Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse

2 Verksamhetsberättelse 2 (17) Innehållsförteckning 1 Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Förutsättningar för måluppfyllelse Uppföljning och analys av resultat av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 5/ Resultat av mått i nämndens styrkort Resultat av verksamhetens egna mått Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet Rektor har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen, elevhälsan och studieoch yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Rektor har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört ett program inom gymnasieskolan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling Uppföljning och analys av övriga läroplansområden Uppföljning och analys av verksamheternas pågående arbete med prioriterade läroplansmål 6/ Uppföljning och analys av uppdrag i kommunfullmäktiges och nämndens styrkort Nämnd Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för läsåret 7/ Sammanfattning... 16

3 Verksamhetsberättelse 3 (17) 1 Verksamheten Uddevalla är en attraktiv utbildare för regionens ungdomar. Antagningen visar att Uddevalla står stadigt och 47 % av eleverna kommer från annan kommun än Uddevalla. Utbildningsutbudet är fortsatt det mest omfattande i regionen. Naturbruksutbildningar finns nu inom utbudet och hösten 6 startade 15 elever sin naturbruksutbildning inom Uddevalla gymnasieskola. Nationella lärlingsutbildningar erbjuds inom alla yrkesutbildningar som ett utbildningsalternativ. Läsåret 5-16 gick i snitt 193 elever lärlingsutbildning. Inom två år är målsättningen att öka till 300 lärlingsplatser och för att nå detta har lärlingsklasser inom Östrabo Yrkes och Agneberg startats. Utvecklingen av lärlingsutbildningar är framgångsrik i Uddevalla. Som en följd av det har Uddevalla byggt upp ett nätverk med landets gymnasieskolor tillsammans med Stiftelsen Företagsam kallat Lärlingskompassen. Nätverket består idag av ca 60 medlemsskolor över hela landet. Nätverket stöds av Skolverket i arbetet för att främja lärlingsutbildning. Elitidrottsgymnasiet består av NIU nationella idrottsutbildningar inom idrotterna fotboll, handboll och simning. Verksamheten är förlagd till Rimnershallen.

4 Verksamhetsberättelse 4 (17) Klipp från Bohusläningen, lå Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som följer förbättringshjulets olika faser (planera, genomföra, följa upp och analysera). I verksamhetsberättelsen ska fokus ligga på analysen av resultaten i förhållande till målen. Verksamhetsberättelsen utgör därför ett viktigt underlag för beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser för kommande läsår i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen.

5 Verksamhetsberättelse 5 (17) Alla förskolechefer och rektorer ska upprätta en verksamhetsberättelse efter avslutat läsår. Med dessa som grund ska sedan varje verksamhetschef skriva en verksamhetsberättelse som utgör grunden för huvudmannens (nämndens) verksamhetsberättelse. Utifrån de analyser som gjorts på de olika nivåerna i verksamheten föreslår förvaltningen barn och utbildningsnämnden att besluta om prioriterade läroplansmål för kommande läsår. Inledningsvis redogörs för verksamhetens förutsättningar för måluppfyllelse utifrån ekonomi, personal och organisation. Därefter presenteras läsårets resultat av mått och en analys och bedömning av resultatet görs. Verksamhetens arbete med de läroplansmål som prioriterats för läsåret för att förbättra resultaten, utveckla verksamheten och dess måluppfyllelse redovisas därefter. Med analysen av måluppfyllelsen som grund identifieras handlingsplaner/aktiviteter till kommande läsårs prioriterade läroplansmål. 3 Förutsättningar för måluppfyllelse ns ekonomi har successivt förbättrats på verksamhetsnivå. Volymomställningen från de lägre elevkullarna tidigare år är genomförd. Rektorsenheternas tidigare obalanser inom personalkostnader har stabiliserats. Ekonomin förstärks av de förutsättningar som staten givit för nyanlända. Till detta kommer en ökad andel IKE-intäkter när elevkullarna stabiliseras och successivt ökar. Det är dock viktigt att konstatera att rektors ekonomiska förutsättningar inom den elevpeng som tilldelas rektor inte möter de behov som rektor beskriver när det gäller elever i behov av stöd. Andelen elever med studieproblematik samt social problematik ökar. Bedömningen är att elevhälsan måste utökas kommande år. ns ekonomi behöver förstärkas såväl inom utbildningen-rektors elevpeng samt inom elevhälsan. Lokalanpassning har skett enligt tidigare plan, bedömningen är nu att gymnasieskolan är inom de lokalytor som nuvarande organisation förutsätter. Elevvolymerna kommer dock nu att öka vilket gör att lokalplanen för kommande år behöver utvecklas. Antalet nyanlända samt ökat antal obehöriga elever från grundskolan gör att det redan inom det pågående läsåret behövs ytterligare lokalytor för IM-programmet. Nyanlända bedöms behöva stanna fler år inom IM. Genomgångstiderna är 2-4 år för att erövra språk och behörighet för nationella program. Enligt nuvarande plan är lokalytor bokade på Sinclair dessa har nu tagits i bruk redan HT15/16. När det gäller yrkeslokaler kommer det att krävas anpassningar inom befintliga lokaler för att kunna utöva den verksamhet som eleverna efterfrågar. Tydligt är detta när det gäller fordonsutbildning där antal elever ökat. Under planperioden är bedömningen att ombyggnad samt viss nybyggnad behöver ske inom fordonsprogrammet. Behörighetssituationen är fortsatt god relativt riket. Huvuddelen av lärarna är behöriga för uppdraget. Fram till nu har rekryteringar inom huvuddelen av yrkesgrupperna fallit väl ut. Vi ser ett trendbrott där den generella lärarbristen påverkar även Uddevalla gymnasieskolas rekrytering. Detta syns till exempel inom matematik, naturvetenskap, svenska som andraspråk och specialpedagoger. Lärartätheten ligger i nivå med riket.

