. Mycket talar att någon av dessa skolor kan komma att läggas ned under perioden fram till Elevminskningen ställer fortsatta krav på omställning för att anpassa verksamheten till ett minskat elevantal. Anpassningsåtgärderna berör både personal och lokaler. Trots framtida pensionsavgångar kan det bli aktuellt med personalminskningar fram till och med Samtidigt finns det ett ökat rekryteringsbehov inom vissa lärargrupper. Inom gymnasieskolan sker en utveckling där sjunkande elevantal i kombination med ett överutbud av programplatser medför: En ökad rörligheten för elever mellan program och skolor. Att fler elever väljer att börja om gymnasieskolan genom att välja ett nytt program. Att andelen elever som kommer in på sitt förstahandsval ökar. Gymnasievalet 2012 visade också att en större andel elever valt högskoleförberedande program. Några av yrkesprogrammen har därför fått färre sökande än beräknat. Om utvecklingen fortsätter kan det innebära att färre att nationella inriktningar kan startas, alternativt att något eller några yrkesprogram hotas av nedläggning GYMNASIESKOLA 2011 Verksamhetens planering och utveckling är fortsatt starkt knuten till införandet av en ny skollag och en ny gymnasiereform. Nedan följer en kort sammanfattning av nya statliga styrdokument för gymnasieskolan: Den nya gymnasieskolan har 18 program, 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram, med sammantaget 60 inriktningar. Gymnasieskolan har fått en ny läroplan som gäller från den 1 november Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det Individuella programmet har ersatts med fem introduktionsprogram. Antagningskraven har förändrats, nu krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. För att vara behörig till yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 5 (25)

6 Betoningen på entreprenörskap är stark och ska genomsyra hela gymnasieskolan. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Fler beslut kan överklagas, bland annat åtgärdsprogram och rätt till skolskjuts. Lärares och rektorers allmänna befogenheter har förtydligats. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande. Skolinspektionen har möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig Elevutvecklingen i Jämtlands län Den demografiska utvecklingen visar på en fortsatt nedgång av elevantalet, som beräknas vara som lägst läsåret 2015/2016. Från 2016/2017 och framåt märks en uppgång, i huvudsak i Krokoms och Östersunds kommuner. De närmaste två åren är det dock en betydligt större grupp elever som lämnar gymnasieskolan jämfört med gruppen förstaårselever, vilket kommer att vara utmanande för alla gymnasiehuvudmän i länet. Antal 16-åringar i länet Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 6 (25)

7 Elevprognos för Jämtlands Gymnasium 2013/2014 Under de senaste två åren har Jämtlands Gymnasium och andra kommunala huvudmän tappat färre elever än beräknat. Det beror dels på att färre elever har valt att gå på fristående skolor, dels att fler elever än tidigare går i gymnasieskolan under fyra år. Prognosen för läsåret 2013/2014 indikerar att cirka 877 elever lämnar gymnasiet samtidigt som ungefär 879 elever påbörjar sina gymnasiestudier. Minskningen totalt sett beräknas till 118 elever. Elever i Jämtlands Gymnasium IV/IM SÄR Åk 3 Åk 2 Åk 1 Demografikurva Gymnasiesärskolan 1/ införs en ny och reformerad gymnasiesärskola. Strukturen i den nya gymnasiesärskolan är anpassad till den förändring som införs för gymnasieskolan: Elever ska kunna söka utbildningar och ha rätt att bli förstahandsmottagen på samma sätt som i gymnasieskolan, samt ges möjlighet till inackorderingstillägg. Nio nationella program införs: Administration, handel och varuhantering : Estetiska verksamheter : Fastighet, anläggning och byggnation : Fordonsvård och godshantering : Hantverk och produktion : Hotell, restaurang och bageri : Hälsa, vård och omsorg : Samhälle, natur och språk : Skog, mark och djur. Alla nationella program kommer att innehålla en garanterad undervisningstid på timmar under 4 år, arbetsplatsförlagt lärande, gymnasiesärskolegemensamma ämnen, gemensamma karaktärsämnen, programfördjupning/breddning, individuellt val samt gymnasiesärskolearbete. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 7 (25)

