miljömålen de Facto för barnens skull! Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål

Transkript

1 miljömålen för barnens skull! Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål de Facto 2005

2 MILJÖKVALITETSMÅL Når vi miljökvalitetsmålet? Når vi delmålen? Miljömålen mer än summan av delmålen 1. begränsad klimatpåverkan* 2. frisk luft 3. bara naturlig försurning 4. giftfri miljö 5. skyddande ozonskikt 6. säker strålmiljö 7. ingen övergödning Ett miljökvalitetsmål är inte lika med summan av delmålen, utan många andra faktorer och förhållanden måste beaktas i bedömningen av om miljökvalitetsmålet nås. Miljökvalitetsmålen är långsiktiga, medan delmålen, med några få undantag, kan ses som etappmål som ska nås inom något eller några få år. Delmålen tar inte upp allt som behöver uppnås för att miljösituationen ska vara tillfredställande för att miljökvalitetsmålen ska nås krävs mer än så. Det kan därför bli svårt att nå ett miljökvalitetsmål, trots att bedömningen för delmålen till övervägande del är positiv. Ett exempel på att uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet beror av så mycket mer än hur vi klarar av att nå delmålen, är Ingen övergödning. Där bedöms två av delmålen kunna nås de har grön gubbe. Det bör också vara möjligt att nå de övriga tre delmålen om fler åtgärder vidtas än de som nu kan förutses. Ändå finns det stor risk att det tillstånd som anges i miljökvalitetsmålet inte nås till Varför? Svaret är att av belastningen av gödande ämnen kommer en stor del från andra länder. Det räcker alltså inte med de åtgärder som vidtas i Sverige för att vi ska nå målet. Dessutom tar det tid för naturen att återhämta sig. För ytterligare information om bedömningarna hänvisas till Miljömålsportalen, 8. levande sjöar och vattendrag 9. grundvatten av god kvalitet 10. hav i balans samt levande kust och skärgård 11. myllrande våtmarker 12. levande skogar 13. ett rikt odlingslandskap 14. storslagen fjällmiljö Kommer miljömålen att nås? Bedömningar har gjorts av om miljökvalitetsmålen kommer att nås till 2020 (2050 i en första etapp för Begränsad klimatpåverkan) och om delmålen nås inom den tidsram som är uppsatt för vart och ett av dem. De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar, tillräckliga för att miljökvalitetsmålet/delmålet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen Miljökvalitetsmålet/delmålet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/ åtgärder krävs Miljökvalitetsmålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen 15. god bebyggd miljö * målår 2050 i en första etapp

3 Innehåll förord miljömålen för barnens skull! barns miljö och hälsa de 15 nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö de 4 övergripande miljömålsfrågorna Naturmiljön Kulturmiljön Hälsofrågor Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader figurförteckning ordlista miljömålsrådet

4 Förord I april 1999 fastställde Sveriges riksdag våra femton nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbart på lång sikt. Riksdagen har också vid olika tillfällen fattat beslut om 71 delmål. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv på vägen till att nå miljömålen. Arbetet för att uppnå våra miljökvalitetsmål handlar om att nästa generation våra barn och barnbarn och kommande generationer efter dem, ska kunna leva sina liv i rik natur och i en miljö som inte skadar hälsan. Den här rapporten är Miljömålsrådets fjärde årliga rapport till regeringen och den har barnens miljö som tema. Underlaget för temaavsnittet är hämtat från Socialstyrelsens miljöhälsorapport Huvuddelen av rapporten behandlar de femton miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål. De fyra övergripande miljömålsfrågorna, Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader, är också kortfattat behandlade. I tablån på pärmens insida har bedömningarna av utvecklingen mot miljömålen sammanställts med hjälp av smileygubbar. Bedömningarna svarar på frågorna: kommer miljökvalitetsmålen att nås 2020 (2050, i en första etapp, då det gäller klimatmålet), och kommer delmålen att nås inom den tidsram som är uppsatt för vart och ett av dem? På miljömålsportalen finns ytterligare information om miljömålen, indikatorer för uppföljning av målen på nationell och regional nivå, samt intressanta länkar till olika myndigheter och organisationer. 1 förord Lars-Erik Liljelund Miljömålsrådets vice ordförande

5 Miljömålen för barnens skull! miljömålsrådets uppföljning av sveriges 15 miljömål 2 miljömålen för barnens skull! Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta. Så lyder det övergripande miljömål som riksdagen slagit fast. Hur är då dagens miljö för våra yngsta medborgare, de som så småningom ska ta över samhällsbyggandet? Den fysiska miljön för barn är bra i jämförelse med de flesta andra länder. Hälsan är i allmänhet god hos svenska barn, men det finns några miljörelaterade hälsorisker som bör uppmärksammas. Fukt och mögel i bostäder är vanligt förekommande och det ökar risken för småbarnsastma. Barn till rökande föräldrar löper större risk att få luftvägssjukdomar och öroninflammation. Luftföroreningar, i form av partiklar och kväveoxider, i innerstadsområden ökar risken för barn att drabbas av försämrad lungfunktion. Besvären kan följa med i vuxen ålder och bestå resten av livet. Många barn utsätts för ständigt trafikbuller. Sömnstörningar och försämrad inlärningsförmåga är några effekter som buller kan ge. Åtgärder krävs på många plan för att komma tillrätta med problemen. Var och en behöver tänka igenom vad han eller hon kan göra som förälder, fastighetsägare eller trafikant. Det är också viktigt att kommunerna genomför de åtgärdsprogram som slagits fast för att klara de miljökvalitetsnormer som finns för luftföroreningar. Barn mår bra av att vara ute och röra på sig mycket. Friluftsrådet har satsat på projekt som stimulerar barn och ungdomar att komma ut i naturen. Skolan har också en viktig roll, något som även gäller för att skapa tystare miljöer för skolarbetet. Når vi de nationella miljömålen? Miljömålsrådet bedömer som tidigare att det kommer att bli mycket svårt att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande skogar. De avgörande insatserna för att nå eller komma nära målen, ligger inom transport-, kemikalie-, skogs- och jordbrukspolitiken. Trenden med ökade koldioxidutsläpp från biltrafiken måste vändas. Det är också viktigt att EU:s kemikalielagstiftning REACH blir kraftfull, för att få bättre kontroll över farliga ämnen i nya produkter. För många av miljömålen är utvecklingen i miljön positiv, men jämfört med tidigare behöver bl a utsläppen av försurande ämnen uppmärksammas mer. ändrade bedömningar Miljömålsrådet har jämfört med förra året ändrat bedömningen av möjligheterna att nå delmålen i tre fall. För Frisk luft är bedömningen för delmål 3 ändrad från grön till gul gubbe, beroende på att åtgärderna ej varit tillräckliga för att målet ska kunna uppnås även under varma somrar då bildningen av marknära ozon är som störst. Delmål 3 för Levande sjöar och vattendrag är också ändrat från grön till gul gubbe. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att fastställa vattenskyddsområden går framåt, men inte i den takt som behövs för att nå delmålet år Delmål 5 för Myllrande våtmarker har ändrats till en grön gubbe. Arbetet med att ta fram åtgärdsprogram för hotade arter har fått mer resurser och det ser därmed ut som att delmålet kan nås under 2005.

