Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida.

Transkript

1 1/8 Plats och tid Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs, kl. 18:00-22:20 med ajournering kl. 21:10-21:30 Paragrafer 162 Beslutande Se deltagarlista på nästa sida. Närvarande ersättare Se deltagarlista på nästa sida. Övriga deltagande Se deltagarlista på nästa sida. Utses att justera Håkan Bertilsson (STRP) med Emma Boy (SD) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunhuset, Underskrifter Sekreterare... Evelina Fransson Ordförande... Maria Antropowa Ehrnfelt (M) Organ Justerande... Håkan Bertilsson (STRP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat, justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Utbildningskontoret Underskrift... Evelina Fransson

2 2/8 Deltagarlista Beslutande Maria Antropowa Ehrnfeldt (M) Mari-Anne Törnblom (M) Bibbi von Scheele (M) Torbjörn Johansson (S) Wailith Edstein (S) Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S) Pia Steensland (KD) Håkan Bertilsson (STRP) Lena Scharp Sandegren (MP) Emma Boy (SD) Tjänstgörande ersättare Sandra Blanksvärd (V) Notering Ersättare för Vakant (MFP) Ersättare Per Hildebrand (M) Kenneth Larsson (M) Cathrine Haglund (S) Lena Rundberg (C) Tiina Ihatsu Harder (L) Rose-Marie Söderlund (SD) Övriga Tony Lööw, utbildningschef Katarina Holmsten, verksamhetschef grundskolan Carina Lindqvist, verksamhetschef förskolan Marie Green, controller Evelina Fransson, sekreterare Jessica Sundqvist, registrator Stefan Behrnetz, revisor Johan Dunér, Lärarnas Riksförbund Charlotta Bergquist, Lärarförbundet Antal åhörare: 20 Justerandes sign

3 3/8 BUN 162 Dnr BUN/2017: Skolstruktur för inkluderande lärmiljö Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. uppdra till barn- och utbildningsnämnden att påbörja och genomföra förslag 2 enligt rapport Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, Uppdraget ska vara genomfört i sin helhet i inför höstterminen beslutar, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, även för egen del att 2. uppdra åt förvaltningen att påbörja arbete att inta en skolstruktur i linje med standardskola för att få ut mest effekt av satsade skattemedel, 3. uppdra åt förvaltningen att ta fram ett lokalfunktionsprogram, 4. de medel som utgör minskade lokalkostnader i sin helhet ska användas till att öka den socioekonomiska omfördelningen i grundskolan, 5. paragrafen justeras omedelbart. Yrkanden Lena Scharp Sandegren (MP), Sandra Blanksvärd (V) och Pia Steensland (KD) yrkar i första hand på återremiss med motivering som framgår av bilaga 1. Wailith Edstein (S), Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S), Håkan Bertilsson (STRP), Mari-Anne Törnblom (M) Maria Antropowa Ehrnfelt (M), Torbjörn Johansson (S) och Bibbi von Scheele (M) yrkar bifall till liggande förslag. Lena Scharp Sandegren (MP), Sandra Blanksvärd (V) och Pia Steensland (KD) yrkar i andra hand på avslag till liggande förslag med samma motivering som framgår av återremissyrkandet. Emma Boy (SD) yrkar avslag på liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om ärendet kan avgöras idag eller ska återremitteras och finner att ärendet kan avgöras idag. Ordförande fortsätter att ställa fråga om Justerandes sign

