Utredning av möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende för hemlösa

Transkript

1 UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum Socialnämnden 159 Utredning av möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende för hemlösa Dnr SN 2018/ Handlingar Tjänsteskrivelse daterad Idéburet offentligt partnerskap. Socialchef Cecilia Frid redogör för utredningen. Bakgrund Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att tillsammans med frivilligorganisationer utreda möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende till hemlösa. Sedan tidigare finns uppdrag att ta fram underlag till förslag om utformning av stödboende. Det är konstaterat att behov av stödboende finns för att utgöra en kompletterande del i vårdkedja för personer med missbruk. I utredningsuppdraget har även frågan om kommunens ansvar för EUmigranter som inte kan ordna bostad på egen hand ingått. Utredning Kalmar socialtjänsts insatser vid akut hemlöshet bygger i stor på de nationella riktlinjernas modell för vårdkedja. Vårdkedjan saknar dock viktiga insatser för att fullt ut fungera på ett behovstillfredsställande sätt. I socialnämndens riktlinjer beskrivs en prioriteringsmodell utifrån de resurser som idag finns att tillgå. De viktiga länkarna i form av härbärge och stödboende som beskrivs i de nationella riktlinjerna av vårdkedjans innehåll saknas i Kalmar. Socialförvaltningen har haft dialog med Kalmar Stadsmission. Kalmar Stadsmission beskriver i framtaget förslag till Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Kalmar stadsmission, Svenska kyrkan i Kalmar och Kalmar kommun, att de under många år mött behov av ett akutboende för människor i hemlöshet. Utifrån Socialnämndens beslutade uppdrag och ansvar (reglemente och Socialtjänstlagen) framgår av utredningen att Socialnämnden har det övergripande ansvaret för kommuninvånare och de personer som tillfälligt Anslaget på kommunens anslagstavla den 4 oktober 2018.

2 2 (3) Socialnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum vistas i kommunen. Detta innebär att Socialnämnden inte har något långtgående ansvar för EU-medborgare utan uppehållstillstånd. Ansvaret sträcker sig endast till enstaka akuta bistånd efter bedömning om den enskildes behov av mat, logi eller resekostnader för att ta sig tillbaka till sitt hemland. Socialnämndens budget är anpassad efter detta uppdrag. Det utvidgade ansvaret om att prioritera andra grupper ställer krav på ett politiskt beslut (kommunfullmäktige). Det finns en tydlig avgränsning mellan Socialnämndens ansvar och Kalmar Stadsmissions avsikter att ge hjälp och stöd till utsatta människor. Socialnämndens ansvar regleras av Socialtjänstlagen medan Kalmar Stadsmission ges möjlighet att se till alla människors behov utan begränsning av människors kommuntillhörighet/vistelseort eller nationalitet. Socialnämndens verksamhet ska vara kostnadseffektiv enligt Kalmar kommuns mål och uppdrag. I en eventuell samverkan med Kalmar Stadsmission och Svenska kyrkan i Kalmar för att driva ett gemensamt härbärge, bör kostnaderna för ett eventuellt härbärge beaktas och jämföras med antal kommuninvånare som befinner sig i akut hemlöshet och där socialnämnden har ett ansvar. I dagsläget hanteras akut hemlösa personer som socialnämnden har ansvar för genom individuella lösningar, som exempelvis jourboende, vandrarhem, hotell eller camping. Socialnämnden utreder för tillfället samtidigt möjligheten att starta upp ett stödboende som ett led i att få till en stabilare vårdkedja enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Genom att från början planera in ett antal akutplatser i stödboendet skulle behovet av härbärge i stort sett bli överflödigt. Om socialnämnden ska ta på sig ett ansvar utöver de grupper som regleras inom ramen för nuvarande reglemente kräver det ett politiskt beslut i kommunfullmäktige. Beslut Socialnämnden beslutar att anta utredningen om möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende till hemlösa och överlämna denna till kommunfullmäktige. Protokollsanteckning Liselotte Ross (V) och Maria Persson-Engman (V), ersättare socialnämnden, lämnar följande protokollsanteckning: Vi i Vänsterpartiet vill betona människors rätt till en bostad samt att ingen människa väljer att vara fattig eller hemlös. Utredningen i sig är korrekt och följer formalia och gällande lagstiftning. Det tenderar dock att bli sorgligt då människors utsatthet ska omvandlas i siffror likt det som sker i sista stycket Bedömning angående behov av härbärge och stödboende.

