Skolverkets uppdrag om sfi för högutbildade invandrare

Transkript

1 SKOLVERKET RAPPORT 1 (16) Skolverkets uppdrag om sfi för högutbildade invandrare Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket samt Svenska kommunförbundet om utveckling av introduktionen av flyktingar och andra invandrare. Överenskommelsen innebär att respektive myndighet åtagit sig att inom sitt verksamhetsområde arbeta för utveckling, översyn och regelförändringar. Utöver de i överenskommelsen ingående myndigheterna har Högskoleverket och Nutek-Almi inbjudits av Integrationsverket att i nära samverkan arbeta med frågor som rör förbättrad introduktion och ökad mångfald. För att fullfölja sina åtaganden enligt överenskommelsen verkar Skolverket främst inom två regeringsuppdrag. Det första uppdraget, Ett uppdrag till Statens skolverk om svenskundervisning för invandrare (U2001/16896/V), består av två delar: Kompetensutveckling av 750 lärare inom svenskundervisning för invandrare (sfi) samt stöd till utveckling av nya samarbetsformer och metoder. En delrapport som redovisar Skolverkets arbete med detta uppdrag lämnades till regeringen i februari Uppdraget ska slutredovisas i februari Även det andra uppdraget, Uppdrag till Statens skolverk om kursplaner m.m. i svenskundervisning för invandrare, sfi (U2002/2529/V), består av två deluppdrag: nya kursplaner för sfi samt sfi i högskolemiljö. Enligt det ovannämnda deluppdraget sfi i högskolemiljö ska Skolverket i samråd med Högskoleverket och Svenska kommunförbundet undersöka de praktiska möjligheterna att ge högutbildade invandrare sfi i högskolemiljö och verka för att en sådan utveckling kommer till stånd. Bakgrund till uppdraget är betänkandet Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) samt propositionen Den öppna högskolan (prop 2001/2002:15). Såväl i betänkandet som i propositionen framhålls att högutbildade invandrare bör ges möjlighet att genomgå sfi-utbildning i högskolemiljö för att därigenom påskynda inträdet på den svenska arbetsmarknaden.

2 SKOLVERKET RAPPORT 2 Sammanfattning Skolverket har genomfört uppdraget i samverkan med Högskoleverket och Svenska kommunförbundet. Arbetet har inneburit: Kartläggning av sfi i högskolemiljö för högutbildade studerande, av verksamhet och projekt som pågår i olika delar av landet. Besök och intervjuer. En enkätundersökning med frågor till kommuner och till högskolor. Seminarier med syfte att tydliggöra förutsättningarna för god individanpassad utbildning för nyanlända akademiker, att skapa och stödja nätverk och att sprida information. Informationsspridning genom Skolverkets hemsida ( och i samband med implementeringen av de nya kursplanerna för sfi. Slutsatser av arbetet: I regel är det en stor fördel om sfi för målinriktade akademiker kan förläggas till högskolemiljö. De studerande är ofta mycket nöjda både med kontakten med högskolan och med de koncentrerade studierna med tydliga mål och klar struktur. Deras kunskaper och erfarenheter blir bekräftade, de lär sig snabbare och når därmed sina mål på kortare tid. Sfi i högskolemiljö är inte en lämplig studieform för alla högutbildade. En förutsättning är att den studerande är målinriktad och kan klara en koncentrerad språkutbildning. Studieformen förutsätter alltså en omsorgsfull kartläggning av individens kunskaper, förutsättningar och önskemål och tydlig information om de krav studierna ställer. Studie- och yrkesvägledare i kommunen och vid högskolan bör samarbeta så att individen så tidigt som möjligt kan planera sina fortsatta studier och få sina kunskaper och erfarenheter bedömda och validerade. När sfi förläggs till högskolemiljö är det viktigt att högskolans möjligheter används så effektivt som möjligt och att den studerande får tillgång till bibliotek, mentorer och möjligheter att så snart det går följa föreläsningar och seminarier bl a för att utveckla språkkunskaperna inom området. Om den studerande erbjuds yrkespraktik är det viktigt att den är omsorgsfullt planerad. För den enskilde individen är det viktigt att målet för utbildningen sträcker sig längre än att bara nå målen för sfi samt att det inte blir några väntetider mellan sfi och fortsatta studier. Utbildningen blir i regel dyrare, per vecka, än en icke individanpassad sfi-utbildning i kommunens regi men eftersom den studerande snabbare når målen blir helhetskostanden för den studerandes sfiutbildning av allt att döma lägre.

3 SKOLVERKET RAPPORT 3 Olika anordnare kan med god kvalitet skapa sfi för högutbildade i högskolemiljö. Anordnare kan t.ex. vara en högskola, en kommun, flera kommuner i samarbete, ett studieförbund eller en privat utbildningsanordnare. Resultatet av enkäterna, studiebesöken och övriga kontakter med kommuner och högskolor visar bl.a. att det är viktigt att satsningar för högutbildade invandrare riktas mot alla yrkesområden och inte enbart mot bristyrken. Mångfalden ska finnas inom olika sektorer i samhället och bör inte styras av konjunkturen. Sfi är en rättighet för individen och ett ansvar för kommunen. Studerande med akademisk bakgrund finns i olika kommuner vilket i regel förutsätter att studieformer som förläggs till högskolemiljö upphandlas av den studerandes hemkommun. Det kan vara svårt för kommuner som finns långt från närmaste högskola att skapa individanpassad utbildning för akademiker. Skolverket pekar på möjligheterna att använda mentorer från kommunen inom yrkesområdet, att använda olika distansstudieformer och flexibla, koncentrerade studier samt att samarbeta med närmaste högskola vad gäller t.ex. studievägledning och e-postkontakt med mentorer eller handledare. Små kommuner har ofta få sfi-berättigade med akademisk bakgrund. Kommunerna kan då anse att det blir mycket kostnadskrävande att ta individuella hänsyn till deltagarens förutsättningar och studiemål. Individanpassning är dock i regel en förutsättning för snabba resultat. Skolverket kommer att rikta fortsatt stöd och information till kommuner med få deltagare i sfi. Kommuner som inte har erfarenhet av individanpassad sfi för akademiker behöver stöd vad gäller bl.a. kunskap om och kontakter med verksamhet som finns vid olika högskolor. Skolverkets hemsida kommer att ge sådan information och kommer även att innehålla adresser till kontaktpersoner. Skolverket kommer fortsatt att stödja utvecklingen genom att sprida information, genom informationsblad, vid seminarier och genom tidskriftsartiklar bl.a. om den verksamhet som pågår och om möjligheterna till flexibla studieformer och distansstudier. Verket kommer också att stödja nätverk mellan kommuner för att skapa individanpassad sfi-utbildning. Genomförande av uppdraget Uppdraget har genomförts i samverkan med Aleksandra Sjöstrand, Högskoleverket samt Qaisar Mahmood, Svenska kommunförbundet. För att få en bild av situationen för högutbildade invandrare framförallt i högskoleorter men även i kommuner med koppling till olika högskolor hölls ett inledande seminarium hösten Till seminariet inbjöds före

