APPENDIX. I detta nummer:

Transkript

1 APPENDIX I detta nummer: -Sexårigt program? 10 frågor till regeringens utredare Stefan Lindgren -Vad är en läkarassistent? -MSF Utlands kongress -Ensamjour utan bakjour? #2/2015

2 LEDARE Sommarlov? Vi hjälper dig med jobbet! Foto: Rickard Eriksson Teodor Svedung Wettervik, Förbundsordförande MSF, Det är maj och terminen börjar lida mot sitt slut. För egen del har våren inneburit en av läkarprogrammets kanske mest studietunga perioder fyllt med kirurgins långa, intensiva dagar på sjukhuset. Nu närmar sig sommaren med stormsteg och innebär en chans att vila ut och för många av oss även ett sommarjobb. Antagligen inom just hälso- och sjukvården. Har man valt att jobba inom vården tror jag att man kommer att lära sig mycket nyttigt att ta med sig i sin professionella utveckling som läkare. Som vårdbiträde eller undersköterska har man möjlighet att tillägna sig mycket av de mer praktiska aspekterna av vård och omsorg. Som läkarsekreterare får man insikt i den snåriga djungeln i våra kära journalsystem. Som sommarforskare får man förståelse för den medicinska vetenskapens olika aspekter och vad som ligger bakom det vi anser vara evidensbaserad medicin. Som läkarassistent får du möjlighet att utföra olika läkarsysslor liksom under VFU alltid under handledning men aldrig med medicinskt ansvar. Har du kommit långt i dina studier och passerat termin 9 har du möjlighet att pröva på det medicinska ansvaret och jobba som (ickeexaminerad) vikarierande underläkare. Under året kommer vi i MSF att jobba extra hårt med läkarstudentens koppling till arbetsmarknaden och din lön. Under sommaren kommer vi därför lägga extra krut på att ditt första steg in på arbetsmarknaden från student till medicinskt ansvarig vikarierande underläkare sker så smidigt och bekvämt för dig som möjligt, så att du kan känna dig trygg i din roll som läkare och utöva dina arbetsuppgifter med hög effektivitet och patientsäkerhet. Vi kommer därför hålla en paneldiskussion i Almedalen och diskutera introduktionsprogram och kollegialt stöd för den nyblivne vikarierande underläkaren med samhällets makthavare på sjukhus och landstingsnivå. Icke-examinerade vikarierande underläkare behövs för att kompetensförsörja vården på sommaren, men man måste ta hänsyn till att man är relativt oerfaren och emellanåt behöver stöd från mer erfarna kolleger. Vi tänker också driva opinion i media om din lön. Senast i fjol såg vi i vår löneenkät för icke-examinerade vikarierande underläkare att medianlönen var kr/månaden. Vi medger att medianlönen är acceptabel, men det är inte okej att hälften av alla vikarierande underläkare tjänar under den summan. Det medicinska ansvaret är tungt och ska ersättas rimligt. Sammantaget önskar jag er alla en fantastisk sommar och att ni får chans att uppleva lovets rogivande sötma och genom erfarenheter på arbetsmarknaden likaså får möjlighet att bygga vidare med bitarna som lägger pusslet och gör er till framtidens läkare. Vi i MSF lovar att göra vad vi kan för att ni ska få så bra förutsättningar som möjligt att göra detta. Appendix #02/ en medlemstidning från Medicine Studerandes Förbund MSF är en partipolitiskt obunden organisation för läkarstudenter och är en del av Läkarförbundet. Hör av dig om du vill bidra till Appendix! Layout och ansvarig utgivare: Victoria Jansson, Chefedaktör appendix.msf@gmail.com Omslagsbild: Illustration av Caroline Hotti MSF Kansli: Martina Bergström, Box 5610, Stockholm, martina.bergstrom@slf.se