8 Det införs ett Individuellt program som kan innehålla estetisk verksamhet, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, natur och miljö, individ och samhälle, samt språk och kommunikation. Möjligheter till riksrekryterande utbildning, till exempel riksidrottsutbildning, särskilda varianter och gymnasial lärlingsutbildning ska finnas. Eleverna ges ett gymnasiesärskolebevis efter fullgjord utbildning. Anmälningsskyldighet för personal om elev misstänks vara felplacerad. Ett förslag till ny läroplan för gymnasiesärskolan ska presenteras under april Gymnasieförbundet planering för de närmaste åren är att gymnasiesärskolan ska vara förlagd både i gymnasiebyn och på Torsta. Nationella och individuella program ska finnas på båda platserna. För att klara uppdraget i reformen krävs ett närmare samarbete mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan än idag Elevprognos för Gymnasiesärskolan Jämtlands Gymnasium är den huvudsakliga utbildaren inom gymnasiesärskolan i Jämtlands län. Sedan ett par år tillbaka har antalet elever minskat från 130 elever till cirka 115. Från och med läsåret 2013/2014 sker en kraftig elevminskning. Bedömningen är att gymnasieförbundet kommer att ha totalt cirka 80 elever på sikt. Det kommer att vara en utmaning att kunna behålla ett brett och kvalitativt utbud med ett mindre elevantal. Personalminskningar kommer att genomföras. Elevutveckling gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan 140 Elever åk06 åk07 åk08 åk09 åk10 åk11 åk12 åk13 åk Läsår j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 8 (25)

9 2.4. Kommunal vuxenutbildning Jämtlands Gymnasieförbund är länets största kommunala vuxenutbildare. För närvarande har förbundet - genom Jämtlands Vux - huvudmannaskapet för vuxenutbildningen i Ragunda. Jämtlands Vux och är utförare i stora delar av Bräckes och Östersunds kommunala vuxenutbildning. Från årsskiftet har Jämtlands Vux bland annat ansvaret för Grundläggande nivå och Särskild utbildning för vuxna, Bygg & anläggning, El- & energi, Fordon, Hantverk, Naturbruk, VVS & fastighetsskötare, Maskinförare, Estetiska kurser samt Orienteringskurser. Jämtlands Vux genomför även arbetsmarknadsutbildningar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och kommuner. För närvarande har förbundet cirka 400 elever inom vuxenutbildning. Elevutvecklingen de närmaste två åren beror på utvecklingen av det statliga stödet till yrkesutbildning, samt efterfrågan från elever och köpare av vuxenutbildning VUX2012 Den 1/ infördes en ny vuxenutbildningsreform, VUX2012. Sammanfattningsvis är den kommunala vuxenutbildningen förändrad enligt följande: Förstärkt individperspektiv. Individuell studieplan i alla skolformer. Rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Nya ämnes- och kursplaner. Ny betygsskala o kunskapskrav, A-F (undantag särskild utbildning för vuxna). Gymnasieexamen istället för slutbetyg. Validering definieras i skollagen. Vuxenutbildningen ska bedrivas kontinuerligt hela året. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 9 (25)

10 3. Vision Visionen för Jämtlands Gymnasieförbund är enligt Utbildningsplanen följande: Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle. 4. Uppdrag och syfte Syftet med Jämtlands Gymnasieförbund är enligt förbundsordningen att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen, samt bidra till lokal och regional utveckling och tillväxt. Uppdraget är enligt förbundsordningen att ta ansvar för: 1. Medlemskommunernas skyldigheter och befogenheter vad gäller ungdomars utbildningar i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. 2. Viss annan verksamhet som medlemskommunerna uppdrar åt förbundet att utföra (exempelvis vuxenutbildning). 3. Åligganden som enligt gällande skolförfattningar åvilar respektive hemkommun utöver den egentliga undervisningen avseende olika elevgrupper hemmahörande i medlemskommunerna. I förbundsordningen kan man utläsa följande syfte med förbundet: Utbildningen motsvarar ungdomarnas behov och efterfrågan samt står i samklang med regionens förutsättningar. Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studeranden från övriga länet. Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 10 (25)