4 4/8 nämnden ska bifalla eller avslå liggande förslag och finner att nämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Votering Pia Steensland (KD) begär votering och följande voteringsproposition godkänns: Den som röstar att liggande förslag ska bifallas röstar JA och den som röstar att liggande förslag ska avslås röstar NEJ. Omröstning genomförs genom upprop och följande röster avges: Bibbi von Scheele (M), Mari-Anne Törnblom (M), Torbjörn Johansson (S), Wailith Edstein (S), Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S) Håkan Bertilsson (STRP) och Maria Antropowa Ehrnfelt (M) röstar JA. Pia Steensland (KD), Lena Scharp Sandegren (MP), Sandra Blanksvärd (V) och Emma Boy (SD) röstar NEJ. Med 7 JA och 4 NEJ finner ordföranden att nämnden beslutar att besluta i enlighet med liggande förslag. Reservation Lena Scharp Sandegren (MP), Sandra Blanksvärd (V) och Pia Steensland (KD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till motiveringen i bilaga 1. Emma Boy (SD) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Lena Rundberg (C) begär att få en anteckning till protokollet som framgår av bilaga 2. Håkan Bertilsson (STRP) begär att få en anteckning till protokollet som framgår av bilaga 3. Tiina Ihatsu Harder (L) begär att få en anteckning till protokollet som framgår av bilaga 4. Beskrivning av ärendet Skolverket skriver i sin senaste lägesbedömning (2017) om vikten av en skola som möter varje elevs förutsättningar. I en sådan skola anpassas undervisningen efter elevers olika behov och särskilt stöd kan erbjudas. I den skolan samarbetar elevhälsan och den pedagogiska personalen för att skapa en lärmiljö som möjliggör för elever att känna sig inkluderade. Kommunens långsiktiga ekonomiska plan (15 år) visar att kommunen kommer ha kostnader som överstiger intäkterna med närmare 500 miljoner kronor, om inte åtgärder vidtas. Analyser visar att en viktig strategi är att frigöra medel, vilka idag är bundna i lokaler, hyror och driftkostnader. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2017, att under hösten 2017 genomföra tre angränsande utredningar kring: Justerandes sign

5 5/8 a) koncernstruktur b) skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, (tillsammans med barnoch utbildningsnämnden) c) Campus/Thomaskomplexet Uppdraget bestod i att utreda hur en effektivare skolstruktur kan finansiera en inkluderande lärmiljö, som ger alla barn och elever möjligheten att nå målen. Med en effektiv skolstruktur menas, i detta sammanhang, att avsatta medel till största delen ska hamna där de får bäst effekt kopplat till elevers lärande. I en utredning konstaterade konsultföretaget KPMG att det är administrativa uppgifter som upptar rektors tid. Då rektor är ansvarig för att ordna en inkluderande lärmiljö är det problematiskt om man anser att man inte hinner med det pedagogiska ledarskapet. Intressentfokus har varit en uttalad viktig del i utredningen och dess insamlingsfas. Därför genomfördes en rad dialoger på bred front under utredningen. Fokus låg på kärnfrågan, hur vi kan skapa den allra bästa skolan för alla elever i Strängnäs kommun. Närmare 500 samtalsdukar har scannats in och 267 responser via webbformuläret har inkommit. Därtill har ett antal e-postmeddelanden och dokument från olika intressenter kring frågorna om inkluderande lärmiljö, skolstruktur med mera inkommit. Fler vuxna i skolan, bättre fysiska miljöer, datorer även i lägre åldrar, mindre klasser, ökad elevhälsa, behörig personal etc., är saker som lyfts fram i intressentdialogerna. Vart och ett av dessa områden medför kostnader och behöver finansieras. Allt som lyfts fram i dialogerna handlar inte om kostnadsdrivande fenomen. Värdegrundsfrågor som bemötande och synen på uppdrag och elever handlar om att reflektera över förhållningssättet i skolan. Det är tveklöst så att bättre förutsättningar kan åstadkomma mycket, men utan att samtidigt reflektera över hur förhållningssätt, hur man kan tänka nytt/annorlunda runt organisering och reflektera över hur undervisning genomförs, så kommer inte full effekt att uppstå. Förslagen att barn- och utbildningsnämnden påbörjar att inta en skolstruktur i linje med standardskola, för att få ut mest effekt av satsade skattemedel att barn- och utbildningsnämnden beslutar om att ta fram ett lokalfunktionsprogram Förslag 1 Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Fogdö skola ska upphöra. Justerandes sign

