Backabornas samhällsanda Gabriella Sandstig [ SOM-rapport nr 2013:2]

Transkript

1 bornas samhällsanda Gabriella Sandstig [ SOM-rapport nr 13:2]

2

3 Innehåll Förord... 4 Om SOM-undersökningarna Population och urval Respondenterna i... 5 Svarsfrekvens och bortfall... 6 B a ckabornas samhällsanda Sammanfattning Mellanmänsklig tillit Ett uttryck för civilsamhället avviker negativt från trenden i och i Sverige Att förklara mellanmänsklig tillit Samhällskonsekvenser av ett lägre förtroende för andra Förtroendet för yrkesgrupper Aspekt av politiskt förtroende och värdering av demokratin följer i stort trender i och i Sverige Att förklara förtroendet för yrkesgrupper Konsekvenser av bristande yrkesgruppsförtroende Medlems- och föreningsaktivitet Föreningsaktiviteter stärker medborgarandan följer trenderna i och i Sverige ganska väl Konsekvenserna av avtagande föreningsaktivitet Intresset för politik i allmänhet följer trenden i och i Sverige ganska väl Att förklara politiskt intresse Konsekvenserna av brister i politiskt intresse Subjektiv vänster- eller högerideologi avviker något åt vänster från och Sverige Nöjdhet med demokratin följer den svagt positiva trenden i och i Sverige Servicenöjdhet i kommunen avviker negativt i några fall från och Sverige Att förklara servicenöjdheten... 35

4 Konsekvenserna av lägre servicenöjdhet Läsvanor följer nedåtgående trend i och Sverige Att förklara medievanor Medievanors konsekvenser Utmaningar i Noter Referenser Bilaga Beskrivning av projektet i Fokus Bilaga Powerpoint (2 per A4-sida) Figur 1:1 Tillit till andra människor i allmänhet (procent, balansmått) Figur 1:2 Tillit till andra människor i boendeområdet (procent, balansmått) Figur 2:1 Mycket eller ganska stort förtroende för personal inom skola, vård och omsorg som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:2 Mycket eller ganska stort förtroende för poliser, socialarbetare och kollektivtrafikens personal som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:3 Mycket eller ganska stort förtroende för journalister och bibliotekspersonal som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:4 Mycket eller ganska stort förtroende för politiker som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:5 Mycket eller ganska stort förtroende för tjänstemän i regionen och kommunen som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:1a Mycket eller ganska stort förtroende försjukvårdens personal som yrkesgrupp (procent) Figur 2:1c Mycket eller ganska stort förtroende för lärare i grundskolan som yrkesgrupp (procent) Figur 2:1d Mycket eller ganska stort förtroende för personal inom äldreomsorgen som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:2a Mycket eller ganska stort förtroende för poliser som yrkesgrupp (procent) Figur 2:2b Mycket eller ganska stort förtroende för kollektivtrafikens personal som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:2c Mycket eller ganska stort förtroende för socialarbetare som yrkesgrupp (procent) Figur 2:3a Mycket eller ganska stort förtroende för bibliotekspersonal som yrkesgrupp (procent) Figur 2:3b Mycket eller ganska stort förtroende för journalister som yrkesgrupp 2 11 (procent) Figur 2:4a Mycket eller ganska stort förtroende för rikspolitiker som yrkesgrupp (procent) Figur 2:4b Mycket eller ganska stort förtroende för kommunens politiker som yrkesgrupp (procent) Figur 2:4c Mycket eller ganska stort förtroende för Västra Götalandsregionens politiker som yrkesgrupp, (procent) Figur 2:4d Mycket eller ganska stort förtroende för EU-parlamentariker som yrkesgrupp 2 11 (procent) Figur 2:5a Mycket eller ganska stort förtroende för kommunens tjänstemän som yrkesgrupp (procent) Figur 2:5b Mycket eller ganska stort förtroende för Västra Götalandsregionens tjänstemän som yrkesgrupp, (procent) Figur 3:1 Andel medlemsaktiva i (procent) Figur 4:1 Andel mycket eller ganska politiskt intresserade i allmänhet, (procent) Figur 5:1 Subjektiv placering på en ideologisk vänster-högerskala, (procent, balansmått) Figur 6:1 Andel mycket eller ganska nöjda med demokratin, (procent) Figur 7:1 Servicetyper som andelen backaborna i högst utsträckning är mycket eller ganska nöjda med i kommunen, (procent) 2

5 Figur 8:1 Andel som i någon utsträckning läst dags- respektive kvällspress, (procent) Figur 8:1a Andel som i någon utsträckning läst s-posten, (procent) Figur 8:1b Andel som i någon utsträckning läst s-tidningen, (procent) Figur 8:1c Andel som i någon utsträckning läst Svenska Dagbladet, (procent) Figur 8:1d Andel som i någon utsträckning läst Dagens Nyheter, (procent) Figur 8:1e Andel som i någon utsträckning läst Expressen, (procent) Figur 8:1f Andel som i någon utsträckning läst Aftonbladet, (procent) Figur 8:1g Andel som i någon utsträckning läst Metro, (procent) Figur 8:1h Andel som i någon utsträckning läst Dagens Industri, (procent) 3

6 Förord SOM-institutet gavs av s Stad Norra Hisingen i uppdrag att analysera om och i så fall hur utvecklingen i avviker mot vad som kan förväntas mot bakgrund av generella samhällstrender, i den utsträckning datamaterial från SOM-institutetet tillät Bakgrunden till uppdraget är de senaste årens händelser med bilbränder och skottlossningar i. Stadsdelsnämnden har som ett led i att arbeta långsiktigt med frågan om oroligheterna beslutat sig för att inom ramen för projektet i Fokus samla in kunskap som kan vara till hjälp för att arbeta långsiktigt med att förbättra situationen i. SOM-institutet gav undertecknad det samlade ansvaret att genomföra analysen och att utarbeta en rapport som besvarar frågan hur backabornas samhällsattityder har förändrats under perioden i förhållande till personer boende i andra stadsdelar i, genomsnittet i samt i förhållande till motsvarande trender bland svenskarna som helhet. Ett omfattande presentationsmaterial med figurer över trender, baserat på data från befintliga SOMundersökningar har också tagits fram. Behjälplig i urvalet av nyckelindikatorer, de statistiska bearbetningarna och metodkapitlet har biträdande forskare Jacob Severin vid SOM-institutet varit. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till Åsa Lorentzi och Birgitta Flärdh, s Stad Norra Hisingen, samt Henrik Oscarsson, föreståndare vid SOM-Institutet, för nöjet att arbeta med materialet. i december 12 Gabriella Sandstig Fil.dr. i journalistik och masskommunikation, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), s universitet 4

7 Om SOM-undersökningarna 1 SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Massmedia) vid s universitet genomför varje år frågeundersökningar i Sverige och i svenska regioner. Personer i åldrarna år får frågor om bland annat sina medievanor, attityder i olika samhällsfrågor och fritidsvanor. Den första rikstäckande undersökningen genomfördes 1986 och den första regionala undersökningen genomfördes i Västsverige SOM-institutet är ett samarbete mellan två institutioner vid s universitet, Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation. En rad forskningsprojekt medverkar i undersökningarna, och de medverkande forskarna presenterar sina resultat i de böcker och rapporter som SOM-institutet ger ut varje år. Data från tidigare års undersökningar möjliggör också beskrivningar av mer långsiktiga trender. Population och urval 2 Denna rapport innehåller huvudsakligen data från de västsvenska SOM-undersökningarna mellan åren Jämförelser har emellertid även gjort med de nationella SOMundersökningarna för samma period. Det kan i detta sammanhang nämnas att den senaste västsvenska SOM-undersökningen, vilken genomfördes under 11, omfattade ett urval om 6 personer mellan 16 och 85 år i Västra Götaland och Kungsbacka kommun. I tabell 2 syns urvalsstorleken för tidigare års undersökningar. Åldersintervallet har varierat något över åren ( : 15 år, 8: år, 9 11: år). De regionala undersökningar SOM-institutet genomförde mellan 1992 och 1997 vände sig bara till personer bosatta i s kommun och kranskommunerna. Hösten 1998 utvidgades undersökningen till att omfatta hela Västra Götalandsregionen samt Kungsbacka kommun. Undersökningen baserades då på två separata, obundet slumpmässiga urval (OSU), dragna ur befolkningen i respektive undersökningsområde, med följden att urvalen viktades i databearbetningar av det totala materialet. Från och med 1999 års undersökning används ett gemensamt urval. Respondenterna i avser i rapporten det geografiska och administrativa område som rymdes i den gamla stadsdelsindelningen. Den här rapporten vilar på ett mindre antal respondenter mot vad som oftast är brukligt när SOM-institutet genomför analyser. Det innebär en större analytisk osäkerhet mot vad som annars är fallet. I syfte att öka förståelsen för de respondenter som utgör föremål för analys har en nedbrytning gjort på kön, ålder och utbildning (se tabell 1). Dessa tre faktorer har sedan jämförts med hur gruppsammansättningen ser ut i s stad, Västra Götalandsregionen respektive Sverige som helhet för hela perioden

