HAMNARBETARE RÄDDADES VID HELSINGBORGSOLYCKA

Transkript

1 UTGIVARKORSBAND Årgång 10 Sv. Hamnarbetarförbundets medlemsorgan Nr HAMNARBETARE RÄDDADES VID HELSINGBORGSOLYCKA Tre personer omkom, varav en var medlem i Hamnarbetarförbundet, vid den oförklarliga fartygsolyckan i Helsingborgs sydhamn för kort tid sedan. Den omkomne, 24-årige Peter Olsson, återfanns livlös strax efter olyckan. Även fartygets maskinchef omkom vid olyckan. Under dramatiska former räddades Ole Christensen efter fyra timmar i det iskalla vattnet. Han fick luft i en luftficka och kunde räddas av dykare och grodmän. Foto: Tomas Montelius

2 F öreningsrätten allvarligt hotad LO-FöRBUND VILL STRYPA VALFRIHETEN Rätten för svenskar att tillhöra föreningar och organisationer har funnits lagfäst sedan lång tid tillbaka. Detta som resultat av upphetsade föreningsrättstrider i industriuppbyggnadens årtionden. Vi har i vårt land varit stolta över den rätten och främst från arbetarhåll slagt vakt om den. Nu finns det arbetarorganisationer som vill nagga den rätten i kanten. Naturligtvis är det då organisationer som med illa dold besvikelser ser framgångar för Svenska Hamnarbetarförbundet. Vi har märkt tendenser under några år, men inledningen av det här året har varit särskilt påtagligt. Det finns faktiskt LO-förbund som under senare månaderna försökt stoppa sina medlemmars övergång till vårt förbund. Bland annat har man försökt använda A-kassan och medlemstillhörighet där som hot och medel i försöken att få behålla de som önskat gå över till oss. Den trenden är illavarslande. De visar att de grupper i vårt samhälle, som en gång slogs för rätten att tillhöra vilken förening man nu önskar är beredda att överge den åsikten. På annat sätt kan man ju inte tolka hotelserna till de som vill gå över till oss. Företeelsen är inte helt ny. Men tidigare har det varit de sedvanliga motståndarna, d v s arbetsköparna, som försökt sig på att hindra arbetare att gå med i förening. Fackföreningar har setts som ett rött skynke hos vissa arbetsgivare och det finns fortfarande sådana tendenser även om de kanske minskar allt eftersom åren går. Inte trodde man väl att det skulle gå så långt, att också arbetarrörelsens egna organisationer under täckmantel av formella problem eller datatekniska bekymmer eller andra förevändningar skulle låna sig till sådant krypskytteri. Det här ger hela arbetarrörelsen något att tänka på. Kanske behövs en debatt runt om i landet hur det skall vara med föreningsrätten och friheten på det här området. Finns det verkligen ansvarsmedvetna företrädare för arbetarrörelsen som på allvar menar att man skall göra inskränkningar? Vi hoppas innerligt att de tendenser vi i förbundet märkt skall vara isolerade och något av olycksfall i arbetet annars är det verkligen på väg att bli en demokratisk nedrustning i landet. Från förbundets sida kan det aldrig accepteras att andra än de egna medlemmarna skall bestämma om de vill tillhöra oss eller inte. Inte skall innehav av annan fackföreningsbok vara ett hinder att gå över och fritt välja organisationsform. En konsekvens är naturligtvis att de som inte trivs i Hamn inte heller tvingas kvar. Organisationen är och blir vad medlemmarna gör den till - men ingen utomstående skall bestämma vem eller vilka som skall ha rätt att tillhöra organisationen eller ej. De självklarheten borde inte ens behöva upprepas - men för somliga fackliga funktionärer är det tyvärr nödvändigt att påpeka detta. Ansvarig utgivare: Jan Mörck Red. kommitte: Jan Mörck, Lars Erik Quick, Anders Engqvist, Sören Meurling Redaktör: Lasse Åkerlund, tel 0660/ Tryck: CeWe-Förlaget

