Möjligheten till en hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan

Transkript

1 Slutrapport Projekt NV (Kompletterande ansökan om medel till projektet Förstudie av innovationsupphandling av ren båtbotten Dnr Nh) Möjligheten till en hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar och på land genom teknikupphandling Erik Noaksson, Håkan Lutz, och Jonas Köping

2 Slutrapport Projekt NV (Kompletterande ansökan om medel till projektet Förstudie av innovationsupphandling av ren båtbotten Dnr Nh) Möjligheten till en hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar och på land genom teknikupphandling Erik Noaksson 1 *, Håkan Lutz 2, och Jonas Köping 1,3 1 Jegrelius - Institutet för tillämpad Grön kemi, Regionförbundet Jämtlands län, Studiegången 3, Östersund 2 Evolutzion AB, Kolargatan 2, Stockholm 3 Nuvarande adress: Sala Kommun, Stora torget 1, Box 304, Sala *Ansvarig för projektets genomförande och slutrapport är Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi genom projektledare Erik Noaksson till vem korrespondens ställs (erik.noaksson@jegrelius.se, )

3 Sammanfattning Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi har under drivit ett teknikupphandlingsinitiativ, finansierat av Naturvårdsverket, för att snabba på introduktion och användning av alternativa tekniker till de traditionella båtbottenfärgerna (Förstudie av innovationsupphandling av ren båtbotten Dnr Nh). Tanken har varit att skapa ett kundintresse som gör det möjligt att samordna köpkraften i en beställargruppering som skulle möjliggöra tekniksprång enligt samma koncept som Energimyndigheten framgångsrikt jobbade med på området energieffektivare lösningar under 1990-talet. Denna rapport utgör en del av projektet Förstudie av innovationsupphandling av ren båtbotten och har undersökt frågan om hållbara toalettavfallslösningar för fritidsbåtar, ur ett teknikupphandlingsperspektiv, utifrån kommande nationella utsläppsförbud 2014 ( Vi kan konstatera att frågan om avfall från fritidsbåtstoaletter primärt inte är en båtfråga, utan en landfråga, då endast ca fritidsbåtstoaletter regelbundet används. Detta motsvarar endast ca 3 % av den totala fritidsbåtsflottan i Sverige 2010 (Båtlivsundersökningen 2010). Att frågan i första hand är en landfråga har gjort det svårt att definiera och föra en dialog med potentiella köpargrupperingar, då det finns mycket få angelägna privata köpare, eftersom kostnaden till den absolut största delen idag inte är privat när toalettbesöken sker i land. På området hållbara toalettavfallslösningar finns därför en betydande problematik med att utreda avseende ansvar, struktur, finansiering och organisation för omhändertagande av toalettavfall på land i skärgårdsområden. Ökad kunskap om vilka landbaserade tekniker som är bäst i ett livscykelperspektiv efterlyses också av de aktörer som idag hanterar toalettavfallet för att öka mognadsgraden inför en teknikupphandling. I vår teknikscreening är förbränningstoaletter den ombordlösning som rönt störst intresse bland kunderna. För landlösningar är komposterande toaletter med accelererande avdunstning av vätska, paketerande toaletter samt optimerade insamlingssystem mest intressanta. Följande köpargrupperingar anser vi är mest aktuella för en teknikupphandling på området: Kungliga Svenska Segel Sällskapet (KSSS) och Svenska Kryssarklubben (SXK) med egna klubbholmar eller hamnar utan kommunalt VA, Gästhamnsföreningen, Skärgårdsstiftelsen, Västkuststiftelsen, Kommuner och Landsting samt båttillverkare. Det finns god potential för gemensamma teknikupphandlingar av landlösningar på sikt då marknaden för alternativa lösningar idag är relativt liten, köparna är relativt lätta att hitta, de är vana vid upphandlingar, problemet är väsentligt, och utrymmet för teknikutveckling är gott. Potentialen för gemensamma teknikupphandlingar av ombordlösningar är väsentligt mindre då andelen båtägare som verkligen är i behov av nya lösningar är mycket liten och Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar

4 svårorganiserad. Potentialen för genomslag av nya typer av ombordlösningar är dock väsentlig då denna grupp är köpstark, miljömedveten och ogillar obehaget med dagens latrinhantering. För att öka penetrationshastighet av alternativa lösningar är det önskvärt att stat, kommuner och andra offentliga aktörer satsar resurser och medel, att dessa satsningar är genomtänkta, och, om inte starka skäl föreligger, teknikneutrala. Vi kan idag inte se att teknikupphandling som metod skulle medföra några större juridiska problem om katalysatorn för processen (operating agent) utgörs av en kommun eller ett landsting. Myndigheternas roll och doseringen av ekonomiska incitament vid en kommande upphandling återstår att utreda när tydligare kundgrupperingar finns på plats. Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar

5 Abstract The Jegrelius Institute of Applied Green Chemistry initiated a technology procurement initiative, financed by the Swedish Environmental Protection Agency (Dnr Nh), aiming at speeding up the introduction and use of alternative techniques to the traditional biocide containing antifouling paints. The idea was to use the technology procurement methodology previously developed and used by the Swedish Energy Agency to speed up the introduction and use of more energy efficient technologies in Sweden. The concept is based on the idea that a large group of dedicated buyers, in a procurement process, can make the market (suppliers) leapfrog through their joint spending power. This report is a part of the above mentioned project (Dnr Nh), which have investigated the issue of sustainable toilet discharge solutions for leisure boats, from a technology procurement stand point, in the light of an upcoming national ban to discharge latrine overboard 2014 ( This investigation has found that the issue of latrine management from leisure boats, primarily is not a boat issue, but instead a land issue, since only approximately toilets in Swedish leisure crafts are used on a regular basis. This equals approximately less than 3 % of the total leisure craft fleet in Sweden This finding, that latrine management primarily is a land issue, has made it complicated for us to define and discuss with potential customers their needs and financial drivers on this matter, since the vast majority of the costs today is not privately financed when land toilets are used free of charge. The issue of sustainable latrine solutions in marine areas is today therefore severely hampered by the fact that the responsibility, structure, costs and organization of the latrine management is unclear. Important actors within this sector have also highlighted the needs of more life cycle analysis on alternative environmental adapted technologies to promote a potential upcoming technology procurement process. Combustion toilets have received largest attention among the customers based on our technology screening. Compost solutions with increased evaporation of fluids, packing toilets, and optimized latrine collection systems have received highest attention among land based solutions. The most important actors for an upcoming technology procurement process in Sweden are: the Royal Swedish Yacht Club (KSSS) and the Swedish Cruising Association (SXK) that owns islands and harbors without public facilities for management of latrine waste, Gästhamnsföreningen, the Archipelago foundation, Västkuststiftelsen, municipalities, County Councils and finally boat builders. There is a positive future potential for a joint technology procurement process on land based solutions since the market share for alternative solutions today is relatively small, potential Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar

6 buyers are possible to identify, they are used to public procurement, the problem is essential, and the potential for further technology development is positive. The potential for a joint technology procurement focused on boat solutions has far less possibilities to succeed since the group of buyers with specific needs is very small and not well organized. However, the potential for market introduction of new boat solutions is substantial since this group is affluent, has high environmental awareness and strongly dislikes current technologies available. In order to further promote the introduction and use of alternative technologies it is recommended that the government, municipalities and other public actors allocate financial means used economically sound and technologically neutral. It does not seem to be any obvious legal obstacle for municipalities or County Councils to take an active part in catalyzing a technology procurement process as operating agents due to Swedish or EU jurisdiction. Public authorities role and the possibilities to use economically incitements in an upcoming technology procurement process needs to be further investigated when a more dedicated group of buyers have been formed. Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar

7 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract 1. Bakgrund 1 2. Syfte och mål 2 3. Projektledning 3 4. Resultat 4 - Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar - Delrapport 2: Teknikkartläggning av toalettlösningar och avfallshantering för båtägare och marina områden - Delrapport 3: Juridiska förutsättningar för en innovationsupphandling av funktionen ren botten utan gift 5. Slutsatser och förslag 5 Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar

8 1. Bakgrund Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi har under drivit ett innovationsupphandlingsinitiativ, finansierat av Naturvårdsverket, för att snabba på introduktion och användning av alternativa tekniker till de traditionella biocidinnehållande båtbottenfärgerna. Tanken har varit att skapa ett kundintresse som gör det möjligt att samordna köpkraften i en beställargruppering som möjliggör tekniksprång enligt samma koncept som Energimyndigheten gjorde på 1990-talet med fokus på utökat marknadsutbud av energieffektivare lösningar. Initiativet har även utifrån en tilläggsansökan till Naturvårdsverket inkluderat teknikfrågan om toalettavfallslösningar för fritidsbåtsmarknaden, i båten och hantering på land, utifrån kommande nationellt utsläppsförbud 2014 ( Initiativet tog på sig denna uppgift utifrån att det i många fall är samma kundgrupperingar som är aktuella inom båda teknikområden. En viktig aspekt har varit att skapa klarhet i de möjligheter och hinder som finns för en skarp teknikupphandling utifrån att en offentlig inrättning bör agera katalysator eller s.k. operating agent enligt den metodik som Energimyndigheten arbetar efter. Speciellt fokus har därför lagts på att beskriva de juridiska förutsättningarna för offentligheten att agera innovationsstimulerande genom teknikupphandling. Resultaten som beskriver dessa förutsättningar i detta delprojekt utgår från funktionen ren botten utan gift då detta är framtaget utifrån huvudprojektets inriktning. De juridiska förutsättningarna för en teknikupphandling är dock generellt beskrivna och således fullt applicerbara även på andra funktioner som är intressanta att teknikupphandla ex. hållbara toalettavfallslösningar. En viktig avgränsning i initiativets arbete har varit att begränsa toalettavfallsfrågan till båtlivets bidrag, då denna fråga till övervägande del är en landfråga där betydligt fler aktörer har del i uppkomsten av avfallet. Det är således betydligt fler aktörer än bara båtfolket som ger upphov till detta problemområde vilket vi har haft en ambition om att försöka klargöra i denna rapport. Det finns därför betydligt fler frågeställningar och strukturella problem kring toalettavfallsfrågan på land, vilket inte vi har haft resurser och uppdrag att vidare utreda. Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar 1

9 2. Syfte och mål Projektet har haft följande syften inom området hållbara toalettavfallslösningar för fritidsbåtar: o Undersöka och beskriva förutsättningarna för en teknikupphandling av hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar med utgångspunkt i tidigare utförda arbeten sammanställt av Transportstyrelsen, och en utökad teknikscreening för att tillfredställa funktionskravet allt toalettavfall ska kunna tas omhand och lämnas på avsedd plats i land. o Undersöka och beskriva förutsättningarna för att uppfylla de olika köpargrupperingarnas specifika behov och önskemål, utan att a priori binda dessa till någon specificerad teknik, t.ex. vattentoalettekniken. o Undersöka och ge förslag på hur en teknikupphandling av hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar skulle kunna se ut och organiseras. Ett övergripande syfte har varit att beskriva de juridiska förutsättningarna för att genomföra en teknikupphandling. I samverkan med huvudprojektet Förstudie av innovationsupphandling av ren båtbotten (Dnr Nh) har vi därför utrett och beskrivit: o Olika frågeställningar som kan uppstå vid en teknikupphandling ur ett holistiskt perspektiv med avseende på olika sätt att genomföra en innovationsupphandling, skillnader mellan stat och kommun/landsting i kontexten innovationsupphandling, funktionsupphandling som avtalsform, samt resonemang kring hur en möjlig kravspecifikation skulle kunna se ut. o Klargjort olika alternativa sätt att genomföra en innovationsupphandling. Utifrån en innovations avstånd till marknadsintroduktion beskrivs mer ingående koncepten: För kommersiell upphandling (Pre Commercial Procurement), Teknikupphandling (Technology procurement) samt möjligheten att utfästa köpargarantier (Forward Commitment Procurement). Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar 2