8 Tabell 1 Svarspersonerna i,, Västra Götalandsregionen och i Sverige (procent) Västra Götalands- Regionen 1 Sverige Antal Kön Kvinna Man Ålder år år Utbildning Låg/medel Hög Kommentar: De två kategorierna för utbildning är baserade på en sammanslagning där låg/medel motsvarar all utbildning förutom högskola/universitet. Detta medan hög utbildning även gäller för studier/examen från högskola eller universitet. 1) Gäller för åren Tabell 1 ger tydliga besked om att respondenterna i faktiskt överensstämmer med svarspersonerna i och Sverige, åtminstone vad gäller kön och ålder. När en nedbrytning görs på utbildning framkommer det att de boende i har en lägre utbildning än genomsnittet i såväl s stad och Västra Götalands-regionen som Sverige i sin helhet. Svarsfrekvens och bortfall Från bruttourvalet bortdefinierar man normalt utöver avlidna även de personer i urvalet som är långtidssjuk-skrivna, har flyttat från orten eller dylikt (militärtjänstgöring, bortrest). SOMinstitutets befolkningsundersökningar har en minskande svarsfrekvens över tid. De rikstäckande undersökningarna har en genomsnittlig svars-frekvens sedan 1986 på 66 procent (Vernersdotter, 12). Den västsvenska undersökningen har sedan 1992 en genomsnittlig svarsfrekvens på 64 procent. Nettoresultatet 57 procent för årets undersökning är det lägsta så här långt (se tabell 2). När man studerar utvecklingen över tid får man ta hänsyn till att påminnelseinsatserna i den västsvenska SOM-undersökningen under de första åren var mer begränsade samt att urvalet mellan var avgränsat till sregionen där svarsfrekvensen konsekvent har varit lägre. 6

9 Tabell 2 Svarsfrekvensen i de västsvenska SOM-undersökningarna, Andel Svars- Svars- naturligt frekvens frekvens Fältarbetet Väst-SOM Bruttourval Nettourval bortfall Antal svar (brutto) (netto) utfört av ,% % % Linfab ,% % % Linfab ,% % % Linfab ,% % 65% Temo ,% % 69% Gallup ,% % % Gallup ,% % 65% Sifo ,% % 68% Kinnmark ,% % 66% Kinnmark ,% % % Kinnmark ,% % 68% Kinnmark ,% % 66% Kinnmark ,% % 66% Kinnmark ,% % 62% Kinnmark ,% % 61% ScandInfo ,% % 62% Kinnmark ,% % 58% Kinnmark ,% % 61% Kinnmark ,% % 59% Kinnmark ,% % 57% Kinnmark Kommentar: Med nettourval avses bruttourval minus naturligt bortfall. Som naturligt bortfall räknas adress okänd, avflyttad, sjuk, institutionell vård, bortrest under fältperioden, studier på annan ort, militärtjänstgöring, ej svensktalande, bosatt, studerar eller arbetar utomlands, förståndshandikappad samt avliden. Från och med 1998 års undersökning ingår hela Västra Götaland samt Kungsbacka kommun i urvalet. Innan dess ingick endast med kranskommuner. I tabell 3 presenteras nettosvarsandelarna nedbrutna på kön och ålder för perioden

10 Tabell 3 Svarsandelar (netto) i olika grupper i Väst-SOM-undersökningarna (procent) År TOTALT Kön Kvinnor Män Ålder år år år år år år år år år år Kommentar: 1) = - år Källa: Väst-SOM undersökningarna

11 I tabell 4 redovisas svarsfrekvensen i olika resursområden i. Resursområdena utgörs av stadsdelar i som har grupperats efter resursstyrka (Se kommentar till tabellen nedan för mer information om resursindelningen). Som framgår av tabellen finns ett tydligt samband mellan resursstyrka och svarsbenägenhet. Resursstarka stadsdelar har högst svarsandel 11 med 58 procent medan resurssvaga har lägst med 41 procent svarande. Den genomsnittliga skillnaden låg till och med 6 års undersökning på 12 procentenheter. I 11 års undersökning har avståndet ökat ytterligare och skillnaden är 17 procentenheter. Detta beror främst på en minskning i svarsfrekvens i de resurssvaga stadsdelarna. Tabell 4 Svarsandelar (netto) per resursområde i Väst-SOM-undersökningarna Resursstarkt Medelresursstarkt Medelresurssvagt Resurssvagt Kommentar: Indelningen i olika resursområden i baseras på en indelning av stadsdelarna efter invånarnas resursstyrka: hushållsinkomst, andel socialbidragstagare och andel invandrare (Jönsson m.fl. 1997:). Resursstarka stadsdelar: Kärra-Rödbo, Torslanda, Älvsborg, Askim, Styrsö, Örgryte. Medelresursstarka stadsdelar: Tynnered, Härlanda, Centrum, Linnéstaden, Tuve-Säve. Medelresurssvaga stadsdelar: Frölunda, Lundby,, Majorna, Högsbo. Resurssvaga stadsdelar: Bergsjön, Gunnared, Kortedala, Biskopsgården, Lärjedalen. Den första januari slogs Frölunda och Högsbo stadsdelsnämnder samman, och ett år senare gjordes indelningen i stadsdelar om helt. Resultatet blev nya stadsdelar. Indelningen i tabellen ovan bygger på den gamla stadsdelsindelningen som gällde fram till och med 9. 9

12 Tabell 5 Fördelning över position på arbetsmarknaden och medborgarskap i Väst-SOM-undersökningarna (procent) Förvärvsställning Förvärvsarbete Arbetsmarknadspolitisk åtgärd AMS-utbildning Kunskapslyftet Arbetslös Ålderspensionär/ avtalspensionär Sjuk/ Aktivitetsersättning Hemarbetande Studerande Annat Medborgarskap Svenskt Utländskt Både svenskt och utländskt Kommentar: 1) Sjuk- och aktivitetsersättning är sedan 8 benämningen på tidigare förtidspensionär. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna

13 BACKABORNAS SAMHÄLLSANDA Första halvåret 11 rapporterades det friskt om oroligheter i stadsdelen i i de lokala såväl som regionala och nationella medierna. Det var reportage om bilbränder, stenkastning och skottlossningar samt till följd av händelserna också intervjuer med oroliga backabor. Stadsdelsnämnden beslutade sig för att vidta en rad olika åtgärder för att komma till rätta med situationen. Tidigare insatser i stadsdelen hade kritiserades för att vara brandkårsutryckningar, där hänsyn inte togs till de strukturella problem som utanförskap, arbetslöshet och segregation som kan växa fram i skillnaderna mellan fattiga och rika områden. 6 Eftersom situationen krävde flera olika typer av insatser i stadsdelen skapades en projektorganisation som skulle hålla samman dessa. Projektet fick namnet i Fokus (bilaga 1). SOM-Institutet har engagerats i detta arbete för att tillföra projektet kunskap om hur backabornas samhällsattityder ser ut idag, och hur de har förändrats över tid. Syftet är att undersöka om och i så fall hur utvecklingen i avviker mot vad som kan förväntas mot bakgrund av generella samhällstrender. Fråga som besvaras är hur backabornas samhällsattityder har förändrats under perioden i förhållande till personer boende i andra stadsdelar i och i förhållande till motsvarande trender bland svenskarna som helhet. De frågor som valt ut ur SOM-materialet har alla samhällsanda och indikatorer för hållbar utveckling av demokratiska ideal i fokus. De åtta olika indikatorer som undersökts är följande: 1) mellanmänsklig tillit, 2) förtroende för yrkesgrupper, 3) föreningsaktivitet, 4) politiskt intresse, 5) subjektiv placering på höger-vänsterskalan, 6) nöjdhet med demokratin, 7) utvärdering av offentlig service samt 8) medborgarnas läsvanor. Till följd av att backaborna i materialet är förhållandevis få (trots sammanslagning över tid) är få av de skillnader som tas upp signifikanta. Det bör därför beaktas i läsningen av rapporten att analysen bygger på trendanalyser av mönster. Specifikt besvaras frågan om hur backabornas samhällsanda förändrats genom att först analysera hur nivåer (högt/lågt) och trender (uppåt, stabilt, nedåt) har varierat i, därefter hur nivåer och trender varierat i i jämförelse med andra stadsdelar i, för genomsnittet i samt för genomsnittet i Sverige. 11

14 Dispositionen av redovisningen och analysen inleds med en kort sammanfattning av om och i så fall hur utvecklingen i avviker mot vad som kan förväntas mot bakgrund av generella samhällstrender. Den trend som bedöms avvika mest i negativ riktning inleder rapporten. Inom ramen för redovisningen av varje enskild nyckelindikator förs också resonemang kring vad indikatorn är ett uttryck för, vad som kan förklara denna samt vilka de tänkbara konsekvenserna för samhället kan vara om trenden pekar nedåt. Huvuddelen av dessa resonemang är hämtade från de rapporter som skrivits av samhällsvetenskapliga forskare som publicerat sig vid SOMinstitutet sedan De artiklar som använts finns med i referenslistan, och om fördjupad insikt önskas hänvisas till dessa artiklar samt de ursprungsreferenser som där omnämns. I läsningen går det med fördel att använda sig av de bilagor med figurer över trender som medföljer i rapportens senare del. Dessa figurer är övergripande numrerade i enlighet med kapitlens numrering i rapporten. Resultatredovisningen avslutas med en reflektion kring utmaningarna i. 12

15 Sammanfattning Syftet har varit att undersöka om och i så fall hur utvecklingen av samhällsattityder i mellan åren avviker mot vad som kan förväntas mot bakgrund av generella samhällstrender. Analysen berör endast mönster i dessa trender, eftersom få av skillnaderna i andelar till följd av låga n-värden är statistiskt signifikanta. Tolkning av dessa mönster, och de resultat som presenteras i denna rapport måste därför ske med stor försiktighet, och intressanta avvikelser undersökas närmare. Även om det finns mindre variationer och nivåskillnader inom de åtta aspekter av samhällsanda vi efterfrågat, följer utvecklingen i i stort motsvarande trender som finns i och i Sverige som helhet, med ett undantag: avviker sedan 6 gradvis i en allt mer negativ riktning från trenden i och i Sverige som helhet i frågan om tillit till andra människor i allmänhet. Skillnaderna mellan de lägsta noteringarna och den högsta är gällande trenden i backabornas mellanmänskliga tillit också statistiskt signifikanta. Sedan gäller denna avvikande trend även tilliten till andra människor i området där man bor. Forskningen har visat att det finns ett starkt samband mellan att lita på andra människor i allmänhet och att också lita på företrädarna för samhällets institutioner samt de yrkesgrupper som arbetar inom ramen för dessa. Det finns också en avvikande negativ trend i backabornas yrkesgruppsförtroende för politikerna i kommunen som skiljer sig från utvecklingen i och Sverige som helhet, som skulle kunna förklara den negativa trenden i backabornas tillit till andra i allmänhet. Den gäller dock endast perioden 11. Annars finns det inget i de Västsvenska SOM-undersökningarna som tyder på en motsvarande negativ generell trend i yrkesgruppsförtroende som skulle vara unik för. Det finns dock en positiv avvikelse i backabornas yrkesgruppsförtroende, den gäller förtroendet för poliser som yrkesgrupp som ökat 11. I vilken utsträckning medborgarna deltar i föreningsaktiviteter har visat sig ha stor betydelse för formandet av det institutionella förtroendet och ha samband med den mellanmänskliga tilliten. Trenden i föreningsaktivitet och medlemskap följer, med undantag för en positiv avvikelse i andelen medlemsaktiva i pensionärsföreningar, också mycket väl motsvarande trender i göteborgarnas och svenskarna medlemsaktivitet, även om det finns mindre nivåskillnader i andelen medlemsaktiva. I den samhälleliga debatten har medborgarnas politiska engagemang och aktivitet beskrivits som en garant för demokratska värderingar. Medborgarnas politiska intresse är en aspekt av denna större politiska medvetenhet. bornas intresse för politik i allmänhet följer ganska väl den generellt U-formade kurvlinjära samhällstrenden i och Sverige som helhet. Att backabornas, i likhet med göteborgarnas och svenskarnas, intresse för politik i allmänhet är på uppgång, går alltså att tolka som positivt för en hållbar utveckling av demokratiska ideal. Även om backaborna är politiskt intresserade, avviker trenden i något gällande riktningen. Trenden i backabornas självplacering på den politiska vänster-högerskalan, avviker något från den svagt högerinriktade trenden i och Sverige under 11, genom att backaborna placera sig något mer åt vänster. 13

16 bornas nöjdhet med demokratin följer i stort den svagt ökande trenden i och Sverige i nöjdheten med demokratin i Sverige och i EU, samt den stabiliserande nöjdheten i trenden i och Sverige med demokratin i kommunen och regionen. Den avvikelse som finns, står främst svenskarnas nöjdhet med demokratin i respektive kommun för, där också svenskarnas nöjdhet med demokratin i kommunerna har ökat. Bland de servicetyper som backaborna i högst utsträckning är nöjda med i kommunen, samhällsstrukturområdena kollektivtrafik, renhållning på allmänna platser och idrottsanläggningar samt kommunal service gällande privattandläkare, följer trenden mycket väl trenden i som helhet. Även om det finns många likheter med trender i i den bedömningen av de servicetyper som backaborna är mindre nöjda med, är det i den kategorin skillnaderna i trender återfinns. bornas bedömning av kommunal service gällande kulturaktiviteter, folktandvården, fritidsverksamhet och äldreomsorg avviker negativt från trenden i genom, medan trenden för motsvarande serviceområden i antingen ligger stabilt eller pekar uppåt. Trenden i backabornas tidningsläsning avviker inte från den stadigt nedåtgående trenden i och Sverige som helhet, även om det finns mindre skillnader i nivåer mellan läsningen av olika medier i, och i Sverige. 14