6 6/8 Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Härad skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Länna skola ska upphöra. Verksamheten i grundskolans årskurs 7-9 vid Stallarholmsskolan ska upphöra. Förslag 2 Förslaget bygger på att Paulinska skolan kan ta över de lokaler i bottenplanet av skolan, vilka nu nyttjas av socialkontorets verksamheter. Förslaget innebär att: Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Fogdö skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Härad skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Länna skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Tosteröskolan ska upphöra. Verksamheten i grundskolans årskurs 7-9 vid Stallarholmsskolan ska upphöra. Verksamheten vid grundskolans årskurs 7-9 vid Karinslundsskolan ska upphöra. Verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem ska påbörjas vid Karinslundsskolan. Nuvarnade verksamhet i grundskolans årskurs 4-6, samt fritidshem för motsvarande åldrar bibehålls. Förslag 3 Förslaget ska ses som en tänkbar utveckling bort mot Ytterligare skola i Mariefred-Läggesta bedöms behöva byggas för att möta den prognostiserad tillväxten. Om denna skola omfattar årskurserna 7-9, så kan den ta emot alla anvisade elever från Mariefred, Åker och Stallarholmen, som då ställer om till årskurs F-6 skolor, vilket möjliggör antingen ytterligare minskning av lokalytor alternativt säkerställer möjligheten att ta emot prognostiserade tillväxtern för lång tid framöver. På liknande sätt behöver ytterligare en skola i Strängnäs ordnas för att möta prognostiserad tillväxt främst avseende F-6 och då ställa om Paulinska skolan till en 7-9 skola, alternativt till en F-6 skola och göra den nya skolan till årskurs 7-9. Det förslag som nu ligger baseras på förslag 2 då detta beöms leda till större möjligheter att omfördela kostnader från lokaler till undervisning och lärverktyg. Det är också det förslag som mest liknar de strukturer som utgör en standardskola. Justerandes sign

7 7/8 Förslaget bör vara genomfört inför höstterminen Barn- och utbildingsnämnden kommer under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt förslag att besluta hur genomförandet av förslag 2 kommer att gå till. Nämnden kommer även att återkomma till frågan huruvida förvaltningen ytterligare ska utreda förutsättningarna att genomföra förslag 3. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Skolor som är kvar och tar emot elever från de skolor som läggs ned kommer att få resursförstärkning genom att elevpengen från dessa elever förstärker skolans budget med sammanlagt tkr. Det ger en möjlighet till rektor att nyttja medlen för att ytterligare anställa fler lärare och/eller stärka elevhälsan. Lokalkostnaden inklusive lokalbidrag till fristående grundskolor kommer i förslaget att minska med cirka 7391 tkr. Viss ökning av lokalkostnaderna, cirka 630 tkr, blir nödvändig på Paulinska skolan. Fler barn kommer att åka skolskjuts. Då de flesta skolor som berörs är landsbygdsskolor, så förekommer redan skolskjuts i viss utsträckning. Kostnaden bedöms öka 1,1-1,6 mkr. Förslaget innebär att de medel som blir kvar i barn- och utbildningsnämndens budget på grund av minskade lokalkostnader ska användas till socioekonomisk omfördelning till de grundskolor som har det största behoven. Övriga konsekvenser har vid beredningen av beslutet har vid tagit in och särskilt beaktat barns åsikter. har även särskilt beaktat vilka konsekvenser beslutet får för barn. Vid en sammanvägd bedömning är konsekvenserna inte så omfattande att det skulle strida mot barnets bästa att fatta beslut om föreslagna förändringar. Däremot bör det som framkommit av barnkonsekvensanalysen beaktas när förslag om hur beslutet ska genomföras tas fram för att utvärdera vilka kompenserande åtgärder som bör vidtas. Uppföljning Skolstrukturförändringen kommer att följas upp inom ramen för barn- och utbildningsnämndens löpande månads-, delårs- och årsrapporter. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, reviderad Rapport, Skolstruktur för inkluderande lärmiljö - Så skapar vi den bästa skolan för alla elever, reviderad Rapport, Komplettering till Skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, Justerandes sign