4 SKOLVERKET RAPPORT 4 trädare för några lärosäten och kommuner. Syftet med seminariet var att diskutera pågående verksamhet för utländska akademiker. Många högskolor har idag en mångårig erfarenhet av att undervisa gäststudenter i svenska. Några högskolor har utvecklat denna undervisning till att även omfatta andra utländska akademiker som är i behov av att läsa svenska på grundläggande nivå. Studiebesök har genomförts vid pågående verksamheter för akademiker som studerar sfi i högskolemiljö i Malmö och Södertörn. Under projektet har även kontakt tagits med företrädare för flera lärosäten samt företrädare för kommuner för att diskutera möjligheter och hinder att bedriva sfi i högskolemiljö för studerande med påbörjad eller avslutad akademisk utbildning från sina hemländer. Samtal har även förts med företrädare för Folkuniversitetet som i några kommuner genomför sfi-utbildning för högutbildade invandrare på uppdrag av kommunen. För att få en uppfattning om hur lärosäten och kommuner ser på möjligheterna att samverka kring högutbildade sfi-studeranden har 24 lärosäten samt 30 kommuner ombetts att besvara en enkät. Under projektperioden har information om uppdragets genomförande fortlöpande funnits tillgänglig på Skolverkets hemsida ( Information om uppdraget har också presenterats och diskuterats vid två konferenser som anordnats av Kommunförbundet Kronoberg. De båda konferenserna som hölls i Tylösand och Växjö handlade i huvudsak om integration. Dessa konferenser har samlat ett par hundra deltagare som i kommuner runt om i Sverige arbetar med sfi-frågor. Ytterligare ett seminarium genomfördes i slutet av oktober De som inbjudits till seminariet var företrädare för några universitet och högskolor, olika aktörer inom i sfi-utbildningen i några kommuner samt Folkuniversitetet. Syftet med seminariet var att diskutera de pågående sfiutbildningar som idag bedrivs för akademiker vid några högskoleorter samt diskutera framgångsfaktorer och hinder för en fortsatt utveckling av en effektivare sfi-utbildning för utländska akademiker. Syftet var även att inspirera andra kommuner och högskolor att påbörja diskussioner om samverkan kring en effektivare sfi-utbildning för akademiker med utländsk bakgrund för att därigenom förkorta vägen till forsatta studier eller arbete.

5 SKOLVERKET RAPPORT 5 Nuläge sfi-utbildningens villkor för högutbildade invandrare Varje kommun är, enligt skollagen, skyldig att erbjuda sfi till dem som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket, som utbildningen avser att ge. De studerande påbörjar sina studier på den språkliga nivå som bestäms av förkunskaperna och avslutar dem när målen för utbildningen uppnåtts. För utbildningen finns en kursplan som fastställts av regeringen. För sfiutbildningen har en ny kursplan utarbetats. Den nya kursplanen för sfi börjar gälla för studerande som påbörjar sin utbildning efter den 1 januari Kursplanen får dock börja tillämpas redan under hösten Den nya kursplanen är utformad för att bättre möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. Den består av tre studievägar sfi 1, sfi 2 samt sfi 3, där varje studieväg består av två kurser. De olika studievägarna kännetecknas av att de har olika studietakt. Deltagare som förväntas ha en snabb progression studerar inom sfi 3. För deltagare som planerar fortsatta akademiska studier i Sverige bör utbildningen anpassas så att de studerande så snabbt som möjligt kan nå sina mål. Det nya kurplanesystemet gör det möjligt för individen att kombinera kurser inom sfi med t.ex. studier i andra skolformer, praktik eller förvärvsarbete. Vad menas med högutbildad? Någon exakt definition av vad som menas med högutbildad finns inte men vanligtvis räknas en person med en eftergymnasial utbildning omfattande tre års studier som högutbildad. Enligt Skolverkets statistik deltog under läsåret 2000/ studerande i sfi. Som framgår av statistiken hade ungefär hälften av dem som studerar sfi minst tolvårig utbildning. Antalet deltagare som har års utbildning uppgår till 4577 personer och 2707 har mer än 17 års utbildning. De fem vanligaste språken bland högutbildade sfi-studerande är arabiska, ryska, spanska, engelska och kurdiska. (Bilaga 1) Trots att många studerande har en påbörjad eller avslutad akademisk utbildning från sitt hemland är det inte alla som klarar en akademiskt inriktad språkutbildning med stora krav på ansvar och självstudier. En utbildning för högutbildade studerande i högskolemiljö är dock ett alternativ för dem som har ett klart mål med sina studier och som är motiverade att ta det ansvar som en kvalificerad akademiskt inriktad språkutbildning kräver. Således är det betydelsefullt att en noggrann kartläggning och studieplanering görs.