17 1. Mellanmänsklig tillit Ett uttryck för civilsamhället Att lita på andra människor kan förutom att rent intuitivt ses som en tillgång för individen, också beskrivits i ett bredare sammanhang som social tillit eller social kapital. Det sociala kapitalet kan beskrivas som graden av tillit mellan individer, grupper och samhällen samt omfattningen av dessa kontakter (Rothstein, 3). Statsvetaren Robert Putnam företräder tanken att tillit är grundpelaren för ett civilt samhälle. I boken Making Democracy Work visar han att det finns tydliga samband mellan väl fungerande demokratier och väl fungerande civila samhällen. Hur ett samhälle med stora brister i tilliten till andra kan tänkas se ut skissar PC Jersild upp i den fiktiva berättelsen om överlevandet och livet i eftermälet av en kärnkraftskatastrof i boken Efter Floden. Det är ett splittrat samhälle där varje enskild individ i brist på resurser och avsaknaden av samhällsbevarade funktioner, även om några när en längtan efter att tillhöra och ingå i en gemenskap, transformeras till att enbart tänka på sin egen överlevnad och därmed undergräva grundvalen för ett värdigt liv. Journalisten Tomas Lappalainen har beskrivit avsaknaden av tillit till andra med orden Utan tillit har du ingenting. Utan tillit till andra människor måste du oavbrutet frukta dem. Utan tillit måste du leva misstänksamt, vaka över ditt liv och dina ägodelar. 7 Mellanmänsklig tillit är alltså ett viktigt kitt i det som håller ihop människor, grupper och samhällen och själva grunden i det vi kallar för det civila samhället. avviker negativt från trenden i och i Sverige Oavsett om vi ser till backabornas tillit till andra människor i allmänhet eller till de boende i området, kännetecknas perioden som helhet (med undantag för mätningen kring millennieskiftet ) av en stadig nedgång i förtroende. Detta är en trendkurva de varken delar med genomsnittet i eller i Sverige. bornas tillit till andra människor i allmänhet har sedan 2 5 pekat nedåt och sedan 6 9 avviker också från trenden i och i Sverige som helhet (figur 1 nedan eller figur 1:1 i bilagan). Skillnaden mellan de högsta och lägsta andelarna är också statistiskt signifikant. Tilliten till andra människor i området där man bor har inte mätts med samma regelbundenhet, men sedan 11, går det att skönja motsvarande trend i negativ (figur 1:2). 15

18 Figur 1 Andel som hyser tillit till andra människor i allmänhet i, SDN, och i Sverige (procent, balansmått) Kommentarer: Huvudfråga: Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala: Svarsalternativ på en elvagradig skala där =Det går inte att lita på människor i allmänhet, till =Det går att lita på människor i allmänhet människor i allmänhet. Följdfråga: Och om du skulle använda samma skala när det gäller människor i det område där du bor? Figuren avser andelen backabor som svarat på huvudfrågan. Balansmåttet kan variera mellan (samtliga har tillit till andra människor) och - (samtliga saknar tillit till andra människor). Procentbasen utgörs av de personer som har besvarat frågan N=8, n= Källa: Den västsvenska och nationella SOM-undersökningen Vill man belysa förtroende i en mer principiell mening, som gjorts i stycket ovan, menar Holmberg och Weibull att det är rimligt att även ta hänsyn till andelen som har lågt förtroende (5). Ett sätt att uttrycka förtroendet för en institution eller till andra människor är därför att beskrivas dess förtroendebalans. Förtroendebalansen är ett mått på enigheten bland medborgarna om huruvida förtroendet för en institution eller till andra människor är högt eller lågt. Tekniken som används kallas för balansmått, och den går helt enkelt ut på att man tar andelen medborgare som har ett högt förtroende för en samhällsinstitution eller andra människor och minskar den med andelen som har ett lågt. Om andelarna i förtroendebalansen är positiv betyder det att majoriteten av invånarna har ett högt förtroende för en institution eller andra människor, medan om den är negativ, att medborgarna har ett lågt förtroende för denna institution eller andra människor. Se den detaljerade redovisningen i stycket nedan för en närmare granskning av hur backabornas tillit till andra i allmänhet och i det egna området där man bor har förändrats mellan

19 Hur tilliten till andra varierat i Nivåer (högt/lågt) i Bac ka över perioden som helhet Lägst är backabornas tillit till andra människor i allmänhet i början av mätperioden och högst i perioden därefter. I genomsnitt var fjärde boende i litade i principiell mening på andra människor mellan , medan nästan hälften av de boende i gjorde det samma mellan (figur 1, 1:1 ff). Därefter har däremot den mellanmänskliga tilliten varit lägre och under den senaste perioden 11 befunnit sig på motsvarande nivå som när den var som lägst. Tilliten till andra i området där man bor har sedan den började mätas (2) varit paritet med tilliten till andra människor (figur 1:2 ff). Den var högst i början av mätperioden men har därefter varit lägre. Närmare hälften av backaborna litade i principiell mening på andra i bostadsområdet mellan 2 9, medan en tredjedel av backaborna i perioden därefter 11 ansåg det samma. Skillnaden mellan högstanivån och de två lägsta är också statistiskt signifikant. Trender (uppåt, stabilt, nedåt) i över tid När det gäller trenden i över tid, har backabornas tillit till andra människor under den första perioden ökat med nästan det dubbla, men har därefter följt en stadigt nedåtgående trend (figur 1, 1:1). Gällande tilliten till andra i området är trenden stabil i början av mätperioden (2 9), därefter nedåtgående ( 11) (figur 1:2). Hur tilliten till andra varierat i jämförelse med SDN, och Sverige Nivåer i i jämfö relse med SDN, och Sverige över hela perioden De perioder tilliten till andra människor i allmänhet är hög (1998 1) eller ganska hög (2 5), är den i paritet med tilliten i Sverige (46 45 procentenheter) och något högre än genomsnittet i (42 44 procentenheter). De perioder den mellanmänskliga tilliten i är låg ( , 11) är den långt under genomsnittet för och Sverige. Skillnaden är statistiskt signifikant. Det finns under perioden som helhet också stora skillnader i tillit mellan s olika stadsdelar. Tilliten till andra i principiell mening är i en stadsdel som högst 74 procentenheter (6 9) och som lägst 2 procentenheter (2 5). Också dessa skillnader mellan stadsdelarna är statistiskt signifikanta. De år (2 9) backabornas tillit till andra i området i principiell mening är hög (43 47 procentenheter) är den något lägre än genomsnittet i (52 53 procentenheter) och mycket lägre nivån i Sverige (61 procentenheter). Det finns under perioden som helhet stora skillnader i nivåer på tilliten till andra i området där man bor i s olika stadsdelar. Som högst 91 procentenheter (6 9) och som lägst -25 procentenheter (2 5). De år backabornas tillit till andra i boendeområdet är hög, är den något under genomsnittet för och mitt emellan den maximala och minimala nivån i stadsdelarna. De år backabornas tillit till andra i området är lägre, är nivån närmare stadsdelar med de lägsta nivåerna. Trenden i Bac ka i jämfö relse med SDN, och i Sverige över tid Nivån på förtroendebalanser (24 procentenheter) under den första perioden var också mycket lägre i än i (37 procentenheter) och Sverige (46 procentenheter) som helhet, men trendkurvan pekade i likhet med kurvan för och Sverige uppåt följande period Denna positiva ökning i tillit mellan och i följde alltså trenden i och i Sverige. Den återspeglade också trenden i de stadsdelar som tidigare haft lägst mellanmänsklig tillit. Den negativa trenden i sedan 6 9, följer dock inte den stabila trenden i och i Sverige, men väl den negativa trenden i de stadsdelar som tidigare legat på den högsta förtroendebalansen. Den uppåtgående trenden i backabornas mellanmänskliga tillit som kännetecknar den första perioden är alltså också märkbar i som helhet (i Sverige ligger balansmåttet kvar på samma höga andel), medan den stadigt nedåtgående trenden endast gäller i. Motsvarande trend gäller för tilliten till de boende i området. 17