3 3 (3) Socialnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Vi ser att det är av största vikt att det planerade stödboendet kommer att erbjuda ett antal akutplatser för att täcka det behov som finns. Vi vill också att det ges en rapport till socialnämnden innan sommaren-2019 om hur stödboendets akutplatser har fungerat. Vi vill att kyrkan, stadmissionen och ev andra berörda organisationer också får ge sin syn på hemlösheten i Kalmar vintern 2018/2019. Sekreterare Carina Björkman Justeras Roger Holmberg ordförande Liselotte Ross

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2018/ Socialnämnden Utredning av möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende för hemlösa Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta utredningen om möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende till hemlösa. Bakgrund Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att tillsammans med frivilligorganisationer utreda möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende till hemlösa. Sedan tidigare finns uppdrag att ta fram underlag till förslag om utformning av stödboende. Det är konstaterat att behov av stödboende finns för att utgöra en kompletterande del i vårdkedja för personer med missbruk. I utredningsuppdraget har även frågan om kommunens ansvar för EUmigranter som inte kan ordna bostad på egen hand ingått. Utredning Socialnämndens uppdrag och ansvar Enligt vad som stadgas i reglemente för socialnämnden framgår bl.a. att; Nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnden. Socialtjänstlagen 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och grup- Socialförvaltningen socialchef Adress Box 834, KALMAR Besök Nygatan 36 Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

5 SN 2018/ (9) pers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2016:654). 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av 3-5. Lag (2011:328). 2 Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. Lag (2011:328). 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. Lag (2011:328). Tidigare utredningsuppdrag om behov av stödboende Behovet av stödboende samt akutboende som kräver bemanning har utretts Socialförvaltningens systematiska hemlöshetsstatistik har i stort sett varit oförändrad mellan åren 2016 och Underlag från 2016 års utredning bedöms därför kunna vara aktuellt även för denna utredning. Akut hemlöshet och placerade utan egna hyreskontrakt (kategori 1 och 2) Den akuta hemlöshetsstatistiken har sedan mätningarna påbörjades 2014 gått i positiv riktning, d.v.s. har minskat något vilket kan antas innebära att behovet är oförändrat eller något mindre trots en uppgång mellan 2016 och 2017.

6 SN 2018/ (9) Resultatet av utredningen visade att; 36 akut hemlösa personer med insats hotell/vandrarhem eller liknande skulle kunnat ha erbjudits plats på härbärge istället enligt bedömningen som gjordes I snitt skulle det innebära 3 personer/månad. Det samlade bedömda behovet av olika insatser tillhörande hemlöshetssituation 1* och 2** under 2015 gällde främst ett härbärge för - 62 % (59 personer). Därefter följde stödboende för 20 % (19 personer), andrahandskontrakt och lågtröskelboende för vardera 5,3 % (2x5 personer), jourlägenhet för 4,2 % (4 personer) och träningsboende för 3,2 % (3 personer) Män Kvinnor Härbärge Stödboende Andrahandskontrakt Träningsboende Lågtröskelboende Jourlägenhet * Hemlöshetssituation 1 - Personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Personer som sover i offentliga lokaler, utomhus, trappuppgångar, tält eller motsvarande. **Hemlöshetssituation 2 - En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt, HVB, familjehem, SiS-institution eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare och ska flytta inom tre månader efter mätveckan, men utan egen bostad ordnad inför flytten/utskrivningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.