11 5. Mål och resultat 5.1. Mål enligt gällande utbildningsplan Jämtlands Gymnasieförbunds Utbildningsplan för Lustfyllt Livslångt Lärande har 11 mål som är indelade under rubrikerna kunskap, trygghet och utveckling. Kunskap 1. Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv. 2. Varje elev känner till betygskriterierna och får goda förutsättningar att uppnå minst betyget E. 3. Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten. 4. Utbildningens lärmiljö är modern, flexibel, framtidsinriktad och har hög kvalitet. Trygghet 5. Alla känner sig trygga och respekterade. 6. Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter. 7. Alla är olika, men lika mycket värda. Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter. 8. Gymnasiet främjar den fysiska och psykiska hälsan samt sunda matvanor. Utveckling 9. Alla har ett verkligt inflytande över verksamheten och främjar demokratiska arbetsmetoder och förhållningssätt. 10. Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld. 11. Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö Resultatmål för uppföljning av ägardirektiv och förbundsordning Varje år fastställer förbundets medlemskommuner ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund. Direktiven anger ekonomiska förutsättningar och riktlinjer, informationskrav och speciella verksamhetskrav. De speciella verksamhetskrav för 2013 som anges j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 11 (25)

12 är kopplade mot miljö, förbättrad folkhälsa, arbetsmiljö, uppföljningsansvaret, samt förebyggande arbete för extraordinära händelser. Resultatmål 2013 Fler av medlemskommunernas gymnasieelever studerar i förbundets skolor (Utgångsläge 73 %) Förbundet har fler antagna på förstahandsval i gymnasieskolan (Utgångsläge 86 % (delår aug)) Sjukfrånvaron ska vara lägre än föregående år (Utgångsläge sjukfrånvaro 4,3 % och långa sjukfall 60,2 %) Finansiellt ska förbundet göra ett nollresultat 5.3. Resultatmål för utbildningsverksamheten 2013/2014 Förbundets utgångspunkt är att all verksamhet ständigt kan förbättras, oavsett befintliga resultat. Mot bakgrund av det statliga lagkravet att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen - samt lokala politiska prioriteringar utifrån förbundsordning, utbildningsplan och ägardirektiv - antas fem förbättringsområden för att åka måluppfyllelsen. Förbättringsområdena indelas enligt gymnasieskolans läroplan, men omfattar även gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning. Till varje förbättringsområde knyts ett antal resultatmål som årligen prövas utifrån uppdraget, uppnådda resultat och elevernas behov. De förbundsövergripande resultatmålen ska ligga till grund för rektorsområdenas och programmens systematiska kvalitetsarbete. Behoven av förbättrade resultat varierar mellan rektorsområdena och förbundets olika program och verksamheter. Det åligger varje områdeschef och rektor att årligen följa upp och analysera resultaten inom den verksamhet man ansvarar för, och utifrån det prioritera förbättringsåtgärder för att nå bättre resultat. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 12 (25)

13 För att nå faktiska resultat av förbättringsåtgärderna krävs tydliga prioriteringar. Konsekvensen av det är att verksamheterna årligen kan prioritera olika resultatmål utifrån lokala behov och resultatanalyser. Det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas enligt följande: SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Identifiera förbättringsområden för ökad måluppfyllelse 3 : Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen RO1 Analys av resultat Huvudmannanivå RO2 Analys av resultat o.s.v. Förbundsövergripande resultatmål Stödja RO-arbetet tillhandahålla statistik Hålla ihop arbetet vilka gemensamma slutsatser kan vi dra likheter/olikheter hjälpa varandra Förbättringsområden på kansliet som utvecklar utbildningen Utvärdering hur gick det? Prioritera förbättringsområde (n) Utvärdering hur gick det? Prioritera förbättringsområde (n) Arbete under läsåret hur går det? Arbete under läsåret hur går det? En gemensam nämnare med kvalitetsarbetet är att gymnasieförbundet ska erbjuda utbildningar av hög kvalitet som motsvarar de studerandes förväntningar och samtidigt inbjuder nya studerande till förbundets gymnasie- och vuxenutbildningar. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 13 (25)

