Seminarieserie: På spaning efter ett socialt hållbart samhälle VII
|
|
- Amanda Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Social innovation i samhällsplanering Seminarieserie: På spaning efter ett socialt hållbart samhälle VII Referat från seminarium VII 11 oktober (9)
2 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. Göteborgsregionen 2018 Arbetsmarknad och Social välfärd & Miljö och samhällsbyggnad Box 5073, Göteborg gr@goteborgsregionen.se Referat sammanställt av Annie Frid och Sandra Goll-Rasmussen Nielsen 2 (9)
3 På spaning efter ett socialt hållbart samhälle VII: Markanvisning som socialt instrument På spaning efter ett socialt hållbart samhälle VII ingår i seminarieserien som är en del av projektet Social innovation i samhällsplanering. Projektet drivs gemensamt av avdelningarna Arbetsmarknad och social välfärd och Miljö och samhällsbyggnad. Sandra Goll-Rasmussen Nielsen, projektledare för Social innovation i samhällsplanering, beskrev Göteborgsregionen som mötesplats och arena för samverkan där Social innovation i samhällsplanering är ett exempel. Vinnova har beviljat Göteborgsregionen medel för att tillsammans med kommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund skapa innovationer för att motverka den regionala utmaningen med boendesegregation. Arbetsgruppen för social hållbarhet inom Göteborgsregionen, bestående av samhällsbyggnads- och socialchefer, har initierat projektet. Arbetsgruppen har definierat social hållbarhet, där välfungerande boende- och livsmiljöer är en viktig del och där Social innovation i samhällsplanering dockar an. Projektet bedrivs som lokala innovationslabb i de medverkande kommunerna. De lokala projektgrupperna arbetar med en eller flera utvalda metoder för socialt hållbar samhällsplanering. Läs mer om Social innovation i samhällsplanering här. Denna gång stod Lerums lokala innovationslabb, representerat av Karin Gertzén och Lisa Bomble, värdar för seminariet. De dryga 30 deltagarna representerade GR-kommunerna Stenungsund, Lerum, Kungälv, Kungsbacka, Lilla Edet, Partille, Mölndal och Göteborg. Därutöver Orust, Västra götalandsregionen och Göteborgsregionen. Detta var seminarium nr VII. Under våren 2019 kommer På spaning efter ett social hållbart samhälle VIII hållas. Håll utkik efter inbjudan! 3 (9)
4 Tema: markanvisning som metod för social hållbarhet Karin Gertzén, projektledare för Lerums lokala innovationslabb inom Social innovation i samhällsplanering och Lisa Bomble, båda verksamhetsutvecklare inom avdelningen Utveckling- och hållbarhet vid Lerums kommun var värdar för seminariet. Efter att ha hälsat alla välkomna, presenterade seminarievärdarna seminariets tema och syfte att vara ett tillfälle att diskutera och utbyta erfarenheter om markanvisning som socialt instrument. De gav också en bakgrundsbild av det lokala projektet i Lerum och kopplingen till Lerum kommuns arbete med social hållbarhet. I Lerum har kommunfullmäktige fattat ett inriktningsbeslut kring social hållbarhet vilket fungerar som en bas för Lerums lokala innovationslabb och konkretiserar arbetet i kommunen. Inriktningsbeslutet bygger på forskning, där social hållbarhet ses i ett systemperspektiv likt ekologisk hållbarhet. Precis som det ekologiska systemet har gränser för vad det klarar av, så har det sociala systemet gränser som vi måste förhålla oss till i planeringen. Social hållbarhet har konkretiserats i fem principer som gemensamt bygger ett stabilt socialt hållbart system: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Innovationslabbet i Lerum handlar om hur markanvisning kan användas för att tidigt i exploateringsprocessen påverka effektmål så att byggandet leder till social hållbarhet. Karin poängterade skillnaden i att ha en process präglad av social hållbarhet, eller en slutprodukt den byggda miljön, som bidrar till social hållbarhet för de som bor och lever där. I slutet av seminariet hölls en workshop utifrån en modell för förvaltningsöverskridande samverkan inför en markanvisningsprocess. Innan det gavs två föreläsningar med gäster, som hade bjudits in för att ge inspiration om hur markanvisning kan fungera och användas som socialt instrument. Se Lerums presentation som är länkad bredvid detta referat. Lisa Bomble och Karin Gertzén, Lerums kommun Bild: Sandra Goll-Rasmussen Nielsen 4 (9)