7 SN 2018/ (9) Nationella riktlinjers rekommenderade insatser vid hemlöshet I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning beskrivs och rekommenderas tre olika modeller för boendeinsatser vid hemlöshet; boendetrappa, vårdkedja och bostad först. De nationella riktlinjernas rekommendationer av de olika modellerna är poängsatta efter den effekt som ges av insatsen. Ju lägre siffra desto bättre effekt. Boendetrappa är den vanligaste modellen i Sverige som bygger på att personen kvalificerar sig för en egen bostad genom att ta ett antal steg i en viss ordning, t.ex. härbärge lågtröskelboende träningslägenhet andrahandskontrakt förstahandskontrakt. Tanken är att personen med olika stöd får träna sig i att klara ett eget boende för att så småningom få ett eget hyreskontrakt. Boendetrappan utgår inte från ett vård- och behandlingsperspektiv, med det kan ingå i vissa steg i trappan. Rekommendation: 8 Avgörande för rekommendationen är att det är osäkert vilken nytta åtgärden har. Enligt beprövad erfarenhet kan åtgärden ha negativa effekter i form av svårigheter att komma vidare till nästa steg i trappan, eller att personen faller ett eller flera steg tillbaka. Vårdkedja bygger på en modell som påminner om boendetrappan men fokuserar främst på stöd och vårdinsatser. Det kan handla om uppsökande verksamhet med erbjudande om boende i härbärge eller lågtröskelboende. Därefter erbjuds behandlings- eller vårdboende följt av utslussningsboende som t.ex. träningslägenhet och sociala kontrakt (andrahandskontrakt) och slutligen eget kontrakt. Rekommendation: 4 Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar boendestabiliteten, men det vetenskapliga underlaget är begränsat. Boendeinsatsen ger något lägre boendestabilitet än bostad först, men kan vara ett alternativ beroende på personens behov och förmåga. Åtgärden har även effekt på missbruk och beroende. Bostad först handlar först och främst om att hemlösa personer ska få en bostad (eget kontrakt) och därefter erbjudas fortsatt stöd och vård. Erbjudande om stöd och vård är dock ingen förutsättning för att få bostaden. Syftet är att i första hand uppnå en boendestabilitet och i andra hand erbjuda stöd för att hantera psykisk problematik och missbruk. Stödinsatsen består av någon form av case management (integrerade eller samverkande team). De krav som ställs förutom de krav som normalt ställs på en hyresgäst, är att minst 30 procent av personens inkomst går till hyran och att personen tar emot hembesök minst 1 gång per vecka. Några krav på nykterhet eller deltagande i behandling ställs således inte. Rekommendation: 4 Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ger god effekt på boendestabiliteten, men det vetenskapliga underlaget är begränsat. Åtgärden har även effekt på missbruk och beroende. Kalmar socialtjänsts insatser vid akut hemlöshet Socialnämndens riktlinjer för Kortsiktiga och långsiktiga boendelösningar samt hjälp till bostadsanskaffning bygger i stort på de nationella riktlinjernas modell för vårdkedja. Vårdkedjan saknar dock viktiga insatser för att fullt ut fungera på ett behovstillfredställande sätt. I riktlinjerna beskrivs en prioriteringsmodell utifrån de resurser som idag finns att tillgå. De viktiga länkarna i form av härbärge och stödboende (lågtröskelboende) som beskrivs i de nationella riktlinjerna av vårdkedjans innehåll saknas i Kalmar.