6 För flera delmål är bedömningarna osäkra, som för delmål 2 under Ett rikt odlingslandskap. Det sker förändringar i mängden småbiotoper hela tiden, men för att göra en ändrad bedömning av smileygubben behövs för detta, och likaså för flera andra delmål, bättre kunskaper. fler åtgärder krävs för att nå målen När Miljömålsrådet lämnade över sin fördjupade utvärdering till regeringen i februari 2004 (Miljömålen allas ansvar. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål), föreslog rådet en rad åtgärder som behövs för att många av miljömålen ska nås. Samtidigt konstaterade rådet att det viktigaste är att redan beslutade åtgärder faktiskt genomförs. Bl a är det viktigt att tillämpningen av miljöbalken och plan- och bygglagen ansluter till miljömålen i ökad omfattning. De myndigheter som har representanter i rådet med ansvar för något av miljökvalitetsmålen eller målövergripande frågor, har under 2004 tagit fram en rad ytterligare förslag. Många av förslagen gäller åtgärder och styrmedel som rör energi- och transportsektorerna, inklusive grön skatteväxling. Förslagen rör t ex koldioxiddifferentierade fordonsskatter, kilometerskatt för lastbilar, fortsatta satsningar på forskning och teknikutveckling, samt fortsatt stöd till lokala klimatinvesteringar och klimatinformation. Åtgärder inom dessa områden är viktiga för flera mål, som Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Många förslag rör avfallshantering och arbete nationellt, inom EU och internationellt med regler för bl a miljöfarliga ämnen. Detta har stor betydelse för främst Giftfri miljö och En god bebyggd miljö. Under året har också förts fram förslag som gäller fysisk planering, värdefulla kulturmiljöer och förbättrad dricksvattenberedskap. Regionala miljömål viktiga för konkret miljöarbete Idag finns regionala miljömål antagna av alla länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. Genom mer konkreta inriktningar för det regionala miljöarbetet ska de bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås. Utgångspunkten måste vara att de regionala målen sammantaget väl överensstämmer med de nationella. Målen har tagits fram genom dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer. Regionala mål bör komma till användning bl a som grund för kommunala miljömål, fysisk planering, regionala utvecklingsprogram, kommunala översiktsplaner och vid tillsyn och miljöbedömningar enligt miljöbalken. Ännu används miljömål i alltför liten utsträckning i sådana sammanhang. Även för näringslivet bör de regionala målen bli mer användbara än de nationella, exempelvis i miljöledningssystem. svårt jämföra nationella och regionala mål Det är svårt att bedöma betydelsen av de regionala målen för att uppnå de nationella och vad det betyder när de regionala avviker från de nationella. Ibland är de regionala målen desamma som de nationella, även om de ofta varierar i ambition och form. Ibland har andra delmål utvecklats, eller andra mått eller målår använts. Sammantaget är det svårt att summera hur de regionala målen stämmer överens med de nationella. Ofta har en regional anpassning skett grundad på de olika förutsättningar som finns i naturgivna förhållanden, bebyggelsestruktur, inriktning på näringsliv o s v. Målen kan också ha gjorts mer relevanta för kommuner och näringsliv efter dialog med berörda parter. Vissa länsstyrelser har tagit fasta på vilka styrmedel och åtgärder de själva har möjlighet att använda, något som troligen ligger bakom den låga ambitionsnivån för flera regionala mål inom Ett rikt odlingslandskap. Jordbrukspolitiken har här en avgörande betydelse och länsstyrelserna har liten möjlighet att påverka hur olika ersättningar och stöd används. Andra områden där länsstyrelserna tycker sig ha dålig 3 miljömålen för barnens skull!

7 4 miljömålen för barnens skull! rådighet över åtgärderna är bl a inom Giftfri miljö och Skyddande ozonskikt. väl förankrat mål För Bara naturlig försurning är de regionala delmålen oftast formulerade som de nationella och har ungefär samma ambitionsnivå. För Levande skogar har skogsvårdsstyrelserna drivit regionala processer med främst näringsliv, ideella organisationer och regionala myndigheter. Det har gett väl förankrade mål som ofta avviker från den nationella normen, men som ändå totalt sett uppfyller det nationella målet. Exempelvis finns god acceptans för att målet för ökningen av död ved satts väsentligt högre i Östergötland och Kalmar län (+ 70 % resp 54 %, jämfört med riksmålet + 40 %). Den nationellt ansvariga myndigheten, Skogsstyrelsen, har tillhandahållit faktaunderlag och scenarier, vilket underlättat de regionala diskussionerna. olika ambitionsnivåer För Ingen övergödning varierar ambitionsnivån i de regionala målen. Ett av de nationella delmålen handlar om att minska vattenburna utsläpp av kväve. Drygt hälften av de regionala delmålen har samma ambitionsnivå, men det är så många län som har lägre ambitionsnivå, eller inget motsvarande delmål alls, att det är tveksamt om det nationella delmålet kan nås. För motsvarande delmål om utsläpp av ammoniak till luft är det också avgörande att åtgärder resulterar i lägre utsläpp i södra Sverige. De regionala målen har här samma minskningsnivå som det nationella, några sydsvenska län har högre och några nordliga län lägre. De olika ambitionsnivåerna speglar här åtminstone delvis var de stora behoven av åtgärder finns. vikten av genomförande Det viktigaste för att nå framgång i miljöarbetet är att de olika åtgärderna genomförs och att en fortsatt bra dialog skapar förståelse och acceptans för detta. Flertalet länsstyrelser har tagit fram åtgärdsprogram kopplade till de regionala miljömålen. Sättet att arbeta skiljer sig åt; några län har även låtit sina styrelser anta åtgärdsprogrammen, i andra fall har åtgärdsprogrammen mer karaktären av internt handlingsprogram. En avgörande fråga är om en länsstyrelse kan ta beslut om vilka åtgärder andra aktörer ska genomföra, exempelvis kommunerna. Flera län har tolkat läget som att de enbart kan ta beslut om exempel på åtgärder och att kommunerna och andra aktörer själva får ta beslut om precis vilka åtgärder som ska vidtas. regional uppföljning Regional uppföljning av miljöutvecklingen jämfört med de regionala målen är en viktig uppgift för länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. För mål som rör t ex luftkvalitet blir det en svår uppgift, då det för de regionala behoven inte finns kontinuerlig och tillräckligt detaljerad statistik för utsläpp och halter i luft. Även på andra områden begränsar datainsamlingen vad som blir möjligt att följa upp. Det gemensamma indikatorsystemet blir här ett viktigt redskap. På miljömålsportalen ( finns nu ett 70-tal indikatorer. Många av dessa är samma för både nationell och regional uppföljning, men arbete pågår med att ta fram indikatorer även för lokala behov. Miljömålsrådet avser att, inom ramen för arbetet med att ta fram underlag för nästa fördjupade utvärdering med hjälp av regionala myndigheter, bl a följa upp och utvärdera hur regionala åtgärder genomförs, hur de kompletterar nationella åtgärder och hur utvecklingen är i miljön. Sverige i Europa och världen För att nå de svenska miljömålen krävs framgångar i det internationella miljöarbetet, samtidigt som det är viktigt att utvecklingen här sker på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling globalt. Samarbetet inom EU har särskilt stor betydelse. Enligt Eurobarometer 62, utgiven av Europeiska