6 Verksamhetsberättelse 6 (17) IT-planen är nu genomförd och reviderad för en ny treårsperiod. Samtliga elever i åk 1, 2 och 3 har bärbara datorer för sin utbildning. Bra trådlös access finns inom hela skolan. Support och administration är uppbyggt tillsammans med kommunens IT-avdelning utan att någon utökning av resurser behövt ske. Under 5/6 har kostnader fortsatt kunnat minskas för datorerna genom övergång till googlechrome-datorer inom samtliga årskurser. Bedömningen är att även kostnader för administration kommer att kunna minska när alltmer molnbaserade tjänster tas i bruk. En modern gymnasieutbildning förutsätter att arbetssätt och pedagogik utformas utifrån det informations- och kommunikationssamhälle som eleverna förbereds för på gymnasiet. Vi har fullt ut satsat på lärplattformen V-klass som gör det möjligt att integrera digitala hjälpmedel i undervisningen samt att förstärka undervisningen med tex. digitaliserat lektionsmaterial. Lärplattformen ger även utökade möjligheter till dialog med elever och vårdnadshavare. Som exempel kan nämnas kursdokumentation och direktuppföljning när det gäller elevers närvaro. 4 Uppföljning och analys av resultat av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 5/6 4.1 Resultat av mått i nämndens styrkort Mått Flic ka 3/20 14 Poj ke 3/20 14 Tot alt 3/20 14 Flic ka 4/20 15 Poj ke 4/20 15 Tot alt 4/20 15 Flic ka 5/20 16 Poj ke 5/20 16 Tot alt 5/20 16 Andel (%) barn och elever som känner sig trygga Andel (%) elever som anser att de kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskola 14,1 13,9 14,1 12,5 13,4 Andelen elever med gymnasieexamen inom tre år ökar för Uddevalla gymnasieskola. Det finns relativt stora skillnader mellan de olika gymnasieprogrammen som inte kan förklaras utan en djupare analys. Flera program har ett mycket gott resultat. BF, EE och FT är yrkesprogram som har mer än 90% av eleverna som fullföljer sin gymnasieexamen inom tre år. Av det högskoleförberedande programmen är det EKSPINT, SASPINT, SA-AKA som har högre än 90%. SPINTs rektor lyfter i sin analys att flera orsaker bland annat att eleverna på SPINT är i allmänhet väldigt studiemotiverade och de goda organisatoriska förutsättningarna där genomsnittliga siffran på antalet elever i klasserna ligger på 21 elever per klass. Detta ger en ökad möjlighet för att lärarna att hinna med att följa upp sina elever på ett bra sätt och det finns utrymme för individualiseringar och anpassningar. Det skiljer nio procentenheter mellan flickors och pojkars resultat. Av flickorna är andelen 90% medan pojkarna har 81%.

