Granskningsutlåtande. Handläggning. Sammanfattning

Transkript

1 Granskningsutlåtande BN-datum: Diarienummer: 0594/13 Aktbeteckning: Emir Aganovic Telefon: E-post: Detaljplan för Utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg Granskningsutlåtande Handläggning Byggnadsnämnden beslöt den 25 april 2017 att skicka ut detaljplaneförslaget för granskning. Förslaget har sänts för granskning enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under tiden den 10 maj juni Förslaget har varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20. under tiden 10 maj juni Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: Sammanfattning På byggnadsnämndens sammanträde togs beslut den , 193 att genomföra granskning för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under perioden 10 maj 2017 till 13 juni Totalt har ca 26 yttrande inkommit under granskningen. Den allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs 1(66)

2 inom naturområde. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen finns inte på plankartan. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna på plankartan och planbeskrivningen. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark- och miljödomstolen miljödomen för Västlänken och Olskroken. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten inte till någon del ska utföras inom ett Natura 2000-område. I december 2017 färdigställts kombiterminal etapp 1 i Göteborgs Hamn, och verksamheten vid kombiterminalen i Gullbergsvass har flyttats till en ny kombiterminal. Vissa synpunkter, som att ändra järnvägsplan och avslå detaljplan har inte kunnat tillgodoses. Kvarstående erinringar finns från två berörda fastighetsägare samt två aktiebolag som har inkommit med yttrande och yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås.deras synpunkter berör en del genomförandefrågor, uthyrning av lokaler, säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten, störningar från byggarbetsplats samt att fastighet är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet. En Förening/förbundet som har sin verksamhet utanför planområdet har inkommit med yttrande och yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Fastighetskontoret, Trafikverket och Trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Efter inkomna yttrande under granskningen har följande ändringar gjorts på plankarta: - På plankartan kompletteras förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) med texten: Gång- och cykelbro, max 5 meter bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 meter. - På plankartan läggs en planbestämmelse a2 till inom egenskapsgränsen för parkering, alldeles nordost om området för C1H1. - Planbestämmelse a2 som ligger inom användningsgränsen för NATUR på Gullbergsåns östra strand, mellan Gullbergsån och HUVUDGATAN (Partihandelsgatan), tas bort för att säkerställa strandskydd inom området som betecknas NA- TUR. - Den administrativa gränsen ändras på plankartan för att överensstämma med beteckningen Administrativ gräns under BETECKNINGAR PÅ PLANKARTA. - Inom Användningsgränsen för E (Teknisk anläggning) minskas användningsytan i nordvästra hörnet på grund av befintliga ledningar och säkerställer med (prickmark) att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. - Med hänsyn till inkommet yttrande om ledningsrätt, kompletteras planbestämmelse avseende byggnation av skärmtak och lastkaj med texten: med hänsyn på befintliga underjordiska ledningar. - För att säkerställa återplantering inom Gullbergsåns slänter kompletteras planbestämmelse för markens anordnande n1 - Slänten ska utgöras av naturlik strandzon, med texten: som innehåller träd. - På västra sidan om befintlig byggnad inom fastigheten Olskroken 35:1, på mark som får endast byggas med lastkaj och skärmtak, säkerställs marken för underjordiska ledningar, med (prickmark) så att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 2(66)

3 Upplysning på plankartan kompletteras med texten: anslutning med och lyder: Lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att en anslutning med självfall ska tillåtas. På plankartan införs nya upplysningar: - Göteborgs Stads Kretslopp och Vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1. - Byggnadsdelar för ny byggnad, inom fastigheten Olskroken 35:1 som är närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. Ändringar i planbeskrivningen: Inom avsnitt Översiktsplan (på sidan 20) tas följande texte bort: Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd. Texten tas bort från planbeskrivningen på grund av att anläggningen ligger utanför planområdet. Avsnitt Riksintresse och Natura 2000 (på sidan 22) kompletteras med texten: Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura 2000-områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Avsnitt om Kombiterminaler (på sidan 62) kompletteras med texten: Trafikverket har i oktobers informationsblad om Västlänken, för år 2017 meddelat att den nuvarande verksamheten på Kombiterminalen i Gullbergsvass flyttas i december 2017 till en ny anläggning i Göteborgs Hamnen på Hisingen. Den nya anläggningen kommer att invigas i början av februari Avsnitt om Dagvatten (på sidan 66) kompletteras med texten: Detaljplanen medger utökning av Olskrokens bangård och byggnation av nya järnvägsspår och broar. Inom planområdet upptas inga stora ytor för ny bebyggelse och inga nya bostäder kommer att byggas. Planen medger bara en ny byggrätt för service och restaurang, med 300 m² bruttoarea ovan mark och ingen källare. En mindre sträcka av ny gata (ca 150 m) kommer att anslutas till Partihandelsgatan som är ansluten till befintligt dagvattensnät. Efter rivning av befintlig bebyggelse inom fastigheten Olskroken 35:16 och 35:17 utökas naturområdet på grund av närheten till järnvägsbron. En större yta mellan Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 3(66)

4 Partihandelsgatan och nya järnvägsspår kan användas för fördröjning av dagvatten. Väster om Ånäsvägen finns en befintlig pumpstation som ägs av Trafikkontoret. Övrig hantering av dagvatten och skyfall hanteras inom befintliga gator. Gamlestadsvägen har en låg punkt norr om de nya järnvägsbroar som kommer att bygggas över vägen. På denna sträcka lutar Gamlestadsvägen mot norr och ligger neddragen i en tunnel under järnvägsbroarna. Det saknas möjlighet att lösa problematiken med skyfall inom tunnelområdet. Skyfallshantering kommer istället att behandlas i samband med utbyggnaden av en ny cirkulationsplats utanför Olskrokens planområde. Norr om Ånäsvägen och väster om Gamlestadsvägen pågår arbete med detaljplan för Gamlestadens fabriker Dnr.11/0489. Inom denna plan kommer en ny cirkulationsplats att byggas mellan Ånäsvägen, Gamlestadsvägen och Malmsjögatan. För denna plan har en dagvattenutredning utförts som visar på hur en omsorgsfull höjdsättning kan avleda skyfall under kontrollerade former till platser som kan översvämmas. Skyfallsvatten från större delen av området är tänkt att avledas till den planerade kvartersparken. Ytan föreslås utformas som en skålning eller med gradänger nedsänkt med minst en halvmeter jämfört med omkringliggande mark. Även torgytan öster om ny byggnad föreslås delvis sänkas. Totalt bedöms ett framtida 100-årsregn kunna hanteras i området om föreslagna åtgärder vidtas. Avsnitt om Stabilitet som ligger under Övriga åtgärder (på sidan 68) kompletteras med texten: Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Avsnitt om Ledningar som ligger under Övriga åtgärder (på sidan 69) kompletteras med texten: Första meningen i andra passus kompletteras med texten, med mindre dimension och lyder. Nya ledningar med mindre dimension kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning. I slutet av passus kompletteras med texten: Grundläggning av ledningar med stora dimension bör utredas och grundläggas på så sätt att inte uppstå sättningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 4(66)

5 Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inkommit med yttrande över rubricerad detaljplan och Fastighetskontoret tillstyrker förslaget till detaljplan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 2. Göteborg Energi AB, Fjärrvärme och Fjärrkyla Har inkommit med yttrande och har följande synpunkter på gransknings handlingar gällande detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Göteborg Energi har ledningsrätt för sina ledningar i området. På fastigheten Olskroken 35:1 och Olskroken 35:15 kommer detaljplanens utformning i konflikt med Göteborg Energis ledningsrätt för fjärrvärmeledningar, vilket vi har markerat i kartbild nedan. Markering 1, här tillåter detaljplanen att marken får bebyggas med skärmtak och lastkaj. Detta kan vi tillåta då vi om detta sker få svaret att komma år de fjärrvärmeledningar som vi har inom ledningsrätten. Markering 2, här är ett E- område utplacerat för teknisk anläggning för järnvägsändamål. Detta kan vi inte tillåta då E- området är placerat på ledningsrätt för fjärrvärme. E- området måste flyttas på, förslagsvis åt nordost till en placering som möjliggör att vi kan komma åt våra ledningar i ledningsrättsområde. En mer lämplig placering ur Göteborg Energis synvinkel är att flytta E- området ca 20m åt nordost. Kommentar: Efter Göteborgs Energi AB, Fjärrvärme och Fjärrkyla inkomna yttrande, minskas användningsområdet för teknisk anläggning. Minskningen görs på grund av ledningsrätten som ligger i den nordvästra delen av området, och omfattar redovisad ledningsrätt. Grundläggning av den tekniska anläggningen ska genomföras så att inte befintliga ledningar skadas. Göteborgs Energis föreslagna flytt av användningsområdet i nordostlig riktning kommer i konflikt med det nya brostödet. Enligt Trafikverket är det möjligt att bygga en ny teknisk anläggning inom det minskade användningsområdet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 5(66)

6 Med hänsyn till det inkomna yttrandet om ledningsrätt, kompletteras planbestämmelsen avseende byggnation av skärmtak och lastkaj med texten: med hänsyn på befintliga underjordiska ledningar. På västra sidan om befintlig byggnad inom fastigheten Olskroken 35:1, på mark som endast får bebyggas med lastkaj och skärmtak, säkerställs marken för underjordiska ledningar, med (prickmark) så att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Samtidigt inom Användningsgränsen för E (Teknisk anläggning) minskas användningsytan i nordvästra hörnet på grund av befintliga ledningar och säkerställer med (pricmark) att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Göteborg Energi Fjärrkyla Fjärrkyla har inget att erinra. 3. Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB) GEGAB har inkommit med yttrande och anfört att GEGAB har driftsatt gasledning i planområdet Detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Bifogar de driftsatta gasledningarnas läge i kartblad. Vänligen beakta driftsatta gasledningar i fortsatt planarbete samt den möjlighet en potentiell gasanslutning ger till kommande stadsmiljöutveckling. Innan arbetet påbörjas skall besiktningsman (DFN) alltid kontaktas på tfn Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 6(66)

7 Bilaga GEGAB 1, gasledning mellan väg E6 och Gullbergsån. Bilaga GEGAB 2, gasledning norr om Ånäsvägen och Malmsjögatan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 4. Göteborg Energi GothNet AB Har inkommit med yttrande och anfört att GothNet för diskussion med E01 samt med PEAB angående de tidskritiska arbetena. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 7(66)

8 Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 5. Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Har inkommit med yttrande och anfört att utöver vad som tidigare framförts, har Göteborg Energi Nät AB inga synpunkter. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 6. Göteborgs Hamn Har inte kommit in med yttrande. 7. Göteborgs Stadsparkering AB Har inkommit med en styrelsehandling som yttrande till byggnadsnämnden och som har godkänts av ordförande. Stadsparkerings AB har inkommit ståndpunkter som redovisas i deras yttrande. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden för att göra det möjligt att genomföra Trafikverkets järnvägsplan. Olskroken byggs ut till en fullt planskild knutpunkt, där spåren skiljs åt genom broar. Avseende tillgänglighet och mobilitet för cyklister vill vi peka på vikten av att gångoch cykelbroar behöver utformas med både trappor och ramper så att alla grupper av människor kan nyttja dem på bästa sätt. Vi anser också att den förväntade kraftiga ökningen av resor i området kring Gustavsplatsen (öster om planområdet) bör analyseras utifrån ett mobilitetsperspektiv som inkluderar parkering. I remissvaret kommenterar vi även systemperspektivet, vikten av att skapa flexibla parkeringslösningar samt ett antal generella synpunkter. Ekonomiska konsekvenser Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 8(66)

9 Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Ärendet Ärendet är granskning efter samråd Il för detaljplan som innebär att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden för att göra det möjligt att genomföra Trafikverkets järnvägsplan. Remissvaret skall vara stadsbyggnadskontoret tillhanda senast Bakgrund Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden för att göra det möjligt att genomföra Trafikverkets järnvägsplan. Olskroken byggs ut till en fullt planskild knutpunkt, där spåren skiljs åt genom broar. Ombyggnaden av bangården görs för att det ska vara möjligt att bygga flera planskillnader och nya spår. Detta kommer öka kapaciteten för en av landets viktigaste järnvägsknutpunkter och kommer minska störningarna i järnvägstrafiken. Detaljplanen omfattar befintlig bangård och den yta där järnvägsanläggningen behöver ta ny mark i anspråk för järnvägsändamål. Figur 1. Orienteringsbild med planområdet markerat, från planbeskrivningen På grund av spårändringar, att Gullbergsån blir kvar i nuvarande fåra, samt att det i det nya förslaget gjorts ändringar i delar av planen som berör allmänna intressen, togs beslutet att göra om samrådet. Enligt planbeskrivningen har framförda synpunkter till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna samt komplettering av utredningar. Planens innebörd och genomförande innebär att Trafikverket tar fram en järnvägsplan och ska bygga de nya anläggningar som hör till genomförandet av projektet. I korthet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 9(66)

10 består dessa av åtta järnvägsbroar, en gång- och cykelbro samt ca 9500 meter nya järnvägsspår. Inom planområdet finns inga bostäder, parker eller mötesplatser. Partihandelsområdet befolkas under dagtid av de som arbetar i området och de som bor och arbetar på akutboendet "Tillfället". Området präglas av infrastruktur och industri samt grossist-verksamhet. Bangården tillsammans med motorvägen; E20, utgör en barriär för övriga trafikanter. Det finns två gångbroar; en över E20 och en över bangården i planområdets östra del. Gångbroarna förbinder Partihandelsområdet med Bagaregården och med gång- och cykelvägen som går längs E20. Tillgängligheten är begränsad eftersom gångbroarna endast nås via långa trappor utan ramper för cykel, barnvagn eller dylikt. I partihallsområdet finns det inom planområdet parkeringsytor som används av verksamheterna för parkering och som körytor. Det går idag flera övergripande cykelstråk genom planområdet. Cykeltrafiken väntas öka rejält de kommande åren. Planförslaget ger möjlighet att korsa Olskrokens bangård med ge- väg på flera ställen. I samband med breddning av spårområdet rivs den befintliga gångbron, "Fåfängan" över Västra Stambanan och godsspåren. En ny gång- och cykelbro anläggs över spårornrådet vid Fåfängan och byggs ihop med den befintliga gångbron över väg E20. Breddningen av bangården möjliggör samtidigt uppförandet av en framtida pendeltågstation. Ombyggnaden av Olskrokens bangård påverkar lokalvägnätet öster om E6. Ändringarna ger bland annat möjlighet att bredda Partihandelsgatan för att området skall kunna nyttjas för gång- och cykeltrafik, samt bil- och kollektivtrafik. Den befintliga järnvägsbron vid Partihandelsgatan skall möjliggöra kollektivtrafik från centrala Göteborg genom Gullbergsvass till Partihandelsgatan. Konsekvenserna för vägtrafiken beskrivs som försumbara. Vid infarten från Partihandelsgatan till Partihallarna planeras en ny parkering med möjlighet till cykelparkering mellan den nya byggrätten för service och restaurang och järnvägsviadukten. Övrig parkering säkerställs inom Partihandelsområdet. Ingen separat parkerings- eller mobilitetsutredning redovisas. Järnvägsområdet kommer att utgöra en barriär för övriga trafikanter på samma sätt som idag, men det kommer att bli vissa förbättringar för gående och cyklister. En sammanhängande gångbro anläggs över bangården och E20 och en separat gång- och cykelvägväster om och över E6 byggs. Med ökad kapacitet på järnvägen förbättras möjligheterna till arbets- och studiependling med tåg. Enligt den fördjupade översiktsplanen för delar av Gamlestaden och Bagaregården kommer området kring Gustavsplatsen att utvecklas mot blandad bebyggelse med en variation av bostäder och verksamheter. Planbeskrivningen tar upp att det finns en ide att flytta dagens Sävenäs station västerut till Gustavsplatsen för att på ett bättre sätt kunna ta hand om den förväntade kraftiga ökningen av resor i området. Parkeringsbolagets övervägande Parkeringsfrågan beskrivs endast översiktligt i planbeskrivningen men mot bakgrund av detaljplanens syfte och innebörd är det inte är relevant eller möjligt att bedöma parkeringsbehovet inom planområdet. Avseende tillgänglighet och mobilitet för cyklister vill vi peka på vikten av att gångoch cykelbroar behöver utformas med både trappor och ramper så att alla grupper av människor kan nyttja dem på bästa sätt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 10(66)

11 Vi anser också att den förväntade kraftiga ökningen av resor i området kring Gustavsplatsen (öster om planområdet) bör analyseras utifrån ett mobilitetsperspektiv som inkluderar parkering. Systemperspektivet Parkeringsbolaget anser att det är av yttersta vikt att denna och kommande detaljplaner för Göteborg hanteras som en helhet när det gäller parkeringslösningar både på kort och på lång sikt. Generella synpunkter Härutöver bifogas Parkeringsbolagets generella ståndpunkter när det gäller parkering, se punkter nedan. Parkering kan avse två-, tre- eller fyrhjuliga fordon beroende på förutsättningarna. All parkering ska vara öppen för samnyttjande i möjligaste mån. Beakta tillgängligheten såväl till, från som inom ett område/stadsdel vid beräkning av behov av parkeringsplatser. Placera parkeringen så att det främjar den blandade hållbara resan med olika färdmedel. Bygg in system för beläggningsmätningar från början där så är lämpligt, så att parkeringen kan kopplas till parkeringsledsystem (hänvisningssystem) för att minimera söktrafiken. Parkeringarna ska utformas så att de både är och upplevs som trygga och säkra. Kommentar: Planområdet består i stort sett av Olskrokens järnvägsanläggning. En mindre del av planområdet beläget i västra delen av Partihallsområdet består av en mindre parkering som ligger inom kvartersmark och ägs av HIGAB. Inkomna synpunkter kommer att beaktas vid genomförande av detaljplanen. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 8. Idrotts- och föreningsnämnden Har inte kommit in med yttrande. 9. Göteborgs Stad Kretslopp- och vatten Kretslopp och vatten har inkommit med förvaltningens yttrande på delegation från Kretslopp och vattennämnden och anfört följande. 1. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: - Byggrättens placering med avseende på VA-ledningar på Olskroken 35:1 kräver ändring eller restriktioner. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 11(66)