8 figur a.1 Utsläpp av klimatgaser miljoner ton Sverige EU, inkl Sverige Japan Ryssland Kina USA Not. Siffrorna avser år 2002, utom för Ryssland (1999) och Kina (1994). källa: förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (unfccc) USA är det enskilda land som står för de största utsläppen av växthusgaser. Kinas utsläpp växer snabbt i takt med den växande ekonomin och det är viktigt att försöka involvera både USA och Kina i klimatsamarbetet. kommissionen hösten 2004, anser också svenskar i allmänhet att skydd av miljön är en av EU:s främsta uppgifter. FN:s miljöorgan UNEP konstaterar i sin Millennium Ecosystem Assessment att mänskliga aktiviteter idag sätter sådan press på de naturliga ekosystemen att de riskerar att inte kunna försörja framtida generationer. Den ökande användningen av mat, vatten, energi och material görs på bekostnad av de komplexa system med växter, djur och biologiska processer som gör jordklotet beboeligt. Bland de största problemen som pekas ut är utfiskning, den svåra situation för de två miljarder människor i torra områden och de växande hot som klimatförändringar och näringsutsläpp för med sig. Bland de åtgärder som krävs hör bättre utnyttjande av teknik och kunskaper samt politiska val inom investeringar, handel, bidrag, skatter och regler. Denna internationella utvärdering pekar delvis på samma miljöproblem, trender och åtgärder som vi kan se i Sverige. Genom de svenska miljömålen, som är centrala redskap för det nationella miljöarbetet, bidrar vi också på ett tydligt sätt till lösningar av de internationella miljöfrågorna. klimatpåverkande gaser och hälsoskadliga partiklar En viktig framgång är att Kyotoavtalet i februari 2005 trätt i kraft i och med att Ryssland ratificerade det. Ännu saknas dock viljan från USA att delta i det globala klimatsamarbetet. Det börjar också bli dags att knyta Kina, Indien och andra utvecklingsländer till samarbetet för att det ska ge tillräcklig effekt på de globala koldioxidutsläppen. De svåra extremväder i form av extrema värmeperioder, kraftiga skyfall, långvariga nederbördsperioder och stormar under 2000-talet och de allmänt milda vintrarna, kan bidra till ökad insikt om vikten av att på allvar ta itu med utsläppen av klimatpåverkande gaser. Skadorna för skogsbruket och elförsörjningen av den svåra stormen i januari 2005 förvärrades av bristen på tjäle och att marken var blöt. Sådana vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat. Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport Ten key transport and environment issues for policy-makers (EEA Report No 3/2004) konstaterar att utsläppen av koldioxid ökar från transportsektorn i EU och att nuvarande styrmedel inte räcker till. Man noterar bl a att tillverkarna har en viss framgång i att tillverka allt bränslesnålare fordon, men att den vinsten äts upp dels av ökat resande, dels av att nya bilköpare i allt högre grad väljer större och mer bensinslukande bilar. I miljöbyråns rapport redovisas att luftföroreningar från transporter minskar tack vare bättre teknik, men att fler åtgärder behövs, speciellt när det gäller NOx och partiklar. I det europeiska arbetet för en förbättrad luftkvalitet (CAFÉ - Clean Air for Europe) som utförts i samarbete med WHO-Europa, slås fast att små partiklar (< 2,5 mikrometer) bidrar till dödlighet, särskilt i 5 miljömålen för barnens skull!

9 6 sjukdomar i hjärta-kärl samt i lungor. Nuvarande halter förkortar medellivslängden jämförbart med trafikolyckorna. I Sverige kan, enligt beräkningar från ny forskning baserad på WHO:s riskuppskattning, partikelhalterna i luften (inklusive bidrag från såväl långdistanstransport som lokala källor) bidra till 9-10 månaders kortare livslängd. Partiklarna kommer i första hand från biltrafiken, inklusive arbetsmaskiner och enskild vedeldning. miljömålen för barnens skull!