7 Verksamhetsberättelse 7 (17) Det genomsnittliga betygspoänget sjunker ytterligare jämfört med föregående år och flickorna har ett högre resultat än pojkarna. Vid jämförelse mellan program syns att högskoleförberedande program har ett högre resultat än yrkesprogram. Bland de med högst resultat återfinns EKSPINT, BF, SA-AKA och NA samt ES. BF sticker ut som ett yrkesprogram bland de högsta resultaten på måttet. Rektor pekar på arbetet med individuellt stöd och anpassningar samt genomförande av lärarbemannade studiepass som en möjlig förklaring till det höjda resultatet. Det finns yrkesprogram där resultatet pekar på ett behov av att planera åtgärder för ett ökat resultat. Detta gäller IN, GLU, BA, VF och FT. Rektor på BA och VF lyfter i sin analys att elever på yrkesprogram har lägre motivation till högre betyg än E då de i lägre utsträckning än före GY11 har med sig behörighet till eftergymnasiala studier. I det fortsatta analysarbetet ska resultatet på dessa mått ställas gentemot fler parametrar som till exempel ingående betygsvärde, andel avhopp under studieåren, elever med ett fjärde gymnasieår. Målsättningen är att få fram framgångsrika pedagogiska arbetssätt och sprida detta. 4.2 Resultat av verksamhetens egna mått Mått Flic ka 3/20 14 Poj ke 3/20 14 Tot alt 3/20 14 Flic ka 4/20 15 Poj ke 4/20 15 Tot alt 4/20 15 Flic ka 5/20 16 Poj ke 5/20 16 Tot alt 5/20 16 Antal avhopp Andel (%) elever med minst E i alla ämnen, gymnasieskola Antal prövningar Antal elever med ett fjärde gymnasieår Med antal avhopp menas elever som avgår eller byter till annat program. Måttet visar rörligheten under läsåret. Siffrorna för 5-16 visar på en högre rörlighet än föregående läsår. När eleverna anger skälen till byte/avhopp ser vi att det i flera fall är personliga orsaker. Det är också så att det totala elevantalet har ökat, måttet är inte angivet i procent utan i antal. Rektorerna har skapat tydliga rutiner för uppföljning när elever önskar byta eller avbryta sina studier. Andel elever med lägst E i alla ämnen är ett mått som följts sedan Skolinspektionens tillsyn 3. Tillsammans med andra mått blir det intressant att följa då det speglar i vilken utsträckning eleverna når målen i samtliga kurser. För UG har måttet höjts något. Det går ännu inte att utläsa någon trend i detta mått, men det finns rektorer som pekar på att måttet höjts och att det till en stor del kan förklaras av ett mer medvetet arbete kring uppföljning av elevers resultat. Elevhälsoplanen ger ett sammanhållet arbete runt elever i behov av stöd.

8 Verksamhetsberättelse 8 (17) Prioriterat mål: 4.3 Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Anledning till prioritering och förväntad effekt Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen ska följa upp och dokumentera verksamheternas värdegrundsarbete och arbetet med upprättande och genomförande av plan mot kränkande behandling. Anledning till fortsatt prioritering av detta mål är alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Den förväntade effekten är att elevernas kunskaper och förståelse för alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation ökar, liksom andelen elever som känner sig trygga i skolan. Alla enheter ska efter läsårets slut kunna redogöra för hur arbetet med det prioriterade läroplansmålet har medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper och förståelse för alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Analys av måluppfyllelse Årlig uppföljning kring trivsel och trygghet sker inom ramen för planen mot diskriminering och kränkande behandling sker på varje enhet. På enheterna har det skett ett arbete kring att medvetandegöra rutiner och synliggöra handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling. Inom ramen för temadagar har arbetet med identitet och självkänsla samt demokrati och förståelse fortsatt. Under läsåret har arbete kring elevskyddsombud intensifierats. Det ska nu finnas elevskyddsombud på varje program. Elevskyddsombud erbjuds utbildning. Agneberg är sedan 5 en FN-skola och inom UG har ett flertal projekt kopplade till målet genomförts under läsåret. Ett exempel är Varje människa kan göra skillnad, som drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. En utmärkelse till årets FN-lärare har tilldelats en av UGs lärare, vilket ses som bekräftelse på ett mycket gott arbete. Eleverna på UG trivs i hög utsträckning och rektorerna lyfter i sina analyser det förebyggande arbetet som en bidragande orsak till det. De riskmiljöer som särskilt lyfts fram är matsalar och den kö som bildas i anslutning till dessa. Det förekommer kränkningar och ett fåtal ärende där elever upplever diskriminering. Rutinerna gör att dessa ärenden snabbt hanteras och åtgärder vidtas. På Margretegärde har det stora inflödet av elever inneburit att det blivit trångt för eleverna. Det finns få uppehållsytor att vara på mellan lektioner. Under lå 6-17 genomförs en översyn av matsalarna utifrån elevantal. En arbetsgrupp med representanter från varje program sätts samman för att planera temadagarna. En översyn av lokalanvändning görs också. Elever från Introduktionsprogrammen kommer att finnas i fler skolhus. Under läsåret har ett omfattande arbete skett med att utveckla planen för att förebygga hot och våld. Inom samtliga skolhus har konkreta åtgärder genomförts. En omfattande riskinventering genomfördes av gymnasiets brotts- och drogförebyggande samordnare. Genomgången gjordes