12 - Kretslopp och vatten är fortsatt frågande till det som står om skyddsområde och vattentäkt i planhandlingen. Svaret i samrådsredogörelsen är ofullständigt. - Kretslopp och vatten anser också att grundläggning för ledningar vid eventuell ledningsflytt måste utredas i detaljprojekteringen. - Vad är det för ledningsavtal som Stadsbyggnadskontoret hänvisar till? - Dagvatten och skyfall behöver kompletteras. - Översvämning och höga havsnivåer behöver kompletteras. Utöver ovanstående ändringar är följande information viktig att beakta i planarbetet: 2. AVFALL Kretslopp och vatten har inget nytt att framföra gällande avfall. Vi hänvisar till vårt yttrande daterat i samråd VA Kretslopp och vatten hänvisar till samrådsyttrande II. Det är fortsatt så att Trafikverket inte är klara med projekteringen av området vilket inne-bär att det finns osäkerheter och frågetecken för de allmänna VA-ledningarna och anläggningarna. Dels gällande befintligheter men också gällande ledningsflytt. Gullbergsån Se samrådsyttrande II Tillfart Euromaints Se samrådsyttrande II Malmsjövägen och gc- bro Se samrådsyttrande II Byggrätt Olskroken 35:1 Det finns allmänna VA-ledningar både väster och norr om byggrätten. Kretslopp och vatten anser inte att det utökade avståndet mellan ledningar och byggrätt västerut på plankarta 3 är tillräckligt långt. Går det att öka ytterligare eller alternativt finns det möjligheter att skifta plats på parkering öst om och byggrätt? Observera att det finns många privata ledningar i området. Kretslopp och vatten vill upplysa om att ett rörbrott på vattenledningen ger upphov till stora volymer utströmmande dricksvatten och allvarliga risker för intilliggande bebyggelse. Denna ledning är dessutom en viktig del i vattenförsörjningen för Göteborg. Det är alltså av stor vikt att ledningen inte påverkas av byggnationen. Ett ökat avstånd minskar riskerna både för skador på ledningen och bebyggelsen. I planbestämmelserna bör införas att byggnadsdelar närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. Entréer, nedfarter mm behöver redan i planskedet ges sådana nivåer att vatten inte kan tränga in i fastigheterna. Vatten måste kunna avledas på markytan vid ett eventuellt rörbrott. Området måste höjdsättas så att inga instängda områden skapas dit vatten vid ett rörbrott kan flöda in. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 12(66)

13 I planbestämmelserna ska anges att Kretslopp och vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten. Det ska också framgå att riskanalys och kontrollprogram för samtliga befintliga ledningar (både norr och väst om) ska tas fram av byggherren och redo-visas för Kretslopp och vatten. Ledningsrätt och U-områden Se samrådsyttrande II Kretslopp och vatten förstår stadsbyggnadskontorets resonemang men anser att avtalet måste säkerställas med Trafikverket i denna fråga. I samrådsredogörelsen står att alla ledningar är säkerställda med ledningsavtal. Detta avtal har inte Kretslopp och vatten tagit del av. Allmänna VA-ledningar Planområdet är väl försörjt med allmänt VA-ledningsnät, anslutning kan ske till Partihandelsgatan. Allmän VA-ledningsutbyggnad inom planområdet bedöms till eventuell servis-utbyggnad. Kapaciteten på befintligt ledningsnät bedöms vara god. Fastighetsägaren för den nya byggrätten ska inkomma med en ansökan till Kretslopp och vatten för servisutbyggnad om de behöver nya serviser. Plankartan är kompletterad med text: För att anslutning med självfall ska tillåtas, ska lägsta golv vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Kapaciteten på allmänt ledningsnät för dricksvatten medger uttag av brandvatten motsvarande områdestyp B:2 (VAV publikation P 83). Om markarbeten planeras närmare än 10 m från VA- anläggning ska Kretslopp och vatten få möjlighet att granska arbetet enligt rutin Arbete under mark på Göteborg stads hem-sida. Dagvatten- och skyfallshantering Kretslopp och vatten hänvisar fortsatt till samrådsyttrande I och II samt påtalar följande: Kretslopp och vatten anser att planhandlingen behöver kompletteras då vi inte ser att det finns svar eller hantering på flertalet av Kretslopp och vattens frågor och synpunkter från samrådet. I nuläget framgår inte i planhandlingen hur dagvatten ska hanteras för huvudgata, lokalgata eller kvartersmark. Det finns ingen dagvattenutredning gjord för planen som visar på hur fördröjning eller rening ska ske för allmän platsmark eller kvartersmark. Detta framgår inte i Trafikverkets utredningar som det hänvisas till i planhandlingen, således är inte handlingen komplett. Det finns även nya krav gällande dimensionering enligt publikation P110 som detaljplanen och Trafikverket måste ta hänsyn till. Kretslopp och vatten är frågande till hur infiltration av dagvatten, sida 61 i planhandlingen, ska fungera med de geotekniska förutsättningar som finns för området. Planhandlingen anger inte vad som ska gälla för skyfall vid vare sig Partihandelsgatan- Fruktgatan eller vid Partihandelsförbindelsen-Ånäsvägen-Gamlestadsvägen- Malmsjögatan. Ånäsgatan, (lokalgatan tolkas enligt plankartan ingå i detaljplanen), är ett tydligt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 13(66)

14 problemområde vid skyfall samt även Gamlestadsvägen. En gemensam strategi med detaljplanen för Gamlestadens fabriker måste framgå gällande skyfallshantering vid Gamlestadsvägen. Denna detaljplan behöver titta specifikt på Ånäsvägen. Kretslopp och vatten anser att ett kompletterande PM behöver tas fram till handlingarna gällande dagvatten- och skyfallshantering i aktuellt område. Dessa frågor behöver tydligt regleras på plankarta eller i genomförandeavtal. Klimatanpassning För att hantera stigande havsnivåer se samrådsyttrande II. Gällande färdigt golv så måste detaljplanen se till hanteringen gällande stigande havsnivåer. Här är flertalet planeringsnivåer som måste tillses med avseende på komplexiteten av de många vattendragen. Att i samrådsredogörelsen endast säga att en höjdsättning av gatorna och områdena utgör ett hinder för flexibiliteten av planen är inte att hantera frågan. Den planbestämmelse som har lagts på plankartan gällande anslutning med självfall av avlopp fungerar endast när den sättas i relevans till höjdsättningen för området. Kretslopp och vatten ser inte att det finns en komplett hantering för detta i detaljplanen. Samordning saknas mellan staden och Trafikverket för en helhetsbild av området. Trädplantering Se samrådsyttrande II Förutsättningar för anslutning Anslutning till allmänt ledningsnät kan ske i Partihandelsgatan. Kretslopp och vattens standardformulering anger att Avloppsnätet inom kvartersmark ska utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten. För att anslutning med självfall ska tillåtas ska färdigt golv vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt, med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Om ledningsnätet är kombinerat krävs ytterligare hänsyn. Kretslopp och vattens fördröjningskrav för dagvatten ska uppfyllas innan anslutning till allmänt ledningsnät. Gällande krav för avskiljning av föroreningar i dagvattnet ska vara uppfyllt. Vid det fall anslutning av bebyggelse sker genom samfällighet med en gemensam servis gäller att varje byggnad bör vara placerad 0,3 meter över kringliggande marknivå/gata. Lägsta normala vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån + 50 m (RH2000). I de fall högre vattentryck önskas får detta ordnas och betalas av fastighetsägaren. Ekonomi Kostnaden för utbyggnad av allmänna VA-ledningar kan i denna plan eventuellt bli servis-utbyggnad. Kostnaderna är inte beräknade utan Kretslopp och vatten avvaktar en ansökan från fastighetsägaren för en servisutbyggnad. Kostnader för ledningsflytt, ledningsrättigheter, riskanalyser, kontrollprogram med mera som orsakas av påkallande part av järnvägsprojektet ska inte belasta VA-kollektivet. Övrigt Kretslopp och vattens anvisningar för Arbeten under mark för att skydda VA- anläggningar i Göteborg och grannkommuner gäller och ska följas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 14(66)

15 Kommentar: Kretslopp- och vatten har inkommit med yttrande med flera synpunkter. Byggrättens placering med avseende på VA-ledningar på Olskroken 35:1 kräver ändring eller restriktioner. Föreslagen byggrätt inom fastigheten Olskroken 35:1 ligger nära VA-ledningar väster och söder om byggrätten. På norra sidan av byggrätten ligger tillfartsgatan till Partihallarna, och på östra sidan ligger tillfarten till den nya lastkajen inom fastigheten Olskroken 35:15. På grund av omständigheterna saknas utrymme att flytta den planerade byggrättens placering längre ifrån ledningarna. För att säkerställa att befintliga ledningar skyddas införs nya upplysningar på plankartan: Byggnadsdelar för ny byggnad, inom fastigheten Olskroken 35:1 som är närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. Göteborgs Stads Kretslopp och vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1. Upplysning på plankartan kompletteras med texten: anslutning med och lyder: Lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att en anslutning med självfall ska tillåtas. Kretslopp och vatten är fortsatt frågande till det som står om skyddsområde och vattentäkt i planhandlingen. Kretslopp och vatten påpekar att det finns oklarheter i texten under avsnittet Översiktsplan på sidan 16 (Granskningshandling): Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd. Texten avser Kretslopp och vattens avloppsanläggning norr om Partihandelsgatan som behandlades i detaljplanens första samråd. Efter samråd II har gränsen för planområdet minskat och anläggningen kom att hamna utanför detaljplaneområdet. Texten Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd, tas bort från planbeskrivningen på grund av att anläggningen nu ligger utanför planområdet. Kretslopp och vatten anser också att grundläggning för ledningar vid eventuell ledningsflytt måste utredas i detaljprojekteringen. Eventuell flytt av ledningar bör säkerställas i ett avtal med Trafikverket. Frågan vidarebefordras till Trafikverket. I planbeskrivningen på sidan 69 kompletteras avsnittet Ledningar som ligger under Övriga åtgärder, Geotekniska med texter: Första meningen i andra passus kompletteras med texten med mindre dimension och lyder: Nya ledningar med mindre dimension kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning. I slutet av passus kompletteras texten med: Grundläggning av ledningar med stora dimensioner bör utredas och grundläggas på så sätt att sättningar inte uppstår. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 15(66)

16 Vad är det för ledningsavtal som Stadsbyggnadskontoret hänvisar till? Stadsbyggnadskontoret hänvisar till alla ledningsavtal för befintliga ledningar. Om det saknas avtal för en befintlig ledning bör man nu i samband med fastighetsreglering och flytt av ledningen skriva ett nytt avtal. Nya ledningar bör säkerställas inom ledningsavtalet. Dagvatten och skyfall behöver kompletteras. Dagvattnet inom befintligt spårområde infiltreras ner genom banvallen till intilliggande mark, alternativt samlas upp och fördröjs i banunderbyggnaden inom spårområdet. Vattnet från spårområdet samlas sedan upp i ledningar som mynnar i Gullbergsån eller Säveån. Det antas att en stor del av dagvattnet infiltreras ner genom banvallen till kringliggande mark. Detaljplanen medger utökning av Olskrokens bangård och byggnation av nya järnvägsspår och broar. Inom planområdet man upptas inga stora ytor för ny bebyggelse och inga nya bostäder kommer att byggs. Planen medger bara en ny byggrätt för service och restaurang, med 300 m² bruttoarea ovan mark och ingen källare. En mindre sträcka av ny gata (ca 150 m) kommer att anslutas till Partihandelsgatan som är ansluten till befintligt dagvattensnät. Efter rivning av befintlig bebyggelse inom fastigheten Olskroken 35:16 och 35:17 utökas naturområdet på grund av närheten till järnvägsbron. En större yta mellan Partihandelsgatan och nya järnvägsspår kan användas för fördröjning av dagvatten. Väster om Ånäsvägen finns en befintlig pumpstation som ägs av Trafikkontoret. Övrig hantering av dagvatten och skyfall hanteras inom befintliga gator. Gamlestadsvägen har en låg punkt norr om de nya järnvägsbroar som kommer att bygggas över vägen. På denna sträcka lutar Gamlestadsvägen mot norr och ligger neddragen i en tunnel under järnvägsbroarna. Det saknas möjlighet att lösa problematiken med skyfall inom tunnelområdet. Skyfallshantering kommer istället att behandlas i samband med utbyggnaden av en ny cirkulationsplats utanför Olskrokens planområde. Norr om Ånäsvägen och väster om Gamlestadsvägen pågår arbete med detaljplan för Gamlestadens fabriker Dnr.11/0489. Inom denna plan kommer en ny cirkulationsplats att byggas mellan Ånäsvägen, Gamlestadsvägen och Malmsjögatan. För denna plan har en dagvattenutredning utförts som visar på hur en omsorgsfull höjdsättning kan avleda skyfall under kontrollerade former till platser som kan översvämmas. Skyfallsvatten från större delen av området är tänkt att avledas till den planerade kvartersparken. Ytan föreslås utformas som en skålning eller med gradänger nedsänkt med minst en halvmeter jämfört med omkringliggande mark. Även torgytan öster om ny byggnad föreslås delvis sänkas. Totalt bedöms ett framtida 100-årsregn kunna hanteras i området om föreslagna åtgärder vidtas. Översvämning och höga havsnivåer behöver kompletteras. Nuvarande Partihandelsgatan och marken söder om gatan fram till de nya järnvägsspåren kommer att ha samma marknivå som i dag. Detta område skyddas idag från översvämning och höga havsnivåer med mobila betongelement i närheten av Partihandelsgatan. Trafikverket kommer att säkerställa att nya spår och broar inte översvämmas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 16(66)

17 Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 10. Göteborgs Stad, Kultur Har inte kommit in med yttrande. 11. Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen Lokalförvaltningen har inkommit med yttrande och inga synpunkter på rubricerade detaljplan. Hänvisning till avsnitt i delegationsordningen Yttrande till byggnadsnämnd kopplade till tomt- och planfrågor. Ärendet Byggnadsnämnden har översänt förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken till lokalnämnden för synpunkter. Tomt och planfrågor som väsentligt berör nämndens verksamhet nämndbehandlas övriga yttranden har vidaredelegerats till avdelningschefen för projektavdelningen. Detta ärende bedöms ligga under den vidaredelegeringen. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 12. Göteborgs Stad, Miljö Miljöförvaltningen har inkommit med yttrande och tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att miljöförvaltningens synpunkter nedan beaktas. Synpunkter Vi anser att syftet med projektet i sin helhet är mycket positivt, även om det kommer att ha omfattande påverkan på miljö och hälsa och kommer påverka omgivningen under relativt lång tid. Ljudmiljö I handlingarna presenteras åtgärder för att minska buller från spår- och vägtrafiken. Vi anser att de bullerskyddsåtgärder som planeras bör genomföras innan övrig byggnation påbörjas, i syfte att minimera buller från befintlig trafik och buller från anläggningsarbetena. Vi anser att det är viktigt att det även i framtiden är möjligt att minska bullret från järnvägsspåren, eventuellt även med andra metoder än föreslagna. Vi anser också att utformningen av broarna inklusive materialval och skärmar behöver utredas vidare för att Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 17(66)

18 kartlägga vilken utformning som ger störst positiv effekt på omgivningens ljudnivåer. Vidare anser vi att åtgärder på källan, det vill säga på till exempel järnvägsbroar alltid är att föredra framför dämpning vid mottagaren. Naturmiljö Vi anser att det är viktigt att de naturinventeringar som har gjorts eller ska göras, följs upp, beroende på art och inventeringstid. Kommentar: Trafikverket har för avsikt att inom kort påbörja byggnation av bullerskydd och på så sett minimera buller från befintlig trafik och buller från anläggningsarbetena. Buller från järnvägstrafiken har utretts i järnvägsplanen och är reglerad i enlighet med järnvägsplanen. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 13. Göteborgs Stad, Namnberedningen Har inte kommit in med yttrande. 14. Göteborgs Stad, Park och natur Park- och naturnämnden har inkommit med yttrande och beslutar översända förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till byggnadsnämnden. Sammanfattning Planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka utrymmet för bangården i Olskroken. Detta krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken samtidigt som det skulle öka järnvägens kapacitet, framkomlighet och driftsäkerhet. Detaljplanen innebär varken att park- och naturnämnden får mer ytor att förvalta eller att tidigare planlagd park- eller naturmark exploateras. Förvaltningens huvudsakliga synpunkt handlar om att det bör framgå på plankartan att det ska vara trädplanterade slänter utmed Gullbergsån och ej enbart naturlik strandzon. Träden är ytterst viktiga för vattenfaunan. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser då ingen mark överförs till parkoch naturnämnden. Ärendet Byggnadsnämnden har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för utökning av bangård i Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass. Yttrandet ska lämnas senast Förslaget finns tillgängligt på - klicka på Kommunens planarbeten under Byggande, lantmäteri och planarbete därefter på Plan- och byggprojekt, se Planer öppna för synpunkter. Bakgrund och redogörelse av förslaget Planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka utrymmet för bangården i Olskroken. Detta skulle öka järnvägens kapacitet och framkomlighet samt öka driftsäkerheten. Det ökade utrymmet krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 18(66)