5 Ökad samhällsnytta genom stadsutvecklingsprojekt med markanvisningar som verktyg Christina Ingelsten, Affärsutvecklare hållbarhetsdriven bostadsutveckling, Skanska Christina Ingelsten började med att säga hur glad hon var att komma från exploatörhåll och prata med just kommunrepresentanter om hur Skanska tänker om social hållbarhet i samhällsbyggandet. Hon betonade de olika roller som ingår i stadsbyggandet: kommun, byggherre, exploatör alla med olika uppdrag som behöver synkroniseras. Hon konstaterar att begreppet social hållbarhet ligger högt på agendan i flertalet organisationer. Hon poängterade också behovet av att Christina Ingelsten, Skanska Bild: Sandra Goll-Rasmussen Nielsen definiera social hållbarhet för att göra det konkret och meningsfullt som begrepp i stadsbyggnadsprocesser på det lokala planet. För Skanska har det varit viktigt att genomlysa det egna handlingsutrymmet i varje projekt hur kan Skanska bidra till ett hållbart samhälle? Dels sätter typen av exploateringsprojekt ram (villor och bostadsrätter bygger de mest). Men också kommunernas inriktningar som utgör paraply för projekten. Christina Ingelsten beskrev de lärdomar som Skanska samlat utifrån bostadsutvecklingsprojekt där de arbetat med hållbarhetsfrågan i hela organisationen. Lärdom 1: Hållbarhetsfrågan måste vara med från start. Inte läggas på i slutet av bostadsutvecklingsprocessen. Lärdom 2: allt har sitt pris och värde. Kostnader kring hållbarhetssatsningar har ett samhällsvärde som måste tas med i beräkningen. Lärdom 3: Samhällsnytta och affärsnytta måste gå hand i hand och förstärka varandra. Skanska har visat i en rapport utifrån ett projekt i Kvibergs ängar, hur satsning på samhällsnytta ger konstadsmässig positiv effekt. Christina uppehöll sig vid vikten av dialog och delaktighet: att byggaktörerna inventerar tidigt i processen genom att lyssna och ge möjlighet för boende att tycka till. Dels är själva delaktigheten ett sätt att aktivt arbeta med social hållbarhet med de boende, men också ett sätt att tidigt få in lokalkännedom om platsen in i processen, vilket kan påverka inriktningen av ett projekt. Christina beskrev hur dialogen kan vara nödvändig för att projekt ska gå att genomföra, på platser där överklagandefrekvensen är hög. Lärdom 4: tillsammans bygger vi staden, beskrevs som ett helhetstänk där olika perspektiv från förvaltningar och ingående aktörer inte ska ses som motsättningar. Det gäller att samlas kring en gemensam bild av bostadsutvecklingsprojektets mål. Och att ha förståelse och respekt för varandras uppdrag i processen. Lärdom 5: ställ rätt krav kvalitet framför kvantitet. Här handlar det om rimlighet och att mäta rätt saker, med övergripande fokus på samhällsnytta. Lärdom 6: Marktilldelning och upphandling har stor potential att vara verkningsfulla verktyg. Poängen som Christina förmedlade är att få in de sociala aspekterna tidigt i utvecklingsprocessen. Hon beskrev hur man i upphandlingstävlingar kan använda 5 (9)
6 kvalitetskriterier istället för kostnadskriterier, vilket visat sig vara en verkningsfull väg. Pilotprojekt pågår i exempelvis Välen Park, Göteborg. Utmaningen är att ta fram kriterier för att mäta den kvalitet som ska stå i fokus. Hur mäts exempelvis kulturvärden på en plats? Till sist, lärdom 7: hållbarhetsdrivna affärsmodeller behöver utvecklas. Frågan som behöver lösas är: hur får vi in kvalitetsvärden kring social hållbarhet i de stora byggprojekten? Christina visade flera pågående exempel på hur det kan gå till, genom rörligt markpris exempelvis där Skanska arbetar fram metoder. Sammanfattningsvis poängterade Christina vikten av att dra åt samma håll och att väva in aktörer och hållbarhetsfrågor från start, och att kommunerna använder aktörer som Skanska i bostadsutveckling- och byggprocesser i frågor om social hållbarhet för mest samhällsnytta. Se Christina Ingelstens presentation som är länkad bredvid detta referat. 6 (9)