9 Verksamhetsberättelse 9 (17) tillsammans med rektorer och elevskyddsombud i samtliga skolhus. Exempel på åtgärder är införande av gymnasielegitimation, reducering av antal entréer till skolhusen, utökad kamera övervakning samt kompetensutveckling av personal gällande bemötande och agerande vid hotfulla situationer. Prioriterat mål: 4.4 Rektor har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Anledning till prioritering och förväntad effekt Resultatuppföljningen visar en nedåtgående trend avseende elever som inte får godkända betyg i samtliga kurser. Den förväntade effekten av det prioriterade läroplansmålet är ökad måluppfyllelse för elever i behov av särskilt stöd. Detta ska ske genom att fler elever får stöd inom ramen för kursen samt att fler elever väljer svenska som andraspråk. Resultatet är att färre prövningar genomförs. Analys av måluppfyllelse Elevhälsoplanen har utvecklats för att nu säkerställa dokumentation av elevers studiegång och åtgärder när rektor fattar beslut och planerar för stöd. Elevhälsoplanen är en gemensam plan för hur Uddevalla s rektorer arbetar med elever i behov av stöd. Inom skolhusen finns bemannade studieverkstäder alternativt studiepass där elever kan söka extra handledning utöver det som ges inom ordinarie kurs. Elevstödet behöver utvecklas och stärkas ytterligare för att bli mer likvärdigt mellan skolhusen. Flertalet rektorer lyfter behov av utökning av studiestödet och att studieverkstäder är en bra form som ger resultat. Satsning på svenska som andraspråk i varje skolhus har skett och i hög utsträckning är nu svenska som andraspråk schemalagt parallellt med svenska. Vi har nu tydliga strukturer för elevuppföljning (elevhälsoplanen) för att upptäcka behov tidigt. Bättre förutsättningar finns för elever som läser svenska som andraspråk. Flera rektorer nämner att detta gynnat elevernas måluppfyllelse. Undervisande lärare i svenska som andraspråk flyttas till ansvarig rektor på nationellt program. Målsättningen är att flera lärare i varje skolhus ska ha undervisning i svenska som andraspråk där behov finns. Rektorer lyfter ett ökat stödbehov i skolhusens studieverkstäder och påtalar brist på specialpedagoger. Vklass- kartläggning av lärares användning. För en ökad likvärdighet rikta utbildning så att användande av lärplattformen, Vklass, ökar. En handlingsplan för att lärares användning ska nå den överenskomna lägstanivån gör per rektorsenhet.

