Anmäl ditt deltagande:

Transkript

1 Institutionen för växtproduktionsekologi Ämneskommitté odlingsmaterial Inbjudan till möte i Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial (tidigare sorter och provning) Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsmaterial och provning. Kommittén har i uppdrag att arbeta med utveckling och forskningsformulering, samt information och resultatspridning inom området. Mötesdag: torsdag 31 januari 2019 Tid: kl (fika serveras från 9:45 och 14.45, lunch ca kl 12:00) Plats: Scandic Hotel Linköping City, Gamla Tanneforsvägen 51, Linköping Kostnad: ingen lunch ingår DAGORDNING: 1. Välkommen, presentationer 2. Val av sekreterare 3. Godkännande av dagordningen 4. Förra mötets minnesanteckningar ( ) 5. Forskningsidéer och ansökningar inom ämnesområdet (anmäl till Magnus Halling) 6. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet (anmäl till Magnus Halling) 7. Mötestema: Från sådd till rapport med fältförsök som arbetsmetod a. Uppdatering av Försökshandboken (Magnus Halling) b. Krav från beställaren (Tina Henriksson) c. Erfarenhet från utförare (Anders Ericsson) d. Besöksrapporter och besiktningar (Magnus Halling) e. Statistisk granskning (Johannes Forkman) f. När skall man kassera försök/led? (Magnus Halling) g. Sammanfattande diskussion h. Uppföljning hur goda exempel ser ut 8. Operativa sortgruppen a. Rapportering aktuella frågor och beslut (Anders Ericsson) b. Blockbehandling av svamp- och insekspreparat säsongen 2019 (Gunnel Andersson)) 9. Korta presentationer (max 10 min per presentation) (anmäl till Magnus Halling) a. The Danish EyeFoss Network, Bo Buchmann från Dakofo 10. Ekologiska provningen 2019 (Jannie Hagman) 11. Information om applikationen (Magnus Halling) 12. Övriga frågor (anmäl innan till Magnus) 13. Nästa möte i oktober 2019 förslag torsdag 3 oktober 14. Avslutning Anmäl ditt deltagande: senast fredag 25 januari. Obligatorisk anmälan! Avanmälan till Magnus.Halling@slu.se senast 25 januari. Förmiddagskaffe finns framdukat från kl och eftermiddagskaffe från kl Lunchen är ca kl 12 och ingår. Speciella önskemål om kosten meddelas vid anmälan. Välkomna önskar Magnus och Anders Presentationer och tidigare protokoll hittas på länken: Sök på Odlingsmaterial. 1

2 Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

3 Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

4 Ämneskommitté odlingsmaterial Mål: identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd Kommittéens hemsida:

5 Organisation och möten 2018 Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober i Linköping. 6/2 tema: Satsningen på ettåriga odlingstekniska sortförsök - utvärdering 4/10 tema: Analysmetoder av frö och kärna av oljeväxter, stråsäd och trindsäd i sortprovningen Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag

6 Organisation och möten - forts Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två telefonmöten per år. Slutet april och mitten juli (26/4 och 12/7 år 2018). Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför skörd dokumentationer från besiktningar samlas ihop Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag

7 Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2018 (23/1, 10/4, 18/7 (inställt), 28/8 och 23/11) Länk protokoll: Medlemmar (10 st): Magnus Halling, forskningsledare, SLU Uppsala (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, forskningsledare, SLU Uppsala Karl-Oskar Andersson, produktchef, Scandinavian Seed, Lidköping Tina Henriksson, växtförädlare, Lantmännen Svalöv Gunnel Andersson, rådgivare, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar, ersätts av Linda af Geijersstam april 2019 Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS, Staffanstorp Johan Lagerholm, rådgivare Växtråd, Norrköping Anna Pettersson, handläggare utsäde, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne

8 Planering 2019 äk Odlingsmaterial Två äk-möten: 31 januari tema: Från sådd till rapport med fältförsök som arbetsmetod Oktober tema: inte beslutat Två utförarmöten: slutet april och mitten juli Fem möten operativa gruppen: januari (9/1), april (4/4), juli, augusti och november

9 Ansvarsfördelning sortprovning 2019 Jannie Hagman, SLU: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Höstrågvete Höstråg Oljelin Magnus Halling, SLU: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs Vallväxtarter