6 SKOLVERKET RAPPORT 6 Exempel på pågående verksamhet för högutbildade akademiker För närvarande pågår på några platser, i kommuner eller vid högskolor, verksamheter som är speciellt utformade för gruppen högutbildade invandrare. Nedan beskrivs några exempel på aktuell utbildning för denna målgrupp. Verksamheterna i Malmö och Södertörn har pågått sedan 2001 medan utbildningarna i t.ex. Kristianstad och Växjö påbörjats under hösten Dessutom ges några exempel på satsningar i några kommuner på sfi för högutbildade. Dessa exempel gäller verksamhet som ännu inte har någon direkt koppling till högskolor. Malmö Akademikerintroduktion (AKI) I Malmö finns sedan våren 2001 en utbildning som benämns Akademikerintroduktion (AKI). Denna utbildning sker i samarbete med Malmö stad, utbildningsföretaget Lernia samt Malmö högskola. AKI är ett individinriktat och flexibelt program för utländska akademiker. Utbildningen vänder sig till nyanlända invandrare och flyktingar som har ett klart mål med sina studier och som kan tillgodogöra sig en mer krävande språkutbildning. Syftet med utbildningen är att avsevärt förkorta vägen till ett kvalificerat arbete eller fortsatta studier. De ca 500 högutbildade deltagarna i varje intagningsomgång (ca. tre per år) får i början av sin utbildning information om AKI. Därefter görs ett urval av de mest motiverade som anmält intresse för att delta i denna utbildning. De högutbildade som inte rekryteras till AKI genomför hela sin sfi-utbildning hos Lernia. AKI omfattar 48 veckor och påbörjas i Lernias lokaler med 24 veckors intensiva studier i svenska och samhällsorientering, där särskild vikt läggs vid det egna yrket eller den egna utbildningen. Många studiebesök hos olika myndigheter, organisationer och arbetsplatser ingår också. Kursdeltagarna möter, förutom lärare, även en utbildningsledare som ansvarar för utbildningens koppling till arbetslivet samt studie- och yrkesvägledare. Efter de första 24 veckorna fortsätter utbildningen i högskolans lokaler med 9 veckors fortsatta studier i svenska med samhällsorientering samt dataundervisning med samma lärare som tidigare. Genom att en del av utbildningen förläggs till högskolans lokaler får deltagarna en introduktion till den akademiska världen i Sverige. Under denna tid får deltagarna en kontakt med en mentor på högskolan. Mentorns uppgift är inte ett ideellt åtagande utan mentorn ska fungera som en professionell samtalspartner som ska sporra och motivera deltagarna till fortsatta studier inom valt yrkesområde. Mentorn arbetar eller studerar inom ett område, som har nära anknytning till sfi-deltagarens eget kompetensområde eller som på annat sätt är intressant för sfi-deltagaren. Dessutom får deltagarna hjälp av studie- och yrkesvägledarna vid högskolan.

7 SKOLVERKET RAPPORT 7 Efter denna period genomför deltagarna sin trainee-utbildning, praktikperiod, där de ges möjlighet att pröva sin yrkeskunskap på den svenska arbetsmarknaden under tre månader. Traineeplatsen ska om möjligt knyta an direkt till kursdeltagarens yrkeskompetens, utbildning eller framtida utbildning. Utbildningen avslutas med 3 veckors uppföljning och utarbetande av en individuell handlingsplan för fortsatta studier eller arbete. Efter avslutad utbildning har deltagarna nått målen för sfi och i många fall även målen för svenska som andraspråk B. De får dessutom hjälp med bedömning av tidigare utbildning från hemlandet. Hittills har 90 studerande genomgått utbildningen och för närvarande finns 100 studerande i denna utbildning. Kostnaderna för utbildningen ligger högre än för vanlig sfi-utbildning men eftersom genomströmningen är snabb förkortas enligt Malmö kommun deltagarnas väg till fortsatta studier eller arbete avsevärt. Södertörnsprojektet Svenska för akademiker (SFA-V) Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för projektet Svenska för akademiker (SFA-V), som är avsett för personal inom vården. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen och tre kommuner i Stockholms län; Borkyrka, Haninge och Södertälje. Undervisningen genomförs av komvux i Södertälje. Även andra kommuner i Stockholms län har möjlighet att köpa platser till denna utbildning. För närvarande finns deltagare från 13 kommuner i Stockholms län. Arbetsförmedlingen ingår också i utbildningen genom att varje deltagare har kontinuerlig kontakt med sin handläggare vid Arbetsförmedlingen. Syftet med utbildningen är att effektivisera inlärningen av svenska för utländsk vårdpersonal och därmed förkorta tiden för inträde på den svenska arbetsmarknaden. Studier i svenska för invandrare, datakunskap och yrkessvenska varvas med studiebesök på olika vårdinrättningar och praktik. Medlemmar i Röda korset besöker SFA en gång i veckan för att deltagarna ska få möjlighet till ytterligare språkträning och eventuellt även individuell hjälp med studierna. När deltagarna erhållit betyg i sfi påbörjar de omedelbart kursen i svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning. Genomsnittstiden för kursen i sfi respektive svenska som andraspråk är fem månader. Efter denna kurs, dvs. efter 10 månader bör deltagarna klara det test som krävs för att få tillträde till Länsarbetsnämndens kurs Svenska för utländsk vård- och apotekspersonal. Södertörns högskola är inte direkt inkopplad i utbildningen. Denna är förlagd till Campus-Telje, i högskolans lokaler. Genom att utbildningen är förlagd till högskolans lokaler får de studerande tillgång till bibliotek, datasalar etc.