3 MSF Utlands kongress i Budapest oktober 2015 MSF Utland bjuder in alla MSF medlemmar till sin årliga kongress den oktober, som i år har förflyttat sig till Ungerns vackra kulturhuvudstad Budapest, staden där öst möter väst. Budapest är hemort till 300 svenska utlandsstudenter, varav 100 studerar medicin men även veterinär-, psykologioch tandläkarstudenter finns här. Kongressen hålls på det fyrstjärniga hotellet Flamenco där varje deltagare blir inbokad i ett dubbelrum. Här kommer även föreläsningarna och banketten hållas och i biljettpriset ingår en fantastisk frukostbuffé, lunch lördag och söndag samt bankettmiddagen. Hotellet har relaxavdelning, gym och pool. Har man önskemål om vem man vill bo med fyller man i detta på anmälningsblanketten på ticnet. Biljetter släpps den 1 juni på Ticnet.se. Det finns ett begränsat antal platser, totalt 200 st, så först till kvarn! Resa till och från Budapest ansvarar var deltagare för själv. Vi rekommenderar att man försöker åka så sent som möjligt på söndagen. Kokostosca + palsternackskaka Varför vill du inte missa årets stora event? Kongressen inleds på fredagseftermiddagen med en rundvandring, ungefär klockan 16, genom Budapests historiska och kulturella gator. Kvällen kommer avslutas på hemlig destination med en välkomstfest där alla deltagare får chansen att mingla och lära känna varandra. Lördagen inleds med intressanta föreläsningar inom olika medicinska specialiteter, bland annat En Anestesiologs vardag med SLFs Ordförande Heidi Stensmyren. Ni hittar information om alla föreläsningar och föreläsare i vårt program, på hemsidan eller i vår Facebookgrupp inom kort. Arbetsmässan startar på lördagseftermiddagen och precis som förra året fortsätter den under söndagsförmiddagen. Så stressa inte för att hinna igenom alla borden på lördagen, det ni inte hinner då tar ni på söndagen. Under lunchen på söndagen kan du mingla med landstingen. I år har vi utökat både antalet deltagande landsting och sjukhus. Lördagskvällen avslutas med en underbar bankett i sedvanlig ordning. Det bjuds på en fyrarätters middag i Flamencos bankettsal. Det kommer självklart även bjudas på tal, sång och allt annat enligt svenska studenttraditioner, för vad vore en bankett utan underhållning? Varmt Välkommna! önskar, MSF Utlands Kongressgrupp Genom Maria Forssén Ordförande MSF Utland Biljett information! Biljett inklusive boende: Sommarpris 1250 kr (1 juni till 30 augusti) ord pris 1400 kr (31 aug 10 okt) Biljett utan boende: Sommarpris 650 kr (1 juni till 30 augusti) ord pris 750 kr (31 aug 10 okt) I priset ingår föreläsningar, banketten, boende på Flamenco, arbetsmarknadsmässa och mycket, mycket mer! appendix 02/2015 3

4 TEMA: ARBETE Ingen ensamjour utan en bakjour till hands I rapporten Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2014 som Läkarförbundet släppte i december 2014 kunde man läsa att cirka 50 procent av alla som vikarierat som läkare innan examen har gått ensamjourer på kvällar, nätter och helger. Med anledning av detta skrev MSF:s ordförande Teodor Svedung Wettervik och vice ordförande Frida Kareliusson en debattartikel i Läkartidningen (Läkartidningen 2014;111:DAH7). MSF:s ståndpunkt i frågan är att icke-examinerade inte ska behöva arbeta ensamma under dessa tider. Man ska kunna ha minst en legitimerad kollega på plats. Men eftersom verkligheten inte rimmar med MSF:s visioner och att så många icke-examinerade underläkare arbetar ensamma under sommaren, kan det som läkarstudent vara bra att veta hur lagstiftningen ser ut. Kortfattat kan man säga att man för att få arbeta som läkare i Sverige ska ha en läkarlegitimation eller ett särskilt förordnande. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare framgår att Den som genomgår medicinsk grundutbildning vid en svensk fakultet och har fullbordat studier till och med den nionde terminen med godkända kurser och prov får anställas med ett vikariatsförordnande under handledning. Om vikariatet avser ett ämne som den studerande genomgår efter den nionde terminen, krävs godkänd kurs och godkänt prov även i detta ämne. Även utlandsstudenter kan ansöka om särskilt förordnande. När man arbetar som läkare enligt detta förordnande har man samma yrkesansvar som när man är legitimerad. Man bär själv ansvaret för hur man fullföljer sina arbetsuppgifter och det är här bakjouren spelar en viktig roll. Det är dock så att det är vårdgivaren, det vill säga i de flesta fall landstingen, som är ansvarig för att vården organiseras patientsäkert. De är därför ansvariga för att verksamheten bemannas så att detta uppfylls. Om det är så att du under sommaren känner att det ansvar du har på arbetsplatsen överstiger din kompetens råder vi dig att prata om detta med din arbetsgivare. Du kan också ta kontakt med den lokala läkarföreningen eller Läkarförbundets medlemsrådgivning om du har frågor. Frida Kareliusson Vice ordförande Medicine Studerandes förbund 4 Illustration: Rebecca Karlén

5 Klinenkäten visar att många studenter känner sig negativt särbehandlade Att vara läkarkandidat är ett privilegium. En ges möjligheten att lära ensam eller i små grupper av en kliniskt erfaren handledare, ibland en utav de skickligaste inom just det området. Detta innebär också att en har ett ansvar för sitt eget lärande. Läkarkandidaterna byter placering ofta och handledare än oftare, en är ny på jobbet varje vecka. Detta gör en utlämnad till handledarens godtycke, då denne kan antingen hjälpa en att lära för livet eller fullständigt nedgöra en. Fördelarna med att vara i små grupper kommer med en hel del nackdelar. Vad som sker i detalj på enskilda placeringar är det ingen utom kandidaterna och handledaren som vet. MSF försöker genom klinenkäten, som kandidater nära examen ombeds fylla i, sammanställa kandidaternas upplevelser av den kliniska utbildningen. Enkäten syftar till att kartlägga bland annat hur samarbetet mellan handledare och kandidater har fungerat på olika placeringar runtom i landet års klinenkät visar att de flesta kandidater är nöjda med den kliniska läkarutbildningen. Dessvärre är det en ansenlig andel som upplevt sig negativt särbehandlade av handledare eller patienter vid minst ett tillfälle under utbildningen (38 procent av de kvinnliga läkarkandidaterna och 16 procent av de manliga). Av de som svarat att de blivit negativt särbehandlade under sin kliniska placering är det 42 kvinnor och 26 män som valt att beskriva händelserna närmare. Av dessa beskrivningar är det tydligt att det är vanligt att kvinnliga kandidater blir bemötta med förminskande benämningar, där lilla gumman är överrepresenterat, samt att många upplevt sig förbisedda till fördel för sina manliga kollegor. Den vanligaste negativa särbehandlingen som männen uppgett i enkäten är under den gynekologiska placeringstiden, då flera upplevt att kvinnliga kandidater har blivit positivt särbehandlade, ofta med ordval som enbart kvinnliga kandidater utan att patienten har tillfrågats. Även bland de manliga kandidaterna har det förekommit förminskande kommentarer som denna lilla gossen då. Den kliniska placeringen som av både manliga och kvinnliga kandidater fått mest kritik för dåligt bemötande är kirurgiavdelningarna, något som speglats i enkätsvaren som vittnar om nedsättande kommentarer och ointresse från handledarna. Endast några av dem som har svarat på enkäten har uppgett att de känt sig diskriminerade på grund av funktionsnedsättning eller etnicitet, men det är svårt att säga något vidare om detta då läkarkandidater i Sverige har en ickerepresentativ fördelning jämfört med populationen i stort. Som läkare är det viktigt att kunna agera beslutskraftigt och att känna tillit till sin egen förmåga. Därför är det särskilt beklämmande när läkarkandidater blir utsatta för trakasserier, något som riskerar att leda till en kvarvarande otrygghet och osäkerhet som kan komma att påverka det framtida yrkeslivet. Linus Perlerot Ledamot i förbundsstyrelsen MSF appendix 02/2015 5