19 Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar nuvarande bangård i Gullbergsvass och Olskroken. Planområdet omfattar på den norra sidan en del av Partihandelsgatan samt en mindre del av Partihandelsområdet. I Översiktsplan för Göteborg 2009 anges området till största delen som verksamhetsområde och befintlig järnväg. Gällande detaljplan anger området mestadels som järnvägsområde. Park- och naturnämnden har tidigare lämnat synpunkter på den aktuella detaljplanen i det första samt andra samrådet. Huvudsynpunkten från förvaltningen i båda samråden har varit att förutsättningarna för Gullbergsån inte får försämras i och med planens genomförande. I närheten av det föreslagna området ligger mark som park- och naturnämnden förvaltar i form av Säveåns strandkanter. Dessa ligger i direkt anslutning till Gullbergsåns norra mynning. Nämnden förvaltar även den östra strandkanten av Gullbergsån, mellan mynningen i Säveån och Partihandelsgatan. Planen innebär inte att park- och naturnämnden får mer ytor att förvalta. Förslaget innebär inte att tidigare planlagd park- eller naturmark exploateras. Förvaltningens överväganden Viktigaste synpunkten på planförslaget utifrån våra styrdokument Trädplanterade slänter utmed Gullbergsån Tydliggör på plankartan att Gullbergsåns slänter utöver att vara naturlika strandzoner även ska innehålla träd. Grönstrategins ekologiska mål anger att Göteborg ska vara en tät och grön stad med ett rikt växt och djurliv, där ekosystemens tjänster tas tillvara. Den vandrande skugga som träden ger är mycket viktig för flora och fauna i Gullbergsån. För att säkerställa att naturmiljön längs Gullbergsån inte försämras i och med genomförandet av detaljplanen bör det tydliggöras på plankartan att det ska finnas träd i slänterna utmed ån. I det fall att befintliga träd behöver tas ned vid genomförande av detaljplanen ska träd återplanteras i slänterna som kompensation. Konsekvensbedömningar Barnperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv då planens främsta syfte är att möjliggöra för nya tåg- och bilbroar i ett område som inte är anpassat för barn. Jämställdhetsperspektivet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 19(66)

20 Jämställdhetsperspektivet är inte belyst i någon större omfattning i förslaget. Dock bidrar satsningar på kollektivtrafik som regel till ökad mobilitet för kvinnor vilket i sin tur leder till en mer jämlik användning av staden. Mångfaldsperspektivet Kollektivtrafiken är, på ett annat sätt än bilen, tillgänglig för alla och förslaget är således positivt ur ett mångfaldsperspektiv. Frågan behandlas även genom att Västlänken ökar kapaciteten för resor till och från olika delar av staden vilket därmed ökar tillgängligheten till stadens olika målpunkter. Detta är av ökad betydelse i takt med att staden förtätas och regionen växer. Miljöperspektivet En utökning av bangården och ett genomförande av Västlänken syftar till att öka kapaciteten för järnvägen och kollektivtrafiken vilket gör det enklare och snabbare för människor att resa kollektivt i staden och regionen. Detta kan bidra till en minskning av biltrafiken vilket är gynnsamt för miljön. Omvärldsperspektivet En utökning av bangården och ett genomförande av Västlänken syftar till att ge en ökad tillgänglighet till staden. Det innebär en förbättrad möjlighet att resa till och från staden vilket ger en regionförstoring. Detta ökar pendlingsmöjligheterna för människor vilket ger ökad rörlighet och en enklare vardag. Kommentar: För att säkerställa återplantering inom Gullbergsons slänter kompletteras planbestämmelse för markens anordnande n1 - Slänten ska utgöras av naturlik strandzon, med texten: som innehåller träd. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 15. Räddningstjänsten Stor Göteborg Räddningstjänsten Stor Göteborg har inkommit med yttrande och har i övrigt ingen erinran mot föreslagen detaljplan samt att arbetet med järnvägsplan för Olskroken planskildhet fortsätter med möten om hantering av förekommande risker i projektet. Bakgrund Räddningstjänsten har tagit del av rubricerad handling. Syftet med detaljplanen är att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet, öka driftsäkerheten så att resandet och godstransporter i Göteborg och Västsverige underlättas. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar, gång- och cykelbro. Överväganden Räddningstjänsten har löpande deltagit i möten avseende hantering av risker samt möjligheter att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser i de anläggningar och verksamheter som detaljplanen omfattar. Erforderliga ytor för uppställning av räddningsfordon m.fl. data för räddningsinsatser är hanterade i dessa sammanhang och Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 20(66)

21 kommenteras inte i detta yttrande. Granskad Underlagsrapport Risk och säkerhet från Trafikverket daterad behöver sannolikt revideras under det fortsatta projekteringsarbetet. Bedömning Räddningstjänsten Storgöteborg noterar att arbetet med järnvägsplan för Olskroken planskildhet fortsätter med möten om hantering av förekommande risker i projektet och har i övrigt ingen erinran mot föreslagen detaljplan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 16. Göteborgs Stad, Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum har inkommit med yttrande och tillstyrker detaljplan för utökning av bangården i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg och anfört följande. Ärendet Stadsbyggnadskontoret har den 9 maj 2017 översänt rubricerat ärende för synpunkter / yttrande till stadsdelsnämnden Centrum. Beslut om yttrande i planärenden i granskningsfas fattas av stadsdelsdirektören enligt stadsdelsnämndens delegationsordning avsnitt Beslut Stadsdelsförvaltningen Centrum tillstyrker detaljplan för utökning av bangården i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg. Beslutet översändes till byggnadsnämnden. Lagrum Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande enligt Plan- och Bygglagen, PBL (2010:900). Bakgrund Planförslaget innebär en kapacitetsökning för järnvägen vid Olskrokens bangård. Dagens situation samt de förväntningar som finns på en ökad gods- och persontrafik i Västsverige skapar motiv för att bygga ut Olskrokens bangård till en planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning kräver stora förändringar av befintliga spårsystem samt utbyggnad av nya järnvägsspår. Planen innebär byggnation av åtta järnvägsbroar samt en gång- och cykelbro. Stadsdelsnämnden yttrade sig senast i planen under samråd Il (Januari 2017) och tillstyrkte då förslaget. Nämndens yttrande berörde främst vikten av att minska de barriäreffekter som Olskrokens bangård medför och skapa möjligheter för trygga och säkra kopplingar i området. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 21(66)

22 Sedan samråd Il har mindre ändringar gjorts av planförslaget. De största justeringarna är: På plankartan har en mindre justering av byggrätten för service och restaurang gjorts i det nordvästra hörnet av byggrätten. Byggrätten har flyttats till ett avstånd på ca 2,5m från befintliga ledningar. På plankartan införs en planbestämmelse för säkerställande av geotekniska åtgärder vid Gullbergsån. På plankartan införs planbestämmelse mot försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna av Gullbergsåns slänter. På plankartan införs en upplysning om att lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att självfall ska tillåtas. På plankartan införs en administrativ bestämmelse för upphävande av strandskydd. Övervägande I samrådsredogörelsen uppges att stadsdelsnämnden Centrum tillstyrker ärendet. I samrådet lyfte nämnden vikten av trygga och säkra gång- och cykelvägar genom bangården. Tydlig skyltning och tillräcklig belysning är viktiga aspekter. Stadsdelsnämnden framhöll även att förbättrade förutsättningar för hållbara färdsätt, såsom cykel, bör bejakas. Stadsbyggnadskontoret skriver att dessa synpunkter har lämnats till Trafikverket. Genomförandebeskrivning och avtal kommer att ange vilka åtgärder som ska vidas, och av vem, för att hållbar utveckling inom och runt trafikområdet ska kunna ske. Vilka aspekter som ses som viktiga för att främja hållbart resande beskrivs inte närmre. Vidare skriver stadsbyggnadskontoret att relevanta yttranden har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Kommentar: Stadsdelsnämnden Centrum har inkommit med yttrande och tillstyrker förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 17. Göteborgs Stad, Örgryte - Härlanda Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd med förvaltning har inkommit med yttrande och avstår från att yttra sig gällande granskning av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg. Ärendet Byggnadsnämnden beslutade den 25 april 2017 att rubricerat ärende ska ställas ut för granskning. Granskningstiden pågår från 10 maj till 13 juni. Detaljplanen är upprättad som ett standardförfarande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 22(66)

23 Beslut Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd med förvaltning avstår från att yttra sig gällande granskning av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg. Lagrum/punkt i delegationsordningen Beslutet fattas på delegation av stadsdelsdirektören med stöd av punkt b) Yttrande till byggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret i ärenden rörande Standardförfarande eller Yttrande vid granskning av plan samt utställning i delegationsordningen för stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda. Motiv Stadsdelsnämnd med förvaltning ställde sig positiva till detaljplanen i samrådet och förslaget har inte ändrats väsentligt sedan dess. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 18. Göteborgs Stad, Östra Göteborg Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg har inkommit med Stadsdelsdirektörens beslut om yttrande och tillstyrker förslaget till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Ärendet Byggnadsnämnden har beslutat om granskning av förslaget till detaljplan för bangård i Olskroken, under perioden 10 maj 13 juni Samråd II hölls under vintern Stadsdelsförvaltningen förordade då fortsatt arbete med detaljplanen samt bifogade synpunkter på förslaget. Efter inkomna synpunkter under samrådet presenterar stadsbyggnadskontoret nu ett reviderat förslag till detaljplan. Framtagandet av detaljplanen drivs enligt standard planförfarande vilket medför att enligt delegationsordning för stadsdelsnämnd Östra Göteborg äger stadsdelsdirektören att fatta beslut i ärendet både under samråds- och granskningsskede. Förslagets innehåll Arbete pågår för att utvidga järnvägssystemet i Västsverige. Olskroken är en viktig knutpunkt men kapaciteten för passerande tåg är begränsad. Detaljplanens övergripande syfte är att öka järnvägens kapacitet, framkomlighet och driftsäkerhet för att underlätta för resande och godstrafik i Göteborg och Västsverige. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar samt gång- och cykelbroar. Planområdet ligger utanför Östra Göteborg och större delen av förslaget påverkar inte direkt stadsdelsområdet. Sävenäs tåghållplats Av intresse för Östra Göteborg är idén om att flytta Sävenäs tåghållplats västerut, för ökad närhet till knutpunkt Gamlestads torg. Trafikverket har beslutat att inte gå vidare med nytt stationsläge i järnvägsplanen för Västlänken och ett nytt stationsläge kommer inte byggas eller förberedas i projekt Västlänken/Olskroken planskildhet. Trafikverket har gjort bedömningen att det i framtiden är möjligt att bygga en ny station, men att det av brotekniska skäl är mycket svårt att placera en ny station längre västerut än vad som är utritat på Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 23(66)

24 bild. /Gustavsplatsen. Min anm./ Stadsbyggnadskontoret ser stora fördelar med en flytt av hållplatsläget västerut, bland annat en fördubbling av antalet resor här samt att placeringen kan utgöra en katalysator för verksamhetsutveckling och stadsbyggande i området. Ingen hållplats planeras för närvarande men stadsbyggnadskontoret påpekar att detta kan bli möjligt i framtiden, då förslaget möjliggör för en breddning av bangården inom planområdet. Samrådsredogörelsen I sammanfattningen av inkomna yttranden nämner stadsbyggnadskontoret bland annat att påverkan på Natura 2000-området Säveån behöver prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas, att säkerställande av geotekniska åtgärder kvarstår samt att planen behöver utformas så att den inte inverkar negativt på miljökvalitetsnormer för ytvatten, främst avseende ekologiska kvalitetsfaktorer. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Fastighetskontoret, Trafikverket och Trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Förvaltningens överväganden Stadsdelsförvaltningen föreslår att granskningsförslaget till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken tillstyrks. Förslaget innehåller inte en ny tåghållplats vid Gustavsplatsen (endast möjlighet för) men förvaltningen uppskattar stadsbyggnadskontorets bedömning och resonemang kring den positiva inverkan en eventuell framtida hållplats här kan ha, både på ökat resande med kollektivtrafik och för stadsutveckling och verksamheter i Gamlestaden. Förvaltningens synpunkter under samråd II, samt kommentar från stadsbyggnadskontoret: Stadsdelsförvaltningen förordar fortsatt arbete med detaljplanen. Området upplevs idag mycket som en barriär mellan Östra Göteborg och Centrum respektive Örgryte-Härlanda. Förvaltningen inser att en utvidgning av järnvägsområdet behövs. För minskade barriärer inom staden bör fokus ur ett socialt perspektiv vara att skapa så säkra, tillgängliga och trevliga passager och kopplingar som möjligt för gående och cyklister som rör sig i och genom området. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I samband med byggnationen av nya järnvägsbroar över Gamlestadsvägen och Ånäsvägen kommer man att se över belysningen under broarna för att öka tryggheten och säkerheten samt skapa tillgängliga och trevliga passager. Nya kopplingar skall skapas mellan Ånäsvägen och Gamlestadsvägen och befintliga kopplingar skall förstärkas. Samtidigt kommer belysningen att ses över vid tillbyggnaden av bron Fåfängan, både på den nya delen och befintliga delen av bron. Förvaltningen ser positivt på att planförslaget beaktar ett framtida stråk för kollektivtrafik genom Gullbergsvass och Partihallsområdet. Den pågående stadsutvecklingen i Gamlestaden och den planerade utbyggnaden i Centralenområdet och Gullbergsvass kan, genom god kollektivtrafik, bidra till att områdena kommer närmare varandra än idag. Förvaltningen stödjer idén om en framtida flytt av Sävenäs station västerut till ett läge närmare Gamlestaden och uppskattar att planförslaget möjliggör för nytt stationsläge. Även om en ny station inte kan få direkt koppling till knutpunkt Gamlestaden så anser förvaltningen att både resenärer och området i stort har mycket att vinna på det nya läget. Förutom Gamlestadens Fabriker så kommer troligen även det mellanliggande området, öster om Gamlestadsvägen söder om Säveån, att utvecklas framöver. I förslaget nämns även den planerade förlängningen av Hornsgatan över Säveån, vilken skulle ge en mycket god koppling från stationen till Artillerigatan och in i Gamlestaden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 24(66)

25 Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 19. Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret Har inte kommit in med yttrande. 20. Göteborgs Stad, Lokalsekretariatet Har inte kommit in med yttrande. 21. Göteborgs Stad, Trafikkontoret Har inkommit med yttrande och anfört följande: Trafikkontoret har deltagit i processen och har några synpunkter som bör lösas innan detaljplan antas. Trafikförslagen för ändring av gator på grund av brobyggen vid Gamlestadsvägen samt Ånäsvägen måste godkännas av Trafikkontoret. Trafikförslag samt finansiering av ny cykelväg som kommer att ersätta den befintliga som ligger över E6 måste lösas. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 22. Göteborgs Stad, Utbildningsnämnden Har inte kommit in med yttrande. 23. Älvstranden utveckling AB Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 25(66)

26 Statliga och regionala myndigheter m.fl. 24. Business Region Göteborg AB Har inte kommit in med yttrande. 25. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Har inte kommit in med yttrande. 26. Göteborgs Stad, Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inkommit med yttrande och har följande synpunkter. Plankartan Förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) bör ändras så att det framgår att det handlar om en gång- och cykelbro Administrativ gräns under beteckningar på plankartan stämmer inte med redovisningen av administrativ gräns under bestämmelser Bestämmelsen a2 ser ut att saknas på området för parkering, alldeles nordost om området för C1H1 Uppgift saknas om hur man löser rättigheterna för de olika trafikslagen där Ånäsvägen går under Röde Orm. Servitut för lokalgata och spårväg finns idag bildat till förmån för kommunens fastighet, Olskroken 743:21 över trafikverkets fastighet Gullbergsvass 703:6. Påverkas dessa av detaljplanen och behöver några nya servitut bildas för z-områdena i planen. Lantmäterimyndigheten har (i övrigt) inga synpunkter på förslaget. Kommentar: På plankartan kompletteras förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) med texten: Gång- och cykelbro, max 5 meter bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 meter. Administrativ gräns ändras på plankartan för att överensstämma med Administrativ gräns under BETECKNINGAR PÅ PLANKARTA. På plankartan läggs till planbestämmelse a2 till inom egenskapsgränsen för parkering, alldeles nordost om området för C1H1. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 27. Länsordningspolisen Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 26(66)