10 barns miljö och hälsa

11 Barns miljö och hälsa 8 barns miljö och hälsa Eftersom barn är växande individer, är de ofta extra känsliga för miljöpåverkan. Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2005 om miljöns påverkan på barns hälsa i Sverige visar att barns miljörelaterade hälsa generellt sett är god, även om t ex astma, allergisjukdomar och bullerstörningar ökar. Miljömålsarbetet har i flera fall direkt betydelse för barns hälsa: Frisk luft Barn andas mer än vuxna i förhållande till sin vikt och är ofta mer aktiva utomhus. Att nå delmålen för kvävedioxid och marknära ozon är viktigt, tillsammans med ett nytt delmål för partiklar. Det krävs också särskild hänsyn till barn med astma. Giftfri miljö Alla sex delmål har hög relevans för barns hälsa. Vid riskbedömning av kemiska ämnen är det viktigt att ta särskild hänsyn till barn. Grundvatten av god kvalitet Ett nytt delmål som uppmärksammar kvaliteten i enskilda vattentäkter, kan vara värdefullt för barn. Det behövs också ökad kunskap om föroreningar i livsmedel och dricksvatten. Säker strålmiljö Det behövs fortsatt information om vikten av att skydda barn mot stark UVstrålning och fortsatt kartläggning av riskerna med elektromagnetiska fält. God bebyggd miljö Buller är ett stort problem för både barn och vuxna. Det är därför viktigt att åtgärda existerande bullerproblem, samt att ta hänsyn till detta i planeringssammanhang. Ett ytterligare delmål kan behövas för att skydda barn mot hörselskadande buller i offentliga miljöer. Problemen med fukt, mögel, tobaksrök och radon i inomhusmiljö måste också få fortsatt uppmärksamhet. vem ansvarar? De operativa tillsynsmyndigheterna under miljöbalken, de kommunala miljönämnderna, har en viktig roll att fylla när det gäller att förbättra barns miljö. Många bedriver tillsynsaktiviteter specifikt inriktade på barn, t ex projekt för att förbättra miljön i skolor och förskolor. Buller och allergifrågor har särskilt uppmärksammats under senare år. naturmiljöns sociala betydelse Det är viktigt att tänka på barns behov av lek och rörelse i samhällsplaneringen. Undersökningar som gjorts, visar att barn som vistas utomhus trivs bättre och är friskare än andra barn. Som exempel visar studier på att barn som leker i naturpräglad miljö uppvisar bättre koncentrationsförmåga, har en mer utvecklad lek och motorik, samt är friskare än barn som vistas i en miljö med arrangerade lekytor. Studier har funnit ett samband mellan barns aktivitetsnivå och tillgängligheten till grönområden och antalet närliggande lekplatser. Bostadsnära grönytor bör därför finnas i omedelbar närhet till bostadsgårdar och inom fem minuters promenad från bostaden (ca 200 m radie för äldre och barn).

12 barn är inte små vuxna Det finns viktiga biologiska skillnader mellan barn och vuxna. Barn har högre ämnesomsättning och därmed relativt sett ett högre energibehov än vuxna, vilket medför ett högre intag av mat och dryck räknat per kilo kroppsvikt. De har också högre andningsfrekvens och andas in mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör. På så sätt får barn i sig mer miljöföroreningar. Dessutom kan barn vara speciellt sårbara p g a sin tillväxt och utveckling. Barn kan oftast inte välja den miljö de vistas i, utan är beroende av att vuxna skyddar dem. Luftföroreningar, miljötobaksrök, allergen, mögel, damm, dålig ventilation, buller och strålning är exempel på sådant som barn kan utsättas för hemma, i förskolan, i skolan samt utomhus. Miljöfaktorers betydelse för sjukdom hos barn När det gäller miljörelaterade hälsoeffekter har fosterpåverkan, påverkan på nervsystemet och det hormonella systemet, allergisjukdomar och i viss mån cancer, särskilt uppmärksammats. nervsystemet Nervsystemet är under sin utvecklingsfas extra känsligt. De vanligaste tillstånden relaterade till störningar av nervsystemets utveckling är motoriska problem, mental retardation, inlärningssvårigheter och hyperaktivitet. Orsakerna är ofta oklara både arv och miljö spelar sannolikt in. Riskerna för barn i Sverige att drabbas av allvarliga skador p g a miljöföroreningar bedöms dock vara små. hormonstörande egenskaper Under det senaste decenniet har vissa kemikaliers hormonstörande egenskaper diskuterats. Djurförsök visar att flera miljöföroreningar kan interagera med hormonsystem och påverka den tidiga utvecklingen. Studier på människor saknas dock i stort sett och det är därför inte möjligt att bedöma hälsorisker hos barn. cancer Cancer är ovanligt bland barn under 15 år och i Sverige insjuknar ca 270 barn/år. Ändå är cancer en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn och dess orsaker är till stor del ofullständigt klarlagda. De vanligaste cancertyperna hos barn är leukemi och hjärntumörer. allergi Under de senaste årtiondena har antalet allergiska barn mer än fördubblats i Sverige och i övriga Europa. Idag har drygt vart fjärde barn en allergisjukdom med symptom. Hur stor del av det ökade antalet allergier som beror på miljöfaktorer är svårt att säga, men det har visats att mammans rökning under graviditeten, kort amningstid och en fuktbelastad bostad ökar risken för astma. Barns exponering för miljöfaktorer frisk luft Barn andas mer än vuxna i förhållande till sin vikt och är ofta mer aktiva utomhus. Enligt Barnens miljöhälsoenkät 2003 (BMHE 03) färdas nästan 40 % av barnen mer än 5 km per dag för att komma till och från förskola/skola och andra aktiviteter. Det kan innebära att de då exponeras för trafikmiljöer med höga luftföroreningshalter. Luftföroreningar påverkar barns luftvägar. De hämmar lungornas utveckling och den som vuxit upp i förorenade områden, löper ökad risk för sämre lungfunktion som vuxen. Om studier från andra länder överförs till svenska förhållanden, skulle svenska innerstadsbarn kunna löpa en fördubblad risk för sänkt lungfunktion. Luftföroreningar kan även ge olika symptom i luftvägarna hos barn, troligen delvis 9 barns miljö och hälsa