6 APPENDIX TEMA: ARBETE Tjänsten som läkarassistent är avsedd att vara en ren utbildningstjänst, och ska inte förväxlas med ett underläkarvikariat. Man arbetar istället som en slags avlönad läkarstudent, även om tjänsten formellt inte är bunden till en särskild utbildning. En annan skillnad från tjänsten som underläkare, som kan innehas av en läkarstudent som genomfört minst 9 terminer av sin utbildning, är att det inte finns ett formellt terminskriterium. Vanligtvis krävs det att man har genomgått fem eller sex terminer på läkarprogrammet, men det kan variera mellan olika landsting och kliniker. Ibland kan det för arbetsgivaren vara mer relevant och viktigt att få veta vilka kurser man hunnit läsa inför sin tjänstgöring, snarare än just antalet terminer. Tjänsten som läkarassistent innebär oftast en korttidsanställning under sommaren, och allt fler sjukhus och vårdcentraler erbjuder sådana tjänster. Det är mer vanligt att vårdcentraler ute på landsbygd och mindre sjukhus erbjuder jobb som läkarassistent än att stora sjukhus gör det. Tjänsterna har visat sig vara särskilt värdefulla för de läkarstudenter som studerar utomlands, som i många fall har som krav från sina utbildningar att praktisera inom vården under sina sommarferier. Förutom att dessa Vad är en läkarassistent? Du har kanske vid det här laget läst ett par terminer av den prekliniska delen av din läkarutbildning, och börjat se dig omkring efter relevanta sommarjobb. Att jobba som läkarassistent är väldigt populärt och kan vara lärorikt samt innebära en tidig yrkeskontakt. Det är också en introduktion till det framtida yrkeslivet som läkare. Dock finns det ingen formell tjänstebeskrivning för läkarassistenter och tjänsten omfattas inte av Läkarförbundets kollektivavtal. Arbetsuppgifterna varierar dessutom från klinik till klinik. Det finns även en risk att man som läkarstudent utnyttjas som extra arbetskraft. Denna artikel syftar till att informera medlemmar om vad som gäller vid tjänstgöring som läkarassistent. TÄNK PÅ! Ett fåtal läkarstudenter har dessvärre vittnat om att de både har fått utföra arbetsuppgifter och blivit schemalagda som underläkare, och därmed utnyttjats som extra arbetskraft. Detta stridet mot till exempelvis Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare (SOSFS 2000:6). Om man är med om detta bör man påtala missförhållandena för sin arbetsgivare, och ifall man inte får gehör kan man kontakta Läkarförbundet för rådgivning och stöd. studenter kan uppfylla detta obligatorium hemmavid, ger månaderna som läkarassistent en god inblick i Sveriges vårdsystem. Angående lön, så saknas tyvärr lönestatistik för läkarassistenter, men ryktesvägen säger TEMA: ARBETE att det rör sig kring nivåer som för en undersjuksköterska. Eftersom läkarassistenter inte har rätt att vikariera som underläkare kan de endast utföra direkt delegerade uppgifter. Skulle det vara så att man som läkarassistent utför traditionella läkaruppgifter, så som journalföring, undersökning av patienter eller åtar sig en väsentlig roll vid ronder, så måste detta ske under direkt uppsikt av ansvarig läkare. Arbetsuppgifter av läkarkaraktär som inte sker under direkt uppsikt av läkare skall finnas nedtecknade i en skriftlig delegation. Läkarförbundet rekommenderar att man inför sin tjänstgöring tillsammans med verksamhetschefen skriver en tydlig befattningsbeskrivning som klargör exakt vad man ska göra på sin arbetstid. Vissa arbetsuppgifter så som receptförskrivning och läkemedelsordination kan aldrig delegeras till en läkarassistent. Vilka arbetsuppgifter som läkarassistenten får utföra står att finna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14). Exempel på en läkarassistents arbetsuppgifter kan vara att skriva in och ut patienter, skriva remisser, utföra elkonvertering, ta blodgas, skriva vilo-ekg-svar med mera. En viktig sak att tänka på inför en tjänstgöring som läkarassistent är att man vid schemaläggning inte får likställas med underläkare, utan