10 4 Minnesanteckningar ) Tema Analysmetoder av frö och kärna av oljeväxter, stråsäd och trindsäd i sortprovningen 6c) Viktiga synpunkter från ett lab (Agrilab) att man blir bunden till NIR-tillverkaren för kalibreringen 6d) Skiljer sig hur Sortprovningen och avräkningen redovisar vattenhalt Operativa gruppen har inte tagit upp frågan 6e) Ser olika ut i Sverige jämfört med Danmark med kalibreringsnätverk firmabundet i Sverige, men gemensamt öppet i Danmark 6e) Förslaget om analysgrupp Anneli Lundkvist, samordnare Fältforsk har tagit på sig ansvaret att försöka bilda en 8 Försökshandboken uppdatering nästan klar

11 5 Aktuella forskningsidéer. Omröstning Rank omrösting Ämne Utnyttja sortförsök för mer studier: halmmängd, nematoder, kväveeffektivitet ogräskonkurrens och skördeuppbyggnad Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer som: låg utsädesmängd, kyla, sen sådd och torka Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning 5 Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) 6 Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) 7 Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation 8 Koppla ihop väderdata med sorters resultat 9 10 Artspecifika grödesmodeller beräkna avkastning och näringskvalitet (skördeprognoser) Behandlingseffekt i sortförsöken inverkan på grödans utveckling av olika preparat (försöksfrågeställningen täcks redan till viss del av försöksserie L7-0130M i höstvete! ) 11 Fusarium sorters känslighet (vårvete och havre pågår) 12 Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans 13 Sortprovning i vårrågvete

12 5 Prioriteringslista skickat till SLF april 2018 ÄMNESKOMMITTÉNS PRIORITERADE UPPSLAG TILL PROJEKT INOM SORTPROVNINGEN Ämne Utnyttja sortförsök för mer studier: halmmängd, nematoder, kväveeffektivitet, ogräskonkurrens och skördeuppbyggnad Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer som: varierande utsädesmängd, kyla, varierande såtid och torkkänslighet Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) ÄMNESKOMMITTÉNS PRIORITERADE ARBETEN FÖR METODUTVECKLING AV SORTPROVNINGEN Ämne Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning

13 6. Korta presentationer aktuella projekt a) Inga anmälda

14 7 Mötestema: Från sådd till rapport med fältförsök som arbetsmetod a) Uppdatering av Försökshandboken (Magnus Halling) b) Krav från beställaren (Tina Henriksson) c) Erfarenhet från utförare (Anders Ericsson) d) Besöksrapporter och besiktningar (Magnus Halling) e) Statistisk granskning (Johannes Forkman) f) När skall man kassera försök/led? (Magnus Halling) g) Sammanfattande diskussion h) Uppföljning hur goda exempel ser ut

15 8. Operativa sortgruppen a) Rapportering aktuella frågor och beslut (Anders Ericsson) b) Blockbehandling av svamp- och insektspreparat säsongen 2019 (Gunnel Andersson)

16 11 Applikationen Nyheter : Provningstyp inom art inkluderad (plan). T.ex. vårkorn konventionell provning (finns), tidig provning (finns), ekologisk provning (finns) och nordlig provning (inte ännu) Antal försök (N) Nu finns fyra femårssammanställningar (11-15, 12-16, och och fem enskilda år ( ) Höst 2018 tydligare snurra vid sökning och snabbare resultat På gång att lägga in ensilagemajs (uppdatering parametrar)

17 Försökshandboken 2019 presentation och uppdateringar HS-möte Bjärsjölagård Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

18 Inledning Försökshandboken anger viktiga principer vid utförande av fältförsök Fältforsk, SLU ansvarar för Försökshandboken Försökshandboken är kraftigt reviderad inför 2019 Anpassad till NFTS som den ser ut 2019 När PM görs är det viktigt att referera till Försökshandboken för att undvika missförstånd Flera nya delar tillkommit som kanteffekter (kapitel 3.6) och 9-gradiga skalan (kapitel 6.1) Här anges vilka delar som måste laddas hem igen