13 10 barns miljö och hälsa i kombination med infektioner. På basis av nuvarande kunskaper går det inte att uttala sig om omfattningen hos barn i Sverige. Barn med astma är extra känsliga för effekter på luftvägarna. Det är dock osäkert om luftföroreningar bidrar till att tidigare friska barn utvecklar astma. hur kan miljömålsarbetet förbättra barns hälsa? Att nå de nuvarande delmålen för kvävedioxid och marknära ozon är ett steg i rätt riktning, men kommer inte att ge alla barn ett fullgott skydd mot luftföroreningar. Påverkan på luftvägarna av partiklar uppmärksammas allt mer, särskilt i trafikbelastade miljöer. Ett delmål för partiklar är angeläget för att betona frågans betydelse. Barn med astma är en känslig grupp, som måste uppmärksammas när delmålen inom Frisk luft fastställs eller revideras. giftfri miljö & grundvatten av god kvalitet Miljöföroreningar i form av metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen ansamlas i naturen. Gifterna når människan främst genom föda och dricksvatten. metaller I miljön omvandlas oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver. De högsta halterna förekommer i insjöfisk samt i havslevande rovfisk och Livsmedelverket har utfärdat kostrekommendationer för dessa fiskarter. Svenska gravida kvinnor har oftast lägre exponering än vad som ger effekter hos barn, men marginalerna är små. Arsenik är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden, där det kan lösas ut till grundvattnet. Merparten av svenska dricksvattentäkter ligger under gränsvärdet, men intaget av arsenik ska begränsas så långt det är möjligt. Detta gäller speciellt för barn. Åtgärderna för att minska spridningen av bly har varit framgångsrika. De har resulterat i kraftigt minskade blyhalter i luft, föda och blod under de senaste 20 åren. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmäts hos gravida kvinnor och barn i förskoleåldern, och de nivåer där påverkan på det centrala nervsystemet börjar uppträda, är dock fortfarande relativt liten (en faktor 2-5). organiska miljöföroreningar Flera organiska miljöföroreningar bedöms utgöra en hälsorisk, eller en möjlig hälsorisk, för barn. Dioxiner och PCB finns i vår mat, främst i fet fisk, men även i mjölkprodukter och kött. Effekterna av dessa ämnen, som främst setts i djurförsök, är störd utveckling av könsorganen, beteendepåverkan, nedsatt immunförsvar och cancer. Spädbarn exponeras för relativt mycket dioxiner och PCB genom modersmjölken, även om halterna sjunkit kraftigt sedan början av 1970-talet. När det gäller polybromerade difenyletrar (PBDE), som används som flamskyddsmedel, ökade halten i modersmjölk kraftigt under talet. Under senare år har halten planat ut och verkar nu minska något i Sverige. Med hänsyn tagen till alla de fördelar amning medför för spädbarnet, råder det emellertid enighet både inom EU och WHO om att amning ska uppmuntras. För bromerade flamskyddsmedel, ftalater och alkylfenoler finns brister i det vetenskapliga underlaget, men tillräcklig kunskap för att vidta försiktighetsåtgärder. EU har förbjudit vissa bromerade flamskyddsmedel (vissa PBDE) och föreslår dessutom förbud mot vissa ftalater i leksaker och barnartiklar.

14 hur kan miljömålsarbetet förbättra barns hälsa? Samtliga sex delmål inom Giftfri miljö har mycket hög relevans för barns hälsa. I samband med riskbedömning och -hantering av kemiska ämnen, är det viktigt att ta hänsyn till att barn kan vara en speciell riskgrupp. Sverige kan bidra genom att fortsätta att betona barns speciella behov i det internationella kemikaliearbetet. Inom Grundvatten av god kvalitet är ett delmål särskilt inriktat på dricksvattnets kvalitet, men omfattar endast större dricksvattentäkter. Hur ser exponeringen ut för de hundratusentals barn som dricker vatten från enskilda brunnar? Här behövs det ett bättre kunskapsunderlag för att undvika att barn utsätts för hälsorisker. Ett nytt delmål inom Grundvatten av god kvalitet som tar fasta på grundvatten för enskild vattenförsörjning, har tidigare föreslagits av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Ett sådant delmål skulle kunna vara värdefullt för att säkerställa vattenkvaliteten även för de barn som dricker vatten från enskilda brunnar. Det finns många föroreningar i livsmedel och dricksvatten om vilka kunskapen är bristfällig, särskilt när det gäller barns exponering. Här behövs ökad kunskap, t ex genom hälsorelaterad miljöövervakning. säker strålmiljö joniserande strålning Joniserande strålning vid höga doser är den enda riskfaktor för barncancer som kunnat fastställas, förutom vissa ovanliga ärftliga faktorer. Vid de strålningsnivåer som barn i Sverige utsätts för, beräknas riskökningarna dock vara låga. elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält förekommer överallt där elektrisk ström finns. Epidemiologiska data tyder på att exponering för kraftfrekventa magnetfält skulle kunna öka risken för cancer, framför allt för leukemi hos barn. Uppskattningsvis skulle en mycket liten del (< 0,5 %) av barnleukemifallen i Sverige kunna förklaras av denna exponering. radiofrekventa elektromagnetiska fält Radiofrekventa elektromagnetiska fält används för informationsöverföring via radio, tv, mobiltelefoni m m. Mobiltelefoner ger under samtal upphov till exponering framför allt nära antennen. Fälten från basstationerna som telefonerna kommunicerar med, har också diskuterats som en potentiell hälsorisk. Exponeringen för dessa fält är dock minst gånger svagare jämfört med exponeringen från telefonerna. För närvarande är stödet mycket begränsat för hypotesen att exponering för radiofrekventa fält upp till aktuella exponeringsriktvärden är förenat med några hälsorisker. Även om misstanken om skadliga effekter är svag, kan man vidta enkla åtgärder för att minska exponeringen. Välj t ex en telefon med lågt SAR-värde, använd handsfree-utrustning och undvik långa samtal. ultraviolett strålning Enligt beräkningar orsakas totalt ca % av all hudcancer av UV-strålning från solljus. Den allvarliga hudcancerformen, malignt melanom, har under en 20-årsperiod ökat med 2 % per år. Orsakerna till hudcancern anses vara stark UVstrålning under barndomen och senare i livet. Personer med vissa konstitutionella faktorer som ljus hud, röd eller blond hårfärg och blå/grön/grå ögonfärg löper ökad risk att få malignt melanom. Små barn är särskilt känsliga för UV-strålning, eftersom de inte har ett lika bra pigmentskydd som vuxna. 11 barns miljö och hälsa