att man schemaläggs utanför klinikens rådande läkarbemanning. För majoriteten av de som har arbetat som läkarassistent har det varit en positiv erfarenhet som varit väldigt lärorik. Följs rådande föreskrifter och ovan nämnda riktlinjer kan läkarassistentstjänstgöringen ge studenten en unik chans att under sommaren växa in i läkarrollen. Det är även en möjlighet att få in en fot på ett sjukhus eller i en verksamhet som kanske blir ens arbetsplats i framtiden. För mer information, gå till Läkarförbundets hemsida och läs Arbeta som läkarassistent. Om du har några fackliga frågor, kontakta vår medlemsrådgivning med högskolejuridisk kompetens: Telefon: medlemsradgivningen@slf.se Måndag 9-12, Tisdag-fredag 9-12, Jonas Bergqvist Ledamot i förbundsstyrelsen MSF Vice ordförande i MSF Göteborg 6

7 Ingen ska behöva utsättas för trakasserier på arbetsplatsen - vare sig som student eller anställd! Vad är trakasserier? Trakasserier är beteenden som på något sätt kränker eller förolämpar personen som utsätts. Alla kan utsättas för trakasserier men det kan också vara så att man utsätts för strukturella trakasserier som grundar sig i etnisk tillhörighet, ålder, religion, sexuell läggning eller kön. Sexuella trakasserier kan utgöras av exempelvis en klapp på rumpan, sexuella anspelningar, smekningar, sexuell jargong eller sexuella inviter. Det spelar ingen roll vilket kön eller vilken könstillhörighet den som utsätts eller den som utsätter har. Det kan vara svårt att veta om man utsatts för någon form av trakasserier eller inte. Räknas verkligen det här som trakasserier? kanske man frågar sig själv. Svaret är att det alltid är den som utsatts som har tolkningsföreträde. Det är trakasserier om beteendet är ovälkommet och får den som är utsatt att på något sätt må dåligt eller känna sig otrygg. Vad ska man göra om man känner sig utsatt? Om man känner sig trygg med att ta upp det med personen det gäller så kan man göra det. Man kan säga till den som utsätter en för kränkningarna att det inte är okej. Detta för att det hela ska kunna sluta, för att missförstånd ska undvikas, men också för att lagen säger att den som trakasserar ska vara medveten om att beteendet upplevs som trakasserande. Om man utsätts för trakasserier och är anställd ska man vända sig till sin arbetsgivare som har skyldighet att sätta stopp för det och även utreda det hela. Är det arbetsgivaren som gjort sig skyldig till trakasserier är det till Läkarförbundet eller Diskrimineringsombudsmannen man vänder sig till. Som student kan du vända dig till din kursledning eller kårens skyddsombud. Text: Frida Kareliusson, Vice ordförande Förbundsstyrelsen MSF Hej då! På hösten 2013 valdes jag till chefredaktör på Appendix och har sedan dess arbetat med tidningen. Men nu har jag en tid känt att det är dags att avsluta min tid här. Jag har tidigare varit bland annat kulturredaktör på tidningen Word i Uppsala, så tidningar ligger varmt om hjärtat. Därför känns det lite konstigt att lämna Appendix och tidningsproduktion bakom mig. Särskilt då det är så spännande och kul! Under min tid här har vi haft lite olika typer av artiklar och en ny förbundsstyrelse har valts. Arbetet som chefredaktör har gett mig stor kunskap i vad MSF gör, hur MSF kan påverka och fått mig att inse att det hos mig finns ett intresse för de frågor som MSF arbetar med. Jag har genom Appendix fått göra flera spännande intervjuer och artiklar. Men detta är mitt sista nummer som chefredaktör. Jag, vice ordförande och ordförande i förbundsstyrelsen höll interjuer i mars och valde Nike Halvardsson som ny chefredaktör på Appendix. Nike har i detta nummer arbetat tillsammans med mig. Välkommen Nike och all lycka till! Victoria Jansson Avgående chefredaktör Appendix appendix 02/2015 7