8 SKOLVERKET RAPPORT 8 För närvarande deltar 85 studerande i utbildningen. 100 deltagare har redan genomgått utbildningen. Många intresserade står i kö. Länsstyrelsen har beräknat att 250 personer ska genomgå utbildningen under en treårsperiod. Deltagarkostnaden för denna utbildning är något högre än för deltagare i den reguljära kommunala verksamheten men den totala kostnaden per individ blir inte högre eftersom genomströmningen ökar. Länsstyrelsens förhoppning är att verksamheten framöver ska vidgas till att även omfatta utbildning för pedagoger, ekonomer och tekniker. Växjö - Akademikerspåret För att tillmötesgå högutbildade akademikers önskan att snabbare tillgodogöra sig högre utbildning och få arbete i Sverige har Växjö universitet och Växjö komvux skapat en 1-årig utbildning för akademiker, Akademikerspåret. Denna utbildning, som är ett samarbete mellan komvux, Växjö universitet och Växjö kommuns Integrationskommitté, syftar till att fördjupa och utveckla samarbetet mellan länets vuxenutbildare. Utbildningen som påbörjades hösten 2002 innebär att deltagarna under den första terminen läser svenska och datakunskap samt gör studiebesök på olika institutioner i närsamhället. Målet är att deltagarna efter en termins studier ska nå målen för sfi-utbildningen. Utbildningen sker i komvux lokaler. Under den andra terminen inriktas utbildningen mot deltagarnas önskemål om framtida yrke. Fortsättningskursen i svenska som andraspråk är förlagd till universitetet och undervisningen bedrivs av lärare från komvux. Under denna termin kommer deltagarna även att erbjudas att läsa olika kurser inom områdena kultur, samhälle eller arbetsmarknad. I vissa fall kommer det att bli nödvändigt med distansstudier. Terminen avslutas med en praktikperiod inom ett område som passar den studerande. Förutom studievägledaren kommer även arbetsförmedlingen att spela en viktig roll vid anskaffandet av praktikplatser. Under hela utbildningstiden har deltagarna regelbunden kontakt med studievägledaren på komvux som i sin tur samarbetar med studievägledaren på universitetet. För närvarande är de cirka 40 deltagarna indelade i två grupper, en för nybörjare och en för dem som redan kan lite svenska. Finansieringen av denna speciella satsning på högutbildade sfi-deltagare sker med hjälp av medel från EU, från Integrationsverket och från Växjö kommun. Kostnaderna för satsningen beräknas bli något högre än för ordinarie sfi-verksamhet, främst beroende på ökad lärartäthet.

9 SKOLVERKET RAPPORT 9 Skövde Kommunerna i gamla Skarborgs län har tillsammans med arbetsförmedlingen tagit initiativ till en collegeutbildning på 45 veckor som en behörighetsgivande kurs i svenska med Test i svenska för universitets- och högskolestudier (TISUS-testet) som slutmål. Avtal har slutits med Högskolan i Skövde. Även näringslivet kommer att involveras i utbildningen. Förhoppningen är att denna utbildning ska komma igång under våren Arbetsförmedlingen är avtalspart och står för kurskostnaderna. Deltagare från närliggande kommuner kommer också att erbjudas denna möjlighet. Kristianstad och Osby I Kristianstad påbörjades hösten 2002 en utbildning för invandrade akademiker. Projektet, som är ett samarbete mellan Folkuniversitet, socialförvaltningen och Högskolan i Kristianstad, vänder sig till högutbildade invandrare med olika yrkesutbildningar. Ett 60-tal deltagare informerades vid en första intervju om möjligheten att delta i projektet. Av dessa intervjuades ett 30-tal personer ännu en gång. På grundval av intervjuerna gjordes en första individuell handlingsplan upp. Att nå målen för sfi är en etapp på vägen mot målet svenska som andraspråk B. Undervisningen i svenska består av tio timmar lärarledd undervisning i veckan samt självstudier med god tillgång till handledning. Även datorträning ingår i kursen. En stor satsning har gjorts på tillgång till material i form av egna ordböcker, egna bandspelare, textböcker och annat material för självstudier. Att söka jobb går som en röd tråd genom utbildningen. Dessutom ingår praktik i utbildningen. Till projektet har också knutits ett antal mentorer som mestadels är deltagare i Kristianstads pensionärsuniversitet. Många av mentorerna har en utbildning som motsvarar deltagarnas planerade utbildning. De studerande får också information av studie- och yrkesvägledare från högskolan. Under tiden som deltagarna studerar sfi får de hjälp med validering och bedömningar av tidigare utbildningar. En liknande verksamhet bedrivs även i Osby. Också här är det Folkuniversitet och Högskolan i Kristianstad som samarbetar med olika kommunala verksamheter. Umeå I Umeå finns en basutbildning på tre terminer som främst är tänkt för gäststudenter. I mån av plats finns även möjlighet för nyanlända invandrare med akademisk bakgrund att genomgå denna utbildning. Från och med 2003 utökas antalet platser på basutbildningen. För studerande som genomgår denna utbildning i svenska finns möjlighet att få kontakt med