15 12 barns miljö och hälsa hur kan miljömålsarbetet förbättra barns hälsa? Delmål 2 inom Säker strålmiljö anger att hudcancerfall orsakade av solen inte ska vara fler år 2020 än år Information om hur viktigt det är att skydda barn mot stark UV-strålning, ges idag i många sammanhang. Delmålet bedöms vara möjligt att nå. Delmål 3 inom Säker strålmiljö anger att riskerna med elektromagnetiska fält ska kartläggas kontinuerligt. Under 2004 behandlade Statens Strålskyddsinstituts vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält bl a barns känslighet i sin årliga rapport. god bebyggd miljö buller och höga ljudnivåer Baserat på resultaten från BMHE 03, har uppskattningsvis svenska barn i åldern 0-14 år sitt sovrumsfönster vänt mot trafikerad gata, järnväg eller industri. De bullerkällor som ger obehag hos flest tolvåringar är ljud från andra barn och hög musik. Var sjunde tolvåring känner obehag av buller i eller nära hemmet (nära barn i årsklassen) och var fjärde känner obehag av buller i eller nära skolan/fritidshemmet (ca barn i årsklassen). En av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller är sömnstörning. För ca tolvåringar medför ljudstörningar att de har haft svårt att somna, för drygt sker detta flera gånger i veckan tolvåringar har ibland varit så störda av ljud, att de har haft svårt att sova hela natten utan att vakna och för drygt har det skett flera gånger i veckan. figur b.1 Bullerutsatta sovrum och tolvåringars rapporterade obehag i eller nära hemmet i flerbostadshus med olika byggår % byggår före Många barn besväras av buller i eller nära hemmet. Barnens miljöhälsoenkät visar också att det är vanligt att barn i Sverige har sina sovrumsfönster mot trafikerade gator eller andra bullrande miljöer. Särskilt oroande är att barn och ungdomar utsätts för hörselskadande buller i en utsträckning som inte verkar ha skett tidigare. Vid fyra års ålder rapporteras ca barn ha nedsatt hörsel och vid tolv års ålder ca barn. Man vet dock inte hur stort antal av dessa hörselnedsättningar som orsakas av höga ljudnivåer. I förskolor och skolor har så höga ljudnivåer uppmätts att de i vissa fall överskrider den gräns för när hörselskydd måste bäras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Efter långvarig exponering för flygbuller nära flygplatser, har skolbarn visats prestera sämre i tester, t ex vid korrekturläsning, pusselläggning och läsförståelse, samt ha sämre minnes- och motivationsförmåga. Ju långvarigare och kraftigare exponeringen är, desto större tycks skadeffekten vara alla flerbostadshus något buller i eller nära hemmet har varit obehagligt för tolvåringar barnets sovrumsfönster vänt mot trafikerad gata, järnväg eller industri källa: bmhe 03

16 inomhusmiljön Det finns stöd för att fukt- och mögelskador i bostäder kan leda till att skadliga ämnen frigörs till inomhusluften. Att bo i en bostad med fuktproblem har knutits till en ökad förekomst (ca 1,5-3,5 ggr) av nedre luftvägssymtom (småbarnsastma) hos barn. I BMHE 03 rapporterade 19 % av föräldrarna att det fanns synliga fuktskador, synligt mögel/mögellukt i bostaden. En sådan exponering ökar risken för upprepade nedre luftvägssymtom med ca 50 %, vilket medför att mer än fall årligen kan knytas till fuktproblem i bostaden. figur b.2 Andelen bostäder som rapporterats ha fukt- och mögelskador, kondens samt dålig luft i hus byggda under olika perioder, uppdelat på småhus respektive flerbostadshus småhus byggår för fastigheten före flerbostadshus % % figur b.3 Andel tolvåringar som i den nationella miljöhälsoenkäten 2003 svarat ja på frågan Tycker du att några av dessa lukter varit obehagliga den senaste månaden? % fabrik löveldningsrök vedeldrök avgaser källa: bmhe 03 Tabellen visar att avgaser är det barn oftast tycker är obehagligt. Barn i storstäder besväras mer än barn på mindre orter. Många barn tycker också att vedeldningsrök är obehagligt. Vad gäller ventilationens betydelse för barns hälsa, är det svårare att göra riskbedömningar. De studier som utförts i skolmiljö, styrker hur viktigt det är att dessa lokaler uppfyller de krav som ställs på luftflöden i skolmiljö. Barns exponering för tobaksrök har minskat avsevärt under senare år. Färre föräldrar röker under graviditeten (< 10 % enligt BMHE 03), men ca 5 % av barnen exponeras dagligen för tobaksrök i bostaden. Föräldrarnas rökning beräknas orsaka fler än 500 fall/år av akut nedre luftvägssjukdom och drygt 500 fall/år av öroninflammation. 13 barns miljö och hälsa dålig luft kondens dagligen synlig fuktskada synlig mögelväxt mögellukt källa: bmhe 03 Det är vanligt med problem i inomhusmiljön, särskilt fuktskador. Generellt rapporterades fler problem från dem som bor i flerbostadshus, än från dem som bor i småhus.

17 14 barns miljö och hälsa figur b.4 Förekomst av nedre luftvägsbesvär* vid exponering för olika miljöfaktorer för barn med astma och allergisnuva jämfört med barn utan astma och allergisnuva tobaksrök parfym, hygienartiklar m m trafikavgaser lukt från blommor, trycksvärta, målarfärg och lim doftljus, rökelse m m lukt från ladugård, stall och fabrik eldningsrök någon av nämnda faktorer minst två av nämnda faktorer astma med eller utan allergisnuva ej astma, ej allergisnuva 50 % Not. Med nedre luftvägsbesvär menas hosta, tungt att andas eller pipande/ väsande andning. källa: bmhe 03 Tabellen visar att barn med astma/allergisnuva besväras av miljöfaktorer i betydligt högre grad än barn som inte har någon sådan sjukdom. Det barnen oftast får besvär av är tobaksrök. radon Radon är den enskilt största källan till joniserande strålning i Sverige. Det är väl känt att radon ökar risken för lungcancer. Många barn bor i bostäder med radonhalter som överstiger det svenska riktvärdet (200 Bq/m3), men det är oklart hur exponeringen påverkar risken att senare utveckla lungcancer. hur kan miljömålsarbetet förbättra barns hälsa? Tänk på barns behov av lek och rörelse utomhus i samhällsplaneringen! I BMHE 03 framgick att barn som vistades utomhus också upplevde en högre livskvalitet. Det är uppenbart att barn, liksom vuxna, ofta störs av trafikbuller. Därför är det viktigt att detta åtgärdas i befintlig bebyggelse och att bullerfrågan uppmärksammas och tas hänsyn till i samband med planering och nyetablering. Trafikbuller är den enda bullerstörning som omfattas av ett eget delmål inom God bebyggd miljö. Ett ytterligare delmål, som tar fasta på höga ljudnivåer för att skydda barn mot hörselskadande buller i offentliga miljöer, är motiverat. Fukt- och mögelskador i bostäder leder till att många barn insjuknar varje år. Det är också sannolikt en bidragande orsak till astma. Ett systematiskt arbete för att reducera andelen fukt- och mögelbelastade bostäder är viktigt för att förbättra barns hälsa. En väl fungerande ventilation är viktig för att luften inomhus ska hålla en fullgod kvalitet, särskilt i lokaler där många barn vistas. Radonexponeringen är för många barn i Sverige oacceptabelt hög. Ett aktivt arbete med radonfrågor är angeläget.