3 Tillbudrapportering i Västerås brunn Som vi alla känner till så är stuveriarbete ett farligt yrke. För att i största möjliga utsträckning förhindra att olycksfall uppstår har vi i Västerås stuveri prövat ett system med tillbudsrapportering. Som vi vet så uppstår det på en arbetsplats ett flertal tillbud som dessbättre inte utmynnar i ett olycksfall med skador som följd. Det är dessa tillbud som vi har försökt få under kontroll innan olyckan uppstått, genom att ändra arbetsmetod, material eller vad annat som förorsakat tillbudet. För att kartlägga dessa tillbud har vi valt ut ett antal rapportörer som ijnder en 14 dagarsperiod på förtryckca blanketter nedtecknar vad dom ohc deras arbetskamrater uppfattar som tillbud. Som tillbud räknas alla okontrollerade händelser och rörelser som uppstår på lyftredskap, gods och lrbetsplats och som kunnat leda till olycksfall. Efter avslutad period har huvudskyddsombuden tillsammans med arbetschefen gått igenom inkomna rapporter och försökt komma fram till lämpliga åtgärder som skall för- Jan Mörck ansvarig utgivare Förbundsstyrelsen har beslutat att "vu-ledamoten Jan Mörck inträder som ansvarig utgivare för Hamnarbetaren. Han blir också ordförande i det redaktionsutskott, som utsågs av förbundskongressen. Redaktionsutskottet har följande sammansättning: Jan Mörck, Lars Erik Quick, Anders Engqvist, Sören Meurling samt redaktören Lasse Åkerlund. Vid första sammankomsten med utskottet beslutades om en del förändringar i utgivningen. Hamnarbetaren skall i fortsättningen utkomma med tio nummer per år. I princip en gång per månad utom sommaren. Manusstopp blir det sista torsdagen i varje månad. Sidantalet skärs ner till 12, vilket är nödvändigt för att möjliggöra tätare utgivning. Medlemmarna ute i hamnarna stimuleras till medverkan i tidningen i högre grad och det en förhoppning att det kan ske via ledamöterna i redaktionsutskottet. hindra, att liknande tillbud skall uppstå. Sedan har detta presenterats på ett stormöte där alla deltagit och diskuterat dom framlagda åtgärderna. Vid senaste rapporteringsperioden fick vi in 25 st tillbudsrapporter varav de flesta var bidragande till olika åtgärder och förbättringar. som exempel kan nämnas en rapport som vi fick in som lydde enligt följande: Vid lastning av virke skulle ett hiv stickas in under däck. Då kranen firade var krankroken i jämnhöjd med luckarmen och låg an hårt mot densamma, varvidden befintliga spärren i krankroken gick opp och grenlängan släppte och ramlade ned i lastrummet. Foto: Leif Höj by Åtgärd: Då det visat sig att krankrokarna på kranar med lyftkapacitet på över 20 ton, som vi har i Västeråshamnen, inte har säkra spärrar som förhindrar att den oavsiktligt släpper lasten, försåg vi dessa med en säkringskätting och en säkerhetskrok som krokas i lyftredskapet och förhindrar att detsamma ramlar ned om oavsiktlig avkrokning sker. Med den och liknande åtgärder hoppas vi på att skapa en säkrare arbetsplats. Det är vår mening att med jämna mellanrum återupprepa denna tillbudsrapportering, och efter vunna positiv erfarenheter gärna rekommendera denna metod för att nedbringa olycksfrekvensen för flera stuveriarbetare.