19 Kapitel 2. Planering och genomförande av försök PM kortfattad, men ge väsentlig information (2.1 sid 2) Två nya avsnitt (2.2 och 2.6) med manualer för arbete i NFTS: 2.2 Försöksplanering i NFTS 2.6 Registrering av försöksdata i NFTS - egenkontroll data (sid 3) 2.6 Försöksplaner försöksdesign fält och NFTS viktigt att de stämmer (sid 2-3) 2.6 Noter avvikelser (sid 4) 2.7 Dokumentera rådata (sid 1) Ett omredigerat avsnitt (2.1) som ersätter de tidigare : 2.1 Försöksplanering Allmänna riktlinjer Avsnittet Fältkort och alla hänvisningar till de gamla fältkorten har utgått. I övrigt oförändrat sakinnehåll. Omnumrerade avsnitt: Avsnitt 2.3, 2.4, 2.5, 2.7 är omnumrerade jämfört med tidigare men med i övrigt oförändrat sakinnehåll. Hela kapitel 2 ska bytas ut om ni har det i pappersformat

20 Kapitel 3 Utlägg några viktiga punkter Dokumentera kommande försöksplatser i god tid GPS-punkt i första skyddsrutan block 1 (3.1 sid 4) Två metoder beräkna parcellyta (skördeyta, 3.2 sid 1) 1. Skörd hela rutan; ytan = parcellängd x antal rader x radavståndet 2. Skörd del av rutan; ytan = parcellängd x bredd skärbordet Avvikande hörnstake närmast ruta 1 (färgad tejpremsa eller liknande) (3.7 Märkning, andra punkten) Orienteringsskylt framför skyddsrutan i block ett (3.7 Märkning, näst sista punkten)

21 Kapitel 3 Utlägg Sådd parcellvis Uppdateringar: 3.3 Sådd parcellvis (omnumrerat) - Ändring om variation i utmatning mellan såbillar: Variationen mellan enskilda billar bör för spannmål och småfröiga växtslag inte överstiga ± 10 % jämfört med medelvärdet för alla billar. För storfröiga växtslag kan en motsvarande variation på ± 15 % accepteras. Precisering gällande sådd av vallförsök: Vallförsök ska anläggas enligt anvisningar i PM (ersätter bör i allmänhet anläggas genom insådd i en insåningsgröda ) Vid insådd i en insåningsgröda bör en tidigt mognande och stråstyv sort av vårkorn användas. Utsädesmängden ska reduceras med minst 20 % av den normala för området. Även kvävegödslingen bör reduceras (minst 20 %) för att minska risken för liggsäd.

22 Kapitel 3.5 Gränsning Uppdateringar: 3.5 Gränsning (omnumrerat) - Exempel på betydelsen av i längd: Om nettorutan t.ex. ska vara 10,0 m lång kommer varje dm avvikelse att ge ett avkastningsfel på ca 1 procent. Vid en skördenivå på 10 ton/ha betyder det 100 kg/dm (1 %) avvikelse i längd. Avvikelserna får allt större effekt ju kortare nettorutan är. - Reviderade riktlinjer för parcellmellanrum: Om försöket sås med parcellsåmaskin och radavstånd 15 cm bör avståndet mellan parcellernas lång-sidor vara 2-2,5 gånger radavståndet, dvs ca 30 cm (lika i hela försöket). Förtydligande av tidpunkt för gränsning Gränsningen ska utföras så tidigt som möjligt efter det att grödan har etablerat sig och inte blivit alltför frodvuxen. Gränsning av nettoparceller i mogen gröda inför försöksmässig skörd får inte utföras. Generellt: Omflyttning av avsnitt så att alla avsnitt fr.o.m. 3.2 är omnumrerade jämfört med tidigare. Hänvisningar till NFTS i stället för fältkortet. Hela kapitel 3 ska bytas ut om ni har det i pappersformat

23 Kapitel 3 Utlägg Kanteffekter Ett nytt avsnitt: 3.6 Kanteffekter (ersätter skrivningen i f.d. 3.2) - Kompletteringar om effekten av rutmellanrum (större i smala parceller och små radavstånd) - Förtydliganden om kanteffekter i försök med olika radavstånd - Korrigering av skördedata Uppmätta parcellskördar får inte korrigeras innan de har registreras i PC-Fältförsök! All korrigering av skördedata måste ovillkorligen ske först när de faktiska skörderesultaten har kontrollerats, bearbetats och godkänts.