10 SKOLVERKET RAPPORT 10 en mentor vid International office. Dessutom finns möjlighet för deltagarna att via Arbetslivscentrum delta i en verksamhet som benämns Planera din väg in i arbetslivet. Efter kursen får deltagarna behörighet i svenska som andraspråk B samt även i samhällskunskap A. Möjlighet att parallellt läsa engelska i Folkuniversitetet regi finns. Ett problem för deltagarna i denna kurs är försörjningen eftersom de studerande inte är berättigade till studiemedel. Eskilstuna Eskilstuna kommun, Integrationsavdelningen, erbjuder sfi-studerande med hög studiekapacitet möjligheter till en snabbare kurs i svenska, Teorispår 3 (akademikerspår). Undervisning ges på heltid under 27 veckor och alla studerande når då målen för sfi. Denna utbildning har ingen direkt koppling till högskolan men utgör en speciell satsning för högutbildade studerande. Integrationsavdelningen har fått medel från Integrationsverket till utveckling av sin sfi-verksamhet. Diskussioner har påbörjats med högskolan. Deltagarnas syn på sin sfi-utbildning Skolverket, Högskoleverket och Svenska kommunförbundet har genomfört två studiebesök: ett i Malmö samt ett i Södertörn. I samband med dessa besök har samtal förts med kommunföreträdare, lärare, mentorer, studie-och yrkesvägledare och sfi-studerande. Verksamheterna är utformade på olika sätt men några gemensamma framgångsfaktorer som är betydelsefulla att framhålla är: - Det finns ett stort engagemang hos både lärare och studerande. Stor vikt läggs vid både struktur och krav. Alla lärare ställer upp. (Deltagare i AKI) När jag började min sfi på annat håll lärde jag mig lite svenska eftersom det gick så långsamt och de andra deltagarna kom och gick hur som helst. (Deltagare i SFA-V) - Alla som är engagerade i verksamheterna har en stor vilja att vara flexibla och tar stor hänsyn till individuella förutsättningar. Här är det jättebra eftersom vi som är i samma klass har nästan samma utbildning och man lär sig snabbt. (Deltagare i SFA-V) Vi har så bra lärare. (Deltagare i AKI) - För de studerande är det av stor vikt att kunna studera i högskolemiljö, en miljö som i stor utsträckning bidrar till motivation och kreativitet.

11 SKOLVERKET RAPPORT 11 Vi måste jobba mycket men det är roligt att läsa i högskola. (Deltagare i AKI) Här får vi prata mycket mer och vi läser inte bara grammatik. (Deltagare SFA-V) - Tidig information om fortsatta studievägar och praktik. Bra med mycket information om arbete och studier. (Deltagare i SFA-V) Vid samtal med deltagarna i Malmö och Södertörn framkom att erbjudna utbildningar har få avhopp trots höga krav på studietakt och närvaro. Alla studerande vet alltid vad de ska göra direkt efter sfi-utbildningens slut dvs. en planering görs som sträcker sig betydligt längre än bara till och med kursen i sfi. De studerande framförde även det positiva med att de under utbildningens gång möter flera personer som på olika sätt knyter an till arbetslivet i Sverige. Genom att deltagarna tidigt får möjlighet att diskutera sina framtidsplaner motiveras de till en snabbare språkinlärning. Flera av de intervjuade i Malmö och Södertörn påpekade också att det är betydelsefullt att deltagarna i gruppen befinner sig på likartad utbildningsnivå. För de flesta studerande ger det en stark känsla av samhörighet. Resultatet av enkäterna Inom ramen för uppdraget genomfördes i maj - juni 2002 två enkätundersökningar. (bilaga 2) En enkät skickades till 24 universitet och högskolor och en enkät till 30 kommuner. Frågeformulären som lärosätena och kommunerna ombads besvara omfattade åtta liknande frågor som skulle besvaras med kryss samt en fråga som krävde ett mer omfattade svar. Några av de tillfrågade valde att besvara flera av frågorna mer utförligt. Innehållet i frågorna i de båda enkäterna var i det närmaste identiskt men formulerat på lite olika sätt. Svarsfrekvensen var god. Svar inkom från 20 av de tillfrågade lärosätena. Från de tillfrågade kommunerna inkom svar från 23. Några kommuner och lärosäten har senare under hösten inkommit med svar på enkäten. Syftet med enkäterna var främst att få en samlad bild av hur högskolor och kommuner resonerar kring utbildning för högutbildade sfistuderande. Svaren visar över lag ett positivt intresse för att utveckla och hitta nya arbetsformer för uppdragets målgrupp, högutbildade invandrare. (bilaga 3)

12 SKOLVERKET RAPPORT 12 De flesta lärosäten anser att de har en god kompetens för att bedriva sfiutbildning. Exempelvis finns idag vid flera lärosäten motsvarande verksamhet i form av utbildning i svenska som främmande språk/nybörjarspråk. Dessutom finns även andra erfarenheter i form av olika uppdragsutbildningar och/eller kompletteringsutbildningar riktade mot invandrare. Man har således skaffat sig erfarenhet antingen på egen hand eller i samverkan med andra aktörer, exempelvis folkhögskolor, Folkuniversitetet eller kommunen. Från lärosätenas sida är man genomgående positiv till att sfi-utbildning för invandrade akademiker bedrivs i högskolemiljö. Vissa lärosäten framhåller praktiska fördelar med en sådan lösning. Exempelvis skulle de som läser sfi kunna läsa tillsammans med utbytesstudenter och utländska akademiker. Många lärosäten framhåller att de är intresserade av att bedriva sfiutbildning och att de har beredskap att hitta olika former för detta. I likhet med propositionen Den öppna högskolan framhålls att det finns många fördelar med att sfi-utbildning för invandrade akademiker ges i högskolemiljö. I många kommuner finns ett samarbete mellan olika aktörer, t.ex. arbetsförmedling, olika studieförbund och frivilligorganisationer, för att stödja sfi-deltagares integration. Från kommunernas sida ser man också många möjligheter till ett samarbete med högskolan. Redan idag pågår eller planeras olika typer av projekt, ofta i samarbete med olika aktörer, däribland högskolan, för att finna nya vägar och modeller till en effektivare sfi-utbildning. Många kommuner gör speciella satsningar för högutbildade sfi-deltagare utan att högskolan är involverad. Intresset och medvetenheten finns men samverkan och samarbetsformer har inte utvecklats. Det finns således en hög utvecklingspotential. Den positiva aspekten av att studera i högskolans lokaler har flera kommuner lyft fram i sina enkätsvar. För deltagarna betyder detta förutom en stimulerande miljö även tillgång till bl.a. bibliotek samt studie- och yrkesvägledning. När det gäller studie- och yrkesvägledning uppger de flesta kommuner att de studerande har tillgång till detta hos den utbildningsanordnare som ansvarar för sfi-utbildningen. I vissa kommuner finns också en etablerad samverkan mellan studie- och yrkesvägledarna på högskolan och hos utbildningsanordnaren. Alla lärosäten erbjuder idag validering och ekvivalering av tidigare utbildning för dem som söker kurser och program inom högskolan. De erfarenheter som finns borde även användas för att hjälpa sfi-studerande, något som vissa lärosäten själva påpekar. Idag finns det dock enbart enstaka lärosäten där sfi-studerande kan få hjälp med validering och ekvivalering. Tillgång till mentorer på högskolan finns för närvarande endast i en kommun. I några kommuner finns mentorsstöd inom ramen för egna projekt riktade mot invandrare. Några lärosäten påpekar att de är beredda att bidra med mentorskap om det blir aktuellt med sfi-utbildning för deras del.