4 Göteborgsavdelningen fick gäst från Filippinerna Göteborgsavdelningen fick i slutet av februari besök av en av de arbetarledare, som drabbats hårt efter en konflikt i Manilla. Vid besöket lämnade Para Philippos en skakande berättelse över den våldtäkt som begåtts mot det arbetande folket i hans land. Han blev själv avskedad 1977 tillsammans med sex tusen andra arbetarledare efter en masstrejk där tjugoen tusen arbetare deltog. Den skedde i Manilla. Philippos berättade om hur USAimperialisterna ingripit mot det Filipinska folket. Med hjälp av den Amerikanska spionorganisationen CIA har man byggt upp s. k. gula fackföreningar. D v s sådana fackföreningar som är styrda och kontrollerade av företagen i samråd med den styrande diktaturregimen. Utan detta stöd från USA skulle Marcos skräckregim snart falla, eftersom det folkliga motståndet är utbrett och börjar att bli alltmer välorganiserat. Efter President Marcos undantagslag 1972 så har de Filipinska arbetarna intensifierat sitt motstånd. Över arbetare är med i Revolutionary Movement of Workes, som är en medlemsorganisation av NDF (National demokratisk front) som har en mycket bred verksamhet - materiell och ekonomisk hjälp, utbildningsverksamhet, aktiv gerillakamp, utbildar arbetare att deltaga aktivt i kampen på landsbygden. Alla folkrörelser av skilda slag, katoliker, muslimer, fredsaktivister, kommunister synes ha ett mål för ögonen: att bli av med den CIA styrda diktaturregimen och ingenstans utanför Amerikas gränser så är den Amerikanska cocacola-kulturen så påtaglig som just här. Naken, hård och människoföraktlig. Efter fackförbundet Buclurens massprotest 1977, som slogs ned våldsamt av Marcoregimen, så har den Filipinska arbetarrörelsen väckt långtgående fackliga och politiska krav på en verkligt demokratisk utveckling, bl.a. Nej till att utländska intressen suger ut landet, fria organisationer, strejkrätt, löner man kan existera på, rätt till fast anställning m.m. Den svenska storfinansen har sina tentaklar även i detta land. Timmer, tändsticks- och vapenindustrin gör profiter på den Filipinska arbetarklassens slaveri, samt stöder den USA stödda Marco-regimen. Para Philippos sade också att hans resa i Europa främst är avsedd att informera fackföreningar och organisationer om den Filippinska arbetar rörelsens svåra förhållande just nu, samt att knyta kontakter för framtiden. Han uttryckte sitt beklagande över att Svenska LO har kontakter med den»gula«fackföreningsrörelsen i hans hemland, samt hoppade att hans information till de radikala hamnarbetarna i Sverige och andra radikala grupper skall leda till en utökad kampfront mot USA-imperialismen. Efter utbyte av adresser och välgångsönskningar för våra organisationer avslutades mötet i ömsesidigt respekt för varandras organisationer. Kan vårt hot om blockadåtgärder stoppa MoDo-planer.På eget stuveri? Mo och Domsjö har aviserat planer på att ets industrier i blockad såvida inte arbetet I~ starta eget stuveribolag och i planerna ingick utförs av stuveriarbetare i förbundet. att man också skulle använda egna industri- Alla fartyg som befattar sig med gods till anställda för lossning och lastning av de och från företaget kommer självfallet också fartyg som anlöper företagets hamnar. att blockeras. Internationella sympatiåt Skulle planerna kunna verkställas betyder gärder har också förberetts. Informella kondet att bortåt anställda i örnskölds- takter med Transport har också givit besked viksregionen mister sina jobb. att de har samma inställning i sakfrågan som Hamn, nämligen att stuveriarbetet i Förbundet har i skrivelse till bl a Stuveribolaget enlighet med tidigare skall utföras av stuve i Örnsköldsvik informerat att om riarbetare. MoDo sätter sina planer i verket så kommer Mycket tyder på att Mo och Domsjö redan förbundet att förklara allt arbete vid bolag- skrinlagt de planer man aviserat. 10 4