7 Sociala villkor i avtal i exploateringsprocessen Säde Virkamäki och Jessica Pettersson, utvecklingssekreterare Fastighets- och gatukontoret, Malmö stad Säde Virkamäki och Jessica Pettersson var inbjudna för att ge inspiration utifrån Malmös arbete med sociala villkor i avtal i exploateringsprocessen. Jessica Pettersson beskrev hur Malmö år 2015 påbörjade arbetet med att ta fram sociala villkor, stöttat av Malmö innovationsarena. Malmö har också via ett kommunstyrelsebeslut om en kommission för ett socialt hållbart Malmö, satt social hållbarhet högt på agendan. Både kommunfullmäktiges och tekniska nämndens budgetar (som deras avdelning ligger under) följer på kommissionens arbete, vilket utgör bakgrund till att Fasighets- och Säde Virkamäki och Jessica Pettersson, Malmö stad Bild: Sandra Goll-Rasmussen Nielsen gatukontorets vidareutveckling av sociala villkor i avtal i exploateringsprocessen. Framtagandet av sociala villkor startade med att lyssna av och inventera, identifiera behovet av ett sammanhållet arbetssätt för involverade aktörer, samt att involvera rätt kompetenser. Ett pilotprojekt har varit ett förtätningsprojekt i Rosengård. Där har de haft en bred samverkan i exploateringsprocessen, med stadsområdet (motsvarande stadsdel i Göteborgs stad) med deras lokalkunskap och kontakter in i lokalsamhället. Processen har kännetecknats av lärande längs vägen. Säde Virkamäki beskrev markanvisningens olika steg: markreservation, markanvisning och avtal. Hon poängterade vikten av att inte bygga ett parallellt förfarande, utan följa det gängse genomförandet men med fokus på ett ansvarsfullt markägarskap. Sociala villkor i avtal innebär att byggaren åtar sig redan vid markreservationen att utöva ett aktivt socialt hållbarhetsarbete, vilket fortsätter vid markanvisningen genom att finnas med i avtalet som skrivs, samt vid köpeavtalet genom att en handlingsplan för det aktiva sociala hållbarhetsarbetet upprättas och biläggs avtalet. Hur detta sker varierar, menade Säde: dels behöver en utökad dialog ske, mellan ingående aktörer för att fånga upp lokala behov. Dessa avtal ska sedan in i planprogram med mera. Som exempel gavs exploatering på Västra Hamnen i Malmö. Säde visade hela processen från markreservation till avtal och hur en social agenda tagits fram tidigt i processen med många involverade aktörer. Säde menade också att det inte räcker med satta mål, utan specificerade aktiviteter knutna till dem behöver tas fram. Sociala åtaganden i tävlingsform (se även föregående presentation om tävlingsmomentets betydelse) lyftes som en ytterligare metod. Säde menade att det då är viktigt att få med lokala anpassningar kring vad som är viktigt på den specifika platsen. Nuläget i arbetsprocessen med villkor i avtal i exploateringsprocessen, är att Fastighetsoch gatuförvaltningen fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur villkor kan ställas. Uppdraget har gett ny energi i arbetet, menade Säde och Jessica. Samtidigt pekade de på 7 (9)
8 att det politiska läget är oklart och att de inte vet hur stort fokus detta får framgent. Markanvisning som metod och social hållbarhet är trots det en stark fråga i branschen, konstaterar de. En utmaning som de poängterade var tidshorisonterna och budget som ofta är olika för ingående aktörer i ett exploateringsprojekt. Det ställer ännu högre krav på dialog men också på rimlighet och behovsanpassningar så att lockelsen och genomförbarheten kvarstår. Synpunkter som uppkom från seminariedeltagarna gällde hur villkor i avtal fungerar när kommunen inte är markägare. På frågan om det finns exempel där det inte fungerat så bra med villkor i avtal, gavs svaret att behovsinventeringen i början oftast motverkar samverkanshindren, man att tekniska, regelmässiga hinder kan uppkomma. Kontentan som Säde och Jessica förmedlade är att detta är en gångbar metod och en möjlig väg att gå för kommuner i arbetet med social hållbarhet i samhällsplaneringen. Ett citat från Säde och Jessicas presentation som ringar in de två gästpresentationernas kärnpunkt: "Vi har en fantastisk möjlighet att inte bara inte bara bygga, utan också se till att det går leva." Se Säde Virkamäki och Jessica Petterssons presentation som är länkad bredvid detta referat. 8 (9)