18 de15 nationella miljökvalitetsmålen

19 miljömål ett Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Den senaste tioårsperioden är den i genomsnitt varmaste som uppmätts globalt. År steg jordens medeltemperatur med 0,6 C. I Europa steg medeltemperaturen med 0,8 C under samma period. växthuseffekten Det är känt att utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Temperaturökningen sedan 1950-talet kan endast förklaras med att utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid från användning av fossila bränslen, har ökat. En fortsatt förstärkt växthuseffekt är att vänta under 2000-talet. Globala klimatscenarier från FN:s klimatpanel (IPCC) pekar mot fortsatta temperaturhöjningar på 1,4-5,8 C under perioden Samtidigt bedöms havsnivån komma att stiga med 0,09-0,88 m och en rad andra effekter uppstå. arktis särskilt drabbat Den årliga medeltemperaturen har hittills ökat dubbelt så mycket i Arktis jämfört med den globala medeltemperaturen. Arktis är extremt känsligt för klimatförändringar och under de kommande hundra åren väntas nederbörden i området tillta, vintrarna bli kortare, antalet stormar öka och snö- och istäcken krympa. Många av förändringarna är redan märkbara och kommer att kunna få stora ekologiska, sociala och ekonomiska effekter. Polarisen har t ex redan minskat betydligt sedan mitten av förra århundradet. Med en fortsatt minskning av isen försämras villkoren drastiskt för djurarter som isbjörn, säl och sjöfågel, vilka är beroende av istäcket. Vissa arter riskerar att utrotas helt. En sådan utveckling förändrar i grunden även inuiternas levnadsvillkor. Når vi miljökvalitetsmålet? Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten (räknad som koldioxidekvivalenter) av de sex växthusgaserna (definierade enligt Kyotoprotokollet och IPCC), ska stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska

20 internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot miljökvalitetsmålet. Måluppfyllelsen är helt beroende av internationellt arbete och insatser i alla länder. Det långsiktiga klimatmålet innebär att de svenska utsläppen bör minska till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050, för att därefter minska ytterligare. Även här krävs internationellt arbete och insatser i alla länder om målet ska nås. kyotoprotokollet Det är mycket svårt att bedöma möjligheterna att nå globala överenskommelser för att uppnå utsläppsminskningar, men det finns anledning att se något ljusare på möjligheterna eftersom Kyotoprotokollet nu träder i kraft. Vägen mot nya överenskommelser är samtidigt mycket lång och de inledande diskussionerna har hittills varit mindre framgångsrika. Enligt Kyotoprotokollet ska förhandlingar om åtaganden under protokollet efter 2012 starta år Det gäller att hitta vägar som gör att fler länder vill delta i processen, samtidigt som den ändå resulterar i åtaganden om fortsatta utsläppsminskningar. Framtida överenskommelser behöver ge incitament till utsläppsminskningar, både genom teknisk utveckling och ekonomiska styrmedel. Når vi delmålet? utsläpp av växthusgaser delmål, De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Utsläppen 1990 var 72,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, att t ex jämföra med 2003 års siffror då utsläppen beräknades till 70,6 miljoner ton. Flera förslag har lagts fram under 2004 och om de genomförs, kan delmålet uppnås. utsläppstrender Växthusgasutsläppen inom bostads- och servicesektorn har gradvis minskat sedan 1990, tack vare övergången från oljeuppvärmning till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från jordbruk och avfallsdeponier minskar. Inom jordbruket beror nedgången främst på ett minskat antal djur, inom avfallssektorn på uppsamling av gas ur deponierna, samt på att deponeringsförbud och deponiskatt har minskat mängden deponerat material. Nedgångarna uppvägs dock av en ökning av vägtrafikens utsläpp. Framför allt ökar de tunga godstransporterna. Personbilarna har i genomsnitt blivit något bränslesnålare under perioden och de senaste åren har också inblandningen av etanol i bensin fått betydelse. Andelen etanol i bensin uppgick enligt preliminära siffror till 3,5 % Med nuvarande ökningstakt nås taket på 5 % redan nästa år. utsläppsprognoser I Naturvårdsverkets och Energimyndighetens arbete med att ta fram underlag inför kontrollstationen för klimatpolitiken 2004 (Kontrollstation 2004), har en ny prognos beräknats för samtliga sektorer och för utsläpp av växthusgaser. Enligt den hamnar utsläppen 2010 drygt 1 % under 1990 års utsläppsnivå, men ökar sedan till Ökningen beror på ökade utsläpp från transportsektorn (främst godstransporter på väg), från el- och värmeproduktion, samt från vissa industribranscher. Enligt en uppföljning som gjordes 2004 av Europeiska miljöbyrån (EEA), är det endast Sverige och Storbritannien som beräknas klara sin del av EU:s gemensamma åtagande. Enligt EU:s bördefördelning tillåts utsläppen för Sverige öka med högst 4 % jämfört med 1990 års nivå. 17 begränsad klimatpåverkan