14 Förbättringsområde 1) KUNSKAP Mål i läroplanen Resultatmål 2013/2014 Av huvudmannen givna förutsättningar till rektor för att uppnå målen Målen är att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud Alla gymnasieprogram ska ligga över riksgenomsnittet i genomsnittligt meritvärde Utgångsläge? Ej mätt tidigare Minska andelen avhopp från nationella gymnasieprogram Utgångsläge? % Ej mätt tidigare Öka andelen avgångselever som lämnar förbundet med slutbetyg/examen Utgångsläge? % Ej mätt tidigare Öka andelen studerande som upplever att de har deltagit i ett eller flera internationella projekt under sin utbildning Utgångsläge 69,6 % Tillhandahålla betygsstatistik och resultatuppföljning som underlag till lokala analyser, jämförelser och åtgärder för att förbättra elevernas kunskaper Genomföra förbundsövergripande elevenkäter som underlag till lokala analyser, jämförelser och åtgärder för att förbättra elevernas kunskaper Anpassa antalet elevplatser och ekonomi till godtagbara förutsättningar för en kvalitativ undervisning Anpassa lokalerna till dagens och framtidens pedagogiska behov Ge stöd till tjänsteplanering och schemaläggning Ge stöd kring utveckling av informationsteknik och IT-pedagogik Ge stöd till årlig antagning Ge stöd för att utveckla fysiska och/eller virtuella utbyten med elever från andra länder Kartlägga orsaker till avhopp och stödja arbetet med att minska antalet avhoppare och bytare Stödja arbetet med att öka antalet lärlingsplatser på yrkesprogram Bidra till utvecklingen av Teknik- och Vårdcollege j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 14 (25)

15 Mål i läroplanen Resultatmål 2013/2014 Av huvudmannen givna förutsättningar till rektor för att uppnå målen som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 15 (25)

16 Förbättringsområde 2) NORMER OCH VÄRDEN Mål i läroplanen Resultatmål 2013/2014 Särskilda förutsättningar av huvudmannen 2013/2014 Målen är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Öka andelen studerande som upplever att de är trygga i sin utbildningsmiljö Utgångsläge 96,5 % Öka andelen studerande som anser att alla behandlas likvärdigt Utgångsläge 83,6 % Öka andelen studerande som anser att miljö- och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen Utgångsläge 77,4 % Genomföra förbundsövergripande elevenkäter som underlag till lokala analyser, jämförelser och åtgärder för att förbättra elevernas normer och värden Gemensam policy för likabehandling som grund för årligt reviderade likabehandlingsplaner med utgångspunkt från förbundets policy för likabehandling Gemensam elevhälsoplan som stöd för att långsiktigt säkra en likvärdig elevhälsa för alla elever Gemensam drogpolicy som stöd för att långsiktigt minska droganvändningen Genom externa samarbeten med andra myndigheter och organisationer bidra till att förbättra hälsotalen och minska droganvändningen Gemensam krisplan och krisgrupp för att stödja kärnverksamheten vi extraordinära händelser Stödja arbetet med att, internt och externt, kommunicera positiva resultat i verksamheten j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 16 (25)

17 Förbättringsområde 3) ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Mål i läroplanen Resultatmål 2013/2014 Särskilda förutsättningar av huvudmannen 2013/2014 Målen är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Öka andelen studerande som anser att det går att påverka innehåll och arbetssätt i olika kurser Utgångsläge 82,3 % Öka andelen studerande som anser att de fått information om målen i olika kurser och vad som krävs för att få ett visst betyg Utgångsläge 92,1 % Genomföra förbundsövergripande elevenkäter som underlag till lokala analyser, jämförelser och åtgärder för att förbättra elevernas ansvar och inflytande Bidra till att fungerande skolkonferenser ska finnas på samtliga gymnasier Ha system för att på politisk nivå ta tillvara de studerandes synpunkter på sin arbetsmiljö, skolmåltider, med mera Studerande ska involveras i arbetsgrupper kring särskilt viktiga planeringsprocesser, till exempel utformningen av den nya gymnasiebyn j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 17 (25)

18 Förbättringsområde 4) UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV Mål i läroplanen Resultatmål 2013/2014 Särskilda förutsättningar av huvudmannen 2013/2014 Målen är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Öka andelen studerande på yrkesprogram och yrkesvux som anser sig nöjda med sitt arbetsplatsförlagda lärande Utgångsläge? % Ej mätt tidigare Öka andelen studerande på högskoleförberedande program som anser att de under sin studietid har fått kontakt med både högre utbildning och arbetsliv Utgångsläge? Ej mätt tidigare Öka andelen studerande som anser sig nöjda med sin utbildning som helhet (mäts på sistaårselever) Utgångsläge 88,7 % Genomföra förbundsövergripande elevenkäter som underlag till lokala analyser, jämförelser och åtgärder för att förbättra elevernas möjligheter till utbildningsval arbete och samhällsliv Bidra till att upprätta fungerande programråd/branschråd med representanter från näringsliv och samhälle Bidra till samverkan med högre lärosäten för att öka övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre studier senast tre år efter avslutat gymnasium j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 18 (25)