27 28. Länsstyrelsen Har följande synpunkter: Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att det finns risk för att planen inte kan accepteras och att den därför kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt med avseende på kombiterminalen i Gullbergsvass och Natura 2000-området Säveån. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att strandskydd kommer att inträda på platsen när gällande plan upphävs, vilket vi också framförde i vårt senaste samrådsyttrande (den 10 februari 2017). Vi ser i plankartan att Göteborgs Stad avser att upphäva strandskydd i planen på ytor markerade med bestämmelse a2. Avseende yta med naturmark vid Gullbergsåns strand närmast Säveån i norra delen av planområdet har kommunen inte motiverat varför strandskydd behöver upphävas. Länsstyrelsen anser att ett upphävande inte är motiverat och att området ska vara tillgängligt för allmänheten som allmän platsmark natur. Länsstyrelsen bedömer att särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt 18 miljöbalken saknas. Vi bedömer därför att bestämmelsen a2 på denna plats i plankartan behöver tas bort. Geoteknik SGI har fortfarande invändningar angående stabiliteten (yttrandet från bifogas). Länsstyrelsen anser att invändningarna är rimliga. Göteborgs Stad behöver hantera frågan ytterligare inom ramen för detaljplanen. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen finns inte på plankartan. Om Göteborgs Stad anser att frågan hanteras på annat sätt än i aktuell plankarta behöver detta redovisas. Länsstyrelsen noterar att järnvägsplanen för Olskroken planskildhet och aktuell detaljplan skiljer sig åt med avseende på Gullbergsån. Natura 2000-området Säveån Risk för påverkan på Natura 2000-området Säveån, nedre delen (SE ) behöver prövas innan detaljplanen kan antas. I 2 kap. 2 PBL anges att hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kap. ska tillämpas vid planläggning enligt lagen. Enligt 4 kap. 8 miljöbalken (MB) får en användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a endast komma till stånd om sådant tillstånd har lämnats. Frågan om tillstånd till verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen, ska prövas tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB vid mark- och miljödomstolen. Det är alltså mark- och miljödomstolen som gör bedömningen om tillstånd Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 27(66)

28 krävs eller inte. Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas innan Natura 2000-frågan har prövats av mark- och miljödomstolen, vilket förväntas ske hösten Vi ser av samrådsredogörelsen att ni avser att avvakta beslut från mark- och miljödomstolen innan ni antar detaljplanen. Vi anser att det är en korrekt hantering av frågan och kommer att bevaka det vid ett antagande av planen. Kombiterminalen Det har tidigare konstaterats att Kombiterminalen i Gullbergsvass som är av riksintresse för kommunikation, inte kan vara kvar i befintligt läge. Länsstyrelsen ser i samrådsredogörelsen att ett avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass har tagits upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari Avsikten är att flytta verksamheten till Göteborgs Hamn. Länsstyrelsen anser att det är positivt att processen fortskrider. Vid ett antagande av planen förväntar vi oss att frågan är säkerställd ytterligare. Vi anser att säkerställandet ska redovisas som ett underlag till planen. Synpunkter på granskningshandlingen Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Länsstyrelsen ser positivt på att planbestämmelse n1 har införts i plankartan vilket säkerställer att slänten mot Gullbergsån ska utgöras av naturlik strandzon. Vi anser därmed att påverkan på MKN vatten är tillräckligt säkerställd på plankartan och beskriven i planbeskrivningen. Övrigt Trafikverket har kvarstående synpunkter på förslaget avseende huvudmannaskap och ansvarsfördelning, se yttrande som bifogas. Länsstyrelsens yttrande har bilagts, se bilaga 2 som är separat pdf efter granskningsutlåtande. Kommentar: Riksintresse kommer att skadas påtagligt med avseende på kombiterminalen i Gullbergsvass och Natura 2000-området Säveån. Kombiterminalen Trafikverket avser att avveckla spår på järnvägsanläggningar i Göteborgsområdet till 2020 års järnvägstidplan. Till följd av att förutsättningarna tidsmässigt inte korresponderar med de som ska gälla för avveckling av järnväg enligt järnvägsförordningens bestämmelser behöver Trafikverket göra hemställan till regeringen om att kunna tillämpa annan och snabbare process än den gängse för avveckling av aktuella järnvägsanläggningar. Processen har påbörjats och Göteborgs Kommunstyrelse har den yttrat sig till Trafikverket att Göteborgs Stad ser positivt på utlokalisering av Göteborgs kombiterminal samt Göteborg Norra godsbangård från Gullbergsvass och har inga synpunkter på att Trafikverket begär undantag från bestämmelserna i Järnvägsförordningen, eller på den tilltänkta omstruktureringen av järnvägsanläggningarna i Göteborgsområdet. Göteborgs Stad gör bedömningen att den föreslagna omstruktureringar på kort sikt stärker stadens järnvägslogistiska lösningar och lång sikt ligger i linje med stadens övergripande utveckling. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 28(66)

29 Under tiden har Trafikverket (TV), Göteborgs Stad, Älvstranden AB och Jernhusen arbetat tillsammans med frågan om utlokalisering av kombiterminaler. Överläggningen har resulterat i att Göteborg Norra godsbangård, som ägs av Älvstranden AB, och Göteborg kombiterminal som ägs av Jernhusen, kommer att flyttas till Göteborgs hamnområde. Den 13 april 2016 har Trafikverket och representanter från Stadsbyggnadskontoret samt Trafikkontoret skrivit på Avsiktsförklaring för avveckling av spårfunktionerna i Gullbergsvass. Avtalet mellan Trafikverket och Göteborgs Stad har tagits upp för beslut på Göteborgs Stads Kommunfullmäktige (KF) den 23 februari Kommunfullmäktige har på sitt sammanträde godkänt föreslaget avtal mellan Göteborgs Stad och Trafikverket avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass. Samtidigt ges Göteborgs Hamn AB i uppdrag att etablera nya spårfunktioner enligt föreslaget avtal. Göteborgs Kombiterminal planeras att flyttas till Göteborgs Hamn i etapp 1 som färdigställs till december 2017 och etapp 2 som färdigställs till december Den nya terminalen Arken planeras att utformas med 4 hanteringsspår om drygt 420 m samt 3 uppställningsspår om ca 630 m vardera. En ny terminal för omlastning av skogs- och pappersprodukter kan uppföras på Göteborgs Hamns mark i ytterhamnsområdet. Terminalen anläggs parallellt med vägen Nordatlanten, nära Skandiabangården och containerterminalen samt RoRo-terminalen. Ytan för den nya omlastningsterminalen skulle uppgå till ca kvadratmeter. Den nya godsbangården planeras vara genomförd till tidtabellsskiftet (T20) i december Trafikverket har i oktobers informationsblad om Västlänken, för år 2017 meddelat att den nuvarande verksamheten på Kombiterminalen i Gullbergsvass i december 2017 flyttas till en ny anläggning i Göteborgshamnen på Hisingen. Den nya anläggningen kommer att invigas i början av februari Natura 2000-området Säveån DP Olskroken medger järnvägstrafik till kombiterminalen tills den nya terminalen är färdigställd. Detaljplanen för Olskroken redovisar område T1 (Järnvägsändamål) som både omfattar ett område för en ny järnvägsbro över E6, samt den befintliga järnvägsbron till Göteborgs kombiterminal. Den befintliga järnvägsbron möjliggör en fungerande järnvägstrafik till kombiterminalerna under hela byggperioden. Vi anser att Riksintresset för kombiterminal därmed är säkerställt i DP för Olskroken både under byggnationen inom Olskrokens järnvägsområde, och under uppförandet av ny kombiterminal i Göteborgs hamn. Under miljödomsförhandlingarna i oktober 2017 har frågan om tillstånd till för verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen prövats tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB. Miljödomstolen. Under förhandlingarna har Trafikverket visat att påverkan på Natura 2000-området endast kan ske indirekt. Under byggtid kommer Trafikverket att ta hänsyn till området och minimera ev. skador. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura 2000-områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 29(66)

30 skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Stadsbyggnadskontoret har avvaktat miljödomen och kommer att anta detaljplan i våren Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Strandskydd Gullbergsåns östra strand ska fortsatta vara naturområde, som i dag och ska ingå i Gullbergsåns strandskydd. Planbestämmelse a2 som ligger inom användningsgränsen för NATUR på Gullbergsåns östra strand, mellan Gullbergsån och HUVUDGATAN (Partihandelsgatan), tas bort från plankartan för att säkerställa strandskydd inom NATUR området. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Geoteknik SIG och Länsstyrelsen har inkommit med yttrande och påpekar att åtgärder som ska utföras invid Gullbergsån i syfte att uppnå en tillfredställande stabilitet, inte har säkerställts på plankartan. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 29. PostNord Produktion VO Göteborg Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 30(66)

31 30. Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Har inkommit med yttrande och har inget att erinra i rubricerat ärende. 31. Sjöfartsverket Har inte kommit in med yttrande. 32. Skanova Har inte kommit in med yttrande. 33. Svenska Kraftnät Svenska kraftnät har inkommit med yttrande och anfört att de har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Däremot kan det finnas regionnät inom aktuellt planområde varför regionnätsägare bör höras. Eftersom vi inte har några synpunkter och Svenska kraftnät inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att detta ärende är avslutat från Svenska kraftnäts sida. Därmed önskar vi inte medverka i det fortsatta remissförförandet för aktuellt ärende, förutsatt att planområdet inte förändras. Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till oss. Svenska kraftnät vill passa på att informera om att våra anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen ( som WMS eller som en shapefil. Informationen innehåller den geografiska positionen för Svenska kraftnäts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt (luftledning, kabel etc) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid produktion av kartor där Svenska kraftnäts geografiska anläggningsinformation används ska följande copyrighttext framgå: Affärsverket Svenska kraftnät. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 och Nätutvecklingsplan Dessa dokument finns publicerade via vår hemsida: Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 34. Swedavia AB Har inte kommit in med yttrande. 35. SGI, Statens geotekniska Institut Har inkommit med yttrande och anfört följande. Statens geotekniska institut (SGI) har från Göteborgs Stad erhållit rubricerad detaljplan med begäran om yttrande. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred och erosion. Grundläggningsoch miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. SGI har tidigare vid två samråd lämnat synpunkter på planförslaget. Yttrandena är daterad och , dnr. En-ligt ovan. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 31(66)

32 Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekven-ser som förändringen innebär för staden. Erhållit underlag: - Planbeskrivning med tillhörande plan- och illustrationskarta upprättad av Göteborgs Stad Samrådsredogörelse upprättad av Göteborgs Stad daterad SGl:s ställningstagande I vårt föregående yttrande uppmärksammades att föreslagna åtgärder som ska utföras invid Gullbergsån, i syfte att uppnå en tillfredställande stabilitet, inte har säkerställts på plankartan. SGI ställer sig därför frågande till huruvida föreslagen åtgärd, enbart införd i planbeskrivningen, är tillräckligt säkerställd i planen. Vår synpunkt från föregående yttrande avseende detta kvarstår således. Vi noterar dessutom att vår synpunkt beträffande stabilitetsförhållandena utanför planområdet, väster om Olskroksmotet (sektion 007 i geoteknisk utredning), varken har belysts i samrådsredogörelsen eller i planhandlingarna. Som vi tidigare påpekat är stabiliteten ner mot vägen enbart tillfredställande i det fall tillåten belastning på ovanliggande ytor inte överstiger 7 kpa. Stabiliteten är följaktligen styrande av förhållandena utanför planområdet och vi ställer oss därför frågan till hur det i planen säkerställs att större marklaster än 7 kpa inte påförs på dessa ytor. Sammanfattningsvis ser SGI från geoteknisk säkerhetssynvinkel att planläggning är möjlig förutsatt att ovanstående synpunkter beaktas. Krävs det åtgärder eller restriktioner ska dessa på ett plantekniskt godtagbart sätt säkerställas i planhandlingarna och på plankartan. Kommentar: SIG har inkommit med yttrande och påpekar att åtgärder som ska utföras invid Gullbergsån i syfte att uppnå en tillfredställande stabilitet inte har säkerställts på plankartan. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 32(66)

33 36. Trafikverket Trafikverket har inkommit med yttrande och har inget att erinra beträffande detaljplaneförslaget samt påpekar på kvarstående synpunkter avseende Huvudmannaskap och ansvarsfördelning och har anfört följande. Ärende Trafikverket har av Göteborgs stad fått ovan rubricerade ärende för granskning. Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Planen innebär totalt cirka 9500 meter nya järnvägsspår, 8 järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Synpunkter Kvarstående synpunkter Trafikverkets synpunkter tycks inte blivit inarbetade i den senaste granskningsversionen. Trafikverket har därför följande kvarstående synpunkter avseende Huvudmannaskap och ansvarsfördelning. Under rubrik Anläggningar inom vattenområde står skrivet att Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån. Trafikverket anser att det ska beskrivas tydligare att Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån som erfordras med anledning av järnvägsprojektet. I samrådsredogörelsen har staden angett att ändringen ska införas. På sid 69 i planbeskrivningen står en uppgift att Trafikverket måste söka tillstånd hos polisen för att stänga av allmän väg. På Trafikverkets vägar behövs inga polistillstånd utan verket handhar själv frågan om avstängningar. Texten om polistillstånd på allmän plats bör utgå. I övrigt har Trafikverket inget att erinra beträffande detaljplaneförslaget. Kommentar: Texten avseende Anläggningar inom vattenområde samt avtalet har ändrats enligt Trafikverkets synpunkter. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 37. Vattenfall Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 33(66)

34 38. Västtrafik, Västra Götalandsregionen Har inte kommit in med yttrande. Grankommun 39. Partille kommun Har inte kommit in med yttrande. Sakägare 40. Fastighetsägare, Olskroken 11:9 Har inte kommit in med yttrande. 41. Tomträttshavare för fastigheter, Olskroken 25:14, Olskroken 35:9 och Olskroken 35:7 Har inte kommit in med yttrande. 42. Fastighetsägare, Bagaregården 17:13, Malmsjögatan Göteborg, KB Von Holtensgatans fastighetsförvaltning Ägare för fastigheten Bagaregården 17:13 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Fastighetsägare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Inom fastigheten Bagaregården 17:13 finns förutom vårt eget kontor företagen uppräknade i stycket ovan inhyrda i lokaler i fastigheten. Dessa lokaler vätter mot Malmsjögatan och är/kommer att bli direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens plansskildhet. Förutom fastighetsägarens bestämda uppfattning om att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen blir konsekvenserna oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen etc. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för fastighetens hyresgäster. Direkta konsekvenser blir att fastigheten Bagaregården 17:13 under byggtiden kommer att bli svår att hyra ut med stora intäkter som går förlorade samt att fastighetens värde kommer att minska markant under byggtiden. Vi utgår från att kompensatoriska åtgärder kommer att vidtas och att våra stora ekonomiska förluster som en följd av byggnationen kommer att ersättas. Tidigare byggnation av vägen som i folkmun benämnes "Röde Orm" har givit oss dålig erfarenhet av byggnationer inom Göteborgs kommun då man inte åtgärdade de sprickor som uppkom i fastigheten under byggnationen trots besiktning av sprickor före påbörjad byggnation samt efter avslutad byggnation. Vidare var lokalerna omöjliga att vistas i Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 34(66)

35 under byggnationstiden på grund av allt pålningsarbete som var mer än påtagligt störande för våra hyresgäster. Frågan angående säkerhetsavstånd mellan järnväg och fastighet vilken enligt en skriftväxling med Stadsbyggnadskontoret, diarienr 0594/13 (bifogas som Bilaga 2), minskats är oerhört oroväckande. Att vi sedan inte heller får reda på vilka säkerhetsåtgärder som skall göras för att säkerställa att urspårade tåg inte hamnar in i vår fastighet är också oroväckande Fastighetsägare för fastigheten Bagaregården 17:13 vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Fastighetsägare för fastigheten Bagaregården 17:13 yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Samtidigt har representant för fastigheten Bagaregården 17:13 inkommit med 2bilagor: Bilaga 1: Yttrande från Föreningen Nej till Västlänken och. Bilaga 2 Svar på frågan om säkerhetsavstånd mellan järnväg och industri och kontorsbyggnad. Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare och nyttjanderättshavare har Trafikverket initierat ett möte med fastighetsägare och representanter från Göteborgs Bilskadecenter AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg samt vilka riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas. Vidare har redogjorts vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta och att inga skyddsåtgärder planeras att utföras inom Bagaregården 17:13. Under framtagandet av järnvägsplanen har Trafikverket gjort riskanalys för farligt gods inklusive skyddsåtgärder som är nödvändiga för att skydda befintliga byggnader som ligger nära spåren. En åtgärd är förstärkning av fasader på befintliga byggnadsdelar som ligger närmare än 25 meter från spårmitt. Fastigheten Bagaregården 17:13 ligger 30 meter från järnvägen. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts för på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. På mötet, har en representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under byggtiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 35(66)

36 av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 43. Nyttjanderättshavare för fastigheten, Bagaregården 17:13, Malmsjögatan Göteborg, Göteborgs Bilskadecenter AB Nyttjanderättshavare för fastigheten Bagaregården 17:13 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Nyttjanderättshavare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Göteborgs Bilskadecenter AB, nedan GBAB, är ett familjeägt företag inom bilskadebranschen sedan 1960-talet. Företaget är ett av de främsta och mest innovativa inom branschen i hela Sverige och har idag ca 25 st heltidsanställda från kontorspersonal till skadetekniker, lackerare och mekaniker. Förtaget är heltäckande i branschen med en egen lackeringsanläggning i lokalerna. GBAB har sedan etableringen på Malmsjögatan 4 arrenderat mark av det som idag kallas Trafikverket för uppställning av fordon för reparation/servicearbeten etc. Delar av denna mark är idag inhägnad av elektriskt stängsel. Även en del av området är fyrhyrt av Göteborgs stad. Före flytten till Malmsjögatan förde GBAB en konversation med Trafikverket om möjligheterna att arrendera ovan nämnda mark på obestämt tid. GBAB fick till sig att inga hinder fanns för detta varför verksamheten förlades på denna plats. Marken ägd av Trafikverket är uppsagd från 31/ , främst för uppställning av material mm inför eventuellt utbyggnad av Olskrokens Planskildhet. GBAB har ifrågasatt behovet av uppställningsplats både i tid och till yta med anledning av de oklarheter som fortfarande föreligger beträffande Olskrokens Planskildhet. Något gehör för ifrågasättandet har inte påverkat Trafikverket i deras uppsägning av arrendet, Konsekevensen av detta är att verksamheten för GBAB tvingas upphöra per den 1/ såvida inte berörda parter kan enas om ändring av arrende eller på annat sätt tillgodose GBABs intressen av ca bilplatser (motsvarande dagens arrende). GBAB har till Trafikkontoret och Trafiksnämnden samt flera politiska intressenter gjort skrivelse angående vad som beskrivits ovan om kommande brist på p-platser. Något intresse från berörda parter har ej visats. Från GBAB sida finns flera möjliga lösningar både genom ett aktivt intresse från Trafikverket och berörda inom Göteborgs stad. GBAB har bjudit in till diskussion vilket inte har hörsammats. Framtagna lösningar innefattar förslag på tillfälliga lösningar under byggets gång liksom permanenta lösningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 36(66)