10 3. Projektledning Projektledaren Erik Noaksson har fungerat som koordinator och övergripande sammanhållande resurs. Projektledaren har återrapporterat projektets status och fortlöpande resultat till styrgruppen under projektet. Projektledaren har ansvarat för att skriva slutrapporten. Under ledning av Naturvårdsverket tillsattes en styrgrupp för att underlätta dialogen mellan nyckelaktörer inom de berörda områdena. Till styrgruppen bjöd initiativet in aktörer att delta som antingen representerade möjliga kunder i en kommande teknikupphandling alt. skulle kunna bli aktuella som katalysatorer/ operating agents vid en kommande teknikupphandling, eller på annat sätt verka stödjande i teknikupphandlingsprocessen ex. finansiellt. Det var alltså ett medvetet val att inte inbjuda leverantörssidan till styrgruppen utan istället förra den dialogen via projektets teknik- och marknadsanalysaktiviteter. Myndigheter som deltagit i styrgruppen är Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Vinnova. Organisationer som företräder betydande kundgrupperingar inom Svenskt båtliv och yrkessjöfarten har varit Svenska Båtunionen och Sveriges Redareförening. Skärgårdsstiftelsen bjöds in till styrgruppen utifrån organisationens kompetens och ansvar rörande toalettavfallshantering på land i Stockholms skärgård. Kustbevakningen samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har även inbjudits att delta. Initiativet har nyttjat flertalet experter inom olika områden. Till styrgruppen knöts Hans Nilsson, Fourfact AB, som senior expert m.a.p. teknikupphandling utifrån hans tidigare arbete vid Energimyndigheten/NUTEK. Håkan Lutz vid Evolutzion AB har haft i uppdrag att genomföra en kompletterande teknikscreening och marknadsundersökning av toalettavfallshantering för fritidsbåtar utifrån ett teknikupphandlingsperspektiv. Juridisk sakkunskap rörande förutsättningarna att genomföra en teknikupphandling har gjorts av Jonas Köping vid Jegreliusinstitutet. Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar 3

11 4. Resultat På kommande sidor presenteras rapportens resultatet i form av tre delrapporter. Efter delrapporterna följer slutsatser och förslag. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar Delrapport 2: Teknikkartläggning av toalettlösningar och avfallshantering för båtägare och marina områden Delrapport 3: Juridiska förutsättningar för en innovationsupphandling av funktionen ren botten utan gift Hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar 4

12 Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar

13 Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar Evolutzion AB 2011, för Jegrelius institutet för tillämpad Grön kemi. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 1

14 Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 2

15 Sammanfattning Nuläge Det finns i Sverige knappt en miljon fritidsbåtar, varav ca en tiondel har toalett ombord. Totalt finns det cirka fritidsbåtar med toaletter. Det absolut största antalet toalettbesök gör båtfolket i land: närmare hälften av dem som har toalett ombord använder den aldrig, och väldigt många använder den bara när ingen annan möjlighet finns. När toalett ombord nyttjas skall inte avfallet tömmas direkt i sjön, vilket innebär att det antingen skall förvaras ombord och tömmas till en avfallshanteringsanläggning iland, eller helt tas omhand ombord. Tömning till landbaserade avfallshanteringsanläggningar är den lösning som till störst del diskuteras idag. När toaletter iland nyttjas är situationen ofta sådan att denna toalett av praktiska skäl inte kan anslutas direkt till centrala reningsanläggningar, oftast sådana i kommunal regi. Istället används en kombination av anläggningar för lokal avfallshantering och mellanförvaring för vidare bulktransport till centrala anläggningar. I de fall toalettavfall från båtar töms till anläggningar iland är situationen densamma, med det undantag att större möjligheter finns att direkt transportera avfallet till en tömningsanläggning med anslutning till kommunalt VA. En stor del av de toalettbehov som måste tillfredsställas i naturen är utan tvekan av akut art. Av alla de som njuter av sveriges fantastiska natur är det sannolikt en mindre del som faktiskt hinner till en toalett när det tränger på - i synnerhet ifråga om ren urinering, vilket utgör den största källan till gödämnen. I rapporten Rapport angående uppdrag om utsläpp av toalettavfall från fritidsbåt: En utredning på uppdrag från Regeringen av förutsättningarna för införandet av ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar och hur det ska avgränsas, behandlas med stor framgång de flesta aspekter av ett föreslaget förbud mot utsläpp av toalettavfall till sjön, bla finns där en enkel samhällsekonomisk beräkning, vilken konstaterar att ett sådant förbud inte är försvarbart med övergödning som motivering, men att kostnaderna som uppstår å andra sidan bärs av de båtägare som tvingas bygga om sina båtar, vilket ger en överföring av kostnader från allmänheten till den som förorenar, vilket är förenligt med allmän rättsuppfattning. Teknikfront Det finns på marknaden idag en uppsjö lösningar för att hantera latrinfrågan på olika båtar och i olika situationer. Dessa lösningar kan grupperas med avseende på vilket angreppssätt de har till att lösa problemet. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 3