5 ~Lyssna! Titta! Dikt till LO och SAP med anledningen av tystnaden kring åtalen mot Hamnarbetarna. Lyssna! Titta! Lyssna! Det är någon som ropar därute i Poliserna kör bort de strejkande arbetarna från deras arbetsplats. därute i mörkret. Det är Dieter Strand som ropar till Palme att han ser bra ut. Lyssna! Det är ingen som ropar mörkret. Titta!. Det är ingen som ropar därute. Lyssna! LO-anslutna arbetare applåderar sitt Det är någon som ropar därute. stöd som vidimerats av er. Lyssna! Det är Gunnar Sträng som ropar att Det är ingen som ropar. han är en sjujävla ekonom! Titta! Lyssna! Lyssna! Era strejkbrytare lossar och lastar Nej, det var inget. Det är någon som ropar. båtarna. Det är»lo-gunnar«som ropar att vi Jo, lyssna noga! skall ta det!ungt med SAF. Vi får säga det själva: Titta! Den fackliga kampen Lyssna! Kranarna är de enda utomstående har sitt pris. Det är många som ropar därute som gråter. Vi kan betala det. mörkret. Det är partibyråkraterna som ropar Titta! Sveket har sitt. att hamnarbetarna bär sig dumt åt. Hamnarbetarna ställs inför rätta. Har ni råd? Klartecken för kolhamn i Landskrona Regeringen har giviit klartecken för bygget av en stor kolhamn i Landskrona kommun. Hamnen beräknas kosta ca 420 milj kr inklusive alla vägar och järnvägar m m som behövs. Hur investeringen skall betalas är ännu oklart. Statligt stöd är nödvändigt. Regeringens beslut om kolhamnen tas enligt»miljöparagrafen«i byggnadslagen. Landshövding Nils Hörjel fick beskedet vid en träff hos industriminister Nils G. Asling (c) på onsdagen. Landskrona kommun har sedan I 975 kämpat för att få bygga ut Sundshamnen. Enligt planerna kan hamnen tas i bruk I 986 efter en byggtid på tre år. Hamnens kapacitet blir 3-4 milj ton kol om året. Den kan senare byggas ut till 6 milj ton. I hamnen- skall till en början lossas kol som behövs i de koleldade kraftvärmeverken i Malmö, Helsingborg m fl kommuner i södra Sverige. På sikt hoppas kommunen få hand om större delen av Sveriges kolimport. Men det blir aktuellt först på 90-talet och konkurrensen är hård. Bl a Göteborg och Oxelösund har liknande kolhamnsplaner. (TT) Julfest i Göteborg En tidigare bild från Göteborgspensionärernas fest. Göteborgsavdelningen bjöd traditionsenligt medlemmarnas barn att dansa ut julen. Det var c:a 600 barn med föräldrar som mötte upp på Trettondagen i Rondo vid Liseberg där borden stod dukade med läsk, tårtbit och kakor, samt kaffe för de äldre. Stämningen var hög från början och dansen leddes av Kållepojkarna med hjälp av kunniga folkdansare. Och, oj, vad det dansades. Efter första dansomgången blev det paus och barnen underhölls av en trollkarl, medan föräldrarna fick en chans att pusta ut. Som vanligt lottades det ut fem båtresor till Holland, Tyskland och Danmark på entrebiljetterna och man kan bara hoppas att vinnarna får riktigt trevliga resor. Sedan blev det återigen tid för ringlekar och dans på golvet och som avslutning - vilket verkar vara höjdpunkten för många barn - utdelning av gottepåsar. Ja, det var en riktig fest och man får hoppas att den här traditionen får leva vidare. 5

6 Norska fartyget J aeren slog runt Dödsfälla för arbetarna i hamnen Det norska fartyget Jaerns förlisning under lossningsarbeten i Helsingborgs hamn visar vilka risker det finns inom hamnarbetaryrket. Denna olycka skulle egentligen aldrig kunnat inträffa, men den skedde och människor fick sätta livet till. Allt måste nu göras för att förhindra en upprepning i fortsättningen. Det är inte första gången som olyckor och tillbud sker vid fartyg i hamn. Här verkar det som om fartygets ballasttankar blåsts ur för att höja fartyget så att lossningsarbetet skulle ske lättare. Det medförde att det i stället blev för rankt och så småningom välte. Undersökningarna får väl visa vad som verkligen skedde, men allt tyder i nuläget på att fartyget inte tålde då truckar körde över skeppet. Jaeren är en fartygstyp med sidoluckor vid lossning och lastning. För att få jämnhöjd med kajkanten kan det ibland behövas en justering av nivån. Det sker ibland via ballasttankarna. De fylls om fartyget