13 SKOLVERKET RAPPORT 13 Några kommuner framhåller att möjligheterna att lära sig bra svenska snabbt är goda även inom den sfi-utbildning som redan bedrivs i kommunen. Flera kommunerna ser relativt många hinder för sfi-utbildning i högskolemiljö. De hinder som uppges är framför allt en sannolik ökning av kostnader för kommunens del. Exempelvis är högskolelärarnas löner högre än sfi-lärarnas. Från mindre kommuner påpekas också att underlaget ofta är litet. Ju mindre volym på utbildningen desto svårare och mer kostnadskrävande blir det att ta individuella hänsyn till deltagares förutsättningar och ambitioner. Från kommunernas sida framhålles också att den grupp som har, eller säger sig ha, högskoleutbildning innehåller deltagare med mycket varierande förmåga att lära in ett nytt språk. Ytterligare hinder som vissa kommuner och lärosäten anser finns för utveckling av en effektivare sfi-utbildning, är framför allt brist på pengar, lokaler och personal. Vissa framhäver att sfi-utbildningen är mycket tidskrävande och att de begränsade resurserna sätter ramarna. En del lärosäten ser utformningen av den grundläggande behörighet som krävs för att studera på högskola, dvs. behörighet i svenska/svenska som andraspråk och engelska som ett hinder. Vissa framhåller också att kommunernas formella ansvar för sfi-utbildningen innebär ett hinder för att förlägga sfi till högskolemiljö. Även om ett samarbete mellan kommun och högskola inte pågick när enkäten genomfördes kan dock konstateras att flera kommuner och högskolor under hösten 2002 har påbörjat diskussioner om en framtida samverkan. Avslutande diskussion Skolverkets arbete med detta uppdrag har belyst situationen för högutbildade invandrare. Genom massmedia och inte minst i samband med den senaste valrörelsen har krav framförts på ett bättre utnyttjande av den kompetens som många invandrare besitter. För individen måste vägledning, studier och validering av yrkeskompetensen bli effektivare och påskynda inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att högutbildade invandrare kan få arbete som motsvarar deras utbildning. Syftet med uppdraget är att undersöka de praktiska möjligheterna att ge högutbildade invandrarna sfi i högskolemiljö och verka för att en sådan utveckling kommer till stånd. I denna rapport ges exempel på de speciella satsningar som för närvarande görs i samverkan med ett lärosäte i bl.a. Kristianstad, Malmö, Södertörn och Växjö. Verksamheterna, som har utformats på olika sätt, visar på goda studieresultat. I de kommuner som medverkar finns ett väl utvecklat samarbete mellan olika aktörer. Tydligt är att mångfalden berikar utbud och organisation. Dessa verksamheter kännetecknas också av ett ganska stort mått av flexibilitet på individnivå.

14 SKOLVERKET RAPPORT 14 I några av de satsningar som beskrivs i denna rapport bedrivs undervisningen i sfi av olika anordnare t.ex. Folkuniversitetet, komvux och Lernia och det finns en koppling till högskolan antingen genom att undervisningen delvis bedrivs i högskolans lokaler eller genom mentorskap och/eller genom studie-och yrkesvägledning från högskolan. För deltagarna utarbetas också en mer långsiktig handlingsplan som sträcker sig längre än till bara avklarat betyg i sfi. Den inledande kursen, sfi, ses som ett delmål och fokus ligger på att klara TISUS-test eller svenska som andraspråk B. I ett tidigt skede av utbildningen genomförs även validering och ekvivalering av tidigare utbildning. En annan viktig faktor är att det om möjligt inte bör vara någon väntetid mellan avslutad utbildning i svenska och fortsatta studier. Av stor vikt är att högutbildade deltagare tidigt under sin utbildning erbjuds studie-och yrkesvägledning från både kommun och högskola. Det är uppenbart att många högutbildade rekommenderas att läsa kurser som senare visar sig inte vara nödvändiga för vald yrkesinriktning. För att ta till vara många av dessa akademikers förmåga att snabbt tillägna sig det svenska språket är det nödvändigt att effektivisera utbildningen och hitta snabbare vägar ut i arbetslivet. Som framgår av enkäterna ställer sig ett flertal tillfrågade högskolor och kommuner i stort sett positiva till att förbättra och verka för en mer ändamålsenlig sfi-utbildning för högutbildade invandrare. Vid Skolverkets kontakter med flera kommuner har det visat sig att högutbildade som studerar sfi inte får ett eget studiespår vilket innebär att deras väg genom systemet tar onödigt lång tid. Andra kommuner anser inte att speciella satsningar för denna målgrupp behöver göras eftersom deltagarna studerar i olika grupper utifrån sin utbildningsbakgrund och sin förmåga att lära sig svenska. Några kommuner framhåller att försök till samarbete mellan kommunens sfi-verksamhet och högskolan har gjorts men avbrutits av kostnadsskäl. Sfi-utbildning som sker i samverkan med ett lärosäte blir i regel dyrare, per vecka, än en icke individanpassad utbildning i kommunens regi men eftersom den studerande snabbare når målen blir helhetskostnaden för individen av allt att döma lägre. För närvarande samverkar endast ett fåtal universitet/högskolor och kommuner kring sfi. Genom att erbjuda högutbildade sfi-deltagare möjlighet att studera sfi i högskolemiljö ges de studerande även tillgång till bibliotek, datorer samt möjlighet att följa föreläsningar och seminarier bl.a. för att utveckla språkkunskaperna inom planerat yrkesområde. Vid några lärosäten finns idag en möjlighet för högutbildade invandrare att läsa svenska på grundläggande nivå men denna utbildning genomförs inte i samverkan med kommunens sfi-verksamhet. Ofta hävdas i diskussioner om högutbildades möjligheter att studera sfi med högskoleanknytning att det inte spelar så stor roll i vilken miljö studierna sker. Vid intervjuerna framkommer dock entydigt att både miljön