16 Generellt kan sägas att grundindelningen kan göras i tre grupper: Lösningar som släpper ut avfallet rakt i sjön, lösningar som sparar avfallet för att transportera det till avfallshanteringsanläggningar på land, och lösningar som destruerar avfallet. De lösningar som släpper ut avfallet rakt i sjön kan vidare delas upp i lösningar som släpper ut avfallet utan mellanlagring, och sådana som mellanlagrar avfallet för att kunna släppa ut det där den lokala miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Lösningarna för att transportera avfallet till land kan delas in i fasta lösningar med tank som töms till en tömningsstation på land, lösningar med en portabel tank för avfall, lösningar som paketerar avfallet i separat förslutning och frystoaletter. Toaletter som destruerar avfallet finns som komposterande toaletter och förbränningstoaletter. Eftersom båttoalettproblemet till så stor del är ett landbaserat problem innefattar detta arbete också landbaserade lösningar. Grundindelningen i lösningar som mellanlagrar avfallet för vidare transport till centrala reningsanläggningar och sådana som destruerar avfallet lokalt är fortfarande giltig, men fokus ligger här på de som fungerar lokalt. Antalet produkter och tekniska lösningar som på olika sätt komposterar avfall lokalt är mycket stort, i motsats till vad som gäller för ombordlösningar. Marknadsanalys De olika tekniska lösningar som kunnat kartläggas under arbetet med denna rapport har presenterats för företrädare för potentiella köpargrupper och andra viktiga intressenter: Stiftelser Kommuner Båtklubbar Kommersiella Marinor Gästhamnar Båthandlare Privata Kunder Responsen från dessa presentationer och de intervjuer som gjorts har analyserats i ett försök att klargöra vilka preferenser och åsikter som definierar attityden till och behovet av nya lösningar för olika situationer. Slutsatser och förslag Det finns mycket få angelägna privata köpare, eftersom kostnaden för den absolut största delen av toalettavfallshantering inte är privat Offentlig finansiering är därför av avgörande betydelse för utvecklingen, och frågan om vem som skall stå för kostnaderna måste lösas Det finns god potential för gemensamma upphandlingar av landlösningar Potentialen för gemensam upphandling av ombordlösningar är väsentligt mindre Potentialen för genomslag för nya typer av ombordlösningar kan dock vara väsentlig Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 4

17 För att påverka produkt- och marknadsutveckling bör man organisera de intressenter som har en direkt betalningsvilja: Stora båtklubbar med behov av toalettlösningar utan kommunalt VA Gästhamnsföreningen Skärgårdsstiftelsen och Västkuststiftelsen, vilka sköter ett stort antal landtoaletter och latrinhantering för båtfolk Kommuner och Landsting Båttillverkare Störst intresse har fyra produkttyper rönt: Förbränningstoaletter för användning ombord på båtar Komposterande toaletter med accelererad avdunstning av vätska Paketerande toaletter Optimerade insamlingssystem Vikten av teknikneutralitet i lagstiftning och regelverk understryks: det är effekten som skall uppnås som är viktig, inte tekniken för att göra det. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 5