21 figur 1.1a Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige figur 1.1b Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser ton, tusental ton, tusental mål begränsad klimatpåverkan Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. Utsläppen av växthusgaser har under perioden varierat mellan 67,5 miljoner ton (2000) och 77,2 miljoner ton (1996). Skillnaderna mellan åren beror till stor del på variationer i temperatur och nederbörd. Sedan 1999 har dock utsläppen samtliga år legat något under 1990 års nivå ökade utsläppen med ca 1,1 miljoner ton jämfört med året innan. Det berodde främst på att det 2003 rådde brist på vattenkraft, att elpriserna var höga, samt att det var något kallare jämfört med Detta ledde sammantaget till en ökad användning av fossila bränslen i samband med energiproduktion och uppvärmning. Även utsläpp från vissa industribranscher tilltog, främst från massaindustrin och från stålproduktion källa: naturvårdsverket Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. transport industrins energiförbränning el- och värmeproduktion inkl raffinaderier jordbruk Utsläppen av växthusgaser har utvecklats i olika riktningar för olika sektorer. Från transportsektorn fortsätter de att öka energianvändning i bostäder och service 2002 industriprocesser samt lösningsmedel och annan produktanvändning övrig energiförbränning avfall källa: naturvårdsverket förslag till nya styrmedel Det är i huvudsak ekonomiska styrmedel, t ex energioch koldioxidskatter samt elcertifikat, som bedöms leda till minskade utsläpp. Även styrmedel inom avfallsområdet (främst i form av förbud att deponera brännbart och organiskt avfall) och den förda jordbrukspolitiken, innebär minskningar. I prognosen ingår även effekten av EU:s handelssystem. Bedömningarna av de nationella utsläppen baseras på att utsläppsrättspriserna hamnar på en relativt låg nivå. I utsläppshandeln ingår inledningsvis utsläpp av koldioxid från energiintensiv industri och energianläggningar. Styrmedlet är centralt för att EU ska klara sitt gemensamma åtagande enligt Kyotoprotokollet. I kontrollstationsuppdraget föreslås ytterligare åtgärder, främst inom transportsektorn (se faktarutan). Där föreslås dessutom att effekterna av Sveriges deltagande i EU:s handelssystem i fortsättningen ska medräknas när måluppfyllelse beräknas. Om förslagen från kontrollstationsuppdraget genomförs, kan delmålet troligen uppnås med viss marginal.

22 förslag och strategier som lagts fram under 2004 av myndigheter i miljömålsrådet Kontrollstationsuppdraget koldioxiddifferentierade fordonsskatter km-skatter för lastbilar skärpta förmånsregler fortsatt och utökat klimatinvesteringsprogram fortsatt klimatinformationssatsning fortsatt utnyttjande av potentialen i direktivet om byggnaders energiprestanda fortsatt och utökat stöd för arbete med klimatprojekt i andra länder (JI och CDM) Skatteväxlingsuppdraget Naturvårdsverket föreslår att en fortsatt skatteväxling främst bör ske på områden där det är svårast att uppnå uppsatta mål. Det långsiktiga klimatmålet är ett sådant. Naturvårdsverket lyfter fram fortsatt skatteväxling inom transportsektorn genom höjda drivmedelsskatter, differentierade försäljnings- och fordonsskatter och km-skatter. Elcertifikat Energimyndigheten föreslår i en utvärdering av elcertifikatsystemet att systemet bör permanentas som en bestående del i den svenska politiken. Vidare föreslås att kvotnivåer bör sättas så långt fram i tiden att det skapar rimliga investeringsvillkor för aktörerna i systemet. Vindkraft Energimyndigheten har under 2004 lämnat ett underlag om vilka områden som skulle kunna vara lämpliga att ange som riksintressen tack vare möjligheterna att producera el från vindkraftanläggningar. Vägverkets klimatstrategi Klimatstrategin innehåller tre insatsområden: energieffektivisering på kort och lång sikt, långsiktig satsning på förnybara bränslen, samt påverkan på transportefterfrågan och fördelning av transportslag. 19 begränsad klimatpåverkan strategi för transportsektorn Under året har Vägverket på regeringens uppdrag tagit fram en klimatstrategi för vägtransportsektorn. I korthet bygger strategin på ett fundament av tydlig och långsiktig klimat- och transportpolitik, samt en kraftfull internationell samverkan. Långsiktigt (till 2050) innehåller strategin åtgärder som totalt kan reducera utsläppen av koldioxid med 20 miljoner ton. För att komma dit, krävs en kraftfull omställning av såväl transportsystem som samhälle. regionala delmål En genomgång av de regionala klimatmålen visar att: en stor del av länen har antagit det nationella delmålet regionalt målet kompletteras i många fall av sektorsvisa målformuleringar, unika för varje län och svårjämförbara några län har valt att undanta den egna basindustrins utsläpp från målet åtgärdsprogram finns endast i några fall kopplade till målet. Åtgärderna är i flera fall beroende av styrmedel antagna på nationell eller EU-nivå. På regional nivå, kommer miljömålen till användning främst i samband med tillämpning av miljöbalkens bestämmelser, vid tillsyn och vid MKB-framtagande (Miljökonsekvensbeskrivningar). Då kan även det nationella klimatmålet vara användbart, men det bör vara kopplat till statistik om hur utsläppsutvecklingen ser ut just i det aktuella länet.

23 miljömål två Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Når vi miljökvalitetsmålet? Luftföroreningar orsakar skador på hälsa, natur, material och kulturföremål. Ny forskning visar att inandningsbara partiklar bidrar till dödlighet för över personer per år i Sverige. Därför har ett delmål för partiklar föreslagits i den fördjupade utvärderingen. Utsläppen av flera viktiga luftföroreningar fortsätter att minska. Prognosen för utsläppen av såväl svavel- som kväveoxider, visar dock att minskningen bromsats upp. Generationsmålet blir svårt att nå om inte trenden vänds i både Sverige och Europa, särskilt vad gäller utsläppen av partiklar och ozonbildande ämnen. Tidigare har minskningen av utsläpp kunnat ses i minskade halter i luften av främst svaveldioxid och kvävedioxid. De senaste åren har dessvärre index för luftkvalitet inte ändrats nämnvärt för vare sig sot, kvävedioxid eller svaveldioxid. För bensen däremot har en fortsatt förbättring noterats. Arbetet med en ny europeisk luftföroreningsstrategi pekar på de stora kostnaderna som hälso- och miljöeffekterna av luftföroreningar medför och på behoven av omfattande åtgärder. figur 2.1 Trend för miljöindex för luftkvalitet i svenska tätorter index / / / / /04 NO2 SO2 sammanvägt index bensen Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid basår 1990/91: NO 2 = 21 g/m 3, sot = 10 g/m 3, SO 2 = 5 g/m 3. Bensenhalt vid basår 1992/93: 6 g/m 3. källa: luftkvalitet i tätorter 2004, ivl rapport b1607, 2005 Miljöindex visar att förbättringen av luftkvaliteten har avstannat de senaste fem åren. de regionala målen Länsstyrelserna har gjort ett betydande arbete med de regionala miljömålen. De förslag till regionala mål för Frisk luft som länsstyrelserna presenterat är inte sot