8 SN 2018/ (9) Kalmar Stadsmission Socialförvaltningen har haft dialog med Kalmar stadsmission. Kalmar stadsmission beskriver i framtaget förslag till Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Kalmar Stadsmission, Svenska kyrkan i Kalmar och Kalmar kommun, att de under många år mött behov av ett akutboende för människor i hemlöshet (bilaga 2). Under erbjöds EU-medborgare i utsatthet boende på Salve. Verksamheten avvecklades i november Kalmar Stadsmission uppskattar att antalet hemlösa växlar mellan personer. Flertalet av dessa personer bor idag i bilar och några ges tillfälligt boende hos privatpersoner. Under februari 2018 var väderförhållandena (klass 1 varning med snö/minusgrader och hård blåst) i Kalmar kommun för hemlösa (svenska medborgare och EU-medborgare utan uppehållstillstånd) det sämsta tänkbara. Kalmar Stadsmission öppnade under den mest besvärliga perioden upp en värmestuga. Syftet med värmestugan var att ge de mest utsatta personerna möjlighet att få vila (varmt), att ta hand om sin hygien och tvätta kläder samt att få varm mat. Under två perioder, 23 februari - 9 mars och 16 mars 20 mars (18 dagar) var Värmestugan öppet, vardagar mellan och helger mellan föreningsanställda och 20 volontärer var engagerade under perioden. Av Kalmar Stadsmissions uppgifter framkommer att värmestugan tog emot mellan personer under perioderna som sökte skydd från kylan och tak över huvudet. Övervägande delen av besökarna var EUmedborgare som vanligtvis bor i sina bilar runt om i Kalmar. Fyra besökare var skrivna i Kalmar samt minst en var på genomresa utan möjlighet att bo någonstans eller med egna medel ta sig vidare. Det fanns enligt Kalmar Stadsmission behov av ytterligare öppethållande då kylan understeg -5 grader. De ekonomiska påfrestningarna av resurser gjorde att de fick koncentrera sig på de kallaste nätterna. Öppethållandet genererade mycket planerings- och samordningstid som fick tas av annan verksamhet. Att snabbt frigöra resurser är svårt och tärande i en liten organisation som Kalmar Stadsmission och värdet av en stabil volontärsgrupp är stort. Enligt Kalmar Stadsmission tar en värmestuga mycket resurser i anspråk men har stor uteffekt och nytta.

9 SN 2018/ (9) En förutsättning för att erbjuda människor i akut hemlöshet och EUmedborgare i utsatthet ett så värdigt boende som möjligt, skulle ett IOP-avtal kunna vara en lösning enligt Kalmar Stadsmission. Målet med det föreslagna IOP-avtal är att upprätta ett akutboende för att ge människor i akut hemlöshet som vistas i Kalmar kommun möjlighet till toalett, dusch, tak över huvudet och enklare kvällsmål och frukost samt erbjuda hjälp med myndighetskontakter och stöd i den utsatta situationen. Stödet ska kunna ges under den kalla perioden mellan oktober mars, för målgruppen människor i akut hemlöshet och EU-medborgare i utsatthet som vistas i Kalmar kommun. Akutboendet avser att kunna ta emot 20 personer/dygn till en kostnad av kr/sex månader enligt underlag från Kalmar Stadsmission. Kostnaden baseras på personal (1,5 tjänst) kr, lokal kr, transporter kr och förbrukningsmaterial kr. Tidigare samverkan med Kalmar Stadsmission gällande härbärge I början av 2000-talet drev Kalmar Stadsmission ett härbärge på Spikgatan i Kalmar i samverkan med Kalmar Socialnämnd. Verksamheten pågick endast en kort period. Av statistiken visade det sig att verksamheten övervägande erbjöd övernattning till personer skrivna i andra kommuner. EU/EES-medborgares rätt till socialt bistånd (Vägledning för socialtjänsten i arbete med EU/EES-medborgare, Socialstyrelsen, 2017) Socialnämndens ansvar för insatser till EU/EES-medborgare Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att EU:s regelverk och EU-domstolens domar ska följas i Sverige. Om svensk rätt och EU-rätt skulle skilja sig åt har EU-rätten företräde. Genom EES-avtalet gäller det EUregelverk som tas upp i vägledningen även i förhållande till de EES-anslutna länderna9. EU och Schweiz har slutit ett bilateralt avtal som med vissa reservationer utsträckts till att gälla EU/EES-medborgare. EU-länder Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike EES-länder Alla EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge Grundläggande principer och begrepp i EU-rätten Rätten till fri rörlighet inom unionen och rätten till likabehandling är två grundläggande principer i EU-rätten. År 2004 antog EU det så kallade rörlighetsdirektivet, som innehåller bestämmelser om rätten till inresa och vistelse i andra medlemsstater för EUmedborgare. Rörlighetsdirektivet omfattar endast medborgare i EU-länderna, men genom EES-avtalet omfattar direktivet medborgare i alla länder som ingår