24 Kapitel 4 Försökssprutning Uppdateringar: 4.1 Hantering av bekämpningsmedel (rött = nytt) Tillägg under Säkerhet Försöksplanen ska innehålla information om grödan ska destrueras. 4.2 Uppvägning Tillägg under Central uppvägning och distribution: Aktuella säkerhetsdatablad för samtliga preparat i sändningen skickas via e-post till representant för respektive försöksstation i samband med att paketet med preparat skickas, alternativt på organisationens intranät. 4.3 Sprutning med parcellspruta Standardrutor vid ledvis behandling i fyra block ändrad från 50 m 2 till 36 m 2 Under Kalibrering stryks meningen om tryckfilter som syftar på sprutor med flera ramper Tillägg under Försökssprutning med ledvis dosering: När sprutan saknar omrörning börja med att göra en stamlösning med en mindre mängd vatten samt Slå sedan stamlösningen i tanken, alternativt på speedy sprutor med omrörning slås flaskorna i behållarna direkt och sköljs med hjälp av de munstycke som sitter i behållarna som även räknar av sköljvattnet till totalmängden automatiskt. Slå på omrörningen efter påfyllnad om det finns på sprutan. en person vägleda sprutföraren och visa vilka parceller som ska sprutas för respektive led i de olika blocken, alternativt kan man använda data/gps styrd sprutning på speedy sprutor. Under Sprutjournal är nya journaler inlagda som ersätter de gamla. Hela kapitel 4 ska bytas ut om ni har det i pappersformat

25 Kapitel 6 Registreringar (9-gradig + drösning) Uppdateringar: 6.1 Graderingar - allmänt - Tillägg med föreskrifter och exempel för gradering enligt en 9-gradig skala (komplement till procentskalan, anges i PM vad som tillämpas): - sjukdoms-/skadegörarangrepp - vinterskador - vinterhärdighet - planttäthet, stråbrytning, axbrytning och stråstyrka - grönskott, hagelskador, fågelskador och torkskador - liggbildning vid skörd (liggsäd) Drösning - gradering och vägning - Precisering av gradering och när drösning/spill ska bestämmas genom vägning Ett nytt avsnitt: Bestämning av mognad Okulär mognadsgradering med beskrivning av mognadsstadier i stråsäd samt hänvisning till BBCH-skalan Bestämning av mognad genom fortlöpande prov-tagning av vattenhalten (enligt den metod som används i norra Sverige)

26 Kapitel 6.4 Ogräsinventering Uppdateringar: 6.4 Ogräsinventering Under Förberedelse inför inventering stryks sista punkten om pilört, plister m.m. och läggs till: Notera storlek och stadier på de olika ogräsen, höjd i cm samt DC (medel, min och max). Inventeringsmetod 1: Räkning och vägning Under Tidpunkt ändras punkt 1 till: Efter direkt behandling i växande gröda görs inventeringen normalt vid tillväxtstart vår om höstbehandling samt 4 och 8 veckor efter sista behandling. och punkt 3 till: Vid behandling av kvickrot o.d. i träda eller på stubbåker görs ogräsinventeringen vanligen först i slutet av juni eller början av juli påföljande år. Under Utförande ändras punkt 3 och 4 till: Om antalet ogräs i obehandlade parceller är större än plantor/m 2 tas ogräset ut i 2 provytor, annars i 4 provytor Och punkt 7 till: I vissa försök inventeras främst örtogräs, varvid ev. förekommande gräsogräs kanske endast behöver vägas. I andra försök inventeras främst gräsogräs som kvickrot och flyghavre, varvid örtogräs kanske inte behöver räknas och vägas alls. I försöksplanen ska det anges vilka ogräs som ska räknas