8 8/8 Bilaga, Synpunkter från Strängnäs kommuns ungdomsråd om Skolstrukturutredningen, Bilaga, Synpunkter Fogdö skolas elevråd, Bilaga, Synpunkter Sallarholmsskolans elevråd, Bilaga, Synpunkter Lännaskolans elever årkurs 2-3, Bilaga, Synpunkter Härads skolas elever årskurs 2-3, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Justerandes sign

9 BUN Ärende 5. Skolstruktur för inkluderande lärmiljö Dnr BUN/2017: Återremissyrkande: Vi yrkar på en återremiss av ärendet då vi anser att följande konsekvenser avseende läromiljön, ekonomin, trygga skolvägar och friskolornas situation inte är klarlagda i det framställda förslaget till beslut: Vilken lärartäthet (angivet i antal elever/lärare) förväntas uppnås i de olika kommunala skolorna efter omorganisationen jämfört med idag? Hur förväntas klasstorlekarna (angivet i antal elever/klass) påverkas i de olika kommunala skolorna efter omorganisationen jämfört med idag? Hur ska det säkras att särskolans elever får möjlighet till spontan social interaktion med grundskolans elever i samma ålder under exempelvis raster och måltider? Förlaget skapar en obalans i stadieindelningen i kommunen (F-3, F-6, 4-9 och F-9). Hur bedöms detta påverka skolvalsprocessen och friskolornas organisering? Hur påverkas de kommunala skolorna (avseende ekonomi och lokalutnyttjande) om friskolorna tvingas anpassa/utöka sin stadieindelning? Hur kommer varje enskild friskolas totala verksamhetsbudget (ersättningen från kommunen) påverkas (angivet i kronor) jämfört med före omorganisationen förutsatt att de bibehåller samma elevantal och stadieindelning som idag? Vilka specifika lokalomställningar behöver göras på respektive mottagande skola för att säkerställa en tillfredställande miljö för personal och elever? Hur stora blir de totala lokalomställningskostnaderna och hur påverkar omställningarna hyresnivån för respektive mottagande skola? Vilket underlag finns för den uppskattade kostnaden för abonnerade bussar? I vilken utsträckning kommer skolskjuts i form av taxi att behöva utökas och hur påverkar det totalkostnaden för skolskjuts? Hur ska en säker skolväg tryggas för samtliga, men framför allt eleverna i åk F- 3? Hur mycket beräknas det totala stödet (angivet i kronor) till barn med särskilda behov kunna ökas efter omorganisation jämfört med idag? Hur mycket beräknas själva omorganisationen kosta i form av merarbete och ökade utgifter? Hur stora ekonomiska resurser beräknas omfördelas från lokaler till \\~I\ pedagogisk verksamhet efter avräkning av kostnader för lokalomställning och _ ökade kostnader för skolskjuts (angivet i kronor per år). ~, Hur kommer friskolornas ekonomi påverkas när "de medel som utgör ~ minskade lokalkostnader i sin helhet ska användas till att öka den /.- socioekonomiska omfördelningen i grundskolan"? Vilken kvalitet bedöms läromiljön ha på varje enskild landsbygdsskola (Länna, Fogdö och Härad) idag? enlighet Hur ser resultatet med rekommendationerna ut av en t... ör. d. ju. p. a. d från.. bar.. nko. Skolverket? nsekvens. analy~ i ;7 / it~ ;: ~.h r I l~lw.1..,c... 1 ;-d/ _),~ / ~ I! r Vi-\_./ L--' HP,_.,'v l " gon~ 1>1tu1Jt~v~ V j~ '1de,.'J 1--c.._ l1a- 5TReJ//) 1.,1/,(IIJ) ID S,.,_, ht'j7 'f'(_.