18 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 6 Syfte och metod 7 Nulägesbeskrivning 9 Teknikfront 13 A. Båttoalettlösningar 15 B. Avfallshantering ombord på båt 16 C. Landtoalettlösningar 16 D. Avfallsomhändertagande 17 Marknadsanalys 18 Intressenter 18 Preferenser 22 Köpmotivatorer 23 Finansiering 24 Lösningar 26 Ombordtoalett 26 Landtoalett 27 Slutsatser och förslag 29 Källor 34 Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 6

19 Syfte och metod Bakgrund Föreliggande förstudie är en spinoff från Jegreliusinstitutets projekt Förstudie av innovationsupphandling av ren båtbotten vilket hade syftet att undersöka förutsättningarna för att snabba på marknadsintroduktionen av fler och bättre tekniker som kan hålla båtars bottnar fria från påväxning utan användning av giftiga kemikalier. Eftersom mycket goda relationer till intressegrupper etablerades inom denna studie har avsikten varit att arbeta vidare med dessa viktiga intressegrupper även rörande toalettavfall. Den 27 mars 2009 fick Transportstyrelsen det formella uppdraget från Näringsdepartementet att, i samråd med Naturvårdsverket och Sjöfartsverket, utreda förutsättningarna för ett införande av ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar och hur det ska avgränsas. Transportstyrelsen sammanfattar i rapporten Rapport angående uppdrag om utsläpp av toalettavfall från fritidsbåt: En utredning på uppdrag från Regeringen av förutsättningarna för införandet av ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar och hur det ska avgränsas, myndighetens förslag till förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar i tre delar; - Ett generellt förbud som stadgar att fritidsbåtar med fast toalettinstallation inte får släppa ut toalettavfall. Detta gäller fritidsbåtar inom Sveriges sjöterritorium och svenska fritidsbåtar inom andra vattenområden. Svenska fritidsbåtar som befinner sig i farvatten under en annan stats jurisdiktion och den staten tillåter utsläppet får släppa ut toalettavfall. -Ett konstruktionskrav att samtliga fritidsbåtar med fast toalettinstallation ska ha en tank med möjlighet till sugtömning till mottagningsanordning i land. Ingen koppling får finnas som går direkt från toalett till havet. - Ett förtydligande av kravet att samtliga fritidsbåtshamnar ska ha mottagningsanordningar som kan ta emot det toalettavfall som de fritidsbåtar som anlöper hamnen har behov av att lämna dit. Det kan omfatta landtoaletter, utslagsvaskar och sugtömningsanläggningar, om behov föreligger för sådan lämning. Syfte Syftet med projektet är att undersöka om det är möjligt att samordna många kunder till en köpstark beställargruppering som på marknadsmässiga villkor kan få leverantörer att tillhandahålla lösningar som svarar upp mot de funktionskrav som lagar, regleringar och båtfolk ställer. Tillvägagångssättet kallas för teknikupphandling och användes effektivt av Energimyndigheten på 1990-talet för att snabba på marknadsintroduktion av bl.a. värmepumpar och energieffektivare vitvaror. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 7