19 Förbättringsområde 5) BEDÖMNING OCH BETYG Mål i läroplanen Resultatmål 2013/2014 Särskilda förutsättningar av huvudmannen 2013/2014 Målen är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Öka andelen studerande som anser att de har fått rättvisa betyg Utgångsläge 91,3 Avvikelsen mellan kursbetyg och resultat på nationella prov ska inte vara högre än riksgenomsnittet Utgångsläge? Ej mätt tidigare Genomföra förbundsövergripande elevenkäter som underlag till lokala analyser, jämförelser och åtgärder för att förbättra elevernas kunskaper om bedömning och betyg. Organisera verksamheten så att kontinuerlig kompetensutveckling och jämförande bedömning kan genomföras inom såväl gymnasiegemensamma ämnen som yrkesämnen. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan 19 (25)

20 Fastställd: 2012-xx-xx 6. Ekonomi Förbundet är i dagsläget halvvägs inne i den demografiska nedgång av elevantalet som beräknas fortsätta fram till och med Minskningen av elevkullarna har inneburit successiva kostnadsreduceringar inom verksamheten och 2010 ålades också förbundet strukturella besparingar på sammanlagt 12,5 mkr. Förbundet har hittills klarat dessa kostnadsanpassningar utan att begära tillskott av medel från ägarkommunerna och har, trots ett minskat elevunderlag totalt sett, för andra året i rad ökat marknadsandelarna gentemot friskolorna. Kommande års behov av kostnadsminskningar uppgår till minst 15 mkr. Om förbundet kompenseras för permanenta lönekostnadsökningar reduceras behovet till cirka 10 mkr. Förutsättningarna inför 2014 fastställs av ägarna under våren Antaganden/förutsättningar budget 2013 I ägardirektiven för 2013 framgår att förbundet får räkna upp elevplatspriserna med i genomsnitt högst 2,1 %. I uppräkningen ligger en indexuppräkning med 2,5 % för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader. Förbundet har dock gjort bedömningen att en uppräkning med 4,1 % är nödvändig för att täcka de fördyringar det ettåriga läraravtalet på 4,2 % samt den kommande lönerörelsen under 2013 för med sig. Förbundets lönepolitiska bedömning är att löneökningen för lärarna under 2013 kommer att ligga i paritet med utfallet i 2012 års lönerörelse. Om förbundets finansiella villkor inte justeras av ägarkommunerna, med anledning av avtalsrörelsernas effekter på kostnaderna för lärarlöner, innebär mellanskillnaden mellan tilldelad ram och faktiska löneökningar en ofinansierad post på 5,0 mkr under Om förbundet inte ges kompensation för permanenta kostnadsökningar för lärares löneutveckling skärps kraven på åtgärder för att minska förbundets strukturella kostnader och därmed ambitionsnivåer. Direkta sparkrav, i kombination med färre elever och ökade kostnader för att införa statliga utbildningsreformer, kan inte hanteras utan att program/verksamheter läggs ned. Elevantalet i gymnasieskolan beräknas till under vårterminen 2013 och under höstterminen Inom gymnasiesärskolan bedöms elevantalet uppgå till 115 under vårterminen och 93 under höstterminen. Antalet vuxenelever beräknas uppgå till cirka 400. Totalt kan förbundet således komma att ha ungefär studerande höstterminen Beräkningarna bygger på Regionförbundet i Jämtlands läns proj! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2012 med flerårsplan 20 (25)

21 Fastställd: 2012-xx-xx gnos över antalet 16-åringar i länet med antagandet att förbundets marknadsandel är oförändrad mellan vår- och hösttermin. Utifrån ovanstående grundvärden har förbundet ett kostnadsreduceringsbehov på totalt cirka 15 mkr, varav cirka 10 mkr beror på elevminskningen och 5,0 mkr av hittills ofinansierade löneökningar. I budgeten har antagits att åtgärder för att anpassa kostnadsmassan i relation till beräknad intäktsvolym genomförs. Inget antagande om ytterligare friskoleplatser och eventuella nyetableringar av sådana har gjorts. Vid förändringar i ovanstående prognoser, preliminärt intag 1 februari samt faktiskt elevantal per 15 februari och 15 september, kommer budgeten att revideras. Prognoser på eventuella omställningskostnader kan göras när organisationen för höstterminen 2013 fastställs under våren, detta eftersom elevernas val och efterfrågan styr behovet av personal och lokaler. Personalomsättningen i form av pensionsavgångar kan i det sammanhanget påverka behovet av kostnadsanpassning i form av uppsägningar. Förutom gymnasieskola och gymnasiesärskola har förbundet uppdraget att bedriva vuxenutbildning i Östersund, Bräcke och Bispgården. Den verksamheten innefattar flera skolformer som exempelvis särskild utbildning för vuxna, vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå och SFI. Verksamheten är intäktsfinansierad och budgeteras till cirka 20 miljoner kronor år Ramar Områden Budget 2013 Egenverksamhet och finansiering ,0 Fackliga kostnader 790,0 Direktion 650,0 Revision 275,0 Interkommunala- och friskoleersättningar ,0 Interkommunala intäkter ,0 Inackorderingstillägg 4 900,0 Skolskjutsar ,0 SUMMA ,0 j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2012 med flerårsplan 21 (25)