ligger för högt och de blåses ur om lastluckan ligger för lågt. Tydligt är det vad skett i detta fall. 24-årige Peter Olsson avled tydligen omedelbart. Kollegan Ole Christensen låg kvar i lastutrymmet men hade turen att nå en luftficka. Enligt nu tillgängliga rapporter kommer han inte att få några men av sin olyckliga vistelse i fartygsvraket. Jaeren har sedan bärgats, vilket framgår av de bilder som vi här har Foto: TOMAS MONTELIUS tillfälle visa. Förbundet har begärt att få ta del av haverikommisionens material. Tills vidare har användande av truckar förbjudits på den fartygstyp som olycksfartyget tillhörde. 6

7 7

8 Backningsskydd som fungerar Backningsolyckorna med större fordon kostar varje år miljontals kronor. Hittills har inga effektiva medel kunnat användas för att göra backningen Dieseltruckar förbjudna i Umeå Yrkesinspektionen i Umeå har beslutat att sätta stopp för de dieseltruckar som används för omlastning av pappersmassa på SJ :s lastkaj i Umeå. Skyddsombudet Ove Broman slog larm i måndags då han bedömde risken vara stor för att truckförarna skulle skadas. Bl.a. riskerade föraren att slå huvudet i tågvagnarna på grund av att truckarna är för höga. Dessutom besväras förarna av dieselavgaser. I tio år har arbetarna klagat på truckarna utan att något hänt. Om några dagar skall nya eldrivna truckar som företaget hyrt in, tas i bruk. 8 fram till lastkajer och liknande säkrare. Även för erfarna förare är det svårt att beräkna avstånd, och omöjligt att se allt som händer bakom bilen. De båda uppfinnarna Åke Sjöberg och Barry Sjögren i Halmstad har arbetat fram ett Patenterat skydd mot backningsolyckor. Deras system kallas»deber STOP«och träder i funktion så snart föraren lägger i backväxeln. Utrustningen består, enkelt uttryckt, av ett system som automatiskt slår till fordons bromsarna. Uppbyggnaden av backningsskyddet, som är avsett för fordon med tryckluftsbromsar, är följande: längst bak på bilen monteras två gummikoner, så kallade avkänningsdon. Mellan dem går en infraröd ljusstråle. Så snart ett hinder bryter ljusstrålen utlöses en elektrisk manövrerad trevägsventil som på hundradelen av en sekund släpper fram parkeringstankens luftpelare till bromsarna. Vetskapen om att fordonet automatiskt stannar så snart ett hinder dyker upp gör arbetet mindre stressigt för föraren. Prov har visat att fordonet på torr vägbana stannar på ca 5 cm. Dödsolycka i Oskarshamn Onsdagen den 28 januari omkom hamnarbetaren Willy Sandgren. Det var under lossning av kaolin (lera), som en skyddsplåt till hålen över manluckorna följde med skopan. Då skopan lyfts cirka 5 meter över lastrumsdurken, föll plåten ur skopan ned i lastrummet och träffade Sandgren i huvudet, varvid han skadades så svårt att han omedelbart avled.

9 En vecka i Spanien Det kändes som en överraskning för oss EX-BRIGADISTER då vår förening fick en inbjudan från de spanska republikanska flygarnas förening att fira 42 årsminnet av slaget vid Ebro. Det var ju egendomligt att en republikansk förening i det monarkistiska Spanien sänder oss en inbjudan särskilt som vi inte haft kontakt med dem innan. Nåväl, det blev sju kamrater som beslutade sig för att åka ner på egen bekostnad. Vi hade meddelats att man underhandlade med myndigheterna om att få döpa om en gata i Barcelona till en Internationella Brigardens J\.veny. Tyvärr var tydligen inte myndigheterna mogna för ett så drastiskt beslut, men man hade i alla fall döpt om Barcelonas största gata från att eta A venida Generalissimo Franisco Franco till sitt ursprungliga namn - Diagonal. Vi blev i alla fall väl mottagna - först på republikanska flygarnas klubb. Sedan togs vi emot av Kataloniens parlamentspresident, som höll ett välkomsttal och påminde om vad vår insats för 42 år sedan hade betytt i kampen för den spanska demokratin. Sedan bjöds vi på en bankett tillsammans med framstående myndighetspersoner i Katalonien, bl a Barcelonas borgmästare och kommunfullmäktige. På banketten talade många av