20 Mer specifikt syftar denna delrapport till att lyfta fram de alternativ som finns på eller nära marknaden för fritidsbåtar, att identifiera kundgrupper som skulle kunna utgöra beställargrupperingar i en eventuell teknikupphandling, att redovisa slutanvändarnas attityder visavi de identifierade alternativen, samt att peka på lösningar som skulle vara attraktiva för samma slutanvändare. Rapporten är strukturerad som följer: 1. Teknikfrontsanalysen går igenom de olika produkter och tekniska lösningar som idag finns på eller nära fritidsbåtsmarknaden. 2. Marknadsanalysen går igenom vilka kundgrupper och intressenter som finns i fritidsbåtssektorn. 3. Slutsatser och förslag 4. Delrapport 2: teknikkartläggning Initiativet finansieras av Naturvårdsverket med en styrgrupp där Svenska Båtunionen, Sveriges Redareförening, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skärgårdsstiftelsen samt Vinnova ingår. Avgränsningar Förstudien avgränsas till att specifikt undersöka alternativ för sådana båttoalettlösningar som berörs av det förslag om förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar som föranleder denna förstudie. Emedan det finns en sådan extremt stark koppling mellan båttoaletter och toaletter för båtfolk iland behandlas också landtoaletter för båtfolk. Detta innebär på intet sätt att alla toalettbehov i anslutning till hav och sjö, vilka är många fler men ofta inte har någon koppling till båttoaletter på fritidsbåtar och inte heller till lagförslaget, behandlas. Metod För kartläggningen av teknikfronten gjordes en genomgång av relevant akademisk litteratur, branschlitteratur och tidskrifter. En omfattande internetsökning gjordes för att komplettera litteratursökningen. Intervjuer och faktainhämtning gjordes med kommersiella aktörer såsom produktleverantörer, samt myndigheter och institutioner som Miljödepartementet, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Kommuner och Högskolor. För marknadsanalysen inhämtades information om intressenter, deras preferenser och attityder i intervjuer och skriftlig faktainhämtning från intresseföreningar och organisationer såsom Svenska Båtunionen, Gästhamnsföreningen, Kryssarklubben, Kungliga Svenska Segelbåtssällskapet, Sweboat, Varvsföreningen, Gästhamnsföreningen, SKL, Skärgårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen, Västkuststiftelsen och enskilda kommuner, men också kommersiella aktörer som enskilda varvs- och marinaägare och i något fall enskilda båtägare. Håkan Lutz, Evolutzion AB, har varit utredare och rapportförfattare. Från Evolutzion AB har även David Egertz medverkat i produktionen. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 8

21 Nulägesbeskrivning I Båtlivsundersökningen 2010 intervjuades personer om båtägande och beröring med fritidsbåtlivet. Som fritidsbåtar räknades alla båttyper, från kajaker och roddbåtar till ruffade segel- och motorbåtar. Undersökningen visade att det 2010 fanns totalt mellan och båtar i Sverige. Cirka 2,5 miljoner vuxna åkte någon gång fritidsbåt. Jämför man med den båtlivsundersökning som genomfördes 2004 innebar det en ökning av antalet båtar med 23 procent (från år 2004). Antalet personer som vistats i fritidsbåt ökade med hela 39 procent (från 1,8 miljoner 2004). Närmare hälften av fritidsbåtarna finns på ost- och norrlandskusten (45,9 procent) följt av inlandet (27,7 procent). Därefter följer västkusten (14,3 procent) samt sydkusten och Kronobergs län (12,1 procent). Under perioden oktober 2009 t o m september 2010 genererade de båtar som används sammanlagt cirka 21,8 miljoner båtanvändningsdagar. Totalt användes i genomsnitt cirka båtar per dag under perioden maj t o m september I genomsnitt var det 2,8 personer med vid dessa turer. Fritidsbåtar har dock låg utnyttjandegrad: i genomsnitt är en fritidsbåt till sjöss totalt ca 25 dagar per säsong, och snittet på övernattningar i annan hamn än i hemmahamnen är mycket lågt utom för en liten andel av båtarna. Dags- och fisketurer är de vanligaste sätten att använda båten på och det gäller i första hand för de mindre båtarna. Men även större ruffade motorbåtar används numera i allt större utsträckning också för dagsturer. Segelbåtarna används däremot mest för längre turer med övernattning. I Sverige finns enligt Båtlivsundersökningen 2010 omkring fritidsbåtar avsedda för övernattning båtägare är organiserade i någon av landets över 1000 båtklubbar. Drygt en tiondel av fritidsbåtarna har toalett ombord. Totalt finns det cirka fritidsbåtar med toaletter. Båttoaletter, från Båtlivsundersökningen 2010 Typ av toalett Procent Bärbar toalett 3,0 Fast toalett med direktutsläpp i sjön 2,4 Fast toalett med tank som töms enbart till sjön 4,5 Fast toalett som kan sugtömmas genom däckbeslag 2,9 Ingen toalett 86,8 Vet ej 1,4 Bas: Samtliga undersökta båtar, Notera att vissa båtar kan vara utrustade med mer än en toalett. Delrapport 1: Hållbart omhändertagande av toalettavfall från fritidsbåtar 9