10 Verksamhetsberättelse 10 (17) Prioriterat mål: 4.5 Rektor har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Anledning till prioritering och förväntad effekt n har identifierat att det finns behov av att stärka friskfaktorer och att fler elever gör goda livsval. Den förväntade effekten är att arbetet med det prioriterade läroplansmålet är att elevernas kunskaper ökar inom områdena sex- och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Alla enheter ska efter läsårets slut ska kunna redogöra för sin analys av arbetet med prioriterat läroplansmål. Analys av måluppfyllelse Den övergripande planen för arbetet med värdegrund och förebyggande arbete är väl omsatt och samtliga rektorer genomför aktiviteter utifrån planen för temadagarna. Temadagarna under läsåret 5-16 har genomförts med tema kring Identitet och självkänsla, Demokrati och förståelse samt Kärlek och sexualitet. Utomstående aktörer har bidragit och som exempel kan nämnas Amnesty kring mänskliga rättigheter. Inom Uddevalla gymnasieskola planeras ett gemensamt innehåll, som sedan för- och efterarbetas på programmen i skolhusen. Naturvetenskapliga programmets rektor lyfter att det aktiva arbetet har givit ett positivt resultat och elevers närvaro under temadagarna har ökat. Rektor pekar på det förarbetet som görs i undervisningen gjort att elever och lärare känner sig mer delaktiga och att innehållet i temadagarna upplevs viktigt. För kommande läsår behöver engagemanget spridas till fler program då inte alla program deltar lika aktivt i planeringen av temadagarna. Till läsåret 6-17 skapas särskild mötestid för en arbetsgrupp som planerar och utvärderar temadagarna. Det blir viktigt att varje program har en representant i gruppen.

11 Verksamhetsberättelse 11 (17) Prioriterat mål: 4.6 Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört ett program inom gymnasieskolan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Anledning till prioritering och förväntad effekt Varje enhet ska enligt nämndsbeslut ha tre utvecklingsområden inom lärande för hållbar utveckling. Arbetet med utvecklingsområden kan kopplas till Håll Sverige Rents miljöcertifiering Grön Flagg. Alla lärare ska integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Den förväntade effekten av detta är att öka elevernas förmåga att observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån hållbar utveckling. Alla enheter ska efter läsårets slut kunna beskriva hur de har arbetat med de tre utvecklingsområdena och hur arbetet medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper om hållbar utveckling. Analys av måluppfyllelse Vi ser att den gemensamma satsningen på målet Lärande för hållbar utveckling nu leder till allt fler undervisningssituationer inom rektorsenheterna där man arbetar med detta perspektiv. Lärare från samtliga program har deltagit i kompetensutveckling och samarbetet med Globala skolan har möjliggjort en heldag för all personal med väl kvalificerade föreläsare. Ett exempel från hantverksprogrammen beskrivs av rektor, som utifrån Lärande för hållbar utveckling genomfört en fokusvecka. Veckan inleddes med en gemensam filmvisning samt olika ämnesövergripande projekt på programmen. Eleverna var nöjda och uppskattade att samtliga undervisande lärare hade samma tema i sina ämnen. Det var särskilt positivt att det var specifikt för inriktningen eller programmet. Nästa steg är att fortsätta kompetensutvecklingsinsatsen för personal. Perspektivet ska genomsyra utbildningen för eleverna. Samarbetet med Globala skolan fortsätter. En fokusvecka kommer att genomföras på samtliga enheter under läsåret Uppföljning och analys av övriga läroplansområden Arbetsplatsförlagt lärande Vi behöver utveckla uppföljningsbara mål när det gäller arbetsplatsförlagt lärande. Vi har två förstelärare med uppdrag att utveckla apl. Uppföljningen av kvaliteten av apl behöver beskrivas inom rektorsenheterna både när det gäller innehåll och rutiner för uppföljning av måluppfyllelse. Målsättningen är att likvärdigheten mellan yrkesutbildningarna ska säkerställas samt beskriva planen för elevernas utbildning under apl-perioderna. Yrkesprogrammen genomför minst 15 veckor apl. Rektorerna redovisar innehållet i olika