22 Fastställd: 2012-xx-xx 6.3. Investeringar De senaste åren har förbundet gjort omfattande investeringar i datorer, undervisningsinventarier och inventarier. En målsättning i arbetet har varit att utjämna de skillnader i utrustning som funnits i förbundet och skapa likvärdighet. Under 2012 genomfördes för andra året en särskild satsning på elevdatorer för förstaårselever vid fem program. De positiva erfarenheter förbundet har upplevt i samband med införandet av elevdatorer har lett till att satsning kommer att fortsätt och utvidgas till fler program under Införandet av elevdatorer medför att sammansättningen av förbundets totala investeringsutrymme förskjuts något mot anläggningstillgångar med kortare avskrivningstid (3 års avskrivning för datorer). För 2013 sätts investeringsramen till 7,0 miljoner kronor, fördelat på 3,5 miljoner kronor för investering i datautrustning (3 års avskrivning), 1,0 miljoner kronor för investeringar i undervisningsinventarier (5 års avskrivning) och 2,5 miljoner kronor i investering för maskiner och inventarier (10 års avskrivning). Exempel på datorinvesteringar är datorer (inkl. elevdatorer), skärmar och servrar. Exempel på undervisningsinventarier är svetsutrustning, smartboards och laborationsutrustning. Exempel på maskiner och inventarieinvesteringar är tunga fordon, möbler till korridorer, bord och stolar till klassrum, elevskåp till korridorer och skrivbord. Fördelning av investering i undervisningsinventarier mellan rektorsområdena kommer att göras utifrån ledningsgruppens behovsprioritering och läggas fram för direktionen. Avskrivningskostnaderna för 2013 budgeteras till 7,7 miljoner kronor. j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2012 med flerårsplan 22 (25)

23 Fastställd: 2012-xx-xx 7. Bilagor Bilaga 1: Resultatbudget (Tkr) Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter , , , ,0 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar , , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,0 Intäkter från medlemskommunerna , , , ,0 Finansiella intäkter 300,0 300,0 200,0 200,0 Finansiella kostnader -800,0-600,0-700,0-500,0 Periodens resultat 4 400,0 0,0 0,0 0,0 j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2012 med flerårsplan 23 (25)

24 Fastställd: 2012-xx-xx Bilaga 2: Finansieringsbudget (Tkr) Tillförda medel Budget Plan Plan Internt tillförda medel 9 003, , ,0 Förändring av rörelsekapital -500,0-500,0-500,0 (Exkl likvida medel) Minskning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 8 503, , ,0 Använda medel Nettoinvesteringar , , ,0 Minskning långfristiga skulder -378,4-250,0-72,4 Summa använda medel , , ,2 Förändring likvida medel 1 124,6-164,0-274,2 Internt tillförda medel Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 7 700, , ,0 Ökning pensionsskuld inklusive räntekostnader 1 303,0 86,0 300,0 Summa 9 003, , ,0 j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2012 med flerårsplan 24 (25)

25 Fastställd: 2012-xx-xx Bilaga 3: Balansbudget (Tkr) Prognos Budget Plan Plan Inventarier , , , ,0 Summa anläggningstillgångar , , , ,0 Kortfristiga fordringar , , , ,8 Likvida medel , , , ,4 Summa omsättningstillgångar , , , ,2 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,2 Eget kapital 4 053, , , ,0 Avsättning pensioner , , , ,0 Långfristiga skulder 557,0 324,1 74,1 0,0 Kortfristiga skulder , , , ,2 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , , , ,2 j! Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2012 med flerårsplan 25 (25)