8 10 frågor och svar kring utredningen om en ny läkarutbildning 2011 fick Professor Stefan Lindgren uppgiften att lägga fram ett utredningsförslag till en ny läkarutbildning. Utredningsförslaget presenterades 2013 men remitterades aldrig. 2 april i år släppte regeringen ett pressmeddelande om att utredningen nu till slut har skickats på remiss. Appendix tog kontakt med Stefan Lindgren för att ställa frågor kring hans utredningsförslag. Stefan Lindgren, professor vid Mediciniska fakulteten vid Lunds universitet samt regeringens särskilde utredare. 1. Hur länge jobbade ni med utredningen och hur många har jobbat med den? Cirka 18 månader. Jag var ansvarig utredare och arbetade tillsammans med två heltidsanställda utredningssekreterare, Charlotte Elam och Ingrid Schmidt. Sedan hade vi en referensgrupp på cirka 15 personer som vi regelbundet sammanträdde med. 2. Hur gick ni till väga för att få fram ert förslag? Vi analyserade nationellt och internationellt arbete och hade möten med alla inblandade intressenter, inte minst studenter. Vi gjorde även omfattande litteraturstudier. Mot bakgrund av detta material utvecklade vi successivt vårt förslag, i återkommande möten med referensgruppen och olika intressentgrupper. 3. I stora drag, hur skiljer sig den nya läkarutbildningen från den nuvarande, vad är de största skillnaderna? Universiteten kommer att få ett samlat ansvar för att alla studenter dokumenterat den kompetens som enligt examensordningen krävs för att få behörighet att arbeta som läkare, det vill säga för att få legitimation. Det kommer att bli en tydligare kvalitetssäkring av hela utbildningen via universitetskanslerämbetet. Studenterna kommer att veta när de påbörjar utbildningen att de är klara efter sex år, under förutsättning att de inte gör studieuppehåll eller blir fördröjda av andra skäl. Det kommer också finnas tydligare mål för den professionella kompetensen och en genomtänkt progression avseende verksamhetsintegrerat lärande. 4. Kan du se några nackdelar med den nya läkarutbildningen? Även om strävan alltid ska vara att studenterna ska arbeta med uppgifter och roller som ligger så nära en egen yrkesroll som möjligt, går det aldrig att uppnå samma situation som när man faktiskt har eget ansvar. Å andra sidan har nuvarande AT många brister när det gäller handledning och stöd till AT-läkarna, så den ideala situationen uppkommer ofta inte nu heller. 5. Vad anser du är fördelarna med den nya läkarutbildningen, på ett samhälleligt plan men också för läkarstudenten? Examensordningens mål utgår från den kompetens som behövs i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. I målen finns en tydlig inriktning mot hälsofrämjande arbete och mot kroniska sjukdomsprocesser. Det kommer att vara ett tydligt fokus på kliniskt beslutsfattande, förmågan till att samverka, professionell skicklighet, vetenskaplighet samt kritiskt förhållningssätt till både den egna förmågan och den egna verksamhetens kvalitet, samt en strävan efter ständig utveckling och förbättring. För studenten innebär förslaget större tydlighet beträffande förväntade resultat samt fokus på stöd för den egna professionella utvecklingen genom hela utbildningen, genom formativa bedömningar och mer återkoppling. Det kommer vara en tydlig integrering av basvetenskaper, kliniska vetenskaper och verksamhetsintegrerat lärande genom hela utbildningen. Det kommer inte ske någon fördröjning i oviss väntan på AT. 6. Redan idag klagar studenter på att kvaliteten på utbildningen försämrades i samband med att utbildningsplatserna utökades, om vi dessutom förlänger utbildningen, kommer alla universitet att klara av att tillgodose studenterna med faciliteter och handledare? Vad tror du? Ja, när det gäller undervisningsfaciliteter blir det inga problem med anledning av den nya utbildningen. Däremot förutsätter den mycket tydligt att studenternas verksamhetsintegrerade lärande sker inom alla landets verksamheter där god handledning kan erbjudas så att studenterna uppnår utbildningsmålen. Universitetssjukhusen är inte de mest väl ägnade miljöerna för studenternas lärande, och blir så i allt mindre utsträckning, allt eftersom högspecialiseringen fortsätter. Det kommer således aldrig gå att uppnå utbildningsmålen genom att bara förlägga verksamhetsintegrerat lärande dit. Vi har föreslagit att det huvudsakliga lärandet avseende de praktiska kliniska läranderesultaten bör ske i första linjens sjukvård och inom kommunal sjukvård. Det är där som det representativa patientunderlaget finns. 