20 Att förklara mellanmänsklig tillit Det finns ett starkt samband mellan tilliten till andra, och en rad mer eller mindre kända faktorer. Statsvetaren Bo Rothstein sammanfattar drygt 25-års forskningsresultat med: Allmänt kan man säga att finner man ett land, en region eller en stad med hög social tillit är sannolikheten hög för att man också finner en någorlunda väl fungerande och stabil demokrati, en hög ekonomisk utvecklingsnivå, en jämförelsevis låg grad av social och ekonomisk ojämlikhet och en låg grad av korruption. Även på individnivå finner man ett antal säkerställda statistiska samband mellan social tillit och förhållanden som anses eftersträvansvärda. Sålunda uppfattar sig människor som har en hög grad av social tillit i allmänhet som friskare, mera nöjda med livet och mera positiva vad gäller framtiden (Uslaner 2). Länder med hög social tillit har i allmänhet också högre kvalitet i sina offentliga institutioner och en mindre omfattande korruption (Holmberg, Rothstein and Nasiritousi 9; Rothstein and Eek 9; Rothstein & Stolle 8). (Rothstein, ). I viken riktning kausaliteten går, institutionella förklaringar eller kulturella, är däremot omtvistat (ibid). Samhällskonsekvenser av ett lägre förtroende för andra Brister i den mellanmänskliga tilliten kan dels få konsekvenser för den enskilde individens välbefinnande men också för det sociala kitt som får medborgarna att vilja bidra till det gemensammas bästa och fortlevnad. Tanken är att om backaborna inte litar på varandra, vågar de inte samarbeta och om medborgarna inte samarbetar begränsas möjligheterna till hållbar social utveckling. Det finns ett mycket stort intresse i forskarvärlden för social tillit eftersom detta empiriskt visat sig ha ett positivt samband med en mängd andra faktorer som många människor anser eftersträvansvärda. Bland dessa återfinns som sagt sådant som ekonomisk standard, människors subjektiva välbefinnande, befolkningshälsa, hur väl landets demokratiska system fungerar och hur väl de lyckas hålla korruptionen låg (Rothstein, ). Med tanke på att den mellanmänskliga tilliten inom forskningen beskrivs som central för demokratins fortlevnad, antingen som indikator på det civila samhället och demokratin eller som själva drivkraften bakom är forskarna eniga om att förtroende och mellanmänsklig tillit inte är helt enkel att åter bygga upp när den väl börjat dala (Norén Bretzer, 5). 18

21 2. Förtroendet för yrkesgrupper Aspekt av politiskt förtroende och värdering av demokratin Förtroendet för politiker, tjänstemän och yrkesgrupper som är verksamma i kommunen är en aspekt av politiskt förtroende medan medborgarnas bedömning av hur nöjda de är med demokratins sätt att fungera i kommunen, regionen, Sverige och EU (flernivådemokration) är en annan (Nilsson, 6 ff). Förtroendet för våra institutioner och de som arbetar inom dessa är betydelsefullt för att hålla ihop samhället och ett högt förtroende kan ses som en kraftkälla för den politiska handlingsförmågan (Gamson, 1968) (Norén Bretzer, 1998). Frågor om förtroendet för olika samhällsinstitutioner har inom ramen för de nationella SOMundersökningarna ställts sedan De västsvenska undersökningarna har inte ställt motsvarande frågor, utan snarare riktat fokus mot de grupper som är knutna till de institutioner som efterfrågas på nationell nivå. Det gäller olika personalgrupper på kommunal och regional nivå där medborgarna möter den offentliga sektorn, men också beslutsfattare som politiker och tjänstemän. Också förtroendet för dem som ska granska makten, journalister har undersökts. följer i stort trender i och i Sverige Trenderna i backabornas yrkesgruppsförtroende följer i stort motsvarande trender i och Sverige som helhet. Det finns dock två undantag som rör avvikelser under 11. Den ena är en avvikande negativ trend i backabornas yrkesgruppsförtroende för politikerna i kommunen som skiljer sig från utvecklingen i och Sverige som helhet (figur 2:4b). Den andre gäller en positiv avvikelse under samma period i förtroendet för poliser som yrkesgrupp (figur 2, 2:2b). Figur 2 Andel som hyser ett mycket eller ganska stort förtroende för poliser som yrkesgrupp i, SDN, och i Sverige, (procent) 19

22 Kommentarer: Fråga: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete? Alternativen har varierat något mellan åren men återkommande alternativ över mandatperioderna som helhet har varit : EUparlamentariker; Rikspolitiker; Västra Götalandsregionens politiker; Västra Götalandsregionens tjänstemän; Kommunens politiker; Kommunens tjänstemän; Sjukvårdens personal; Personal inom barnomsorgen; Personal inom äldreomsorgen; Lärare i grundskola; Kollektivtrafikens personal; Poliser; Socialarbetare; Journalister. Svarsalternativen: Mycket stort förtroende; Ganska stort förtroende; Varken stort eller litet förtroende; Ganska litet förtroende; Mycket litet förtroende; Ingen uppfattning. Figuren avser andelen backabor som angett att de har ett mycket- eller ganska stort förtroende. Procentbasen utgörs av de personer som besvarat frågan. N= , n= Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen Den detaljerade redovisningen i styckena nedan baseras på andelen som uppgett att det har ett mycket eller ganska stort förtroende för respektive yrkesgrupp. Förutom förtroendet för polisen har backaborna främst förtroende för yrkesgrupper inom områdena vård, skola och omsorg. Lägst är förtroendet för politiker på alla nivåer och till tjänstemän i regionen och kommunen. För de flesta yrkesgrupper är stabiliteten i mönster stor. Hur yrkesgruppsförtroendet varierat i Nivåer (högt/lågt) i Bac ka sett över perioden som helhet Högst är backabornas förtroende för sjukvårdens personal och för poliser. Kring tre fjärdedelar av backaborna har ett mycket eller ganska stort förtroende för sjukvårdspersonal sett över perioden som helhet (figur 2:1). Motsvarande andel för polisen är kring två tredjedelar (figur 2:2). Ganska högt är också förtroendet för personalen inom barnomsorgen, lärare i grundskolan och inom äldreomsorgen (figur 2:1). I mellanskiktet återfinns förtroendet för bibliotekspersonal (figur 2:3) och personal inom kollektivtrafiken (figur 2:2). Lägst är förtroendet för politiker på alla nivåer (figur 2:4), tjänstemän i regionen och kommunen (figur 2:5) samt för journaliser och socialarbetare (figur 2:2). Trenden (uppåt, stabilt, nedåt) i över tid Eftersom få skillnader är signifikanta är det svårt att bedöma trender i opinionen. Men en generell trend i mönstret är dock att förtroendet för de flesta av de yrkesgrupper vi frågat efter har det fram till och med 2 5 pekat uppåt eller varit stabilt, därefter sjunkit 6 9, för att sedan antingen peka uppåt eller nedåt 11. Undantaget från denna generella trend gäller förtroendet för rikspolitiker, Västra Götalandspolitiker samt regionens och kommunens tjänstemän där förtroendet pekade uppåt ända fram till 6 9, för att därefter peka uppåt eller sjunka. Diskussionen nedan över uppåtgående, stabila eller nedåtgående trender gäller således förändringen från 6 9 till 11. Sett till mönstret pekar förtroendet för sjukvårdens personal, poliser, socialarbetare och rikspolitiker sedan 6 9 uppåt. Stabilt under samma period är förtroendet för lärare i grundskolan, kollektivtrafikens personal, journalister, Västra Götalandsregionens politiker och tjänstemän samt EU-parlamentariker. Förtroendemönstret pekar nedåt för personal inom barn- och äldreomsorgen, bibliotekspersonal samt kommunens politiker och tjänstemän. Hur yrkesgruppsförtroendet varierat i jmf. med SDN, och Sverige Nivåer i jämfö rt med SDN, och Sverige över hela perioden bonas höga förtroendet för sjukvårdens personal delar de sedan (förtroendet var något lägre bland backaborna ) med andra göteborgare (figur 2:1a ff). Nivån bland backaborna och arna är dock lägre än på riksnivå (de år förtroendet för sjukvårdens personal mätts, 2 9). bornas höga förtroende för polisen delas av den genomsnittliga göteborgaren och svensken (figur 2, 2:2a ff). De senaste mätningarna ( 11) visar att förtroendet för poliser som yrkesgrupp bland backaborna också i paritet med den högst uppmätta andelen i någon av s stadsdelar, och därmed också högre än genomsnittet i och Sverige. När det gäller skillnaderna mellan stadsdelarna i är de förhållandevis små gällande mycket- eller ganska stort förtroendet för sjukvårdens personal och poliser. bornas ganska höga förtroende för personalen inom barn- och äldreomsorgen (figur 2:1b, d) samt lärarna i grundskolan (figur 2:1c) är också i paritet med motsvarande nivåer i, och (där det mätts)