12 Verksamhetsberättelse 12 (17) omfattning. för att utveckla apl-arbetet behöver verksamheten utveckla uppföljningsbara mål. Lärlingsutbildning Lärlingsutbildningens utveckling fortsätter positivt. 20% av eleverna inom yrkesprogrammen är idag lärlingar vilket innebär att 300 elever nu studerar inom lärlingsutbildning. Uddevalla gymnasieskolas arbete med framgångsfaktorer som är empiriskt utvecklade nationellt har omsatts väl. Inom lärlingsutbildningen finns utarbetade arbetssätt och arbetsformer för det arbetsplatsförlagda lärandet. Bedömning av lärande på arbetsplatsen sker utifrån nedbrutna moment i kurserna. Målsättning är att mer ta vara på dessa erfarenheter för att kunna utveckla apl inom skolförlagda yrkesprogram. Internationellt arbete Det pågår flera internationella projekt inom Uddevalla gymnasieskola. Som ett exempel så deltar lärlingsutbildningen på Margretegärde i ett strategiskt partnerskap under Erasmus+ som heter ASSET. Det handlar om att kartlägga och förstärka processer i en framgångsrik lärlingsutbildning. GLU-MA deltar tillsammans med Picardie i Frankrike och en organisation i Palermo som heter MCG. Det är inte ett utbyte med elever utan det är arbetslaget som deltar. 6 Uppföljning och analys av verksamheternas pågående arbete med prioriterade läroplansmål 6/7 Under läsåret 6-17 är tre läroplansmål prioriterade. Dessa mål sammanfattas i våra fokusområden; Integration och inkludering, Lärande för hållbar utveckling samt Motivation och studieresultat. Elevnära arbete samt kompetensutveckling för personal knyts till dessa fokusområden. Rektorerna har enats om gemensamma insatser och utöver det genomförs aktiviteter på enhetsnivå. Integration och inkludering Samtliga enheter har deltagit i kompetensutvecklingsinsatsen i början på läsåret. Det finns en studiehandledare i varje skolhus kopplat till gymnasiepraktik för ungdomar inom IMs språkintroduktion. Studiehandledaren har annat modersmål än svenska och har i uppdrag att stödja elever inom språkintroduktion och som går ut i gymnasiepraktik på nationella program. Studiehandledaren stödjer även elever med annan bakgrund som är antagen på nationellt program. Lärande för hållbar utveckling Fokusområdet Lärande för hållbar utveckling fortsätter och sker i samarbete med Globala skolan. Under läsåret kommer en fokusvecka genomföras på samtliga program.

13 Verksamhetsberättelse 13 (17) Motivation och studieresultat Enheterna arbetar utifrån nämndens uppdrag med motivation/lust till lärande samt stressförebyggande. Det arbetet sker tillsammans med elevhälsoteamen i skolhusen. En gemensam kompetensutvecklingsinsats planeras i januari 7. Studieresultaten följs och vi bygger upp ett systematiskt arbete för resultatuppföljning. Förslaget till nämnden blir att dessa tre områden fortsätter kommande läsår och då genom att prioritera samma läroplansmål för läsåret Uppföljning och analys av uppdrag i kommunfullmäktiges och nämndens styrkort 7.1 Nämnd Uppdrag Pojkars lust till lärande ska öka genom att förstärka personalens kompetens. Kommentar Varje enhet analyserar resultat utifrån genus. Detta för att upptäcka skillnader. föregående läsårs resultat visade inte stora skillnader. Skillnaderna var bara tydliga på de program där fördelningen mellan flickor och pojkar är mycket ojämn, vilket i sig inte blir ett resultat att dra generella slutsatser ifrån. Varje enhet arbetar därför med motivation i allmänhet med sina elever. Enheternas resultat följs upp per program och jämförelse görs mellan flickors och pojkars resultat. Ett motivationshöjande arbete pågår i samtliga skolhus och ser olika ut beroende på den enhetens förutsättningar och behov. Sinclair Ett utvecklingsarbete för att höja resultaten och nå bättre måluppfyllelse pågår och personalen har träfttats i tre diskussionsgrupper. Rektor har haft en grupp med inriktning Utveckla/Förbättra. Arbetslagsledarna har utgjort en egen grupp. Syftet med grupperna är att ge olika perspektiv på planerade förbättringar/förändringar. Under året har ett förarbete för att kunna arbeta med ett förbättrings-/utvecklingsarbete för kommande läsår. Till grund används det abc-dokument som finns på skolan. Frågan Är vi nöjda med det vi ser idag? diskuteras. Alla i personalgruppen är överens om att det behövs ett utvecklingsarbete. Arbetsmiljön behöver förbättras, elevernas resultat behöver höjas. Lärare samt annan personal måste ha ett förhållningssätt där ramar för eleverna finns. Det behöver finnas tydlighet i vad som krävs för att når goda resultat i sina studier. Det gäller olika områden tex digitala verktyg, ordningsregler, respekt för varandra, ambitionsnivå och studiemotivation. Personalen har kommit fram till att det finns mycket att göra med detta.nästa steg blir att samla ihop och analysera det som dessa tre grupper har kommit fram till. Östrabo 1 Arbetslaget på teknikprogrammet och naturvetenskapliga programmet deltar i Skolverkets NT-fortbildning. Utbildningen syftar till att öka lusten till lärande och under 6 sker en utredning kring hur det ser ut med pojkars lust till lärande. Utredningen kommer att ske i samband med avslutade kurser våren 6. Det pågår aktiviteter som syftar till att få fler pojkar motiverade till att söka Vård- och omsorgsprogrammet. Detta arbete intensifieras inför kommande gymnasieval, dvs hösten 6 Agneberg Vad gäller pojkars motivation men som också gäller för flickor förstås så jobbar vi