27 Kapitel 6.4 Ogräsinventering (forts) Uppdateringar: Inventeringsmetod 2: Ogräsgradering Nytt avsnitt : Allmänt: Ogräsförekomsten ska bestämmas både i samband med behandlingar och vid graderingar. Vid behandlingstillfällena ska ogräsen räknas och vid graderingarna ska ogräsens absoluta täckningsgrad bedömas. Dessutom ska utvecklingsstadierna bedömas. Precisering av Tidpunkter för gradering Vårutlagda fältförsök normalt 4 och 8 veckor efter sista behandling men andra alternativ kan förekomma Höstutlagda fältförsök i stråsäd normalt strax innan första vårbehandling samt 4 och 8 veckor efter sista behandling men andra alternativ kan förekomma Höstoljeväxter under hösten enligt aktuellt års PM samt 4 och 8 veckor efter sista behandling. Vid sen vårbehandling kan graderingen 8 veckor efter denna behöva tidigareläggas Antalet graderingar och tidpunkter för dessa ska alltid anges i PM. Om försöket ska skördas görs en sista enkel gradering av total ogräsförekomst i samband med skörden.

28 Kapitel 6.4 Ogräsinventering (forts) Precisering av Utförande (rött = nytt) I nära anslutning till behandlingstillfällena samt vid graderingarna om det skulle tillkomma nygrodda ogräsplantor sedan senaste behandlingstillfället räknas alla ogräs artvis i obehandlade försöksled. Om försöksplanen även föreskriver artvis gradering av täckningsgrad i behandlade led ska varje art graderas och dessutom ska total täckning anges. I behandlade led graderas effekt av behandling i förhållande till täckningsgraden i obehandlat för varje enskild ogräsart samt övriga ogräs (dock ej med hopblandning av fleråriga örtogräs och ettåriga örtogräs samt örtogräs och gräsogräs). Gradera volymen av vitala ogräs Vid skörd graderas normalt täckningsgraden av ogräset i samtliga parceller. Notera om någon ogräsart har börjat växa om. Notera även stråstyrkan och om det är ogräset som tryckt ned grödan.

29 Kapitel 6.4 Nya definitioner i Skala för visuell bedömning Skala Betydelse 0 Som obehandlat, ingen effekt på ogräsplantorna Liten effekt på ogräs, i stort sett normal utveckling för alla ogräsplantorna Liten effekt på ogräs, generellt normal utveckling men en del ogräsplantor påverkade. Färg på ogräs lätt ändrad Viss effekt på ogräs, generellt minskad tillväxt hos ogräsen Ej tillfredsställande effekt, men klar minskning av ogräsplantor Fortfarande ej tillfredsställande effekt, svagt påverkade ogräsplantor kan hittas Nästan tillfredsställande effekt, tillväxt har stoppats generellt. Enstaka levande plantor kan dock hittas Mycket kraftig minskning av ogräsförekomsten. Få ogräsplantor fortfarande livskraftiga Nästan full effekt, sporadiskt förekommande påverka ogräsplantor 100 Fulleffekt, inga levande ogräsplantor

30 Kapitel 6.5 Räkning av plantor, skott och ax/vippor Uppdateringar: 6.5 Räkning av plantor, skott och ax/vippor Viss redigering av texten under Allmänt och Planträkning i stråsäd i försök med små radavstånd men i allt väsentligt oförändrat sakinnehåll. Nytt avsnitt om Skotträkning med definitioner i text och bild. Byt ut kapitel 6.1, 6.1.1, 6.1.2, samt 6.4 och 6.5 om ni har dem i pappersformat

31 Kapitel 6.5 Skotträkning med definitioner med bild

32 Länk till Försökshandboken, Fältforsk:

33 Eng Wide LM-Lantbruk Ämneskommitte odlingsmaterial Linköping

34 Eng Wide LM-Lantbruk Officiella försöken från beställarens synvinkel Sortförsöken -Vi betalar för alla bas försöken Antalet basförsök är uträknat så att det ska bli tillräckligt med försöksresultat för att bra kunna bedöma en sorts egenskaper Det är stor skillnad mellan olika patroller inte bara stor skillnad I kvalite utan även stor skillnad i markerning och admin 2 28/01/2019

35 Eng Wide LM-Lantbruk Kvalite på försöken Välj jämn försöksplats Gränsa försöken rakt Använd funktionsduglig försöks-utrustning Lägg inte försök där det finns tistelfläckar, surhålor, kända gräsogräs fläckar, betstukeplatser eller andra problem! Blir försöken dåligt etablerade så kommer det inte att försvinna även om det kan vara svårt att se! 3 28/01/2019