de utländska delegaterna de hade kommit från många europeiska och amerikanska länder. Man talade om minnen från kriget men inte bara innen utan även om situationen i ärlden idag. Resterna av den gamla fascismen såväl som nyfascismen som fördömdes. Deltagare i banketten var också deleater från ex-fångarnas förening samt Be som deltagit i franska motståndsrörelsen i Frankrike under andra världskriget. Banketten hölls på en restaurang som ligger på samma sida av hamnen som Barcelonas hamnarbetares expedition ligger. Vi var tre stycken som besökte dem, det var Per Eriksson fd, ombudsman för Sjöfolksförbundet i San-Francisco under andra världskriget, dessutom Evert Vadström fd hamnarbetare från Göteborg. De blev mycket överraskade över vårt besök, nu hade jag med ett brev från Lennart Jonsson som de kände mycket väl. De var emellertid missnöjda med att de fått mycket lite informationer om hamnarbetarstrejken i Sverige. I övrigt talade de om sina svårigheter när det gällde att komma tillrätta med döds och olycksfall i arbetet. En egendomlighet för mej var att det fanns så många arbetsgivare i hamnen. Cirka ett trettital, men detta ansåg de vara en fördel, de kunde då spela ut dem mot varandra. Dagen innan hemresan bjöds vi på åktur med privatbilar till Sabadell, en industristad nordväst Barcelona, med på denna tur var endast svenskar. Här hade vänstern segrat i kommunal. Borgmästaren var kommunist. Man visade oss runt i staden, bl a en plats, där ett Franco-monument stått. Arbetarna hade rivit ner monument och lagt stenarna på kyrkogården. Fascisterna i stan försökte bära tillbaka stenarna och bygga upp monumentet igen, men blev jagade tillbaka av arbetarna. I stadshuset visade man en vägg, där ett porträtt över Franco hade suttit. Stora hål och revor i väggen hade inte putsats eller målats över. Tydligen var man stolt över att kunna visa att åtminstone symbolen för fascismen hade avlägsnat. Tidigare hade staden en befolkning på invånare nu fanns och med en arbetslöshet på 12% och med stora svårigheter att klara ekonomin. Kontrasten mellan nöden och lyxlivet var nästan ofattbar. I Barcelonas hamn låg hundratals lyxjakter i miljondollarklassen medan i gathörnen nära Ramblan vimlade det av invalidiserade lottförsäljare, skoputsare och både manliga och kvinnliga prostituerade. Till sist Barcelonas hamnarbetare hälsar till Hamnarbetarförbundets medlemmar och hälsar delegater välkomna till Kanarieholmarna i februari månad C.G. Hjärpe Våra kontaktpersoner bland Barcelonas hamnarbetare. -RM BT Hamnarbetarnas IF i Göteborg inbjuder härmed till det tredje mästerskapet i bordtennis för stuverianställda. Vi har i år tänkt oss att tävlingen skall avverkas på en dag, förslagsvis lördagen den 11I4-81. Tid och plats meddelas senare när den preliminära anmälan kommit in. Vi står som brukligt är för planhyror och priser och de inbjudna står för kostnader i samband med resor och eventuell övernattning. KLASSINDELNING Klass A Herrar tvåmannalag B Herrar seniorer C Herrar oldboys (35 år och äldre) D Herrar dubbel Anmälan senast 22/3-81 till Rolf Axelsson, Anekdotgatan 25, Hisings Backa anmälan kan också ske på tel. 031 / / arb. Välkomna till Göteborg och till en förhoppningsvis trevlig tävling. 9

10 -ORDET ÄR FRITI----- Ett gammalt ordspråk säger: Vad parkeringar är utländska märken, hjärtat är fullt av det talar munnen. företagsledare som fått svenska Det år som gått har jag varit, rent sagt förb. på allt vad förbundsstyrelser skattepengar, åker skönt i utländsk vagn, och dansar lätt på sula-italia. heter. Landsring och kommuner köper Permitteringar här och där, varsel, skyddsrockar från Korea och Hongkong, allt medan»löfskogar och där och här - resultat arbetslöshet. Med argusögon har jag läst hundratals uttalanden av alla sveriges för om syfabrikernas svåra dilemma. Grönhagar«uppvaktar»Kris-Nisse«bundsstyrelser, icke en enda, har Hur hade ni reagerat, ni alla sveriges pekat på en av bölderna. förbundsstyrelser och kongressombud, om