37 GBAB har vid flera tillfällen både begärt och ansökt hos stadsbyggnadskontoret om byte av fasad samt möjlighet till tilläggsisolering. Svaret har varit att detta ej varit möjligt med hänsyn till järnvägens säkerhetsavstånd. Så sent som i juni 2015 har GBAB gjort förfrågan angående säkerhetsavstånd mellan fastighet och järnväg samt bygglov hos Stadsbyggnadskontoret (diarienr , bifogas som Bilaga 2). Vidare har GBAB hos trafikverket begärt att få ta del av de synpunkter som kan beröra fastighetens säkerhetshöjande åtgärder av fastigheter i området. Svaret från trafikverket har varit att fastigheten legat för långt från berörd kommande spårösning och omfattas således ej av de säkerhetsåtgärder som kan komma ifråga. Frågan angående säkerhetsavstånd mellan järnväg och fastighet vilken enligt en skriftväxling med Stadsbyggnadskontoret, diarienr 0594/13 (bifogas som Bilaga 2), minskats är oerhört oroväckande. Att vi sedan inte heller får reda på vilka säkerhetsåtgärder som skall göras för att säkerställa att urspårade tåg inte hamnar in i vår fastighet är också oroväckande GBAB känner detta beslut som egendomligt och förvånande med tanke på vad som framkommit i konversationen med stadsbyggnadskontoret. GBABs bestämda uppfattning är att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen. Konsekvenserna av byggnationen av Olskrokens planskildhet blir oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen etc. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för GBAB. Tidigare byggnation av vägen som i folkmun benämnes "Röde Orm" har givit oss dålig erfarenhet av byggnationer inom Göteborgs kommun då man inte åtgärdade de sprickor som uppkom i fastigheten under byggnationen trots besiktning av sprickor före påbörjad byggnation samt efter avslutad byggnation. Vidare var lokalerna omöjliga att vistas i under byggnationstiden på grund av allt pålningsarbete som var mer än påtagligt störande för oss. Göteborgs Bilskadecenter AB vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Göteborgs Bilskadecenter AB yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Nyttjanderättshavare har inkommit med 2 bilagor: Bilaga 1: Yttrande från Föreningen Nej till Västlänken Bilaga 2: Svar på frågan om säkerhetsavstånd mellan järnväg och industri och kontorsbyggnad Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare och nyttjanderättshavare har Trafikverket initierat ett möte med fastighetsägare och representanter från Göteborgs Bilskadecenter AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg samt vilka Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 37(66)

38 riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas. Vidare har redogjorts vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta och att inga skyddsåtgärder planeras att utföras inom Bagaregården 17:13. Under framtagandet av järnvägsplanen har Trafikverket gjort riskanalys för farligt gods inklusive skyddsåtgärder som är nödvändiga för att skydda befintliga byggnader som ligger nära spåren. En åtgärd är förstärkning av fasader på befintliga byggnadsdelar som ligger närmare än 25 meter från spårmitt. Fastigheten Bagaregården 17:13 ligger 30 meter från järnvägen. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts för på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. På mötet, har en representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under byggtiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 44. Fastighetsägare, Bagaregården 17:23, Malmsjögatan Göteborg, Blisshold AB Representant för fastigheten Bagaregården 17:23 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Fastighetsägare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Inom fastigheten Bagaregården 17:23 finns livsmedelsproduktion. Dessa lokaler vätter mot Malmsjögatan och är/kommer att bli direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens plansskildhet. Förutom fastighetsägarens bestämda uppfattning om att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen blir konsekvenserna oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen, samt att i byggnader finns tunga maskiner osv. Direkta konsekvenser blir att damm tränger i livsmedelsprodukterna och att det finns risker för sprickor i fastigheten där tunga maskiner finns. Riskerna med att urspårade tåg hamnar in i fastigheten är oroväckande och hittills har vi inte fått veta vilka säkerhetsåtgärder har tagit. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för fastighetens verksamhet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 38(66)

39 Fastighetsägare till fastigheten Bagaregården 17:23 vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Fastighetsägare till fastigheten Bagaregården 17:23 yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor som att fastigheten är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet, störningar från byggarbetsplats samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare har Trafikverket initierat ett möte med ägare till fastigheten Bagaregården 17:23 och representanter från Ditekt Chark AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg. Vidare redogjorde man vilka riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas samt vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. En representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under byggtiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Trafikverket meddelat på mötet att man ställer höga krav på entreprenör vad gäller damm och dammbekämpning för att skydda omgivningen. Samtidigt man kan utreda om det finns ett behov att utföra åtgärder på fastigheten med anledning av detta. Efter mötet med fastighetsägare har Trafikverket låtit utreda ventilationen inom fastigheten Bagaregården 17:23, och det finns ett framtaget PM. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 39(66)

40 45. Nyttjanderättshavare för fastigheten, Bagaregården 17:23, Malmsjögatan Göteborg, Direkt Chark AB Nyttjanderättshavare för fastigheten Bagaregården 17:23 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Nyttjanderättshavare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Inom fastigheten Bagaregården 17:23 finns livsmedelsproduktion. Dessa lokaler vätter mot Malmsjögatan och är/kommer att bli direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens plansskildhet. Förutom fastighetsägarens bestämda uppfattning om att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen blir konsekvenserna oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen, samt att i byggnader finns tunga maskiner osv. Direkta konsekvenser blir att damm tränger i livsmedelsprodukterna och att det finns risker för sprickor i fastigheten där tunga maskiner finns. Riskerna med att urspårade tåg hamnar in i fastigheten är oroväckande och hittills har vi inte fått veta vilka säkerhetsåtgärder har tagit. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för fastighetens verksamhet. Direkt Chark AB vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Direkt Chark AB yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor som att fastigheten är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet, störningar från byggarbetsplats samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare har Trafikverket initierat ett möte med ägare till fastigheten Bagaregården 17:23 och representanter från Ditekt Chark AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg. Vidare redogjorde man vilka riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas samt vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. En representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under bygg- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 40(66)

41 tiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Trafikverket meddelat på mötet att man ställer höga krav på entreprenör vad gäller damm och dammbekämpning för att skydda omgivningen. Samtidigt man kan utreda om det finns ett behov att utföra åtgärder på fastigheten med anledning av detta. Efter mötet med fastighetsägare har Trafikverket låtit utreda ventilationen inom fastigheten Bagaregården 17:23, och det finns ett framtaget PM. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende 46. Hyresgästföreningen Har inte kommit in med yttrande. 47. Higab AB Har kommit med yttrande och har inga synpunkter på rubricerat ärende. 48. Swedegas AB Har inte kommit in med yttrande. 49 Boende på Prinsgatan 10A Har inte kommit in med yttrande. 50. Företrädare för Götiska Förbundet i Göteborg Götiska Förbundet har den 11 juni 2017 inkommit med begäran om förlängt svarstid för yttrande över detaljplan för Olskroken, till den 26 juni Den 25 juni 2016 har Götiska Förbundet inkommit med ett yttrande med bilaga 6 samt fullmakt till Bengt P. Gustafsson. Götiska Förbundet har genom Bengt P. Gustafsson, ombud (med fullmakt) inkommit med yttrande och anfört följande: Detaljplanens syfte Syftet med den föreslagna detaljplanen för Olskroken anges vara att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet, öka driftsäkerheten så att resande och godstransporter i Västsverige underlättas samt att skapa en anslutning av järnvägstunneln Västlänken. Det anges att trafiken med pendel- och regionala tåg effektiviseras med Västlänken genom att tågen inte behöver angöra dagens säckstation. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 41(66)

42 För att dessa syften skall uppfyllas avses att en separering med planskildheter anläggas för att minska korsade tågvägar samt en omfattande omläggning av spår i plan. Därigenom skall kapaciteten och robustheten öka genom Olskroken. Av järnvägsplanen för Olskroken framgår att kapaciteten planeras för 8 godståg/timme, 14 tåg/timme genom Västlänken och 10 tåg/timme till Göteborg C eller tillsammans 24 persontåg/timme och riktning. Dagens kapacitet i Olskroken Planerad trafikering 2018 på Västra stambanan är 10 tåg/timme och riktning, på Norge/Vänerbanan är 7 tåg/timme, Stenungsund 2 tåg/timme vilket ger 19 tåg/timme och riktning. Dagens centralstation kommer nästa år att hantera 29 persontåg/timme och riktning där 17 tåg passerar Olskroken och 12 tåg går via Gårdatunneln under maxtimman. Den ombyggnad av centralens midja som skedde år 2007 medger en teoretisk kapacitet på 40 tåg/timme och riktning och en praktiskt kapacitet ca 35 tåg/timme. Det medför att det inte kommer att finns något kapacitetsproblem på Göteborgs central under lång tid framöver. Olskroken nuvarande maxkapacitet har inte preciserats men är av allt att döma dimensionerad för att kunna motsvara ingående banors maxkapacitet. Kapacitet med Västlänken och Olskroken planskildhet Västlänken kommer under lång tid inte att kunna hantera mer är 12 tåg/timme och riktning då vändning måste ske i Almedal och stationerna i Haga och Korsvägen byggs med två spår. Med en ny bana till Borås kan kapaciteten öka till 14 tåg/timme och riktning. För ökad kapacitet genom Västlänken behöver man dessutom bygga om Haga och Korsvägens stationer till fyra spår och därigenom kan kapaciteten öka upp till 20 tåg/timme och riktning enligt Trafikverket. Enligt trafikeringsutredningen (Västlänken Trafikering, depåer och uppställning) är kapaciteten år tåg per timme och riktning i Västlänken och 12 i säckstationen, varav 10 via Olskroken. Detta innebär ingen kapacitetsökning, vilket redogörs för nedan. Utebliven utbyggnad av ny järnväg till Borås I regeringens kommande infrastrukturplan som sträcker sig till år 2029 planeras inte för någon ny höghastighetsjärnväg på sträckan Göteborg-Borås via Jönköping till Stockholm. Det medför att byggstart för en sådan järnväg tidigast kan ske 2030 för det fall medel finns för denna utbyggnad vid denna tidpunkt. Byggtiden beräknas bli ca 6 år och kostnaden i 2016 års penningvärde ca 33 miljarder kronor Almedal-Borås. Därtill kommer att anläggandet av fyra spår från Almedal där Västlänken angör i söder till Mölndals station kostar 4-6 miljarder kronor. En ny bana till Borås kan tidigast stå klar runt mitten av 2030-talet ca 10 år efter det att Västlänken beräknas vara färdigställd enligt Trafikverket. Det ovan sagda innebär att det inte går att hantera fler än 12 tåg/timme och riktning i Västlänken innan denna tidpukt. Kapaciteten i Olskroken blir då 12 tåg/timme och riktning via Västlänken och 10 tåg/timme och riktning till Göteborg C. I förhållande till den trafikeringen som går att genomföra år till Göteborg C är detta ingen ökad kapacitet för persontågen via Olskroken då denna kapacitet är på samma nivå som dagens anläggning. Bohusbanan kräver annan infrastrukturlösning Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 42(66)

43 För att kunna öka kapaciteten på Bohusbanan behöver denna byggas ut till två spår. Denna utbyggnad ligger långt bort i tiden då den inte kommer att finnas med i den kommande infrastrukturplanen till år Dessutom måste en komplex och kostsam infrastruktur byggas ut för att minska konfliktpunkterna och öka kapaciteten i Olskroken för att lösa konflikterna mellan Bohusbanan och Norge/Vänerbanan. Det ena alternativet är Förbifart som innebär en planskildhet via broar eller alternativ Ringötunnel. Inget av dessa alternativ kommer att kunna realiseras under överskådlig tid. Detta medför även att kapaciteten på Bohusbanan förblir 2 persontåg per timme och riktning under maxtimman. Kapaciteten på Västra stambanan Dagens kapacitet på Västra stambanan kommer inte att förändras nämnvärt då inget talar för att utbyggnad till fyra spår på sträckan från Göteborg kommer att ingå i den kommande infrastrukturplanen till år En utbyggnad med vändspår för pendeltågen planeras att ske i närtid vid Floda och Alingsås stationer. Sträckan Göteborg-Alingsås kommer att ha nått sitt maximum vad gäller kapacitet under maximmarna med denna utbyggnad. Den kapacitetsförstärkning som denna utbyggnad medför kommer att hanteras med dagens Göteborg C och med dagens utformning av Olskroken. Detta medför att Olskroken inte kommer att behöva hantera fler tåg från/till Västra stambanan än vad som kapacitetsmässigt klaras av med dagens två spår. Kapaciteten på Norge/Vänerbanan Norge/Värnerbanan stod färdig under 2013 och trafikeras med 7 persontåg i den kommande tågplanen för Den enda kända åtgärd som planeras är en ombyggnad av vändspår för Alependeln som kan ge ytterligare ett tågläge per timme och riktning för pendeltåg och även denna utökning kan hanteras med dagens anläggning. Sammanfattning av kapaciteten på ingående banor för persontåg Inga större förändringar av kapaciteten föreligger på de banor som trafikerar Olskroken vad gäller persontrafiken. Den trafikering som ligger för genomförande i tåglägesplan för 2018 visar att 17 tåg per timme och riktning kommer att passera genom Olskroken under maxtimman. Då Västlänken kan hantera 12 tåg per timme och riktning medför det att 5 tåg per timme och riktning behöver trafikera säckbangården på Göteborg C för att erhålla samma kapacitet som idag. Det finns återstående kapacitet som kan realiseras genom Olskroken och på Göteborg C som ger samma kapacitet som Västlänken och Olskroken planskidhet. Det föreligger därmed inte något överhängande behov av kapacitetsskäl att bygga Olskroken planskildhet utan snarare en bit in på 2030-talet förutsatt att ytterligare kapacitetshöjande åtgärder då genomförs. Detta förutsätter att en ombyggnad av Olskroken då kan realisera en lösning som medger ökad kapacitet. Dagens bangård på Göteborg C har en teoretisk kapacitet på 40 tåg per timme och riktning och en praktisk kapacitet på ca. 35 tåg per timme och riktning när uppställningsspåren är flyttade, vilket kommer att ske i närtid. Göteborg C är inte den dimensionerande anläggningen vad avser kapacitet vilket Trafikverket gör gällande. Olskrokens kapacitet för godståg ökar inte Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 43(66)

44 I järnvägsplanen anges att 8 godståg per timme och riktning skall trafikera Olskroken under maxtimman. Trafikeringen med godståg under 2011 var 6 godståg under maxtimman för godståg till Sävenäs rangerbangård från väster. Därefter har den nya Norge/Värnerbanan tagits i drift 2012 som medger att godståg kan angöra hamnbanan och Kvillebangården direkt till/från denna bana som då inte behöver belasta Olskroken. Ett nytt digitaliserat signalställverk har installerats för hela Göteborgsområdet som färdigställts under Den nya Marieholmsbron togs i drift under 2016 som medger färre konflikter vid passage mellan hamnbanan och Bohusbanan. Under årsskiftet 2017/2018 flyttas kombiterminalen Göteborg Norra till bangården vid ytterhamnarna vilket gör att denna relation upphör och renodlar relationen med godstrafik till ytterhamnarna. Därtill kommer utbyggnad av hamnbanan (som delas delvis med Bohusbanan) att ske till dubbelspår med en första etapp som omfattar från den nya Marieholmsbron i öster till Kvillebangården (Ringön) i väster med färdigställande år Därefter skall en tunnel från Älvsborgsbangården i väster leda förbi Eriksberg i öster med planerad byggstart Därefter skall utbyggnad ske av återstående sträcka med dubbelspår. Ovanstående medför att nya förutsättningar föreligger för godstrafiken och dess kapacitet genom Olskroken. Den godstrafik som förelåg 2011 var 7 godståg genom Olskroken under godstrafikens maxtimma fördelat på 6.0 tåg med riktning mot väster respektive öster samt 1.05 tåg med riktning mor norr och 0.75 tåg i södergående riktning. Detta ger totalt 13.8 tågrörelser per timme. För detaljer se nedanstående grafik (källa: Olskroken och Sävenäs genomförbarhetsstudie, Vectura/SWECO, maj 2011, sid 9). Nollalternativets maxkapacitet för godståg är inte heller angiven. Den dimensionerande godstrafik som planeras under maxtimman är efter det att Olskroken planskildhet är anlagd, 8 tåg per timme och riktning. Ett möjligt lastfall baseras på att kapaciteten skall uppgå till 4.88 tåg med riktning österut, 4.75 tåg västerut, 3.35 tåg norrut och slutligen 3.0 tåg söderut. Detta ger tågrörelser per timme. För detaljer Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 44(66)