10 ' ' Protokollsanteckning ärendet Skolstruktur Yrkande: 1. Avslag liggande förslag 2. Låt nuvarande skolorganisation kvarstå oförändrad 3. Uppdra till samtliga nämnder att gemensamt utreda vad förlusten av landsbygdsskolorna betyder för kommunen som helhet, framtida tillväxt och inflyttning av bland annat barnfamiljer då det finns flera områden runt de berörda skolorna som är utpekade tillväxtnoder. Samt ta upp nya diskussioner om innebörden av kvalite i skolan och hur kommunen ska uppnå det. Reservation: Centerpartiet reserverar sig mot liggande förslag på följande grunder: 1. Utredningsmaterialet är inte komplett och behöver kompletteras utifrån ett antal frågeställningar 2. Förslaget tar inte alls hänsyn till kommunens totala ekonomi, då detta förslag inte påvisar någon konkret ekonomisk besparing som kan användas till ökade insatser i skolans kvalitetsarbete, alla förväntade kostnader för genomförandet är inte redovisade 3. Förslaget saknar hållbarhetsperspektiv. 4. Den barnkonsekvensanalys som är genomförd uppfyller inte FN:s direktiv i barnkonventionen. From januari 2018 blir denna konvention dessutom lag i Sverige. 5. Det finns inga utredningar enligt Skolverket som stödjer att större skolenheter har en större måluppfyllelse Lena Rundberg ~,i Centerpartiet 1//4 Det ska vara möjligt att leva och bo i hela kommunen!

11 Särskilt yttrande. Ärende 4, BUN/2017:176.. När min son, efter 9 år i skolan, frågade mig, - Pappa, har jag gått i Sveriges bästa skola? Då kunde jag kunna svara honom, - Ja min son, du har gått i en av de bästa skolorna. Kunde jag svara honom så idag? Nej, det kan jag inte. Vi har idag en av Sveriges sämsta kommunala skolor. Plats 266 av 290 i öppna jämförelser. Med en nedåtgående trend. Ingen av oss här i Strängnäs kommun vill ha dåliga skolor. Vi vill ge våra barn det bästa vi kan. Vad kan vara bättre än att få ge dem den bästa av utbildningar. Jag ville ge mitt barn den bästa av skolor. För då vet jag att min son kommer att kunna ta hand om sig själv, sin familj men även ta hand om mig när jag bli gammal och därmed vårt välfärdssamhälle. Detta är jag övertygad om att vi alla vill. Därför gav vi uppdraget till utbildningskontoret att utreda hur vi ska få Sveriges bästa grundskola. Strängnäs kommun hade en gång mycket bra skolor. Nu brottats de med sin kvalitet. I takt med att våra friskolors tillväxt har de kommunala skolorna fått det allt svårare. Det beror främst på att de kommunala skolornas organisation inte har förändrats, undantaget Långbergsskolan, vilket har lett till en utarmning av resurserna. Resurserna sprids ut över alla skolor vilket leder till att det blir för lite för alla. Den förste som pekade på detta samband var utbildningschefen Rolf Brunell. Rolf, som kom från en lång karriär i Eskilstuna, beskrev detta i ett dokument som den påföljande utbildningschefen Arne Stade underströk, - för små skolor utarmar hela skolsystemet. Vilket i sin tur leder till att alla elever får en sämre utbildning. Själv kan jag, efter ett yrkesliv i skolan där jag varit allt från lärare, rektor och skolchef, bara hålla med vår utbildningschefs analys och förslag. Om två personer som kan skola delar samma bild. Hur ska man tolka det? Hur har det då kunnat bli så här fel? Är det friskolorna? Nej, är mitt bestämda svar. Att vi har friskolor stavas DREVDAGEN. Drevdagen är en liten ort i norra Dalarna. Två veckor innan skolstart beslutade kommunen att stänga skolan. Det blev ett ramaskri där, precis som här. Efter att mammor hungerstrejkat så vek sig den socialdemokratiska regeringen och tillät start av friskolan Drevdagen som ett föräldrakooperativ Genast så satte regeringen igång en utredning som ledde till FRISKOLEREFORMEN. Berett av socialdemokraterna och klubbat av alliansen. På vilket sätt berör detta oss idag? Jo, den svåra frågan var hur man skulle finansiera friskolorna. Uppdraget är att ge alla elever samma förutsättningar till en god utbildning. Det löstes genom att införa ett grundbelopp. Det som också kallas skolpeng/elevpeng och som innebär "ett lika stort ~~