15 SKOLVERKET RAPPORT 15 och gruppens sammansättning spelar en viktig roll. Dessutom anser de studerande att tydliga mål och klar struktur underlättar studierna. I de ovan beskrivna exemplen är det få som avslutar sina studier i förtid. En annan viktig framgångsfaktor är ett nära samarbete mellan utbildningskedjans olika aktörer när det gäller att stötta och uppmuntra de studerande. Den nya kursplanen för sfi ställer tydliga krav på en mer individanpassad utbildning genom att den har tre olika studievägar för deltagare med olika bakgrund och studiemål. Vissa universitet och högskolor har erfarenhet av undervisning av gäststuderande i svenska och har även erfarenhet av vägledning för nyanlända akademiker. Flera lärosäten genomför även utbildningar för utländska akademiker, t.ex. modersmålslärare, på uppdrag av Länsarbetsnämnden (LAN). Dessa lärosäten skulle kunna ge en kvalificerad sfiutbildning för högutbildade invandrare. Det ingår emellertid inte i lärosätenas ordinarie uppdrag att anordna utbildning av detta slag. Nu har kommunen, enligt skollagen, ansvar för all sfi-utbildning. Enligt Skolverkets uppfattning bör inte kommunens ansvar inskränkas. Kommunerna bör dock i samarbete av olika slag utnyttja möjligheterna att förlägga sfi för målgruppen till högskolemiljö. För att skapa individanpassad utbildning för högutbildade invandrare är det önskvärt att kommuner och högskolor samarbetar och bildar nätverk. I de fall där det inte finns ett lärosäte i närheten av kommunen skulle det för enskilda högutbildade ändå vara betydelsefullt att etablera kontakt med ett universitet eller en högskola. Detta kan ske genom att de studerande får kontakt med en mentor vid ett lärosäte. Även en kontakt via e- post med en mentor kan vara av stort värde för den enskilde sfideltagaren. Att etablera ett fungerande samarbete mellan studie- och yrkesvägledare i kommunen och ett lärosäte är också av stor vikt för att hjälpa den studerande att hitta genvägar så att han/hon snabbare kan nå målet med sina studier. Små kommuner har ofta sfi-berättigade med akademisk bakgrund. Kommunerna kan då anse att det blir kostnadskrävande att ta individuella hänsyn till deltagarens förutsättningar och studiemål. Individanpassning är dock i regel en förutsättning för snabba resultat. Skolverket kommer att rikta fortsatt stöd och information till kommuner med få deltagare i sfi. Vid Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) utarbetas för närvarande två kurser i svenska. Den ena kursen, Safir, är främst inriktad på arbetslivet och målgruppen är studerande som inte har så lång skolbakgrund. Den andra kursen, Lingua 2, är avsedd för studerande som vid utländska lärosäten runt om i världen vill läsa svenska som främmande språk. Kursen kan även användas vid distansstudier för högutbildade akademiker, som i Sverige, vill studera svenska. Lingua 2, som är ett EUprojekt, kommer att finnas tillgängligt under oktober (

16 SKOLVERKET RAPPORT 16 Förutom Malmö och Södertörn har även Växjö, Kristianstad och Osby under hösten 2002 kommit igång med sina verksamheter. Det finns även långt framskridna planer i Skövde där flera närliggande kommuner samverkar med Högskolan i Skövde för att ge fler studerande möjlighet till en effektivare utbildning. Flera kommuner och högskolor har under innevarande höst påbörjat diskussioner om hur en framtida samverkan skulle kunna gestalta sig för målgruppen högutbildade invandrare och det finns goda förutsättningar att fler lärosäten och kommuner kommer att hitta vägar för en framtida samverkan. Särskilda satsningar för högutbildade sfi-deltagare bör riktas mot alla yrkesområden och inte enbart mot utbildningar inom bristområden. De seminarier som genomförts i samband med detta uppdrag har bidragit till att högskolor och kommuner beretts tillfälle att informera om sina olika satsningar och verksamheter för högutbildade akademiker och kontakter har också knutits. I samband med Skolverkets fortsatta arbete med sfi kommer verket att följa utvecklingen av samverkan mellan kommuner och högskolor för högutbildade sfi-deltagare och att sprida information, bl.a. genom att fortlöpande på Skolverkets hemsida. ( presentera goda exempel på samverkan mellan kommun och högskola/universitet. Denna hemsida blir ett stöd för kommuner som ännu inte skapat samverkan kring sfi-utbildning för högutbildade nyanlända flyktingar och invandrare. Hemsidan kommer att innehålla beskrivningar av pågående projekt och verksamheter. Utbildningsansvariga i kommuner ska därigenom kunna få inspiration och också kunna knyta kontakter med den verksamhet som finns närmast. Hemsidan kommer också att innehålla information om möjligheterna till flexibla studieformer och distansstudier. Skolverket kommer vidare att på olika sätt, genom informationsblad, tidskriftsartiklar och seminarier, fortsätta att bidra till att sprida information om möjligheterna att skapa god och individanpassad utbildning för nyanlända akademiker. En särskild målgrupp för denna information är kommuner som ännu inte medverkar i samarbete kring utbildning för högutbildade sfi-deltagare.