14 Verksamhetsberättelse 14 (17) Uppdrag Kommentar särskilt med lässtrategier inom alla ämnen på SA och SPINT. Under vårterminen har vi kompetensutveckling i form av att läsa om forskning/ litteratur i området. Vi ska ha föreläsningar och arbetar i arbetslagen och göra en plan för hur vi inom varje spår och ämne ska arbete med lästrategier. (Motivationsforskning och forskning kring språkutveckling går delvis hand i hand). Detta är också ett led i stress. Genom att få bra lässtrategi och god studieteknik så kan detta bidra till mindre stress. Östrabo Y Idrottslärare i samarbete med lärare kommer att driva ett pilotprojekt på fordons- och byggprogrammen för att sedan göra en utvärdering. Projektet innebär i korta drag att höja resultat och motivation genom pulshöjande träning regelbundet, dagligen. Ett annat exempel är från hantverksprogrammen där systematisk och Individuell handledning sker för att möta elevens behov. Det har gått två pojkar på hantverksprogrammet lå 516. Uppföljning har skett systematiskt och det har resulterat i att de fullgjort sina studier på ett utifrån förutsättningarna fullgott sätt. Framåt ser vi att detta individuella upplägg är avgörande för att eleverna ska finnas kvar på programmet och uppnå mesta möjliga resultat. Margretegärde På lärlingsutbildningen har ett temaarbete kring arbetsmiljö kopplat till apl samt gymnasiegemensamma ämnen ggenomförts. På den gymnasiala lärlingsutbildning gör eleverna mer än hälften av sin utbildning på en arbetsplats. För att öka elevernas motivation har ett temaarbete i Arbetsmiljö genomförts i åk 1 och 3 under läsåret. Efter informations- och planeringsfasen genomfördes en Kick-offdag med presentation och föreläsningar. Arbetet genomfördes under tre veckor med syftet att lära känna sin arbetsmiljö, få ett vidgat perspektiv på arbetsmiljö samt ett ökat samarbete inom GLU och framför allt mellan karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen. På detta sätt så är förhoppningen att motivation till lärande ökar även inom de gymnasiegemensamma ämnena så som matematik, naturkunskap, svenska och engelska. Lärare och elever är positiva till arbetet överlag dvs. med kick-off, utförandet och redovisning. Inom Språkintroduktion på Introduktionsprogrammen, IM, är pojkars motivation till lärande är ofta hög. De gånger motivationen tappas är det ofta i samband med besked som skolan inte kan påverka. Pojkar inom andra introduktionsprogram har ofta med sig en skolbakgrund som inneburit att motivationens är i det närmaste obefintlig. När dessa kommer till IM knyts de till en ungdomskonsulent som arbetar med individen och jobbar för en ökad motivation antingen till fortsatta studier eller till praktik. Utreda elevernas sjunkande matematikkunskaper och hur de kan förbättras Stödja och följa upp förstelärarsatsningen. Nämnden beslutade att godkänna utredningen om elevers kunskaper i matematik samt att förklara uppdraget att utreda elevernas kunskaper i matematik avslutat. Två gånger per termin genomförs förstelärarmöten. Det första mötet under 6 hade temat "Kompetensutveckling". Det mötet var en fortsättning på tidigare möte där förstelärarna i grupper diskuterat och lyft fram kompetensutvecklingsbehov på verksamhetsnivå. Dessa behov har därfter trattats ner till tre fokusområden; Språkutveckling och integration, Motivation och studieresultat samt Lärande för hållbar utveckling. Dessa områden kommer att vara grunden för den gemensamma kompetensutvecklingen under läsåret Arbetsgrupper för planering har skapats och dagar för genomförande har lagts in i den gemensamma kompetensutvecklingsplanen för Uddevalla gymnasieskola.