45 se nedanstående grafik (källa: Olskroken och Sävenäs genomförbarhetsstudie, Vectura/SWECO, maj 2011, sid 7). Skillnaden i antal tågrörelser blir därmed ca 2 per timme i alla riktningar eller 1 tågrörelse per riktning. Det skall då anmärkas att efter det att den nya Norge/Vänerbanan har tagits i drift kan tåg till/från hamnbanan angöra denna bana utan att passera Olskroken. Enligt Trafikverkets prognos över framtida lastfall kommer 1.2 godståg per timme och riktning att använda denna möjlighet. Detta medför att 2.4 tågrörelser inte kommer att belasta Olskroken vilket betyder att samma antal godståg som år 2011 kommer att belasta Olskroken i framtiden. Detta medför att kapaciteten är oförändrad i förhållande till idag. Nya konfliktpunkter uppkommer genom Västlänkens anslutning i Olskroken Den utformning som den ansökta anslutningen av Västlänken har i Olskroken medför att nya konfliktpunkter uppkommer. Dagens 16 uppställningsspår för pendel och regionaltåg norr om dagens stationsområde på Göteborg C skall huvudsakligen flyttas till ett läge söder om Sävenäs bangård. Vilka konflikter detta ger är inte beskrivet i järnvägsplanen för Olskroken eller i detaljplanen. I framtiden planeras för ökad kapacitet med fyra spår på stambanan mot Partille/Alingsås. Hur dessa spår skall infogas i Olskroken planskildhet finns inte redogjort för. Genom att ett av de befintliga godsspåren som betjänar Sävenäs rangerbangård tas i anspråk när Västlänken anläggs i Olskroken uppkommer nya konflikter. Den kapacitet som därmed går förlorad skall ersättas genom att ett nytt spår anläggs norr om dagens nordligaste godsspår från Gustavsplatsen till Sävenäs rangerbangård. Detta spår ger då en ny konflikt för tåg som skall trafikera hamnbanan österut mot Västra stambanan vid passage av infarten till Sävenäs rangerbangård och uppställningsspåren för pendel- och regiontågen. Då en ny kombiterminal anläggs vid ytterhamnarna kommer fler tåg att gå Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 45(66)

46 direkt till/från sin destination utan att passera Sävenäs rangerbangård och detta understryker att denna konflikt knappast ger upphov till ökad kapacitet till Göteborgs hamn. Det framgår inte av järnvägsplanen eller detaljplanen för Olskroken hur denna konflikt skall lösas. Under 2011 gick inga godståg direkt till/från hamnbanan till/från Västra stambanan medan 1.8 tåg per timme och riktning planeras att göra detta i framtiden enligt det lastfall som presenterats. Kapaciteten till och från Sävenäs rangerbangård till hamnbanan Det största godsflödet idag genom Olskroken går mellan Sävenäs rangerbangård och hamnbanan. Denna situation kommer även att gälla framöver, speciellt då kombiterminalen Göteborg Norra omlokaliseras till ytterhamnarna i närtid. Den s k Skäran förbinder hamnbanan från Marieholmsbroarna till Sävenäs rangerbangård. Skäran består idag av ett enkelspår och kommer att vara det enda återstående enkelspåret mellan ytterhamnarna och Västra stambanan och Sävenäs rangerbangård när de resterande delarna av hamnbanan är färdigställda. Trots att denna del är den mest belastade för godstågen planeras inte för att anlägga dubbelspår på denna sträcka. Olskroken planskildhet omfattas inte av regeringens tillåtlighet Trafikverket ansökte om till tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken för Västlänken och Olskroken hos Regeringen den 12 november Ansökan föregicks av ett kompletterande samråd som hanterades av länsstyrelsen i Västra Götaland. I underlaget inför regeringens prövning ingick utställningshandlingen från järnvägsutredningen från 2006, järnvägsutredningens beslutshandling från 2007, sammanfattning av remissbehandlingen av järnvägsutredningen, sammanfattning av beredningsremissen samt några tillkommande PM i samband med beredningsremissen. Av dessa handlingar framgår att det i järnvägsplanen och övriga handlingar endast varit fråga om att Olskroken förlagts i plan och inte planskilt. Därtill är korridoren som beskrivs i samband med tillåtligheten inte i överenstämmelse med den korridor som finns beskriven i samband med Trafikverkets ansökan om tillåtlighet. Järnvägsplanen har en delvis annan avgränsning av korridorens utbredning. Den södra delen av korridoren har utökas ca 700 meter och denna förändring har godkänts av länsstyrelsen. Det föreligger en annan geografisk förändring i den norra delen av korridorens begränsning vid den s k skäran, ett triangelspår som ansluter Västra stambanans godsspår till hamnbanan, som ansluter Västkustbanan till Norge/Vänerbanan och Bohusbanan mot Göteborg central. Denna del låg inte med i den korridor som tillåtlighetsprövades av regeringen. Enligt de lagrum som enligt miljöbalken som omfattar lokalisering och konsekvenserna inför ett tillåtlighetsbeslut måste lokaliseringen och konsekvenserna av densamma vara beskrivna. Genom att förlägga Olskroken huvudsakligen planskilt är det en annan anläggning än om den vore förlagd i plan. Konsekvenserna av en planskildhet är inte beskrivna i underlaget inför regeringens prövning vilket framgår av handlingarna i samband med tillåtlighetsprövningen (Trafikverket, Yttrande, Utbyggnad av Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal, ). Det är tvärtom så att av underlaget i järnvägsutredningen vad gäller både utställningshandlingen (Banverket, Västlänken, Utställningshandling, sid 37, ) samt underlagsrapporten (Banverket, Västlänken, underlagsrapport, linjesträckningar, sid 11, ), framgår att alternativet bro för anslutning vid Olskroken utgår. Motivet för att välja bort detta alternativ anges vara att lutningen överskred 30 promille vilket inte var acceptabelt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 46(66)

47 Av Banverkets järnvägsutredning framgår av utställningshandlingen följande (Banverket, Västlänken, utställningshandling, sid 37, ): Nedanstående kartbild beskriver var punkt 11 ligger, korsningen av Norge/Vänernbanan (och Bohusbanan). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 47(66)

48 Av nedanstående karta kan konstateras att Olskroken planeras att passera Norge/Vänern banan i plan. Planeringsprocessen för Olskroken avslutades 2007 och återupptogs först under 2013 i samband med den så kallade kapacitetsutredningen. Av de handlingar som ingår i järnvägsplanen för Olskroken planskildhet framgår att samrådshandlingar har funnits tillgängliga från maj och november 2013 (Trafikverket, Olskroken planskildhet, Planbeskrivning, Fastställelsehandling, , sid 50). Dessa handlingar har inte tillställts regeringen eller remissinstanserna under handläggningen av Regeringens behandling av ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken. Regeringens beslut angående tillåtligheten meddelades den 26 juni Beslut att Olskroken skulle ingå i den kommande infrastrukturplanen fattades av Regeringen under våren Trafikverket har därmed haft tillgång till ett underlag för en prövning av Olskroken som planskildhet under regeringens handläggningstid av tillståndsansökan enligt 17 kap. miljöbalken men har inte tillställt Regeringen detta underlag i samband med prövningen. I samband med prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. miljöbalken tar länsstyrelsen i Västra Götaland i sitt remissvar upp att regeringens beslut bl a bör förenas med villkor om: Att planeringen ska skapa förutsättningar för goda kopplingar till övriga system, så att både kollektivtrafikens och järnvägsnätets kapacitet kan utnyttjas till fullo. Redan i järnvägsutredningen 2006 påtalade länsstyrelsen i sitt remissvar att det i den fortsatta planeringen var av vikt att studera bl a Fördjupad bedömning av plan eller planskilda korsningar i Olskroken. (Yttrande inför tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken av Västlänken, tågtunnel under Göteborgs mellan Olskroken och Almedal, Göteborgs Stad, Västra Götalands län, sid 3 respektive sid 7, ). Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Trafikverket underlåtit att inge underlag för att pröva rätt utformad anläggning för Olskroken. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 48(66)

49 Av ovan sagda framgår att Regeringen inte har givit tillstånd enligt 17 kap miljöbalken till Olskroken planskildhet utan till Olskroken i plan. Detta är en förändring som inte ligger inom ramen för en avvikelse som enligt 1 kap. 5 lagen om byggande av järnväg kan betraktas som ringa och kan godkännas av en tillsynsmyndighet. Olskroken planskildhet är en avsevärt mer komplex anläggning än vad en anläggning i plan är och ger en helt annan påverkan på omgivningen. Olskroken planskidhet innefattar bl a åtta järnvägsbroar (varav flera broar med längder på 500 meter) och två vägbroar samt 9500 meter nya spår och växlar. En relevant invändning är att beskrivningen av Olskrokens ombyggnad i samband med järnvägsplanen och i efterföljande tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken är rudimentär. Ingen närmare beskrivning fanns av vilka alternativ som förelåg och konsekvenserna av olika alternativ för Olskrokens ombyggnad. Det krav på utredning som skall föreligga vad gäller lokalisering enligt 2 kap. 6 och miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 7 miljöbalken kan inte anses vara uppfyllda för Olskroken oaktat val av alternativ. Syftet med ombyggnaden av Olskroken anges vara att skapa en anslutning till Västlänken och att ge ökad kapacitet för såväl person- som godstrafik. Ingen beskrivning föreligger av vilka alternativ som har övervägts och vilken påverkan dessa har på kapacitet för gods- och persontågen, påverkan på in- och utfart till Sävenäs bangård, anslutningar till de spår som ansluts i Olskroken, generell miljöpåverkan på omgivningen från buller, vibrationer, grundvattenpåverkan, påverkan på Natura 2000-område, kostnader och samhällsnyttor, påverkan på den redundans som olika alternativ har, påverkan på trafikstörningar under byggtiden, ingående byggnadsmaterial, koldioxidutsläpp, m fl för prövningen relevanta frågor som måste belysas. Legaliteten i regeringens beslut enligt 17 kap. miljöbalken att lämna tillåtlighet till Västlänken planskildhet är utmanad i de rättsliga provningar som pågår vad gäller järnvägsplan samt prövning enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Tillåtligheten för Olskroken är utmanad vad gäller prövningen enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Detta medför att regeringens tillåtlighet han komma att ändras. Dessa omständigheter samt det faktum att Olskroken kan byggas med mindre intrång för samma ändamål kullkastar förutsättningarna att godkänna den föreslagna detaljplanen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 49(66)

50 Olskroken i plan ligger i övre högra delen av kartan. Påverkan på riksintresse enligt kulturmiljölagen Skansen Lejonet är en fastighet som skyddas som riksintresse enligt kulturmiljölagen. Skansen Lejonet är belägen direkt väster om detaljplaneområdet för Olskroken planskidhet. Irreparabla skador kommer att uppstå på Skansen Lejonet genom den planerade utformningen av järnvägstunneln Västlänken. Tågtunneln Västlänken är planerad att Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 50(66)

51 förläggas i tunnel från Station Centralen vidare under Skansen Lejonet via ett tråg fram till väg E6. Därefter via en bro över väg E6 och sedan via ytterligare en pelarbro som landar före Gustavsplatsen, och där ansluta till Olskroken/Västra stambanan. Den planerade utformningen av Olskroken i form av en planskildhet via broar är styrd av förutsättningen att Västlänkens anslutning skall angöra Olskroken/Västra stambanan. Västlänken kommer att medföra omfattande och irreversibel negativ påverkan på riksintresset Skansen Lejonet på Gullbergsklippan och kommer med förslagen utformning även att påverka riksintresset genom att anslutningen förläggs på broar i Olskroken. I underlaget för kulturmiljö i järnvägsplanen för Olskroken planskildhet anges att känslighet för påverkan för Skansen Lejonet bl a är dess strategiska läge med fria skottlinjer. Vidare anges att: Skansen Lejonets kraftiga gråstenstorn är ett av stadens tydligaste och mest framträdande historiska landmärken och skansen utgör en särskilt viktig blickpunkt vid infarten till Göteborg med ett mycket högt upplevelsevärde liksom pedagogiskt värde. För en förståelse av Skansen Lejonets funktion och betydelse är det av vikt att det visuella intrånget kan begränsas. Av kulturmiljöbilagan i detaljplaneärendet framgår att den visuella påverkan av Olskroken planskildhet kommer att vara påtaglig genom de brokonstruktioner som avses uppföras och de visuella barriärer som uppkommer och påverkar Skansen Lejonet. Utformningen av broarna behöver av denna anledning ske genom att broarnas siluett skall minimeras och därigenom skall fackverksbroar undvikas. Av underlaget framgår att det är bl a är fackverksbroar som kommer att anläggas. Ingen redovisning finns hur en annan utformning av broarna kommer att påverka gestaltning, visuellt intrång och siktförhållanden för Skansen Lejonet. Götiska Förbundet har redogjort för Skansen Lejonets kulturhistoriska betydelse som försvarsverk under mycket lång tid i en bilaga till överklagan av järnvägsplanen till regeringen. Denna bilaga bifogas för att ge en insikt i och förståelse för Skansen Lejonets historiska betydelse och vikten av att skydda detta riksintresse för framtiden. Yrkande Götiska förbundet yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Göteborg den 24 juni 2017 För Götiska Förbundet Bilaga 1: Påverkan på riksintressena Skansen Lejonet och Residenset. Bilaga 2: Fullmakt för Bengt P Gustafsson att företräda Götiska Förbundet. Samtidigt Götiska Förbundet i Göteborg har inlämnat bilaga 1 som är en skrivelse som har skickats till Regeringen i samband med överklagande av Trafikverkets fastställelse av järnvägsplan för Västlänken. 1. BAKGRUND Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 51(66)

52 Denna skrivelse är sammanställd av Götiska Förbundet i vars syften ingår att vårda kulturarvet och att främja kunskaperna om svensk historia. Förbundet tar avstånd från främlingsfientlighet och diskriminering. Förbundet arrenderar Skansen Lejonet av Statens fastighetsverk. I denna handling redovisas fakta som på djupet visar även med koppling till bakomliggande historiska förutsättningar hur den kulturhistoriska miljön i Göteborg skadas av projektet. Utgångspunkterna för Götiska Förbundets ställningstagande är följande: 1. Gullberget i 1200 års historiskt perspektiv 2. Gullbergs fäste 3. Fästningsstaden Göteborg 4. Skansen Lejonets funktion som del i befästningssystemet för stormaktstidens Göteborg 5. Förvanskning av förståelsen för taktik och stridsteknik vid Gullbergets befästningar 6. Länsresidenset som markör i svensk historia. Den i dessa punkter sammanfattade bakgrunden utvecklas nedan för att ge en kortfattad men sammanhållen bild av den historiska miljö i vilken Trafikverket vill bygga Västlänken. Göteborgs centrala delar som nu hotas av Västlänken kan inte ses isolerade från sitt historiska sammanhang i Sverige, i Norden och i världen. Utan ett sådant sammanhang hade inte Karl IX och Gustaf II Adolf haft anledning att grunda Göteborg. Därför måste detta sammanhang beaktas när det gäller Västlänkens negativa påverkan på den kulturhistoriska miljön i Göteborg. Minnessten över svensk-danska toppmöten vid gränsbäcken i Flabäck. Stenen står på den svenska sidan 2. GULLBERGET I 1200 ÅRS HISTORISKT PERSPEKTIV 2.1 Från Gullberget kan 1200 års svensk och nordisk historia beskrivas. Redan på 800-talet fanns enligt senare års forskning (Skara Stiftshistoriska Sällskap 1999: Skara stift genom 1000 år, sid. 13) kristna gravseder i Västergötlands centralbygder vilket bidrog till Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 52(66)