36 Eng Wide LM-Lantbruk Gränsning- 10 cm kortare parcel vid 10 ton avkastning = 1% i relativtal! 4 28/01/2019

37 Eng Wide LM-Lantbruk Fel inställning av längd på parceller måste gränsas innanför och rakt. 5 28/01/2019

38 Eng Wide LM-Lantbruk Falaktigt radavstånd vi kan inte bara nöja oss med att det blir likadant för alla I flera år!!! 6 28/01/2019

39 Eng Wide LM-Lantbruk ojämn såbädd körspår 7 28/01/2019

40 Eng Wide LM-Lantbruk Nästa steg? Prisavdrag vid anläggnings fel Prisavdrag vid fel som inte rättas till MEN det var kanske inte detta jag skulle prata om /01/2019

41 Eng Wide LM-Lantbruk Att hitta till försöken Vi åker runt och tittar på försöken det är officiella försök som ska vara tillgängliga för besök från vem som är intresserad GPS koordinater är väldigt bra-se till att dom är rätt! Det räcker inte med GPS koordinater, skriv till en liten skiss/förklaring! Bifoga en bild Flagga vid ingång i fältet Sprutad eller på annat sätt markerad gång in till försöket! Speciellt raps och majs! 9 28/01/2019

42 Eng Wide LM-Lantbruk Att hitta i försöket Det ska finnas en pinne i första försöksrutan som markerar ruta 1 den ser olika ut i olika område och den står ganska ofta fel. Eller ligger ner Markera rutorna med lednummer på stickor? Bra! Ännu hellre är vårt förslag att en etikettskrivare införskaffas och etiketter skrivs ut till varje försök när försöket läggs upp, skrivs i den ordningen försöket är sått med kanter/skyddsparceller 10 28/01/2019

43 Eng Wide LM-Lantbruk Rapportering av besöks problem Få, väldigt generella frågor besöksformuläret Vi kommer att använda ett eget formulär för att sammanställa problemen med att hitta försöken under kommande säsong 11 28/01/2019

44 Besöksrapporter och besiktningar möte Odlingsmaterial Forskningsledare Magnus Halling Växtproduktionsekologi, SLU

45 Inledning Dokumentation av försöket (fr.a. avvikelser) är viktig för kommande bedömningar Bra om fler har besökt försöket under en längre tid Besöksrapporter bör utnyttjas samlas i NFTS GPS-punkt nära ruta 1 Lätt att hitta till försöket

46 Utförarmöten ihopsamling besiktningar exempel höstvete Halland Rapport besiktning Fråga summering Plan lbnr Adb Platsnam n Lantmännen L7-0101A BN6 9 N Möjligheten besöksrapporter finns också i NFTS Validering Magnus Jannie HS Höstveteförsö ket 07BN69 har kasserats p g a osäkra resultat Maj: Bra etablering och bestånd. Väl avgränsat försök. Inga synliga utvintringsskad or. Ganska stor förekomast av ogräs - små plantor. Juli: Torrt, allt gult, ca 50 cm Fint efter omständigheter na Fint uppmärkt. Juli: skador från hagelsk ur syns på hela ytan Juni: jämnt o fint, blev sedan torrt men fortfarand e ganska jämnt 18/6

47 Vårkorn L7-0401A Sandby gård,

48

49

50

51

52 Tack för uppmärksamheten

53 Statistisk granskning Ämneskommitté Odlingsmaterial, Linköping, den 31 jan 2019 Johannes Forkman och Jannie Hagman

54 Sortförsöken granskas i NFTS

55

56 NFTS Försöksdokumentation Längst ner på websidan finns klassificering, samt länkar till besöksrapporter och statistik

57 Estimates of variance components STRATUM VARIANCE SD CV (%) REPLICATES 0 0 0,00 WHOLE PLOTS 1,92E-17 4,382E-9 0,00 BLOCKS 10,9849 3,3144 7,11 RESIDUAL 4,1827 2,0452 4,39 Mean used for calculation of CV: 46,59645