23 för lärarna i grundskolan också i paritet med motsvarande nivå i riket. När det gäller skillnaderna mellan stadsdelarna i är de något större gällande förtroendet för personalen inom barnoch äldreomsorgen samt lärarna i grundskolan. Nivån på backabornas förtroende för de yrkesgrupper som ligger i mellanskiktet, bibliotekspersonal (figur 2:3a) och personal inom kollektivtrafiken (figur 2:2b) är överlag lägre än genomsnittet i. I paritet med det lägst uppmätta förtroendet dessa båda yrkesgrupper i stadsdelarna. Skillnaderna mellan stadsdelarna är i paritet med föregående stycke. Lägst är backabornas förtroendet för politiker på alla nivåer, tjänstemän i regionen och kommunen (figur 2:4, 2:5) samt för journalister (figur 2:3) och socialarbetare (figur 2:2). När det gäller förtroendet för tjänstemännen i kommunen och i regionen är skillnaderna mellan stadsdelarna och i påfallande små (figur 2:5a, 2:5b). Det kan finnas skäl att närmare undersöka om förtroendet för yrkesgrupper som tydligt följer den byråkratiska principen att behandla alla människor lika har samband med små förtreondevariationer i stadsdelarna. Även om skillnaden mellan stadsdelarna i förtroendet för politiker i kommunen och regionen samt på riks- och EU-nivå också är små, är det en skillnad som ökat den senaste perioden ( 11) (figur 2:4b, c och d). Främst gäller denna ökande skillnaden förtroendet för rikspolitiker (figur 2:4a). När det gäller förtroendet för regionens och kommunens politiker är backabornas förtroende fram till och med 9 bland det högsta i s stadsdelar (figur 2:4b-c ff). Därefter i paritet bland de lägre nivåerna i kommunen Gällande förtroendet för rikspolitiker var backabornas förtroende under perioden högre än genomsnittet i och i Sverige och lägre under perioden därefter (figur 2:4a). bornas förtroende för EU-parlamentariker (figur 2:4d) och socialarbetare (figur 2:2c) är under perioden som helhet något under genomsnittsnivån i. Det saknas skillnader i backabornas, göteborgarnas och svenskarnas förtroende för journalister som yrkesgrupp. Trenden i Bac ka i jämfö relse med SDN, och i Sverige över tid Om vi inleder med att jämföra den generella trenden i. Förtroendet för de flesta av de yrkesgrupper vi frågat efter pekar uppåt eller är stabilt fram till och med 2 5, för att därefter sjunka 6 9 (med undantag för förtroendet för rikspolitiker, Västra Götalandspolitiker samt regionens och kommunens tjänstemän där förtroendet pekade uppåt ända fram till 6 9) för att därefter antingen peka uppåt eller nedåt 11. Den generella trenden i beskriven ovan motsvarar möjligen trenden i göteborgarens förtroende för politiker och tjänstemän. Däremot inte göteborgarens förtroende för yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg. Förtroendet för dessa yrkesgrupper sjönk bland genomsnittsgöteborgaren fram till och med 2 5, snarare än ökade som bland backaborna (Figur 2:1a-d). När det gäller skillnader i trender i yrkesgruppsförtroende bland backaborna och andra göteborgare och svenskar efter 6 9, saknas det i stort sådana. Trenden i yrkesgruppsförtroende följer i stort de trender som finns i och i Sverige. Att förklara förtroendet för yrkesgrupper Sambandet mellan förtroendet för yrkesgrupper är för de flesta grupper starkt förknippat med förtroendet för den institution inom vilka yrkesgrupperna arbetar. Sambandet är starkt mellan institutioner inom vård, skola och omsorg samt för polisen, medan det är svagare för journalister och medierna. Gällande hur kommunstyrelsen sköter sitt uppdrag går det att identifiera två teoribildningar: dels den där det går att finna förklaringar inom individen själv, dels de som söker förklaringarna inom institutionerna själva (Noren, 1998). Tidigare analyser har framhållit tre faktorer som särskilt viktiga för människors förtroende för olika grupper: utvärdering av institutionernas existerande verksamhet (trovärdighet, kvalitet), medborgarnas intresse för institutionernas verksamhet (institutionens upplevda betydelse) samt rådande socio-kulturella värderingar i samhället (opinionsklimatet) (Elliot, 1997; 1998) (Nilsson, ). 21

24 Norén identifierar fyra tänkbara förklaringar som implicerar att det inte enbart är vad kommuninvånarna får ut i service som är av betydelse för det politiska förtroendet. Den första är att nöjdheten med den kommunala servicen (barnomsorg, trafikförsörjning, snöröjning, kulturutbud, skola etc.) ökar sannolikheten för ett politiskt förtroende (Noren, 1998). Den andra är medborgarnas utvärdering av hur ekonomin sköts i den egna kommunen. Det tredje att om man anser sig ha möjlighet att påverka ekonomiska beslut där man bor. Det fjärde är medborgarnas förtroende för rättsstaten (inte är korrupt eller skulle tilldöma lindrigare straff till personer med högre social status). Författaren betonar också att förtroendet för yrkesgrupper inte enbart går att hänföra till individegenskaper. kommuninvånarna är mycket väl medvetna om olika förhållanden av institutionell karaktär i kommunen, till exempel hur ekonomin sköts eller hur lätt eller svårt det är att påverka politiska beslut. Dessa uppfattningar kan visserligen vara av en relativt subjektiv karaktär, rent sakligt kan förhållandena se något annorlunda ut. Skillnaden mellan hur det faktiskt förhåller sig och hur medborgarna uppfattar situationen kan till exempel filtreras genom vilken kvalité den lokala mediabevakningen håller. (ibid). Konsekvenser av bristande yrkesgruppsförtroende De flesta medborgare saknar egen erfarenhet av vad som händer i politiken, varför mediernas bild av politiken och det som diskuteras där också tenderar att bli de frågor medborgarna diskuterar (Weibull och Nilsson, 2). Mediernas betydelse kan därför antas öka ju mindre erfarenhet medborgarna har av politiken. Frågan om allmänhetens låga förtroende för journalister är om vi ser till mediernas roll i det politiska livet därför också både principiellt och praktiskt viktig (ibid). Att medborgarna är kritiskt inställda till den offentliga verksamheten, kan ses som ett sundhetstecken. Men om förtroendet för stadens kommunpolitiker sjunker för lågt har förutsättningarna för att bedriva politik upphört (Elster, 1989) (Norén, 1998). 22

25 3. Medlems- och föreningsaktivitet Föreningsaktiviteter stärker medborgarandan Putnam menar att föreningsaktivitet är en grundkomponent i att forma mellanmänsklig tillit då föreningsaktivitet är en bidragande orsak till att tillit byggs upp när människor umgås. I en svensk kontext har dock föreningsaktiviteten inte visat sig ha en lika stor betydelse, utan snarare har betydelsen av de institutionella faktorernas visat sig vara större (Noren Bretzer, 5). Oavsett om föreningsaktivitet bidrar eller inte bidrar till ökad mellanmänsklig tillit i en svensk kontext skriver Sören Holmberg att föreningsaktivitet förutom att bidra till ökad mellanmänsklig tillit också bygger upp medborgaranda (Holmberg, 1996). En vana att inte bara se till kortsiktiga intressen utan också till helhetens långsiktiga intressen; att inte glömma bort det allmänna bästa [ ] Om alla tänker på sig själv och misstror alla andra blir det svårt att få något gemensamt gjort. Alltså, ju fler som också tänker och litar på andra desto mer blir gjort (ibid). följer trenderna i och i Sverige ganska väl Trenden i medlemskap och aktivitet följer, med undantag för en positiv avvikelse i andelen medlemsaktiva i pensionärsföreningar (figur 3:1d), mycket väl motsvarande trender i göteborgarnas och svenskarna medlemsaktivitet (figur3:1a-c, e-h), även om det finns mindre nivåskillnader i andelen medlemsaktiva. Hur medlemsaktiviteten varierat i Nivåer (högt/lågt) i Bac ka över perioden som helhet Vanligast bland de alternativ vi efterfrågat är det att backaborna är medlemmar (främst passiva snarare än aktiva) i olika former av boendeföreningar (hyresgäst-, bostadsätts- eller villaförening) eller i facklig organisation. Cirka hälften av backaborna har över perioden som helhet angett medlemskap i respektive typ av förening eller organisation (figur 3:1 ff). Också medlemska i idrottsföreningar är också vanligt. Närmare en tredjedel av backaborna har angett medlemskap i idrottsföreningar under perioden som helhet. Ovanligast bland de alternativ vi efterfrågat är det att vara medlem i invandrarförening eller politiskt förbund. Ca fem procent har angett medlemskap i respektive typ av förening eller förbund. Trender (uppåt, stabilt, nedåt)i över tid Med undantag för ett stadigt sjunkande medlemskap i fackliga organisationer sedan 2 5, samt stora variationer i medlemskapet i humanitära hjälporganisationer över perioden som helhet är medlemskapet i de föreningar och organisationer vi efterfrågat ganska stabilt. Medlemskapet i facklig organisation ökar under den andra perioden (från till ), därefter stadigt sjunkande (2 5). Medlemskapet i humanitär hjälporganisation är som högst under perioden och sjunker därefter till sin lägsta nivå perioden därefter (1998 1). Medlemskapet har i den period som följt varierat svagt uppåt och nedåt. 23