9 Dialogforum: Markanvisning som socialt instrument hur då? Seminariet avslutades med en workshop utifrån en samverkansprototyp som Lerums lokala innovationslabb framarbetat. Den springande punkten för att använda markanvisning på det sättet som Lerum avser, handlar om hur vi förvaltningsöverskridande kan samtala om värden på den plats där bygge ska ske. Lisa Bomble ledde workshopen. Syftet var att lära av varandra och tillvarata allas skilda kompetenser för vidareutveckling av prototypen. Deltagarna var indelade i kommun- och verksamhetsblandade grupper, ca fem personer/grupp. Varje grupp fick en mapp med material för en gemensam uppgift. Uppgiften innebar att beskriva sin yrkesroll samt gemensamt utarbeta en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) över en fiktiv plats som skulle exploateras med ett trygghetsboende. Dessutom skulle den utgå från Lerums definition av social hållbarhet, alltså de fem principerna presenterade tidigare på seminariet. Uppgiften var att, trots olika yrkesroller och därmed perspektiv, enas i en gemensam tvärsektoriell analys. Deltagarna ombads också använda så få förvaltnings- eller professionsknutna termer som möjligt, för att hålla en inkluderande nivå i samverkanssamtalet. Efter djup koncentration när alla enskilt fick tid att fundera kring SWOT-analysen utifrån sin kompetens, surrade det intensivt när den gemensamma analysen satte igång i varje grupp. Gruppernas gemensamma analyser presenterades inte, utan samlades in av Karin och Lisa. En sammanställning kommer göras av dem som inspel in i deras lokala innovationslabb där metoden kommer vidareutvecklas. Några inspel från deltagarna: Saknade aktörer i gruppsamtalen: exploatören behövs i dessa samtal för att samtalen ska vara verkningsfulla. Barn och boende/brukare i området var andra saknade parter. Även om denna typ av samtal sker tidigt i markanvisningsläget, behöver kommunen känna sig trygg i vilka krav som kan ställas på exploatören. Hur manövrera balansgången mellan att ha höga krav på och lyssna in exploatören? Det är viktigt att identifierade faktorer genom dialog som denna, sedan tar vägen någonstans in i exploateringsprocessen. Lerum avslutade seminariet med att poängtera att prototyparbetet kring samverkansforum fortsätter! De uttryckte tacksamhet mot deltagarna som ställt upp på labbtillfället kring modellen. Dokumentationen kommer komma deltagarna till del senare. Det är också välkommet med feedback i efterhand till Karin och Lisa. Dialogforum med workshop ledd av Lerums kommun. Bild: Sandra Goll-Rasmussen Nielsen 9 (9)
Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?
Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Kommunfullmäktige i Lerum anser att social hållbar utveckling är viktigt. I ett hållbart samhälle utsätts inte människor för omständigheter som systematiskt
Läs merChristina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Läs merVad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och
Läs merUppföljning av arbetet enligt modell för socialt värdeskapande analys (SVA). Svar på skrivelse
Dnr Sida 1 (7) 2019-06-13 Handläggare Jennie Argerich 08-508 266 68 Till Exploateringsnämnden 2019-06-13 Uppföljning av arbetet enligt modell för socialt värdeskapande analys (SVA). Svar på skrivelse Förslag
Läs merBarns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Sammanfattning av arbetet hittills 2017-02-01 Arbetsgruppen: Camilla Blomqvist, socialchef Stenungsund Jörgen Hermansson, samhällsbyggnadschef Partille Susanne Åhman,
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merHur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.
Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet Utmaningar Urbanisering Globalisering Digitalisering Klimatförändringar
Läs merPreliminärantagningen 2019
Antagningsstatistik Gymnasieantagningen Datum: 2019-04-09 Preliminärantagningen 2019 Preliminärantagningen Preliminärantagningen genomförs som en förberedelse inför slutantagningen som sker i juni. Preliminärantagningen
Läs merReservantagningen 2018
Reservantagningen 2018 Statistik över reservantagningens utfall 2018-08-31 /GR:s gymnasieantagning Reservantagningen 2018 Antagningsstatistik/Gymnasieantagningen Datum: 2018-09-03 Reservantagningen 2018
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merReservantagningen 2019
Antagningsstatistik Gymnasieantagningen Datum: 2019-09-06 Reservantagningen Reservantagningen är den antagning som genomförs efter slutantagningen då lediga platser som uppkommit under sommaren tillsätts
Läs merHur kan vi minska och motverka segregation
Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR 190524 Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1
Läs merFH chefsnätverket på GR /2020
FH chefsnätverket på GR 2018 2019/2020 Återblick och framåt Yvonne Witzöe 2019-03-15 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs merUngdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merFlest sökande till program oavsett behörighet
Antagningsstatistik Gymnasieantagningen Datum: 2019-06-26 Slutantagningen 2019 Slutantagningen Slutantagningen är den antagning som genomförs på sökande elevers slutbetyg. Merparten av alla sökande elever
Läs merGR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Läs merUtkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merSamverkan vad, hur och varför?
Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av
Läs merVälfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer VISION En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett
Läs merFlyktingsituation extra ordinärt läge Politisk - tjänstemannaprocess
Flyktingsituation extra ordinärt läge Politisk - tjänstemannaprocess 16/9 UG Åtgärder 18,19/9 F-styrelse Akut agenda 25/9 Kommunchefer 30/9 UC 2/10 Extra möte KSO, KC 16/10 F-styrelse Förslag Åtgärder
Läs merGöteborgsregionen - Kompetensförsörjning
Göteborgsregionen - Kompetensförsörjning Regional samverkan kring samverkan skola och arbetsliv Gymnasiekonferens, SKL Johanna Redelius Teamledare, Göteborgsregionen Göteborgsregionen (GR) består av 13
Läs merGöteborgsregionens läromedelsverksamhet
Göteborgsregionens läromedelsverksamhet Samt en bild av hur verksamheten kan/ska se ut i framtiden Johan Borvén, Teamledare Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans.
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017
Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),
Läs merEtt projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.
Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Projektperiod: 1 april 2017 31 januari 2020 6 mån analys och planering 24 mån genomförande
Läs merA R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D
A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D EKOSYSTEMTJÄNSTER I BYGGPROCESSEN AAR_2014_44 Ekosystemtjänst-bedömning 2015-09- 31
Läs merSamverkansplattformen. AllAgeHub
Samverkansplattformen AllAgeHub VISION Forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva
Läs merHur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018
2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar
Läs merKAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?
KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI
Läs merAnalytikernätverk 20 november
1 Analytikernätverk 20 november Hur kan analysarbetet användas för att mobilisera aktörer? 2 Hur hänger det ihop? Interregionala planer och samarbeten Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt
Läs mer1 av 5 2014-02-28 15:54
1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser
Läs merVälfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer Ett forsknings-, utvecklings- och innovationscenter som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation
Läs merSEMINARIUM V PÅ SPANING EFTER SOCIAL HÅLLBARHET INLEDNING MED SEMINARIETS VÄRDAR
PÅ SPANING EFTER SOCIAL HÅLLBARHET SEMINARIUM V REFERAT FRÅN DEN 24 NOVEMBER 2017 DELTAGARE VAR CHEFER OCH MEDARBETARE SAMT FÖRTROENDEVALDA FRÅN GR-KOMMUNERNA INOM DET SOCIALA OMRÅDET, UTBILDNING, KULTUR,
Läs merBrukarundersökning 2013, årskurs 8
Brukarundersökningen är en digital enkät som genomförs i Härryda kommun och i Göteborgsregionens övriga kommuner. Enkäten skickades ut till vårdnadshavare och elever i årskurs 2, 5 och 8 på alla grundskolor
Läs merKommunordning och riktlinjer för ansvar gällande den gemensamma vägledningsmontern på Gymnasiedagarna perioden
Missiv ÄRENDE 1 Till Kommunordning och riktlinjer för ansvar gällande den gemensamma vägledningsmontern på Gymnasiedagarna perioden 2014-2021 SYV-nätverket fick den 18 oktober uppdaget från att ta fram
Läs merGrönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030
Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030 Miljöchefsnätverket kommunala miljöchefer 8 mars 2018 Förordning (2017:137) om bidrag för
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merProjekt Modig. Mer omsorg med digital teknik. Uppstartskonferens 5 september 2019
Projekt Modig Mer omsorg med digital teknik Uppstartskonferens 5 september 2019 Dagordning 13:00 Välkomna! Praktisk information 13:10 Projekt Modig Presentation av Monica Wallström 13:30 Förbjuden framtid.