12 Särskilt yttrande. Ärende 4, BUN/2017:176.. grundbelopp till eleven oavsett val av huvudman". När den svenska skolan sedan kommunaliserades blev detta ett bekymmer för kommunen då man blev tvungen att arbeta efter en kostnads- och intäktsmodell. Elevpengen blev en intäkt och lärarens lön blev en kostnad. Om inte intäkten motsvarar kostnaden så gör man en förlust och eftersom det är allas våra skattepengar så drabbar det ytterst våra plånböcker. Ett sätt att möte detta var att gå ihop i kluster. Flera skolor samlades under en huvudman vilket innebar att rikare skolor kunde ge till fattigare skolor. Då går helheten runt. Våra friskolor i kommunen ingår inte i något kluster utan är sina egna huvudmän. Därmed är de mycket känsliga för vikande intäkter och ökande kostnader. Lösningen är att öka antalet elever per klass. Detta leder i sin tur till att de kommunala skolorna förlorar elever och därmed intäkter. Systemet straffar små skolor och enskilda huvudmän. Utbildningschefens förslag säger att en liten skola har under 350 elever. Låt oss titta på Mariefredsskolan. Den har nästan 500 elever och kan därmed med sina elevpengsintäkter ge sina elever den bästa undervisningen. Likväl kan vi läsa om elever som skolan inte klarar av att ge den lagstadgade rätten till stöd i undervisningen. Varför? Jo, därför att eleverna på Mariefredsskolan måste dela med sig av sin elevpeng till eleverna i kommunens små skolor. En skola på 50 elever eller 200 elever har ingen chans i världen att med sina elevpengar kunna betala sina lärares löner. Man skulle kunna se detta som att man tar från de rika och ger till det fattiga. Men jag måste göra er besvikna för vad som händer är att man tar från de svaga och ger till de starka. Resultatet blir att elever med behov av särskilt stöd inte får den hjälp de behöver. Om man vill spetsa till det så kan man säga att barnen i de små skolorna konsumerar utbildning på alla andra elevers bekostnad. Kan man då inte rikta särskilda bidrag till de små skolorna? Skollagens resursfördelning, med bärighet på Drevdagen, gör detta omöjligt. Redan förra gången denna fråga var uppe så redovisades det som en omöjlighet. För om man skickar kronor (2 mkr) till Lännaskolans 15 elever i årskurs 1-3, så delas dessa kronor (2 mkr) ut per elev så blir det ca kronor extra i elevpeng per elev. Det skulle inte vara fel. Förstår vilken undervisning det skulle bli. Men så får vi inte göra enligt lagen. Om Lännaskolans elev får kronor mer så måste, i rättvisans namn, alla andra elever få lika mycket. Det skulle kosta oss skattebetalare kr (173 miljoner) extra årligen.