26 Hur medlemsaktiviteten varierat i jmf. med SDN, och Sverige Nivåer i i jämfö relse med SDN, och Sverige över hela perioden Andelen backaborna med medlemskap i boendeföreningar är under hela perioden ( ) högre än motsvarande medlemskap i eller i Sverige (figur 3:1a). Under större delen av perioden har andelen backabor med medlemskap i pensionärsförening (1994 1, 6 11) och i facklig organisation (1998 9) också varit högre än genomsnittet i och i Sverige (figur 3:1d, 3:1b). Andelen backabor med medlemskap i idrottsföreningar har under hela perioden ( ) däremot varit lägre än motsvarande medlemskap i eller i Sverige (figur 3:1c). Under större delen av perioden har andelen backabor med medlemskap i humanitär hjälporganisation (1998 5, 11), kulturförening ( ) och politiska förbund ( , 2 5, 11) varit lägre än genomsnittet i och i Sverige (figur 3:1e, f, g). När det gäller medlemskap i invandrarförening är andelen backabor med medlemskap lika låga som i och landet som helhet under perioden som helhet (3:1h). Trender i i jmf. med SDN, och Sverige över hela perioden Medlemskapet i facklig organisation följer trenden i och sedan även i Sverige (figur 3:1b ff). Däremot har såväl ökningen mellan och och den senaste nedgången mellan 6 9 och 11 varit mer dramatisk (beakta dock skakiga siffror). Medlemskapet i humanitär hjälporganisation (figur 3:1e) följer också mycket väl trenden i och i Sverige, även om nedgången var mer dramatisk i. Konsekvenserna av avtagande föreningsaktivitet I en svensk kontext, kan den historiska framväxten av folkrörelsen förklara svenskarnas höga föreningsaktivitet. Betydelsen av medlemsaktivitet ligger i att den kan bidra till den sociala sammanhållningen i området, kommunen osv. och den mellanmänskliga tilliten. Även om andelen medlemmar i fack- och boendeföreningar sjunker i, följer denna utveckling motsvarande i och i Sverige som helhet. Men de tänkbara konsekvenserna av att föreningsaktiviteterna skulle avta är att det leder till att urholka samarbetet i stadsdelen som kan leda till att backaborna engagerar sig i insatser för det gemensammas bästa. Inte att förglömma kan samarbete också ta sig andra uttryck än som medlemskap eller aktivitet i föreningar. 24

27 4. Intresset för politik i allmänhet Något som debatterats friskt under det gångna året har varit de svenska ungdomarnas intresse för politik. En orsak till detta var att statsvetarna Staffan I Lindberg och Richard Svensson i boken Rösträtt till salu publicerade resultat som visade att var femte ung svensk mellan 18 och 29 år kunde tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar. Svenska demokratiforskare med Erik Amnå i spetsen hävdade att de mått forskarna använt inte var anpassade för svenska ändamål. Oavsett om ungdomarna är eller inte är politiskt intresserade, är det politiska intresset en ingång till ett politiskt engagemang. Ett exempel på ett sådant spirande engagemang går att hämta från vad som rapporterats av rektorn på Rosendalsgymnasiet i Linköping via hemsidan unt.se. Närmare elever hade på initiativ från skolans elevkår den 6 november anordnat och organiserat en valvaka för att följa det amerikanska presidentvalet. Föredragshållare från universitetet i Uppsala hade bokats och det visades olika dokumentärer. följer trenden i och i Sverige ganska väl bornas intresse för politik i allmänhet följer ganska väl den generellt U-formade samhällstrenden i och Sverige som helhet. Trenden i var svagt nedåtgående under 19-talets senare del fram till början av -talet medan det sedan mandatperioden 2 5 har varit en försiktig uppåtgående trend i backabornas politiska intresse (figur 3, 4:1ff). Även om inte avviker i fråga om trend när det gäller politiskt intresse, går det att skönja mindre skillnader i nivåer i jämförelse med s övriga stadsdelar samt i och Sverige som helhet. Nivån på backabornas politiska intresset har, med undantag för den första perioden ( ) legat under nivån i och i Sverige som helhet och legat närmare stadsdelarna med ett lägre politiskt intresse än ett högre. Det bör noteras att skillnaden mellan stadsdelarna sett i förhållande till övriga frågor vi ställt är stora gällande politiskt intresse. Över perioden som helhet har andelen politiskt intresserade i en enskild stadsdel som lägst varit 38 procent och som högst ca 79 procent. Det bör också noteras att det politiska intresset sedan 6 9 i såväl som i de stadsdelar där intresset varit som lägst som högst samt i och i Sverige som helhet åter pekar uppåt igen. 25

28 Figur 3 Andel mycket eller ganska intresserade av politik i allmänhet i, SDN, och i Sverige, (procent) Kommentarer: Fråga: Hur intresserad är du i allmänhet av politik? Svarsalternativ: Mycket intresserad; Ganska intresserad; Inte särskilt intresserad; Inte alls intresserad. Figuren avser andelen backabor som angett att de är mycket eller ganska intresserade. Procentbasen utgörs av de personer som har besvarat frågan N=854, n= Källa: Den västsvenska och nationella SOM-undersökningen Hur det politiska intresset varierat i Nivåer (högt/lågt) i Bac ka över perioden som helhet Andelen backabor som uttryckt sig mycket eller ganska intresserade i allmänhet av politik var högst i början ( ) respektive i slutet ( 11) av de mandatperioder som undersökts ( ) (figur3, 3:1ff). Drygt hälften (58 procent , 56 procent 11) av backaborna uttryckte vid dessa tillfällen ett mycket eller ganska stort intresse för politik i allmänhet. Lägst har intresset varit i mellanperioden (2 5) där hälften ( procent) av backaborna angett det samma. Trender (uppåt, stabilt, nedåt)i över tid bornas politiska intresse har varierat enligt en svagt U-formad trend. Trenden var svagt nedåtgående under 19-talets senare del fram till början av -talet medan det sedan mandatperioden 2 5 har varit en försiktig uppåtgående trend i backabornas politiska intresse. Hur det politiska intresset varierat i jmf. med SD N, och Sverige Nivåer i i jämfö relse med SDN, och Sverige över hela perioden Mönstret i nivån på det politiska intresset i följer ganska väl nivåerna i och landet som helhet, även om intresset under första perioden ( ) vid denna översikt, där hänsyn inte tas till om skillnaderna är statistiskt signifikanta, är något högre i och som helhet än i Riket, medan nivån därefter i stort legat lägre eller i paritet med och Sverige som helhet. Skillnaderna i nivån på det politiska intresset i de olika stadsdelarna är mycket stort. borna har, med undantag för den första perioden legat närmare de stadsdelar som uppvisar ett lägre politiskt intresse än ett högre. När det politiska intresset bland backaborna var som lägst (2 5) var det i paritet med det politiska intresset i Biskopsgården. 26