53 att Sverige infogades i den västeuropeiska kulturkretsen. För de missionärer som förde kristendomen till västgötabygderna var vattenvägarna bekvämast, däribland Göta älv förbi Gullbergsklippan. På ängarna nedanför Gullbergsklippan ägde på 1250-talet de förhandlingar rum där Birger Jarl från Danmark erhöll svensk kust vid Västerhavet från Göta älv till Flabäck på gränsen mellan Kållereds och Lindome socknar. På Gullberget har under århundradena efter det att älvmynningen förvärvades av Sverige funnits tre befästningsverk. Redan i början av 1300-talet uppfördes här en första svensk befästning, Gullbergs fäste, som genom århundradena byggdes om och byggdes till. Sedan detta efter Kalmarkriget raserats uppfördes en tidstypisk fältskans som på 1680-talet ersattes av Skansen Lejonet. Från Gullberget ser man Färjenäs vid Älvsborgsbrons landfäste på Hisingen där det första Göteborg anlades under 1600-talets första decennium. Denna stad förstördes av danskarna under Kalmarkriget Man ser också, lätt identifierbar genom tornen på Domkyrkan och Kristine kyrka (Tyska kyrkan) Gustaf II Adolfs stad från 1620-talet, staden inom vallgraven. 2.2 Göteborg en helt ny tanke, ej som någon annan svensk stad Det är tämligen välkänt, att både Karl IXs och Gustaf II Adolfs Göteborg anlades med holländsk hjälp. Bakgrunden till de båda kungarnas intresse av en stad vid Göta älvs mynning har helt annan karaktär än de tidigare stadsbildningarna Lödöse, Nylöse och Gustaf Vasas stad vid Elfsborgs slott (Gamla Elfsborg) och därmed Göteborgs tillblivelse måste beaktas för den fulla förståelsen och rätta bedömningen av de negativa konsekvenserna av Västlänkens ingrepp i Göteborgs centrum. Efter upptäckterna av sjövägarna till Amerika och till Fjärran Östern hade världshandeln utvecklats under andra hälften av 1500-talet på ett dittills oanat sätt. Till följd av sitt läge där floden Rhen möter Engelska kanalen hade Holland vunnit en rang som den främsta handelsnationen. För holländarna utgjorde Östersjöområdet, där Danmark var den dominerande makten, en aktningsvärd råvaruleve-rantör. Då holländarnas handel främjades av maktpolitisk balans stödde de den vid denna tid svagare makten Sverige. Tillsammans med en köpmannagrupp i Amsterdam och den svenska kungamakten bildades ett joint venture för omfattande export av produkter från det svenska skogs-, bergs- och lantbruket, Karl IXs Göteborg. Som svenska undersåtar befriades de köpmän från Amsterdam som bosatte sig i Göteborg från Öresundstullen. Detta gav de holländska köpmännen i det konsortium som träffade överenskommelsen med den svenska kungamakten en oerhörd konkurrensfördel och berövade därtill den danske kungen stora intäkter (Öresundstullen disponerades av kungen själv och ej av landets regering). Till så stor irritation var aktiviteterna i Karl IXs Göteborg att Kristian IV av Danmark använde dem som en av orsakerna till sin krigsförklaring 1611 (Scander 1975: Karl IXs Göteborg på Hisingen, boken ger utförliga beskrivningar). Det första Göteborg är att betrakta som en holländsk koloni på svenskt territorium. Denna synpunkt framfördes av professor Curt Weibull på Nordiska historikermötet i Göteborg 1951 (Scander 1975: Carl IXs Göteborg på Hisingen) och det holländska inflytandet fortsatte i den av Gustaf II Adolf åter-uppbyggda staden. När Gustaf II Adolf lät återuppbygga Göteborg i ett vattensjukt men försvarstekniskt bättre område något längre upp vid älven inkallade han holländare för att anlägga staden. Med sina kanaler och hamnanläggningar, av vilka Stora hamnkanalen ännu består inne i staden, fick Göteborg ett holländskt utseende. Detta utseende är unikt för Göteborg bland städer i Norden. Däremot finns i Indonesien en stad med centrum som Göteborg: Djakarta, anlagd i f.d. holländska Indonesien som Batavia. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 53(66)

54 2.3 Nordisk 1600-talshistoria mitt i storstaden Från Gullbergsklippan ser man de vatten på vilka de militära operationer ägde rum som innebar att de sista med verklig kraft utförda danska försöken att återerövra området vid mynningen av Göta älv misslyckades. År 1678 går en svensk armékår över älven mellan nuvarande Fiskhamnen och Eriksberg och tvingar danskarna att uppge belägringen av Bohus fästning i Kungälv vars intagande var en förutsättning för att med framgång kunna anfalla Göteborg (Mankell 1944: Skaraborgs regementes historia, del 2, sid ) och 1719 avvärjer sjöfästningen Nya Elfsborg ett danskt anfall mot staden (Bondestam 1974: En bok om I 15, sid 95-98). Från Gullberget ser man Klippan, där Sveriges första reguljära handelssjöfart utanför Europa etablerades på 1700-talet genom Ostindiska kompaniet och många av de industrier som på 1800-talet och 1900-talet bidrog till utvecklingen av Sverige som industrination. 3. GULLBERGS FÄSTE Gullbergs fäste anlades på Gullberget redan 1304, kort efter det att området på södra sidan av Göta älv förvärvats till Sverige från Danmark (Bensow 1931: Skaraborgs regementes historia, del 1, sid. 311). Gullbergs fäste är mest känt som platsen där en kvinna, den sårade kommendantens hustru Emerentia Pauli, mycket framgångsrikt ledde försvaret mot Kristian IVs anfall den 27 januari Om det medeltida Gullbergs fäste finns ingen egentlig dokumentation men det torde, i likhet med andra medeltida borgar, ha byggts om och byggts ut under seklernas lopp. Bilden t.v.: Försök till rekonstruktion av Gullbergs fäste i början av 1600-talet. Modell i Skansen Lejonet. Det finns dock rikt fyndförande lager med konstruktioner öster om Skansen Lejonet (Tyrens, 2014: Kulturbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 24). Gullbergs fäste torde ha haft en större yta än den nuvarande Skansen Lejonet. För detta talar utöver fornfynd i marken även besättningens storlek som under Kalmarkriget var 282 man (Mankell 1931: Skaraborgs regementes historia, del 1, sid. 223) vartill kom ett betydande antal kvinnor och barn, besättningens familjemedlemmar. Även namnet på den närmaste spårvagnshållplatsen, Svingeln, som ligger ett gott stycke från Skansen Lejonet, antyder en större yta än vad Skansen Lejonet har. Med ordet Svingel (jfr tyska Zwingel = betvingare) betecknas ett utanverk till en fästning och något annat utanverk än ett sådant till Gullbergs fäste kan detta namn ej avse. 4. FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG 4.1 Snabbt kungligt beslut att återuppbygga Göteborg Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 54(66)

55 I början av mars 1619, endast någon vecka efter det att den sista delbetalningen av Elfsborgs lösen erlagts till danska myndigheter i Halmstad, besöker Gustaf II Adolf Gamla Elfsborgs slott. Han beslutar att den av danskarna under Kalmarkriget förstörda Karl IXs stad vid Färjenäs skall återuppbyggas. Under 1600-talet byggdes Göteborg i tre etapper ut till en av norra Europas starkaste fästningar med vallgrav och ett system av bastioner, sjöfästningen Nya Elfsborg och skansarna Kronan och Lejonet. Av sju planerade skansar på höjderna utanför staden kunde av ekonomiska skäl endast de två taktiskt mest betydelsefulla byggas. 4.2 Skansen Lejonet med symbolisk syftning på Sveriges riksvapen De båda skansar som byggdes, Kronan och Lejonet, har direkt syftning på Sveriges riksvapen med tre gyllene kronor i första och fjärde fälten (Svea rikes vapen) och ett lejon över trenne silverne ström-mar i andra och tredje fälten (Göta rikes vapen). Skansen Lejonets officiella namn var Skansen Göta Lejon så betecknas den på Erik Dahlbergs monumentalbild av Göteborg om än enligt tidens sed på latin: Leo Gothicus. De båda skansarna skiljer sig emellertid åt när det gäller den fortifikatoriska utformningen dels därigenom att Kronan har ett åttasidigt torn och Lejonet har ett runt torn samt och detta är betydelsefullt för förståelsen av den betydelse som skall fästas vid Skansen Lejonets byggnadskonstruktion: Kronan har ett omgivande utanverk av vallar för sitt närskydd under det att Lejonet saknar utanverk. Denna skillnad beror på att Kronan ligger på en höjd med större yta, förterräng, framför tornet, under det att Lejonet ligger på en mycket markant klippa utan plan förterräng alldeles intill murarna, något som i särskilt hög grad försvårar ett anfall. 4.3 Göteborg Sveriges starkaste fästning på 1600-talet I fästningen Göteborg fanns 1699 fler artilleripjäser än i någon annan fästning i det svenska stormaktsväldet, 421 pjäser av totalt och hälften av de tyngsta 36-pundiga kanonerna (Ulfhielm, red. 1993: Kungl. Artilleriet Karl XIs och Karl XIIs tid). Stadens garnisonsregemente fick under Karl XIs tid rang som ett av de kungliga livregementena (Höglund-Sallnäs 2000: Stora nordiska kriget Fanor och Uniformer, sid. 101) vilket skall ses som en markör av Göteborgs betydelse i rikets försvar. Under senare hälften av 1700-talet förföll befästningarna som också, till följd av den militärtekniska utvecklingen, blivit omoderna. Göteborg i slutet av 1600-talet. Kopparstick i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna. I förgrunden Skansen Lejonet med planerade men aldrig anlagda utanverk. Skansen Lejonet fick namnet Göta Lejon, jämför Leo Gothicus på kopparsticket, alltså det Göta Lejon som är Göta rikes vapen i riksvapnets andra och tredje fält. Den tredje utbyggnaden av Göteborgs befästningar genomfördes enligt generalfälttygmästaren Erik Dahl-bergs anvisningar. Denne hade ur kontinentala befästningsprinciper utvecklat en speciell svensk modell, bl. a. genom att på ett mycket konsekvent sätt utnyttja terrängens förutsättningar. Ett gott exempel på detta är skillnaderna mellan Skansen Kronan och Skansen Lejonet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 55(66)

56 Av huvudfästningen i Göteborg, den slutna staden bakom huvudvallen, vallgrav, bastioner och övriga delar i fästningssystemet, återstår idag ovan jord endast bastionen Carolus Rex och vallgraven. Under jord finns dock betydande rester bevarade. Schaktningsarbeten för Västlänken kommer att få miljöpåverkan på fornlämningarna: Sammantaget kan schaktningen inom området Centralen innebära en betydande miljöpåverkan för områdets fornlämningar, Stora hamnkanalen samt resterna av parken vid Bergslagsbanan (Tyréns 2014: Kultur-miljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 51). 5. SKANSEN LEJONET 5.1 Kunglig markering av riksintresse på 1600-talet På Gullberget lade Erik Dahlberg den 22 juli 1687 den första stenen till det torn som han gav namnet Västgöta Lejonet. Arbetet fortskred så hastigt att konungen den 11 september 1689 kunde bestiga tornhuvans krön varefter Dahlberg på en ritning egenhändigt nedskrivna berättelse bjöd konungen, där han stod i kretsen av sin svit, ett glas rhenskt vin. Skålar druckos därefter för de kungliga, men konungen själv utbragte alla brafva soldaters och alla vackra damers skål (Almquist 1935: Göteborgs historia, Grundläggningen och de första hundra åren, senare delen, Enväldets och det Stora nordiska krigets skede, sid 519; brafva = tappra). Här ser vi I en ögonblicksbild den barske Karl XI lägga så stor vikt vid Skansen Lejonet, att han är på plats den dag skansen står färdigbyggd. Han förstod värdet av Skansen Lejonet som ett dåtida riksintresse! Tornmurarnas tjocklek, fyra meter, gav Skansen Lejonet en grundläggande hög motståndskraft mot fientlig beskjutning, något som förstärktes av att murverket givits elasticitet med en blandning av större och mindre stenar 5.2 Skansen Lejonet, byggd att motstå angrepp med 1600-talets militärteknik Skansen Lejonet är byggd som en rund tornskans med fyra tenaljer. Skansen är sedan 1935 ett statligt byggnadsvårdsminnesmärke. Bland villkoren för dettas bevarande heter det: Golvbrunnen skall bevaras och vara tillgänglig (Tyréns 2014: Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 24). Blott ett fåtal meter under denna artesiska brunn kommer Västlänkens tak att finnas och järnvägsplanen får genomföras! Vad betyder begreppet bevara för Trafikverket och dess verkliga uppdragsgivare, Göteborgs stad? Skansen Lejonets roll i försvaret av Göteborg var att skydda staden mot anfall från norr samt mot fientliga transporter av underhåll, trupper och krigsmateriel på älven inför ett större angrepp Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 56(66)

57 på Göteborg. Skansen behärskade också med kanoneld uppmarschområdet söder om skansen samt förterrängen mellan stadens befästningar och skansen. Skansen Lejonet var bestyckad med nio 12-pundiga och tolv 6-pundiga kanoner för sin roll i försvaret. (Ulfhielm, red. 1993: Kungl. Artilleriet Karl XIs och Karl XIIs tid, sid 105 för antal och sid för pjäsernas effekt och skottvidd). Med hjälp av eld från skansen kunde exempelvis en fiende som i löpgravar sökte gräva sig fram till stormavstånd mot stadens huvudvallar mycket effektivt bekämpas. För självförsvar försågs skansen med gluggar ur vilka besättningen kunde kasta handgranater ned mot en fiende som tagit sig fram till dess murar. Från tenaljerna kunde en fiende som tagit sig fram till murarna förödande bekämpas med bestrykande eld från musköter och 6-pundiga kanoner. Skansen Lejonet är byggd med de material och den teknik som fanns på 1600-talet. Då skansen mobiliserades uppgick besättningen till ett hundratal man. I fredstid hade den endast en mindre vaktstyrka. Trappan från entrévåningen upp till nedre batterivåningen är skyddad mitt i Skansen Lejonets torn. Förbindelsen till övre batterivåningen är inbyggd i tornmuren och därvid, för att minska risken för rasering vid fientlig eld, på den minst hotade sidan, d.v.s. den som vetter mot huvudfästningen Göteborg. 5.3 Vad Erik Dahlberg inte kunde förutse Erik Dahlbergs befästningverk utformades för att stå emot 1600-talets flackbaneeld med kanoner och kastbaneeld med mörsare, inte genomsprängningen för den tågtunnel under skansen, som Trafikverket vill utföra. Bergsschaktet innebär ett irreversibelt ingrepp i försvarsklippan med borttagande av fast fornlämning och omfattande håltagning i försvarsklippan under skansen. Sprängningsarbetena innebär också risk för materiella skador på skansen som byggnadsverk. (Tyréns 2014: Kultur-miljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 29). Erik Dahlberg kunde aldrig, trots att han var en av Europas främsta befästningsbyggare, förutse att hotet mot skansen i Göteborg skulle komma underifrån, iscensatt av en svensk myndighet, Trafikverket, och beslutsfattarna i den stad skansen skulle skydda. Skansen Lejonet har aldrig varit i strid, ett anmärkningsvärt och tänkvärt faktum i beaktande av svensk försvarspolitik under förra århundradet: SI VIS PACEM, PARA BELLUM (om du vill leva i fred, förbered dig för kriget) Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 57(66)

58 Skansen Lejonet har varit, genom sin blotta existens, en faktor som bidragit till att avhålla fiender från att angripa Göteborg. Idag är Skansen Lejonet stadens främsta symbol och landmärke med ikonstatus. Ett fredsmonument. 6. STRIDSTEKNIK PÅ GULLBERGET 6.1 Gullberget gav unika förutsättningar till försvar Läget på ett högt, brant och isolerat berg innebar påtagliga fördelar för den som försvarade platsen och i samma mån svårigheter för en angripare. Detta gällde såväl det medeltida Gullbergs fäste som Skansen Lejonet. Angriparen tvingades närma sig befästningarna över terrängavsnitt där försvararna hade fritt skottfält i alla riktningar och där försvarsstriden gynnades av det höga läget. Den som ville betvinga en befästning på Gullberget utan upprepade stormningsförsöks oacceptabelt höga manskapsförluster hade i princip att välja mellan ett överraskande anfall, en långvarig belägring till dess att försvararnas förråd tog slut eller psykologisk krigföring. Betecknande för Gullbergets förutsättningar till försvar är utfallet av ett överraskande nattligt anfall den 27 januari 1612 under Kalmarkriget då Kristian IV först misslyckades med ett överraskande nattligt anfall och sedan under en hel dags upprepade stormningsförsök drabbades av så stora förluster, man i stupade jämte ett okänt antal sårade, att han tvingades avbryta angreppet. (Generalstaben 1936: Sveriges krig del 1, sid ). När danskarna kommer tillbaka sommaren 1612 hade Gullbergs fäste en ny kommendant som inte hade nerver av samma halt som Emerentia Pauli utan kapitulerade efter en kort strid. 6.2 Västlänken förvränger för alltid förståelsen för stridsteknik på Gullberget För att till framtiden bevara förståelsen för Gullbergets stridstekniska förutsättningar får inte landskapsbilden som sådan förändras mer än vad som hittills skett. En järnvägstunnel genom Gullberget, med stora öppningar till en järnvägstunnel och ett tråg för spåren, skulle innebära en kraftig förvrängning av den kulturhistoriska miljön. Som alternativ till öppet tråg föreslås övertäckning av järnvägstråget. Ej heller en övertäckning kan godtagas. Avläsbarheten av Gullberget som en naturligt formad grund till en skans inom stadens ursprungliga befästningsverk, skulle minskas som följd av att den karaktäristiska konturen av en brant klippa som skjuter upp ur ett flackt landskap förändras mot nordost (Tyréns 2014: Kultur-miljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 29). I själva verket avslöjar båda förslagen, öppet respektive övertäckt tråg, en obegriplig och oförlåtlig brist på insikt när det gäller Skansen Lejonets funktion som försvarsverk. Övertäckning leder till en ny bild av skansens förterräng som förvränger uppfattningen om de stridstekniska förutsättningarna såväl vid det medeltida fästet som vid Skansen Lejonet. Övertäckning ger bilden av en ås genom vilken en fiende kan gräva löpgravar och väl skyddad nå ett bättre utgångsläge för anfall än i den terräng som naturen själv skapat. Utnyttjande av löpgravar var på 1600-talet en väl utvecklad pionjärteknisk förmåga och man visste att skydda löpgravar mot eld ovanifrån, något som bl.a. skedde vid belägringen av Bohus fästning 1678 där danskarna använde järnplåtar över löpgravarna (Bensow 1944: Skaraborgs regementes historia, del 2, sid. 210). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 58(66)

59 Här avses järnvägstråget gå och här finns tankar att bygga en artificiell ås som för all framtid fullständigt förvanskar bilden av och förståelsen för stridstekniska förutsättningar vid Gullberget från 1300-talet och framåt i tiden. 7. VÄSTLÄNKEN ETT KORTSIKTIGT PROJEKT SOM FÖR ALLTID FÖRVANSKAR BILDEN AV VÅR HISTORIA Det är således ej blott en mycket stor eller stor visuell påverkan på fornlämningen Skansen Lejonet (Tyrens 2014: Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken) som ett otäckt eller täckt järnvägstråg medför. Än värre är att Västlänken förvränger och i realiteten omintetgör förståelsen för de stridstekniska betingelserna på platsen från tidigt 1300-tal till början av 1800-talet då Göteborg slopades som fästning. Redan för drygt 700 år sedan uppfördes på Gullberget en svensk befästning. För 325 år sedan uppfördes där Skansen Lejonet. Detta är tidsperspektiv som vida överträffar Västlänkens av Trafikverket uppgivna tekniska livslängd som endast sträcker sig till år 2150 (TRV ärendenummer 2015/75002, dokumentdatum , sid.7). Skansen Lejonet tecknad 1689 av prins Karl (den blivande Karl XII, nästan 7 år). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 59(66)