58 P07: Skörd, dt/ha kärna Simple descriptive statistics F1 F2 REPL 1 REPL 2 MEAN SD CV (%) 1 A 43, , , , ,48 2 A 46, , , , ,04 3 A 40, , , , ,80 4 A 45, , , , ,22 5 A 46, , , , ,29 6 A 51, , , , ,75 7 A 51, , , , ,83 8 A 46, , , , ,58 9 A 52, , , , ,19 10 A 51, , , , ,19 11 A 43, , , , ,37 12 A 47, , , , ,33 13 A 46, , , , ,15 14 A 42, , , , ,05 15 A 41, , , , ,11 16 A 50, , , , ,74

59 P07: Skörd, dt/ha kärna Residuals vs Fitted Residual Fitted value

60

61

62 Valideringsgruppen 2018 Jannie Hagman, SLU Magnus Halling, SLU Tina Henriksson, Lantmännen Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Nils Yngveson, KWS

63 Besiktningsprotokoll och besöksrapporter Statistisk granskning Valideringsgruppen tar beslut Försök OK Försöket inkluderas i seriesammanställningen

64 Kurs i försöksstatistik Fältforsk inbjuder till en kurs i försöksstatistik som riktar sig till personer som på olika sätt arbetar med fältförsök mars 2019 Hotell Högland, Nässjö Sista dag för anmälan: Fredagen den 1 februari

65 När skall man kassera försök/led? möte Odlingsmaterial Forskningsledare Magnus Halling Växtproduktionsekologi, SLU

66 Inledning Att kassera ett försök eller led/rutor är ofta en komplicerad process att väga pålitlighet mot kostnader Uppenbara misstag i behandlingar är en anledning Omfattande torkskador med stora ojämnheter inom ett försök kan vara en anledning till kassaktion Enskilda händelser som exempel utvintring och viltskador kan ge anledning att kassera Dokumentation om försöket är viktig när beslut fattas Om flera personer är med i bedömningen kan det underlätta Tydliga kriterier eller vägledning när kassera behöver utvecklas

67 Försökshandboken 2.5 (försöksvärd) gamla versionen Exempel på fel som kan inträffa * sortförsök blir behandlat med svamppreparat * svampförsök och ogräsförsök blir inte insektsbesprutade * gödsel stänker in i gödslingsförsök och bekämpningsmedel driver in i försöket * behandling med det försöket avser att undersöka, t ex översprutat, övergödslat eller tröskat * körning snett igenom försöket Konsekvens - sorternas motståndskraft mot sjukdomar kan inte graderas - det blir hårt insektstryck i det obehandlade sprutade - försöksfel p g a störning från andra preparat och fel dosering - försöket blir värdelöst, kasseras helt - alla parceller blir inte lika behandlade

68 Felaktigheter som ger kassaktion av försök i NFTS Försöksplanen Anläggningen uppfyller inte försöksplanens krav Anläggning förhållandena underkända Följer inte försöksplanen Grundbehandling underkänd Utebliven effekt av behandling Vissa försöksbehandlingar inte gjorda Försöksbehandling underkänd(a)

69 Felaktigheter som ger kassaktion av försök i NFTS Registreringar och observationer i försöket Viktiga registreringar saknas eller är felaktiga Viktiga analyser saknas eller är felaktiga Osäkra resultat Dåliga skördeförhållanden ogiltiga skördesiffror

70 Yttre faktorer som kan motivera kassering Slumpmässiga och ojämna angrepp av sjukdomar (ex rödsot höstgröda) Ojämnheter i fältet som inte fångas av blockindelningen Skador av stående vatten och is Genomföra försöket, tita på statistiken och sen kassera? Avbryta försöket direkt

71 Kriterier kassera enskilda led eller observationer Avvikande värden vet anledningen - kan kassera vet inte anledningen mycket restriktiv att kassera

72 Hjälpmedel att bedöma försök CV % för residualen CV % varje försöksled Residualplottningar

73 CV i försöksserier 2018 Serie Art CV godkända CV kasserade 215 Höstkorn Vårkorn Vårkorn tidig Vårkorn eko Havre Havre tidig Havre eko Ärt Åkerböna Åkerböna eko 11.2 Medel

74 Kasserade sortförsök översikt Antal kasserade innan skörd Antal kasserade efter skörd Summa Antal Serie Art kasserade försök 22 Höstraps Åkerböna Åkerböna eko Höstraps Höstvete Havre Oljelin Vårvete Vårkorn Vårraps Höstråg Höstkorn Ärt Totalsumma Procent kasserade