10 SN 2018/ (9) i EES.13 Även Schweiz, som inte omfattas av EES-avtalet, har genom särskilt avtal med EU infört delar av rörlighetsdirektivet. Genom bestämmelser i utlänningslagen (2005:716), UtlL, och utlänningsförordningen (2006:97), UtlF, har rörlighetsdirektivet införts i svensk rätt. Principen om den fria rörligheten innebär en rätt att likabehandlas i fråga om olika förmåner i det nya värdlandet. Likabehandlingsprincipen gäller för personer som har uppehållsrätt i Sverige. Rätten till socialt bistånd i Sverige För socialtjänsten innebär EU-rättens likabehandlingsprincip att en EU/EESmedborgare eller familjemedlem som bedömts ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till bistånd på samma villkor som svenska medborgare. Principen om likabehandling innebär också att socialtjänsten kan ställa samma krav på biståndssökande EU/EES-medborgare som på svenska medborgare, exempelvis vad gäller skyldigheten att efter förmåga bidra till sin egen försörjning, att vara arbetssökande och så vidare. Även de regler som gäller för ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun i 2 a kap. SoL gäller för EU/EES-medborgare. Alla som vistas i Sverige omfattas av bestämmelserna om kommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 SoL. Alla har därför rätt att ansöka om ekonomiskt eller annat bistånd enligt bestämmelserna i SoL i den kommun där de vistas och få sin sak prövad och avgjord genom ett formellt beslut. Om beslutet innebär avslag på en ansökan, helt eller delvis, finns också en rätt att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Socialtjänsten måste i varje enskilt fall bedöma om en biståndssökande EU/EESmedborgare har uppehållsrätt eller inte samt vilka biståndsinsatser personen därmed kan ha rätt till. Personer som vistas tillfälligt i en kommun har bara rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. Detta kan tilllämpas även i förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt i Sverige. Det gäller till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och måste tigga för att klara sin försörjning. Vad som är nödvändig hjälp för att avhjälpa en akut nödsituation måste socialtjänsten bedöma i varje enskilt fall. Dock innebär rätten till bistånd för att avvärja en nödsituation i många fall, att biståndet kan begränsas till enstaka bistånd för mat, logi eller reskostnader för att kunna ta sig tillbaka till det land som EU/EES-medborgaren kommit ifrån. Om ansökan om bistånd involverar barn ska, i enlighet med barnkonventionen och 1 kap. 2 SoL, principen om barnets bästa beaktas vid bedömningen. (Socialstyrelsen, 2017) Andra kommuners arbetssätt 3KVH-kommunen - Växjö Växjö kommun har ingått partnerskapsavtal (Liknar IOP som är ett avtal mellan en eller flera idéburna organisationer och den offentliga sektorn, som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är en lämplig form.) med Diakonicentrum som kan liknas med Stadsmissionens verksamhet. I avtalet specificeras inget specifikt kring hemlösa eller utsatta EU-medborgare. Diakonicentrum avgör själva hur många sovplatser de kan erbjuda (20 platser 2017). Utöver sovplatser ingår även i avtalet bl.a. fältarbete -uppsökande, förebyggande, stödfunktion, servering gratis frukost och billig lunch, service för grundläggande behov tvätt, dusch, rena kläder, vila och matkassar för grundläggande behov, gemenskap utsatthet under storhelger och sommar, samtalsstöd - lättillgängligt, ekonomiskt stöd utan snävt regelverk, praktikplatser, arbetsmarknadsåtgärder, volontärplatser minska utanförskap och skapa sammanhang, medborgar-