60 De taktiskt/stridstekniskt förutsättningarna på Gullberget, som framgår så tydligt i teckningen, skulle helt förvrängas om Trafikverket tillåts bygga järnvägsschakt och konstgjord ås ungefär där teckningen daterats. Som statligt byggnadsminnesmärke skall Skansen Lejonet skyddas, ej blott vad gäller själva byggnaden utan även dess omgivning. I skyddsföreskrifterna heter det bl. a. Området runt byggnaden får inte ytterligare bebyggas och skall vårdas och underhållas så att områdets karaktär bibehålles (Tyréns 2014: Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 24). Betydelsen av denna skyddsföreskrift framgår av ovan lämnade redovisning av de stridstekniska förutsättningarna på Gullberget från 1300-talets början genom den svenska stormaktstiden. Varken ett öppet eller ett övertäckt järnvägsschakt vid Skansen Lejonet kan godtagas. Ett järnvägs-tunnelprojekt med en tidshorisont på år får inte ödelägga en mer än 700 år gammal kulturhistorisk miljö, unikt belägen mitt inne i Sveriges näst största stad och som saknar motstycke i Europa (Tyrens 2014: Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken, sid ). 8. LÄNSRESIDENSET SOM MARKÖR I SVENSK HISTORIA Länsresidenset uppfördes i mitten av 1600-talet av fältmarskalken Lennart Torstensson, en av Sveriges främsta okrönta fältherrar. Av det tjugotalet stadspalats som finns i Sverige är Länsresidenset det enda utanför Stockholm. I Länsresidenset finns väl bevarade tidstypiska takmålningar och kryssvalv. I Länsresidenset residerade Karl X Gustaf i början av år 1660 då en riksdag kallats till Göteborg. med anledning av pågående krig med Danmark, Nederländerna, Polen, Ryssland, den Tysk-romerske kejsaren i Wien och två furstar i Tyskland samt Spanien. Sedan kungen ådragit sig en lunginflammation under inspektion av Nya Elfsborg avled han den 13 februari 1660 i Länsresidenset. Länsresidensets första decennier sammanfaller med den tidsepok då Sverige hade sin största geo-grafiska utbredning någonsin och då vårt land spelade en avgörande roll i Europas historia. Byggnaden är starkt förknippad med två av de personer som under dessa år stod i landets ledning och vars insatser hörde till de mest betydelsefulla för händelseutvecklingen. Lennart Torstensson ledde de militära operationer i kriget med Danmark som gav segerfreden i Brömsebro Sverige erhöll som bestående vinster Jämtland, Härjedalen och Gotland samt som pant för freden Halland på 30 år. I ett av rummen i Länsresidensets fasad mot Stora hamnkanalen avled Karl X Gustaf. Byggnaden får irreversibla skador av Västlänken. Under huvuddelen av Trettioåriga krigets slutskede befäste och vidgade Lennart Torstensson den svenska maktställningen i Trettioåriga kriget. Karl X Gustaf genomförde Tåget över Bält, den kanske mest spektakulära svenska militära operationen någonsin. Den slutade med freden i Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 60(66)

61 Roskilde Karl X Gustaf vann bestående i Roskilde åt Sverige Skåne, Bohuslän, Blekinge och Halland för evigt. Länsresidenset är således mycket mer än Göteborgs äldsta bostadshus och Sveriges enda stadspalats utanför Stockholm det är en unik markör i svensk historia. 9. SAMMANFATTNING Västlänken är ett järnvägsprojekt med en livslängd på ett enda sekel och några decennier. Vi vet idag ingenting om hur samhället ser ut år 2150 då Västlänkens tekniska livstid är till ända. Inte heller vet vi något om mönstren är för människors resor då. Och vi vet inte vilka trafikmedel som står till buds. Det är meningslöst att ens spekulera om Västlänken vid den tiden erbjuder ekonomiskt motiverbara transporter eller om den då redan avvecklats. Men vi vet att riskerna med Västlänken, om den får byggas, kommer att medföra stora och i betydande omfattning även mycket stora irreversibla skador på den historiska kulturmiljön i Göteborg. Detta uttrycks i Trafikverkets ansökan och i andra handlingar som en motsättning mellan två riks-intressen: behovet av transporter i en relativt nära framtid och bevarandet av en historisk kultur-miljö. Att Trafikverket suboptimerar genom att förespråka byggandet av Västlänken, ett högrisk-projekt, är uppenbart. Den historiska kulturmiljö som hotas av Västlänken illustrerar och bidrar till förståelsen för det kanske mest dynamiska och avgörande tidsskedet i Sveriges historia stormaktstiden då vårt land erhöll sina naturliga geografiska avgränsningar och då vårt land inträdde i de nya internationella handelsrelationer som upptäckterna av sjövägarna till Amerika och Fjärran Östern givit upphov till. Denna historiska kulturmiljö Göteborgs centrala delar och Skansen Lejonet har unika värden, till delar utan motstycke ej blott i Sverige utan även i ett internationellt perspektiv. Besökare från andra länder som hårt drabbats av förstörelsen av deras månghundraåriga kulturminnen under andra världskriget frågade sig många gånger, när de såg det rivningsraseri som ägde rum i svenska stadskärnor i mitten av förra århundradet, varför vi svenskar frivilligt förstörde våra gamla miljöer. Nu hotas den ännu gott bevarade kärnan i en svensk stad, Göteborg, av en järnvägstunnel med omstridd och oklar nytta på samma sätt som de under förra seklet förstörda stadsmiljöerna i vårt land. Västlänken är inte en självklar lösning för dagens, ej ens för det närmaste halvseklets krav på ända-målsenliga persontransporter inom samt till och från Göteborg. Trafikverkets föregångare Banverket avvisade den järnvägsslinga som Västlänken är. Flera alternativ till Västlänken har presenterats men alla har förkastats av lokalpolitiker och Trafikverket, ej sällan på ett så bryskt och ofullständigt sätt att många göteborgare finner sig höra maktspråk istället för sakliga argument. Västlänkens perspektiv är år, ett i jämförelse med åldern hos de kulturmiljövärden som denna järnvägsslinga kommer att rasera mycket kort perspektiv. Medborgarnas underliggande oro och fråga kan sammanfattningsvis uttryckas på följande sätt: Västlänken medför omfattande ingrepp i det inre av Göteborg, vårt lands till storleken andra stad med för såväl Sverige som Norden unika lämningar från äldre tider. Ingen vet idag hur framtidens teknik kan levandegöra de lämningar som idag av Västlänken hotas att för evigt förstöras. Ingen kan idag med säkerhet säga hur våra arvtagare i framtiden värderar de av Västlänken hotade lämningarna. Lämningarna är i flera fall byggnadsminnesskyddade och har status som riksintresse. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 61(66)

62 Även Västsvenska paketet där Västlänken ingår är ett riksintresse. Västlänkens tekniska livslängd sträcker sig emellertid enligt Trafikverket endast till år 2150 och måste därför ses som en, om än ej helt kort, parentes i vårt lands historia. Fornlämningar och statliga byggnadsminnen är däremot inga parenteser i Sveriges historia. De länkar samman forntid och framtid på ett kraftfullare och för kom-mande generationer mer värdefullt sätt än vad någonsin en spårtunnel kan göra. Den allvarliga frågan lyder: Med vad rätt kan 2010-talets svenska beslutsfattare tillåta sig att åstadkomma irreversibla skador på miljön i Göteborg, på dess unika historiska minnesmärken och på de naturvärden som finns i stadens parker för att bygga en järnvägsslinga vars nytta är oklar och innan andra alternativ utvärderats på ett seriöst och professionellt sätt? Det är, mot bakgrund av medborgarnas oro, varken seriöst eller professionellt att föreslå järnvägsplanen Västlänken utan att på ett likvärdigt sätt redovisa andra lösningar till det transportarbete som Västlänken avses lämna. Götiska Förbundet finner att det inte är rimligt att en investering som Västlänken med ett i historiskt perspektiv så kort driftstid som år skall tillåtas åstadkomma oåterkalleliga skador på den historiska kultur- och naturmiljön i Göteborg, särskilt som alternativa lösningar inte har prövats. Götiska Förbundet avvisar Järnvägsplanen Västlänken. 10. BEVISNING Som bevis för ovanstående anföres i dess helhet Tyrens Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken, järnvägstunneln, slutversion daterade som är beställd och publicerad av Göteborgs stads stadsbyggnadskontor. (Se även Bilaga 5 i denna överklagan) Ett urval citat ut ovan nämnda handling återfinnes ovan men hela handlingen åberopas som bevis enär den nära nog sida för sida redovisar de negativa konsekvenserna av Västlänken. Som ett sammanfattande exempel kan följande nämnas (sid. 26): Erik Dahlbergs arbete med att förstärka fästningen Göteborg på 1680-talet gjorde Göteborg till en av Europas starkast befästa städer där Skansen Lejonet och Kronan ingick som viktiga delar. Stentornet är oförändrat sedan det färdigställdes på 1690-talet och bär ett stort byggnadshistoriskt och fortifikationshistoriskt värde. Byggnaden har en sluten och symmetrisk form och försvarstekniskt kunde skansen försvara sig med samma kraft åt alla håll. Tillsammans med Skansen Kronan är tornet det bäst bevarade försvarsverket på den en gång i tiden så mäktiga fästningen Göteborg. Skansen Lejonet och Kronan är exempel på s.k. satellitfästningar, isolerade, mindre fästningar som haft till uppgift att försvara en bakomliggande huvudfästning (d.v.s. Göteborg) och det finns få eller inga liknande fästningsbyggnader bevarade i Europa. Som bevis framlägges även Trafikverkets beslut, daterat avseende Fastställelse av järnvägsplan för Västlänken, Göteborgs och Mölndals kommuner, Västra Götalands län. På ytterst få ställen lämnas i Trafikverkets beslut konkreta uppgifter om hur man avser bemästra de skador och andra problem som Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 62(66)

63 Västlänken, dess byggande och drift, åstadkommer på den historiska kultur- och naturmiljön i Göteborg. Inte med en enda faktaunderbyggd uppgift visar Trafikverket någon samhällsekonomisk nytta med Västlänken. I klar och nästan provocerande motsats till Tyrens Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken, järnvägstunneln skriver Trafikverket på sid. 6 i sin ansökan Den sammanlagda påverkan utifrån hela riksintresset och dess värden, med Västlänkens bestående påverkan, bedöms enligt den sökande innebära en måttlig konsekvens för riksintresset Göteborgs innerstad. Måttlig konsekvens kan i detta sammanhang innebära att Skansen Lejonet raseras helt eller delvis. Trafikverket har inte redovisat någon plan för hur ett eventuellt återuppbyggande av Skansen Lejonet kan ske till ursprunglig gestaltning. Detta gäller även Länsresidenset. Kommentar: Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet. Kapaciteten för passerande godståg i Olskroken är begränsad. Sedan slutet av 1990-talet har problemen i järnvägssystemet i och kring Göteborg blivit tydliga allt eftersom man närmat sig gränsen för vad systemet klarar av. Störningar med stora förseningar i järnvägstrafiken som följd är vanliga. Den kraftigt ökade godstrafiken är hänvisad till tider på dygnet då det finns utrymme på spåren. Bristen på spårkapacitet är ett hinder för att utveckla regional tågtrafik. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning genom Olskroken kräver stora förändringar av befintligt spårsystem. Detta fordras för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. För att kunna utveckla, förbättra och öka tågtrafiken för både gods- och människor behövs ökad spårkapacitet. Riksintresset för kommunikation omfattar Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborg kombiterminal och Göteborg norra godsbangård), befintlig järnväg inom Olskrokens bangård samt den planerade järnvägssträckningen för Västlänken och för hamnbanan. I detaljplanen vägs det allmänna intresset för kommunikation emot övriga användningar av marken. Genom att planens genomförande sammanfaller tidsmässigt med andra infrastruktursatsningar i området finns möjlighet till ännu större vinster för det allmänna intresset. Detaljplanen för Olskroken omfattas av riksintresse för kommunikationer. Det befintliga järnvägsnätet mot Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborgs kombiterminal och Göteborg Norra godsbangård), vägarna E6/E20, E45 och väg 40 är av riksintresse för kommunikationer. Västlänkens förlängning genom Olskrokens bangård är i egenskap av planerad järnväg också utpekad som riksintresse. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefulla kvaliteter. Andra närliggande kulturhistoriska miljöer/byggnadsverk är det riksintressanta området för kulturmiljövården Västra Bagaregården, samt försvarsanläggningen Skansen Lejonet från 1600-talet. Skansen Lejonet på Gullberget är ett viktigt landmärke som också är statligt byggnadsminne och ligger utanför detaljplan för Olskroken. Dessa riksintressen ligger utanför detaljplan för Olskroken och har beaktats i detaljplan för järnvägstunneln Västlänken mellan Gullbergsvass och Almedal Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 63(66)

64 Järnvägsbron över E6 omfattas av järnvägsplan för Västlänken och inte av järnvägsplan för Olskroken planskildhet. På E6:an mellan Tingstadstunneln och järnvägsviadukten från Gårdatunneln, en sträcka på ca 850 m, finns ett stort antal befintliga broar som alla är låga broar med stöd i mitten av E6:an. De nya broarna över Gullbergsån och väg E6 kommer att vara låga betongbroar som liknar befintliga broar. De skall inte påverka Skansen Lejonets funktion som landmärke eller dess kulturhistoriska värden på ett negativt sätt, och skall heller inte dominera över andra landmärken i staden. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Revideringar Planförslaget har reviderats och revideringar är redovisade i början av Granskningsutlåtandet. Revideringen innebär små ändringar på plankartan och planbeskrivningen. Berörda fastighetsägare har informerats om revideringen. Eftersom revideringen inte innebär någon väsentlig ändring av förslaget erfordras inte någon ny granskning/utställning. Fredric Norrå Planchef Emir Aganovic Projektledare Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 64(66)

65 Bilaga 1 - Lista över samrådskrets Kommunala nämnder och bolag med flera Fastighetsnämnden Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi GothNet AB Göteborg Energi Nät AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stads Parkerings AB Idrotts- och föreningsnämnden Kretslopp och Vatten Kulturnämnden Lokalnämnden Miljö- och klimatnämnden Namnberedningen Park- och naturnämnden Räddningstjänsten Storgöteborg Stadsdelsnämnden i Centrum Stadsdelsnämnden i Örgryte-Härlanda Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg Stadsledningskontoret Lokalsekretariatet Trafiknämnden Utbildningsnämnden Statliga och regionala myndigheter med flera Business Region Göteborg AB Göteborgsregionen (GR) Lantmäterimyndigheten Länsordningspolisen Länsstyrelsen PostNord Produktion VO Göteborg (fd.posten AB) Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Sjöfartsverket Skanova Nätplanering D3N Svenska Kraftnät Swedavia AB Statens geotekniska institut Trafikverket Vattenfall Eldistribution AB Västtrafik AB Sakägare Utsänt enligt fastighetsförteckningen Brf Övre Olskroksgatan 20, Göteborg Castellum AB, Göteborg Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 2(66)

66 Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende Hyresgästfören. Region V Sverige Grannkommuner Partille kommun Övriga Akademiska Hus Ellevio Göteborgs Kyrkonämnd Göteborgs spårvägar Handikappfören. Samarbetsorgan Higab Jernhusen AB, Region Väst Naturskyddsfören.i Gbg Swedegas Svensk Handel Tillgänglighetsrådgivare Västfastigheter, Distrikt Göteborg Boende på Andra Långgatan 63, Göteborg Gårdagruppen, c/o Pyramiden Ark Bohusgatan 15, Göteborg Boende på Anders Mattssonsgatan 17, Göteborg Boende på Prinsgatan 10A, Göteborg Götiska Förbundet, Nicks väg 11, Torslanda Bilaga 2 - Länsstyrelsen Västra Götalands läns yttrande Separat pdf efter granskningsutlåtande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 3(66)

67 Yttrande Diarienummer Sida 1(3) Samhällsbyggnadsenheten Anna Hendén Planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Granskningsyttrande över detaljplan för utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborgs Stad, Västra Götalands län Handlingar daterade för samråd enligt 5 kap 22 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att det finns risk för att planen inte kan accepteras och att den därför kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt med avseende på kombiterminalen i Gullbergsvass och Natura 2000-området Säveån. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att strandskydd kommer att inträda på platsen när gällande plan upphävs, vilket vi också framförde i vårt senaste samrådsyttrande (den 10 februari 2017). Vi ser i plankartan att Göteborgs Stad avser att upphäva strandskydd i planen på ytor markerade med bestämmelse a2. Avseende yta med naturmark vid Gullbergsåns strand närmast Säveån i norra delen av planområdet har kommunen inte motiverat varför strandskydd behöver upphävas. Länsstyrelsen anser att ett upphävande inte är motiverat och att området ska vara tillgängligt för allmänheten som allmän platsmark natur. Länsstyrelsen bedömer att särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt 18 miljöbalken saknas. Vi bedömer därför att bestämmelsen a2 på denna plats i plankartan behöver tas bort. Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se