Läs merProtokoll från sammanträde med sociala styrgruppen
från sammanträde med sociala styrgruppen Tid: Torsdag den 30 oktober 2014, kl. 11.30-13.15 Sammanträdet sker i anslutning till heldagskonferensen Gör Göteborg Jämlikt som styrgruppen deltar i. Plats: Svenska
Läs merRegional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merSamverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling
Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling
Läs merGR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 april 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg
Mistra Urban Futures nätverket Anteckningar Datum: 2016-04-22 Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 april 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg Närvaro:
Läs merHur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert avdelningen för tillväxt och sammanhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting och Pernilla Bodin, verksamhetsutvecklare hållbar
Läs merProtokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: Torsdag 21 april 2016, kl. 09.00-12.00 Plats: GR Närvarande ledamöter Derya Tumayer (MP), Göteborg, ordf. Thorsten Larsson (M), Alingsås
Läs merCitylabs utbildningar
Citylabs utbildningar VAD ÄR CITYLAB? Citylab är ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling skapat Sweden Green Building Council (SGBC) och dess medlemmar. Utgångspunkten för Citylab är
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merByggandet ökar, hyresrätterna blir fler
Byggandet ökar, hyresrätterna blir fler Nu byggs det mer än på länge i Region Västra Sverige. Cirka 5 900 bostäder blev inflyttningsklara 2018. Åtta av tio var lägenheter i flerbostadshus. Andelen hyresrätter
Läs merBrukarundersökning 2016, årskurs 2
, årskurs 2 Brukarundersökningen genomförs årligen både i Härryda kommun och Göteborgsregionens övriga kommuner. Enkäten besvaras av vårdnadshavare och elever i årskurs 2, 5 och 8 på alla grundskolor i
Läs merSmart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018
Smart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018 2018-01-24 1 Smart stadsutveckling och förtätning av staden Mina
Läs merVilken roll har den lokala och regionala nivån i genomförandet av Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden SKL
Vilken roll har den lokala och regionala nivån i genomförandet av Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden SKL SKL skrivelse, november 2017 Välkomnar i allt väsentligt förslagen till en nationell handlingsplan
Läs merVi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se
Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se Det finns många skäl att satsa på forskning och innovation (FoI). För organisationer och företag kan det vara ett sätt att utveckla
Läs merLevande lokala centrum
Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2016-06-27 Handläggare Ulf Adaktusson Telefon: 29808 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merNätverksrapport för Förskolenätverket
Nätverksrapport för Förskolenätverket Nätverkets syfte och uppdrag Nätverkets representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - Initiera regiongemensamma
Läs merProgram Bensträckare Erfarenheter och goda exempel från arbete med sociala risker
Program Tid Aktivitet Föredragshållare/ansvarig 8.30 9.00 Fika 9.00 9.20 Inledning Johan von Knorring, Försvarsdirektör 9.20 9.50 Sociala risker och social oro i Uppsala län Natalie Grimsby Torpman, Projektledare
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merGemensam enkätstrategi Inför Utbildningschefsgruppen 15 juni 2012 Jenny Nordqvist
Gemensam enkätstrategi 2012 Inför Utbildningschefsgruppen 15 juni 2012 Jenny Nordqvist Syfte Kunna göra jämförelser avseende elevers uppfattning om utbildningen Fem frågeområden Trivsel & trygghet Delaktighet
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merUtlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll
Läs merAnvändning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)
Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR) Robert Ekman, docent, Jan Schyllander, utredare, Anders Jonsson, statistiker, Myndigheten för
Läs merProtokoll. Styrgruppen för social välfärd. 1. Lokal ungdomspolitik (Lupp) NÄRVARANDE
Protokoll NÄRVARANDE Ledamöter Henrik Ripa (M), Lerum, ordförande Eva Borg (S), Kungsbacka, vice ordförande Sebastian Aronsson (S), Alingsås Marcus Claesson (L), Mölndal Siw Hallbert (S), Härryda Kent
Läs merMarkanvisning som Socialt Instrument Hur då?
Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Fiktiv plats: Fastigheterna är belägna i Lerums tätort cirka 700 meter från Lerums centrum. I gällande översiktsplan, ÖP 2008, anges markanvändningen till befintlig
Läs merWebbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11
Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merUtredning om omfattningen av GR:s uppdrag inom det sociala området
Utredning om omfattningen av GR:s uppdrag inom det sociala området - Uppdraget som försvann Utredningens syfte och frågeställningar Syfte Rapportens ska fungera som ett diskussions- och beslutsunderlag
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merBergslagsakademin presenterar Bergslagen2030 en konferens om samverkan och sociala innovationer för en hållbar framtid Vi står inför flera
Bergslagsakademin presenterar Bergslagen2030 en konferens om samverkan och sociala innovationer för en hållbar framtid Vi står inför flera utmaningar, men också möjligheter, när det gäller social hållbarhet
Läs merProtokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd
från sammanträde med styrgruppen för social välfärd Dag och tid: Torsdag den 2 november 2017 kl 11 12 Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg
Läs merSamhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande
Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande Den 13 september bjöd Länsstyrelsen in till Samhällsutvecklingsforum ett årligen återkommande möte som fokuserar på frågor som rör hållbar samhällsutveckling.
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehållsförteckning Bilaga 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Ej behöriga till
Läs merCSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merSocial hållbarhet i fysisk planering i Göteborg
Hållbar stad öppen för världen Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg Verktyg och processer kopplade till mål Ulrika Lundquist och Jessica Andersson 20190903 Globalt 1 kap1 : syftar till att
Läs merTillgänglighet, Bemötande, Delaktighet
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merGR-nätverket för Mistra Urban Futures
Anteckningar Lisa Ström 2015-12-04 GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 4 december 09:00-12:00 på At Work i Gårda, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merBrukarundersökning 2015, årskurs 2
, årskurs 2 Brukarundersökningen är en digital enkät som genomförs varje år i i Göteborgsregionens övriga kommuner. Enkäten skickades ut till vårdnadshavare elever i årskurs 2, 5 8 på alla grundskolor
Läs merSocial hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Läs merInformation om kommunala bolag och andra aktörer
Information om kommunala bolag och andra aktörer Föredragshållare: Bo Ekström, ekonomichef Information/utbildning av nyvalda politiker 5 mars Kommunala bolag - allmänt Regleras av lagstiftning Styrning
Läs merHot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna
Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens
Läs merVåra viktigaste tips
Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.
Läs merBrukarundersökning 2016, årskurs 8
, årskurs 8 Brukarundersökningen genomförs årligen via en digital enkät i Härryda kommun och Göteborgsregionens övriga kommuner. Enkäten besvaras av vårdnadshavare och elever i årskurs 2, 5 och 8 på alla
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merAnteckningar från möte i Förskolenätverket
ANTECKNINGAR Förskolenätverket Onsdag 2015-12-02 Anteckningar från möte i Förskolenätverket Tid: Onsdag 2 december 2015 kl. 13.00-16.00 Plats: Villa Odinslund, Göteborg Närvarande Maria Andersson, Ordförande
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merRegiongemensam elevenkät 2019
Regiongemensam elevenkät 2019 Göteborgsregionen Åk 2 GR rapport åk2 Om undersökningen Bakgrund Sedan 2011 har Göteborgsregionens medlemskommuner haft möjlighet att genomföra regiongemensamma elevenkäter.
Läs merGestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss
Läs merKompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013
Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013 Gäller för examinerande seminarium, examinerande workshops samt examinerande projektdagar och projektverkstäder under:
Läs mer