11 SN 2018/ (9) service medföljare, myndighetskontakter. Diakonicentrum erhåller för ovanstående verksamhet kr/år fördelat på kr till verksamhetsstöd och kr till personalresurser. Bedömning angående behov av härbärge och stödboende Utifrån Socialnämndens beslutade uppdrag och ansvar (reglemente och Socialtjänstlagen) framgår av utredningen att Socialnämnden har det övergripande ansvaret för kommuninvånare och de personer som tillfälligt vistas i kommunen. Detta innebär att Socialnämnden inte har något långtgående ansvar för EU-medborgare utan uppehållstillstånd. Ansvaret sträcker sig endast till enstaka akuta bistånd efter bedömning om den enskildes behov av mat, logi eller resekostnader för att ta sig tillbaka till sitt hemland. Socialnämndens budget är anpassad efter detta uppdrag. Det utvidgade ansvaret om att prioritera andra grupper ställer krav på ett politiskt beslut (kommunfullmäktige). Kostnader för akuta ändamål till EU-medborgare förekommer mycket sällan hos Socialförvaltningen i Kalmar. Den totala uppskattade kostnaden under 2017 till 2-3 EUmedborgare uppgick till ca 2000 kr. Det finns en tydlig avgränsning mellan Socialnämndens ansvar och Kalmar Stadsmissions avsikter att ge hjälp och stöd till utsatta människor. Socialnämndens ansvar regleras av Socialtjänstlagen medan Kalmar Stadsmission ges möjlighet att se till alla människors behov utan begränsning av människors kommuntillhörighet/vistelseort eller nationalitet. I tidigare utredningsuppdrag framgår att det 2016 fanns, samt fortfarande kan antas finnas, ett mindre behov av härbärge för Kalmar kommuns invånare som befinner sig i akut hemlöshet. Antal personer med behov av härbärge uppgick till i snitt 3 personer/månad Kalmar Stadsmissions underlag över kommuninvånare som tagit emot stöd i form av värmestugan 2018 uppgår till 4 personer. I snitt innebär det som mest 1 person/natt under den aktuella perioden. Socialnämndens verksamhet ska vara kostnadseffektiv enligt Kalmar kommuns mål och uppdrag. I en eventuell samverkan med Kalmar Stadsmission och Svenska kyrkan i Kalmar för att driva ett gemensamt härbärge, bör kostnaderna för ett eventuellt härbärge beaktas och jämföras med antal kommuninvånare som befinner sig i akut hemlöshet och där socialnämnden har ett ansvar. Kalmar Stadsmissions beräknade budget gällande ett akutboende under en sexmånaders period fr.o.m. oktober t.o.m. mars för ca 20 personer uppges till kr/år. Det skulle innebära en kostnad om 162,50 kr/person/natt. En beräkning av antal hemlösa per månad som Socialnämnden har ett lagstadgat ansvar för skulle innebära en totalkostnad av kr (3 personer x 30 dagar x 6 månader x 162,50 kr/person/natt). Socialnämndens andel utifrån sitt ansvarsområde skulle i så fall bli kr av kr. I dialogen mellan Kalmar Stadmission och Socialtjänsten under våren 2018 anses de prisuppgifter som tidigare presenterats av Kalmar Stadsmission inte längre motsvara kostnaderna. I samtalen med Kalmar Stadsmission konstateras att det inte längre finns något intresse från Stadsmissionen att genomföra det föreslagna IOP-avtal utifrån

12 SN 2018/ (9) den begränsade finansiering som Socialnämnden ges möjlighet att bidra med enligt ovanstående beräkning. Socialnämnden bedömer att ett nytt förslag till IOP-avtal som Kalmar Stadsmission muntligen presenterat (liknande Växjö kommun och Diakonicenter) riskerar att inte ge den grupp Socialtjänsten har ansvar för ett erbjudande om övernattningsplats. Detta eftersom Kalmar Stadsmission har möjlighet att göra en mer generös bedömning än Socialtjänsten till vem som erbjuds en plats. I dagsläget hanteras akut hemlösa personer som socialnämnden har ansvar för genom individuella lösningar, som exempelvis jourboende, vandrarhem, hotell eller camping. Socialnämnden utreder för tillfället samtidigt möjligheten att starta upp ett stödboende som ett led i att få till en stabilare vårdkedja enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Genom att från början planera in ett antal akutplatser i stödboendet skulle behovet av härbärge i stort sett bli överflödigt. Om socialnämnden ska ta på sig ett ansvar utöver de grupper som regleras inom ramen för nuvarande reglemente kräver det ett politiskt beslut i kommunfullmäktige. Cecilia Frid Socialchef Bilagor Idéburet offentligt partnerskap

13

14

15

16