13 Särskilt yttrande. Ärende 4, BUN/2017:176.. Är det rimligt att satsa dessa pengar på så få elever? Vad tror ni den hårt yrkesarbetande familjen känner när skatten ökar? Eller vad säger farmor och farfar när deras äldrevård blir sämre? Men jag kan lova er att alla inom skolvärlden skulle jubla. Så slutsatsen blir att de kommunala skolorna måste klara sig på de elevpengsintäkter de har även om vi i oppositionen anser att elevpengen måste höjas. Men tilläggsbeloppet då, ropar någon. Ja visst. Tilläggsbeloppet med sitt socioekonomiska bidrag som vi själva bestämmer storleken på. Här kan vi skicka in massor med pengar till skolorna. Men åter igen måste jag göra er besvikna. Det socioekonomiska stödet riktar sig till skolor med socioekonomiskt svaga elever och där ingår inte landsbygdens skolor. Men visst kan socio hjälpa till på det hela och vi borde höja det stödet. Men hur kan vi medvetet sätta era barn i skolskjutsar med långa dagar som följd? Erkänner att det är ett problem. I den bästa av världar så skulle vi alla önska att skolan låg inom synhåll från bostaden. Jag är ledsen att kunna konstarera att det förblir ett önsketänkande. Inför årskurs 4 måste eleven ändå börja åka skolskjuts för att komma till skolan. Mina barn cyklade över en mil varje dag genom Strängnäs tätortstrafik. Man var alltid orolig. Stallarholmen är kommunens barnkammare. Det är där kommunens tillväxt av barn sker. Dessa barn måste få plats på förskola och senare en plats i skolan. Utbildningskontoret ser att Stallarholmsskolan kommer att bli överfull. Istället för att bygga en ny högstadieskola för kronor (250 miljoner kronor) så är det god ekonomisk hushållning för hela kommunens verksamhet, men även en god pedagogisk utveckling, att dessa 135 högstadieelever att få gå till en skola med ett större sammanhang. Jag tycker inte att 135 elever ska få en ny skola när jag vet att de får en bättre utbildning tillsammans med flera andra högstadieelever. En högstadieskola bör inte vara mindre än 350 elever och i östra kommundelen går nu 410 elever. Som gjort för en egen östlig högstadieskola. Slutligen så vill jag ägna några ord om det demokratiska uppdraget. Såsom folkvald, och det gäller endast de som sitter i fullmäktige, så har man att ta ansvar för hela kommunens verksamhet. Detta regleras också i en lag, kommunallagen. Ansvaret utövar man utifrån mandatet som prövas vart fjärde år. Tar man sitt uppdrag på allvar så ser man alltid till kommunens bästa. Att inte stödja utbildningskontorets förslag innebär, och tro mig då jag har erfarenheten, att kommunens grundskolor ger sig ut på en decennielång ökenvandring och där vi envist kommer att vara bland landets sämsta skolkommuner. Är de så vi vill ha det?

14 Särskilt yttrande. Ärende 4, BUN/2017:176.. När vår familj flyttade tillbaka till dessa trakter så kom vi från landsbygden utanför Växjö. 2 mil in till staden. Jag vet vad det innebär att bo på landet. Tro inget annat. Väl i Sträng näs ville vi tillbaka ut på landet. Vi hyrde en av flyglarna på Lindholm i Barva. Det kändes naturligt för mig då familjen kommer från gården Jonslunda i Ärla. Men det blev inte bra. Eskilstunas förskolor fungerade inte för våra barn. Jag vet hur det är att stångas med ovilliga tjänstemän och trångsynta politiker. Kanske därför som jag blev politiker själv. Vi flyttade tillbaka till Strängnäs därför vi värderade förskolan Grävlingens arbete med våra barn högre. Tiden på Grävlingen, fortsättningen på Långbergsskolan med avslutning av grundskolan på Asken, har gett mina barn så mycket gott. Detta är skälet, tillsammans med min erfarenhet från skolans värld, varför jag vill ge alla barn i Strängnäs kommun samma möjlighet som mina barn fick. ~ Håkan Bertilsson 2:e vice ordförande BUN Strängnäspartiet 4

15 Liberalerna Liberalerna i Strängnäs kommer inte att ställa sig bakom det förslag till skolstruktur i Strängnäs kommun som nu ska behandlas i flera politiska organ. Liberalerna är alltid beredda att ta ansvar men den utredning som ligger till grund för förslaget till beslut är långt ifrån fullständig. Det saknas konsekvensbeskrivningar av vad förslaget innebär för de berörda orterna och dessutom finns ingen koppling till den redan antagna Översiktsplanen säger Liberalernas representant i Barn- och utbildningsnämden Tiina lhatsu -Harder. Majoritetens förslag kommer att behandlas i den 28 november för att sedan gå vidare till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. I kommunfullmäktige kommer vi att rösta för en återremiss för att få en fullständigare genomlysning av förslaget. För mer information kontakta: Tiina lhatsu-harder Ersättare i Barn och Utbildningsnämden Margaretha Furustrand Gruppledare