någon arbetare i detta land Tacka fan för det, när sjuttiofem procent av er är klädd från fotknölarna till halslinningen med stämpeln: övernatta på fabrik, semester på sjuk måste arbeta 12 tim, utan övertidsers. Made in Japan - Korea - Hongkong. dagar m.m.? Förbundspampar, riksdagsmän, Ni talar så vackert i högtidstalen om läns- och kommunalpampar, som solidaritet över gränserna. åker i skytteltrafik mellan kommuncentra Vad jag väntat på, Herr Redaktör och industridep. för att rädda från nämnda Herrar i Hongkong jobben åker Japanskt!! kravatt, är följande appell: Sjuttio procent av Volvos och Saabs Köp ej från länder, som underbetal- Vad händer i Göteborgs hamn? Strax före jul inkom en haverist till ötaverken, Cityvarvet i Göteborg. M/S Flamengo, så hette båten var lastad med ton papper som skulle till Brasilien. Det bestämdes att lasten skulle lastas om via pråmar till ett annat fartyg som låg i Frihamnen, och Göteborgs Stuveri åtog sig arbetet. Så långt var allt gott och väl, men nu började det hända underliga saker i hamnen. Trots att Göteborgs Stuveri har monopol på stuveriarbetet och trots att fartyget var i stor nöd med omedelbar risk att sjunka, placerade Stuverit fartyget sist på sin lista. Trots att Göteborgs Stuveri har monopol på stuveriarbetet och trots att fartyget var i stor nöd med omedelbar risk att sjunka, placerade Stuverit fartyget sist på sin lista. När arbetet skall påbörjas meddelar Stuverit at det inte finns arbetskraft tillgängligt och överlåter åt mäklaren att sköta lossningen själv. Hur kan ett företag med ca 1000 fastanställda, ca 2000 extraarbetare och med möjlighet till omprioritering av arbetsuppgifter fatta ett sådant beslut? Alltnog, mäklaren tog kontakt med Transportarbetarförbundet, som gav tillstånd åt mäklaren att utföra arbetet i egen regi. Mäklaren tog kontakt med ett serviceföretag som åtog sig uppdraget i samarbete med Götaverken. Arbetet bedrevs på ett sätt så att gällande skyddsföreskrifter åsidosattes på det grövsta, bl.a. blev pråmarna överlastade, man hyrde kasserade band för slingen m.m. m.m. När vi i Hamnarbetarförbundet fick klarhet i denna affären - vi hade från början blivit förda bakom ljuset - gick vi in och stoppade arbetet, såg till att pappersrullarna blev omslingade med nya band, samt krävde skadestånd från mäklaren och serviceföretaget för intrång på vår arbetsplats. Vi har även meddelat Götaverken och Metalls fackklubb, och skarpt påtalat det olämpliga i att försöka lösa varvskrisen med hjälp av stuveriarbete. Vi har även sagt, att vid en upprepning kommer vi att tillgripa alfa möjligheter som står oss till buds för att stoppa ett sådant agerande. Transports agerande i denna frågan och flera andra frågor på sista tiden gör att man måste börja fundera över om Transport håller på att släppa hamnarbetet avsiktligt, eller om det som vanligt är deras oförmåga att försvara medlemmarnas intressen som ligger bakom. 0 ar sina arb., icke följer västerländsk arbetspraxis, enl. semester, övertidsers. m.m. då hade högtidstalen om Solidaritet över gränserna haft någon innebörd, och inte bara ett tomt slangsnack som vilken skolpojke som helst kunnat filma ur sig. Säkert hade svenska varvs, sko, textil m.fl. arb. haft övernog med jobb, om vi arbetat efter asiatisk mönster. Vad svavel ni förbundsstyrelser, och kongressombud, skulle öst över den företags ledare, som begärt»japanskt«system. Det är nog mycket begärt av förbundsstyrelserna, att förstå asiatiska system, när många förbund inte klarar att reda ut svenska skatteregler, trots att de anställer högavlönade experter och ekonomer. Det egna förbundets agerande har väl kunnat få ett bättre betyg för 1980, om nedanstående hade kunnat skötas bättre. Varför begärdes inte inträde i L.O. i samband med att maffian i Transp. uppdagades, alla L.O.s förbund hade då sympatiserat, en omtänksam värd serverar champagnen medan den brusar. Varför inte en gång för alla, med skärpta, klargöra för massmedia att vi blev