Besvuren. Greger Morin

Transkript

1 Besvuren Greger Morin 1

2 Besvuren Copyright 2012, Greger Morin Ansvarig utgivare: Greger Morin Framställt på vulkan.se ISBN:

3 UPPMARSCH: Jag kan glädja mig åt en ordentlig penningvärdesförbättring det senaste året. Vad var en femkrona värd för mig förr? Inte mycket för bara några månader sedan. Och nu är den det enda skydd jag har mot hundarna. Förr hade en femkrona på sin höjd en kattaspekt som den symboliska ersättningen då man tar över en bondkatt. Jag skaffade två bondkatter för att värja mitt dåvarande hus mot mössen. De fungerade utmärkt mot mössen, men istället drog djuren in loppor. Allt tenderar att balansera ut sig. I alla fall i en annan tid och i en annan värld - den som är parallell med den värld jag lever i nu. Med en femma kan jag också pinka på järnvägsstationens toaletter och slipper gömma mig bakom buskarna vid den närbelägna kyrkogården. Frihet, värdighet - den fördömda Jag känner efter i fickan och fingrar på min glänsande stolthet. Cash is King. fattiga gå med en kungaring dold under vardagens kappa Levertin. Jag heter Klas Albert Joakim Svensson. Det var länge sedan telefonen slutade ringa, men jag saknar det inte så mycket som någon kanske tror. Nu har jag inte ens en telefon som ingen ringer till eftersom mobilen är trasig. 3

4 De som förr ringde tror att jag har gått under eftersom de själva skulle ha gjort det. Jag förstår inte att du överlever, var det sista samtalet från Jörgen. Tänk på ditt eftermäle. Projiceringar! Jag är av kraftigare och segare virke än så! Barnen, mina egna och andras, ska ha en stridande, inte en död, pappa och medborgare. Jag höttar med högernäven: Upp till kamp emot kvalen. Ett skyldrande patetiskt patrask. Mitt rike är litet, men jag strävar efter att vara kung i det. Det verkar som en imperiedröm, men är egentligen ett blygsamt anspråk. Det är lätt att vara kung i slott och gemak, men svårt att vara kung i sitt eget liv när man inte ens kan göra anspråk på sina egna kläder. (De är för närvarande beslagtagna av staten på initiativ av kommunala tjänstemän). Men man måste, annars kör de ner dig i skiten. Jag har sett människor omkring mig dras ner i dyngan, av tyngden i deras oförmåga att hantera sina öden, men jag har på ett förunderligt sätt lyckats hålla mig uppe. Stanken är där, men jag kan hålla den ifrån mig. Det är i sig inte så svårt. Det är inte jag som stinker. Va? Nej, tack. Hade jag haft pengar, hade du fått till provisionen. Bara jag slipper tidningen. Jag är hemlös, men identifierar mig inte som hemlös utan spelar bara tillfälligtvis den rollen. Jag har inget 4

5 behov av en tidning som förstärker identiteten. Det är som att göra en ism av att man är halt och lytt. Sociofilerna kan tillskriva mig vilka roller de vill och jag är så illa tvungen att spela med, men jag har min egen identitet ändå. Ingen sufflör kan få mig att stå bakom de repliker jag emellanåt och under hot tvingas låta komma över mina läppar. Jag är en skit, viskar sufflören. Nej, det är jag inte. Jag super, knarkar, är en tjuv och bedragare. Jag vägrar att uttala också den repliken. Jag har övergett mina barn. Nej, jag slåss för dem. Mot er. Efter ett tag ger sufflören tillfälligt upp och väntar på att en annan sufflör ska ta över. Jag hör den suck jag hört så många gånger: Ja du, Klas Jag är en fallen yuppie och mot mig har jag och vi uppåtgående dumpies. Änglarna och djävlarna byter plats och möts halvvägs. Det är klart att det blir konflikt! Pekpinne upp: Nobelpristagaren Friedrich Hayek tillhörde dem som funderade över makten och menade att apparatmänniskorna saknade andra principer än lojaliteten mot makten. Det gäller framförallt i totalitära maktstrukturer som kommunism och nazism. Men vi har det också i samhällen där maktens mål, anspråk och möjligheter är något blygsammare. Även här är medborgaren med sin uppfinningsrikedom, 5

6 skaparkraft, moral och etik bara objekt för maktapparatens folk. I apparaten främjas dåliga egenskaper före de goda och vi får korkade administratörer som fogar sig i ledet. De är inte ens förmögna att ta till sig eventuella mål för sin maktutövning över medborgarna. Det är makten i sig som är målet. Är det något fel på något, är det medborgaren det är fel på. Det tycker dom att dom tycker att dom tycker. Pekpinne ner. Var var jag nu? Jo: Livet är en teater. Andra skriver rollen åt dig och du förväntas spela den. Livet är Skit i det! Så här är det: Jag talade ett språk, vanlig svenska, som de inte förstod och därför drog de slutsatsen att det är jag som är tokig. Så enkelt är det! Det är ganska underligt att jag talat samma språk med andra människor i decennier utan att anses vara tokig. Men eftersom dessa personer förstod vad jag sa, var de kanske också lite knäppa. Jag förstod också vad de sa, vilket rimligen är ytterligare ett bevis på ömsesidig knäppighet. Den enda möjliga slutsatsen är att en stor del av landets ekonomiska och politiska elit är lika knäpp som jag. De enda som förstått något är de som gått till angrepp mot 6