7. Tror du att det kommer bli lättare för studenterna på den nya läkarutbildningen att få jobb utomlands, jämfört med oss som pluggar nu? Ja. Den nya utbildningen har en tydligare global inriktning, och inriktning mot de kompetenskrav som den globala hälsooch sjukvården och samhället efterfrågar. Dessutom är den synkroniserad med internationella utbildningar, både i Europa och större delen av resten av världen. 8. Tror du att det kommer bli lättare att byta mellan lärosätena i Sverige när den nya utbildningen träder i kraft? Nej. Jag hade tankar på att försöka synkronisera kursplanerna efter halva studietiden, men fick många goda motargument mot detta, inte minst från lärosätena. Så jag avstod från att föra den diskussionen vidare. 9. Kommer den nya läkarutbildningen att på något sätt påverka oss läkarstudenter som redan nu läser programmet? Nej, inte formellt. Ni läser och genomför hela utbildningen fram till legitimation enligt den gamla examensordningen. Däremot har lärosätena redan tagit intryck av förslagen avseende utbildningens innehåll och påbörjat utvecklingsarbete med anledning av dem. Så på det sättet blir ni såklart påverkade av en ständig utveckling och förnyelse. 10. I artikeln i DN som du medverkar i står det att Förslaget till ny läkarutbildning innebär att kraven för läkarexamen skärps, kommer detta innebära fler och svårare tentor för studenterna? Nej, de frågorna kommer att avgöras av lärosätena själva. Förordningen ställer bara krav på att lärosätena ska förvissa sig om att alla studenterna når alla målen i examensordningen. Hur det sker avgör de själva. Gällande betygsskalan föreslår jag ingen ändring 8

9 Lokalt Årets Kliniska Handledare Umeå I och med att läkarprogrammet vid Umeå Universitet sedan några år finns på fyra orter har vi valt att utse en Årets Kliniska Handledare på varje studieort. Av dessa fyra har sedan en läkare utsetts till Umeå Universitets Kliniska Handledare Med fina nomineringar blev Tove Grip på Barnkliniken i Umeå utsedd till Umeå Universitets Kliniska Handledare En av nomineringarna löd: En engagerad och kunnig handledare med ett enormt engagemang som smittar av sig till studenterna! Tove diskuterar alla patienter med oss på den nivå där vi är, lyssnar noga på oss och tar tillvara vår kompetens. Hon tvekar inte att ge ärlig feedback med hjärtat på rätta stället, och sprider känslan att vårt blivande yrke är precis lika roligt och intressant som det är svårt och viktigt. Tack för peppen, det behövdes på sluttampen! De andra pristagarna blev Erik Dahlberg på Hudmottagningen på Östersunds sjukhus, Fredrik Tempé på Kirurgkliniken på Sundsvalls sjukhus och Julie Mannchen på Geriatriken på Sunderbys sjukhus (sedan årsskiftet distriktsläkare i Umeå). MSF Umeå gratulerar alla vinnare till priset! ÖREBRO Kontakt: Ordförande: Julia Grahn SKÅNE Kontakt: Ordförande: Anna Nilsson STOCKHOLM Kontakt: Facebook: MSF Stockholm Ordförande: Greg Korzunowicz LINKÖPING Kontakt: Ordförande: Atbin Motamedi UPPSALA Kontakt: Ordförande: Joel Lenell UMEÅ Kontakt: Ordförande: Elin Kalén GÖTEBORG Kontakt: Ordförande: Eric Chen UTLAND Kontakt: Ordförande: Maria Forssén Erik Dahlberg Tove Grip Foto: MSF Umeå Julie Mannchen Vill du skriva något om vad din lokalförening gör? Mejla appendix.msf@gmail.com appendix 02/2015 9