17 Kommun Fråga Summa Placering Tillstånd värde Borås Pågår 1 Eskilstuna Pågår inte 0 Falun Gävle Halmstad Total 30 Huddinge Härnösand Jönköping Kalmar Linköping Luleå Lund Malmö Ronneby Skövde Stockholm Sundsvall Uddevalla Umeå Uppsala Västerås Växjö Östersund Summa Procent 20% 50% 23% 50% 43% 10% 43% Placering Enkäten skickadsets till 30 kommuner. Svar inkom från 23.

18 Kommuner 30 Antal positiva svar Fråga

19 bilaga 3

20

21 Högskolan Fråga Summa Placering Tillstånd värde bilaga 3 Blekinge tekniska högskola Pågår 1 Högskolan i Borås Pågår inte 0 Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Total 24 Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Högskolan i Kristianstad Luleå tekniska universitet Lunds universitet Mitthögskolan Mälardalens högskola Högskolan i Skövde Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Malmö högskola Summa Procent 17% 13% 21% 46% 21% 38% 13% Placering Enkäten skickades till 24 lärosäten. Svar inkom från 20.

22 Högskolan Antal positiva svar Fråga

23 Tabell 1: De 14 största modersmålen fördelade på antal år i tidigare utbildning för elever i sfi år 2000/01. Tidigare utbildning i antal år: Språk och fler Summa 0-11 år Summa 12 och fler Totalsumma Albanska Arabiska Bosniska/Kroatiska/Serbiska Engelska Kinesiska Kurdiska/Nordkurdiska Persiska Polska Ryska Somaliska Sydkurdiska (Sorani) Spanska Thailändska Turkiska Övriga Total Eleverna har minst deltagit en timme i sfi under perioden

24 Tabell 1: De 14 största modersmålen fördelade på antal år i tidigare utbildning för nybörjare i sfi år 2000/01. Tidigare utbildning i antal år: Språk och fler Summa 0-11 år Summa 12 och fler Totalsumma Albanska Arabiska Bosniska/Kroatiska/Serbiska Engelska Kinesiska Kurdiska/Nordkurdiska Persiska Polska Ryska Somaliska Sydkurdiska (Sorani) Spanska Thailändska Turkiska Övriga Total Eleverna har minst deltagit en timme i sfi under perioden

25 Modersmål och antal år i tidigare utbildning för elever i sfi år 2000/01 (deltagit i minst en timme sfi ) Tidigare utbildning i antal år: Språk 0-11 år 12 år år år 17 år eller mer Summa 0-11 år Summa 12 år eller mer Totalsu mma Acholi Afar/Dankali Afrikaans Akan/Sante/Fante Albanska Amhariska Arabiska Armeniska Assyriska/syriska Atjeh Azerbadjanska/azeriska Baluchiska Bambara Bengaliska (Bangla) Baskiska Bemba/Chibemba Berberiska Bikol/Bikolano Bilen Bosniska/Kroatiska/Serbisk BOS Bassa/Basa/Basaa Bulgariska Cebuanska/Visayan Kongo/Kikongo Danska Darginska Divehi Engelska Estniska Ewe Finska Fijianska (Fiji) Flamländska/Nederländska Franska Färöiska Ga/Gah Georgiska Grekiska Grönländska Gujarati Hakka/Kinesiska Hebreiska HEM Hindi Ibo Ilonggo

26 Språk 0-11 år 12 år år år 17 år eller mer Summa 0-11 år Summa 12 år eller mer Totalsu mma Indonesiska ISLÄNDSKA Italienska Japanska Javanesiska Kannada Katchi Kamba/Kikamba Kantonesiska/Kinesiska Katalanska Kambodjanska/Khmer Kinyarwanda/Rwanda-Rund KIH Kikuyo/Kuyo Koreanska Kreolska Kru Kurdiska/Nordkurdiska Laotiska Lettiska Limba/Malimba Lingala/Ngala Litauiska Luganda/Ganda Lugisu (Gisu) Luo Malayalami Mandarin/Kinesiska Malagaskiska Malajiska Makedonska Mandinka/Malinka Marathi Maltesiska Nepalianska Oromiska Oshi ngno/oshikwanyama Pampangan Papuanska (Papuan) Pasthto Persiska Portugisiska Polska Punjabi Kalè (Romani) Lovari/Kalderari (Romani) Rumänska Ryska Saho Setswana/Tswand Shona Singalesiska

27 Språk 0-11 år 12 år år år 17 år eller mer Summa 0-11 år Summa 12 år eller mer Totalsu mma Slovakiska Somaliska Sydkurdiska (Sorani) Spanska Swahili SYR Tagalog Tamilska Telugu Thailändska Tibetanska Tigrska (Tigre) Tigrinska (Tigrinja) Tjeckiska Tonganska Setswana/Tswana Turkiska Tyska Ukrainska Ungerska Urdu Urmiska Vietnamesiska Wolof Joroba Zulu 1 Total

28 Modersmål och antal år i tidigare utbildning för nybörjare i sfi år 2000/01 (deltagit i minst en timme sfi ) Språk 0-11 år 12 år Tidigare utbildning i antal år: år år 17 år eller mer Summa 0-11 år Summa 12 år eller mer Totalsum ma Acholi Afar/Dankali Afrikaans Akan/Sante/Fante Albanska Amhariska Arabiska Armeniska Assyriska/syriska Atjeh Azerbadjanska/azeriska Baluchiska Bambara Bengaliska (Bangla) Baskiska Bemba/Chibemba Berberiska Bikol/Bikolano Bilen Bosniska/Kroatiska/Serbiska BOS Bassa/Basa/Basaa Bulgariska Cebuanska/Visayan Kongo/Kikongo Danska Darginska Divehi Engelska Estniska Ewe Finska Fijianska (Fiji) Flamländska/Nederländska Franska Färöiska Ga/Gah Georgiska Grekiska Grönländska Gujarati Hakka/Kinesiska Hebreiska HEM Hindi Ibo Ilonggo