75 Exempel statistisk revision NFTS R8-0021B Rödklöver Sorter, ts skörd dt/ha F1 REPL 1 REPL 2 REPL 3 REPL 4 MEDIAN MEAN SD CV (%) 1 29, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,071 30, , , , ,063 20, , , , , , ,1467 1, , , , , , , , , ,12

76 Ensilagemajs L6-703 Halland 2013 Ts % Halland 703 år 2013 y = 0,0296x + 28,42 R² = 0, Stärkelse, g/kg Ts-% Linjär (Ts-%) Linjär (Ts-%)

77 Skador viltsvin ensilagemajs Östergötland 2013

78 Förslag kriterier kassaktion Hela försök Allvarliga fel i försöksbehandlingar Oförutsedd händelse som påverkar resultatet Osäkra registreringar Rutor/led Felaktiga registreringar Felaktiga analyser Avvikande värden vet anledningen

79 Tack för uppmärksamheten

80 Ekologisk sortprovning 2018 Presentation för Ämneskommittén odlingsmaterial, 31 januari 2019

81

82 Höstsådda försök Gröda Försöksplats Genomsnittlig skörd, kg per ha Höstvete Skåne (M) 3062 Östergötland 7894 Höstrågvete Gotland Höstråg 4602 Höstrågvete Västmanland Höstråg 5045

83 Vårsådda försök Gröda Försöksplats Genomsnittlig skörd, kg / ha Vårvete Halland 3060 Västergötland 3516 Vårkorn Halland 2701 Gotland 1291 Östergötland 2443 Havre Halland 3112 Östergötland 2696 Västergötland 3420 Åkerbönor Gotland 3029

84 Potatisförsök Gröda Försöksplats Genomsnittlig skörd, ton/ha Potatis Skåne (M) 36,6 Skåne (LA) 31,4 Gotland 30,3 Västerbotten 26,8

85 Sorter 2018, höstsådda försök Höstvete Höstrågvete Höstråg Stava Empero Herakles Festival Borwo SU Performer Mariboss Cappricia KWS Binntto Ellvis Probus KWS Livado RGT Reform Ceylon Hallfreda

86 Sorter 2018, vårsådda försök Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Diskett Propino Belinda Boxer Dacke Salome Symphony Taifun Quarna Tamtam Galant Tiffany WPB Oryx RGT Planet Haga Fanfare WPB Skye Crescendo Nike Gloria KWS Alderon KWS Irina Guld Fernando Sibelius Flair Delfin GL Sunrise SW Severi Niklas Birgit SW Ellinor Lion Daisy Stella

87 Sorter 2018, i potatisförsöken Potatissort Carolus Bionica Connect Birte Alliance Elfe Marabel

88

89 Ekologiska sortförsök 2018 Hallfreda Festival Ceylon RGT Reform Mariboss Ellvis Stava Höstvete, 2 försök kg/ha Höstråg och höstrågvete, 2 försök KWS Binntto SU Performer KWS Livado Herakles Cappricia Probus Borwo Empero kg/ha

90 Ekologiska sortförsök 2018 Vårvete, 2 försök Vårkorn, 3 försök SW SW Sibelius WPB Skye WPB Oryx KWS Alderon Quarna Dacke Diskett Flair Crescendo Severi RGT Planet KWS Irina Salome Tamtam Ellinor Propino kg/ha kg/ha

91 Ekologiska sortförsök 2018 Havre, 3 försök Åkerbönor, 1 försök Lion Delfin Guld Niklas Nike Symphony Galant Haga Belinda Stella Daisy Birgit GL Sunrise Fernando Gloria Fanfare Tiffany Taifun Boxer kg/ha kg/ha

92 Ekologiska potatisförsök 2018 ton/ha Carolus Bionica Birte Alliance Connect Elfe Marabel < 40 mm mm mm > 60 mm Carolus Bionica Birte Alliance Connect Elfe Marabel Carolus Bionica Birte Alliance Connect Elfe Marabel Carolus Bionica Birte Alliance Connect Elfe Marabel Sort Skåne, Kristianstad Skåne, Eslöv Gotland Västerbotten