29 Trender i i jmf. med SDN, och Sverige över hela perioden Den nedåtgående och uppåtgående trenden i backabornas politiska intresse följer de generella trenderna i och Sverige som helhet väl. En notering är att trendkurvan gällande det ökade politiska intresset i som helhet vände uppåt en mandatperiod tidigare (2 5) än i och Sverige som helhet. Att förklara politiskt intresse Den mest accepterade förklaringen till skillnader i medborgarnas politiska intresse och engagemang bygger på skillnader i individens egenskaper som inkomst, klass, kön, utbildning och ålder (Gilljam och Holmberg, 1995). Men också andra förklaringar har prövats. Statsvetarna Marie Uhrwing och Lennart J. Lundqvist undersökte 1997 med inspiration i den franske - talstänkaren Charles de Montesquieu s tankar om skillnaderna i politiskt intresse och engagemang även kan förklaras med de yttre omständigheter i vilka folk lever. Frågan de ställde var om man kunde tala om olika sorters politisk anda i olika områden som påverkar invånarna utöver deras individuella egenskaper (Uhrwing och Lundqvist, 1997). Det mått de använde som uttryck för denna anda avgränsat till ett geografiskt område i staden var områdets resursstyrka. Det är ett en kategorisering som baseras på stadsdelsinvånarnas medelinkomst, stadsdelens andel socialbidragstagare och andel utländska medborgare (Nilsson, 1994; Nilsson och Westerståhl, 1997). I en sådan uppdelning räknas stadsdelen inom ramen för SOMundersökningarna tillsammans med stadsdelarna Majorna, Högsbo, Frölunda och Lundby till de medelresurssvaga. 8 I sin analys visar författarna att det politiska intresset ökar med resursstyrkan på den stadsdel som medborgaren bor i, men också att sambandet är mer nyanserat än så (Uhrwing och Lundqvist, 1997). För att förklara det enkla sambandet mellan politiskt intresse och områdets resursstyrka använder de sig av begreppen socialt tryck och stigmatisering. Den samhällsvetenskapliga grundidéen kring det sociala trycket bygger på individens önskan att anpassa sig socialt till sin närmaste omgivning (säg mig vem du umgås med och jag ska säga dig vem du är) (Uhrwing och Lundqvist, 1997). Det sociala tryckets i ett område är då det tryck som får invånarna att agera som majoriteten av de bosatta i området. Om majoriteten är politiskt ointresserade, förväntas övriga invånare i området bli utsatta för ett socialt tryck att bete sig likadant som majoriteten. Det omvända gäller, om majoriteten är politiskt intresserade, där förväntas övriga invånare följa motsvarande beteende. Idéen kring stigmatisering bygger på tanken att vissa bostadsområden blir brännmärkta till följd av att det i dessa områden återfinns så kallade problemhushåll. Kulturgeografen Irene Molina (1997) skriver att en sådan stigmatisering kan förstärkas av att de som har en möjlighet (ekonomiskt eller med hjälp av andra medel) tar sig ifrån dessa områden, medan de som är mindre bemedlade flyttar dit. Uhrwing och Lundqvist (1997) skriver att dessa områden kan utveckla ett normsystem som skiljer sig från det övriga samhället (arbetslöshet istället för jobb) och att detta också slår igenom på politiskt engagemang och att inte bry sig. De betonar också att till skillnad från socialt tryck kan stigmatisering endast verka i en (negativ) riktning. Politiskt intresse är dock bara en del av den större politiska medvetenhet som ryms inom politiskt engagemang och aktivitet. Uhrwing och Lundqvist (1997) visar med hjälp av faktoranalys att det finns ett starkt samband mellan att vara politiskt intresserad och att också ha goda kunskaper om politik (kännedom om kommunpolitiker och stadsdelsnämndens 27

30 ansvarsområden), ofta diskutera politik, vara medlem i politiska partier och att försöka påverka politiska beslut. Däremot är sambandet mellan denna bredare politiska medvetenhet och områdets resursstyrka inte helt linjärt. Med hjälp av regressionsanalys visar de att effekter som kan påvisas enbart arbetar i positiv riktning för den politiska andan i de resursstarka och de medelresurssvaga stadsdelarna och att de saknas för den politiska andan i den medelresursstarka och de resurssvaga områdena. Eftersom författarna argumenterar för att stigmatisering endast kan påverka i negativ riktning, menar det att det innebär att det saknas effekter som kan tillskrivas stigmatisering som förklaring till lägre politisk medvetenhet i resurssvaga områden. Däremot finns det effekter som pekar i positiv riktning i medelresurssvaga och i resursstarka stadsdelar, något forskarna menar talar för att socialt tryck (som kan verka i både positiv och negativ riktning) kan vara en rimlig förklaring till de positiva effekterna av stadselstillhörighet på politiskt medvetenhet (ibid). poängen är att det anses viktigt att engagera sig i politiken och att det sociala trycket ökar den politiska medvetenheten bland invånarna. Detta skapar en politisk anda i stadsdelarna som påverkar människors allmänna politiska medvetande i positiv riktning (ibid). Författarna spekulerar också i varför denna politiska anda uppstår i vissa stadsdelar men inte i andra. En förutsättning för att socialt tryck ska ha någon verkan är att det finns en aktiv social gemenskap i området. Om människor inom området inte har sociala kontakter med varandra kan de inte heller påverka varandra (ibid). Den två gemenskapsframkallande faktorer författarna identifierar som gynnsam är om stadsdelen har en lång historisk identitet med gemensamma traditioner och naturliga geografiska gränser snarare än en nytillkommen administrativ konstruktion. Det senare något som de menar kännetecknar de resurssvaga stadsdelarna som tillkomna under miljonprogrammets dagar och de näst resursstarkaste stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Tynnered som tillkommit som administrativa konstruktioner. Konsekvenserna av brister i politiskt intresse Konsekvenser för social hållbar utveckling av ett lägre politiskt intresse är att stödet för de demokratiska idealen urholkas. Att backabornas politiska intresse följer den generella trenden i och i Sverige som helhet, tyder på att backaborna ur politiskt hänseende inte är en isolerad ö, utan är en del det ska och svenska politiska landskapet som helhet. har också till följd av en geografisk naturlig närhet men även en längre historisk tradition som stadsdel i motsats till mer administrativt konstruerade stadsdelar, ett gemenskapande av betydelse för demokratiska processer att bygga vidare på. Värt att följa upp kan dock vara att nivån, andelen politiskt intresserade (andelen mycket- eller ganska intresserade) i, fortsätter att utgöra den större delen av backabornas intresse. 28

31 5. Subjektiv vänster- eller högerideologi avviker något åt vänster från och Sverige bornas självplacering på den politiskideologiska skalan är ganska lik den i med små variationer, men den avviker något från den svagt högerinriktade trenden i och Sverige under 11, genom att placera sig något mer åt vänster (figur 4, 4:1 ff). Figur 4 Andel som placerat sig till vänster minus dem som placerat sig till höger ideologiskt i, SDN, och i Sverige, (procent, balansmått) Kommentarer: Fråga: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Svarsalternativen: Klart till vänster; Något till vänster; Varken till vänster eller till höger; Något till höger; Klart till höger. Figuren avser andelen backabor som svarat på huvudfrågan. Balansmåttet kan variera mellan (samtliga placerar sig till vänster på skalan) och - (samtliga placerar sig till höger på skalan). Procentbasen utgörs av de personer som har besvarat frågan N=347 8, n= Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen samt den nationella SOM-undersökningen Tekniken som används kallas för balansmått, och den går ut på att man tar andelen medborgare som placerar sig till vänster på en subjektiv ideologisk skala och minskar den andelen med dem som placerar sig till höger på motsvarande skala. Om andelarna i balansen är positiv betyder det att majoriteten av invånarna placerar sig till vänster på den subjektiva skalan, medan om den är negativ, att medborgarna placerar sig till höger på denna skala. Nedan följer en detaljerad redovisning av hur den subjektiva ideologiska placeringen fördelar sig i och i jämförelse med stadsdelarna, och i Sverige som helhet. 29