uteslutna ur Trsp., hundratals gånger har vi kallats utbrytare. En reporter i TV påstod att Hamns gräsrötter, ej fick uttala sig, (Göteborg) förbundsstyrelsens uppgift är väl att bemöta sådant snack? Varför beordrades inte avd.styrelserna av förbundet, att utlysa avd. möten i samband med omröstningen om strejken, allt prat om fiffel hade då varit ur världen. Tidningarnas och TVs rapporter från kongressen, som liknades vid Polsk riksdag var väl icke nöjsamt att höra, och läsa för en medlem, även de bråk som uppstod i Göteborg under strejken - enligt min mening, helt onödig - skapade en opinion mot förbundet och enskilda medlemmar, som kommer att ta tid att läka. Transports arbetare tillhörde ett förbund som godtagit riksavtalet. Hade då jobbarna i transport mage att nonchalera strejkarnas önskemål, var det deras sak, nu vann de opinionen, hade bråket uteblivit hade folkmeningen varit tvärtom. Att år som gått givit en del poäng kan utläsas av följande sagt under strejkens heta dagar: Våra medlemmar har ej pengar till mat och hyra, dagen efter, samme man. Vi kan strejka hur länge som helst!!! 10

11 FöDELSEDAGAR- 50 år Henning Lindgren Höjdvägen 5 B Piteå 17 feb 1931 Vaninö Matti Venetpalo Box Västerhaninge 17 feb 1931 Sven Frahm Lillekärr Södra Hisings Kärra 6 mars 1931 Egon Strömberg Regeringsgatan Karlshamn 11 mars år Karl Pettersson PI OOStenungsund 18 feb 1921 Yngve Andersson Rambergsvägen 13 B Göteborg 22 feb 1916 Erik Selberg Brändövägen Luleå 22 feb 1916 Bengt Engström Riksvägen Väja 22 feb 1921 Ture Nensen Omne Nordingrå 27 feb 1916 Olof Eriksson Baltzargatan 3 B Göteborg 29 feb 1916 Arne Hellstedt Flemminggatan 105 I tr Stockholm 2 mars 1921 Ivan Carlsson Sveavägen 3 A Köping 2 mars 1921 Axel Lindholm PI 1982 Ovansjö Arnäsvall 5 mars 1916 Allan Johansson Olshammarsgatan Hisings Backa 7 mars 1916 Gustav Pauelsson Nygatan Iggesund 9 mars 1921 Edvin Andersson Norrtullsgatan 37 A Söderhamn 11 mars 1921 Gustav Karlsson Blidvädersgatan Göteborg 11mars1916 Orvar Backe Fredagsgränd Halmstad 15 mars 1916 Johan Ivar Johansson Box Lilla Edet 19 mars 1916 Sten Paul Bååth Halletorp 9 V Julita 25 mars 1921 Uno Dahlberg Erenbuschsgatan 5 B Trelleborg 27 mars 1916 Karl G. Lindblad Märlspiksgatan 4 D Göteborg 30 mars år John Ingemar Viblom Östgötagatan 87 B Stockholm 10 mars 1911 Harry Jönsson Katarina Bangata Stockholm 18 mars 19i1 75 år Allan Lindgren Stamgatan 36 III Älvsjö 21 feb 1906 Hilding Engman Öränge Iggesund 21 feb 1906 Karl Holmkvist Fack Sjöbotten 28 mars år K.L. Eriksson Engelbrekthemmet rum Stockholm 11 feb 1901 Karl Bergström Höstgatan 16 I Hägersten 25 mars 1901 Ernst Ekholm Etsarvägen Johanneshov 28 mars år fyllde den 27 dec 1920 Gustav Andersson Önskevädersgatan Göteborg Ett hjärtligt tack till arbetskamrater i hamnen samt Svenska Hamnarbetarförbundet Avd. 4 för uppvaktning och gåva i samband med min pensionering. Bengt Granberg 11

12 SJöRESOR MED GADD på Sjöhistoriska Museet Olag har snålat och sparat på mina akvarellpapper och skissblock för att ha tillreds i Östersjön - det är första gången som jag har möjlighet att uppleva den om man undantar korta resor över till Gotland«. - Så skriver en äkta västkustbo, konstnären och förf altaren Arne Gadd. Men nu har han i alla fall kommit till ostkusten - och Sjöhistoriska museet med ett 70-tal sköna far tyg och härliga västkustvyer i bagaget. Det är mer än två decennier sedan vårt maritima centralmuseum senast kunde välkomna en livs levande västkustkonstnär som utställare. Sjöresor heter den utställning som invigdes på torsdagen den av Tore Tallroth. < Luna av Hovenäset på sydgående 25 april 67. Last av silltunnor. Teckning ur boken»båtar - en skissbok«av Arne Gadd som nu ställer ut på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Foto: ~S~.jo~ -~~~~~ hfrtodska museet. ~ l ' SS»Bele«av Stockholm lännar Antwerpen, en teckning från Arne Gadds utställning S J Ö R E S 0 R på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Foto: Sjöhistoriska museet.