15 Verksamhetsberättelse 15 (17) Uppdrag Kommentar Resultat - vad ser vi? Pågår aktiviteten/är den klar? Förstelärarna bidrar med sin kompetens på ett tydligt sätt i verksamhetsfrågor. Förstelärarna får stöd i varandra. Vi ser att detta ger en helhet och att kompetensutvecklingen svarar på behov i verksamheten. Förväntad prognos/utveckling Utveckling av arbetet med kompetensutveckling behöver fortsätta och då även inom respektive ämnesområde så att kompetensutveckling även sker inom ämnet. Det blir ett sätt att stödja förstelärarna i deras arbete för ökad måluppfyllelse. Sommarpraktikplatserna ska utökas/ utvecklas för elever i åk 9 och gy. åk 1. Elevhälsan ska stärkas. Skriv en sammanfattning av vad som genomförts under tertial 1 Uddevalla gymnasieskola bidrar med 14 platser fördelade över UG. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts Utökning har skett med en tjänst specialpedagog, 4. Ytterligare utökning gjordes 5 inom specialpedagogsfunktion. En inventering har gjorts över antal elever som respektive elevhälsofunktion svarar för inom de olika skolhusen. Detta med syfte att respektive skolhus ska ha likvärdiga förutsättningar när det gäller stöd till elever. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Kartläggning visar att behovet av fortsatt utökning specialpedagog kvarstår. Behovet av utökning inom kuratorfunktion kommer sannolikt i och med den stora andelen nyanlända elever med särskilda behov. Förväntad prognos/utveckling Förstärkt elevstöd inom elevhälsan samt en likvärdig resursfördelning mellan skolhusen. Det drogförebyggande arbetet ska intensifieras/utvecklas. Det drogförebyggande arbetet har utvecklats i.o.m att grundskolan har anställt en drogförebyggare och det innebär att resurserna för att arbeta drogförebyggande har ökat. Fokus under vårterminen har legat på att utbilda elevhälsoteamen och gymnaasieskolornas övriga personal. Individärenden har fortsatt prioritet. Under vårterminen har CAN s drogvaneundersökning genomförts i åk 2. Resultatet av detta kommer till hösten. CAN har uppmärksammat Uddevalla för deras drogförebyggande arbete och kommunen är tillsammans med 3 andra kommuner i Västra Götaland de som ligger främst i CAN s statistik över det drogförebyggande arbetet. Fördelningen mellan pojkar/flickor är relativt jämn, en liten ökning av ärenden som gäller flickors drogproblematik har uppmärksammats. Det drogförebyggande arbetet kommer att fortsätta utvecklas och då vi ser att användningen av läkemedel ökar kommer arbetet att fokusera på att drogförebyggaren fortbildar sig inom det området och ser till att den kunskapen sprids bland berörd personal i gymnasieskolan. För info om vad som genomförts under vt 6, se dokument. Drogfti Ungdom har tagit fram en ny strategi för 6-7, se dokument. Strategin kommer att antas i nämnden under ht 6.

16 Verksamhetsberättelse 16 (17) Uppdrag Kommentar Öka personalens trygghet att hantera normbrytande, utmanande beteende genom ökad tillgång till utbildning och handledning. Skriv en sammanfattning av vad som genomförts under tertial 1 Vid årets början genomfördes en utbildning för samtlig personal inom Uddevalla gymnasieskola. Utbildningen syftade dels till att presentera den övergripande planen för Uddevalla gymnasieskola när det gäller Hot och Våld. Bland annat beskrevs kommunens säkerhetsarbete av särkerhetschef Björn Segelod. Ett utredningsarbete kring gymnasielegitimation har påbörjats och en grupp på ca 50 pers ingår i ett pilotprojekt där elever och personal får testa gymnasielegitimation. I personalgruppen ingår lärare, vaktmästare och annan personal och klasserna är i skolhusen Agneberg samt Östrabo Yrkes. Rutiner kring kränkningar stärks genom att medvetet arbeta för att synliggöra rutinen. Detta för att tidigt upptäcka riskmönster och snabbt kunna sätta in åtgärder. Förväntad prognos/utveckling Arbete pågår enligt plan. Trygghets- och säkerhetshöjande åtgärder planeras och genomförs. Under hösten planeras en utökning av testgruppen när det gäller gymnasielegitimation och hela årskurs 1 förses med gymnasielegitimation i samband med läsårsstart. Porträttfotografering planeras därför in i augusti. 8 Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för läsåret 7/8 Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för läsåret 7/8 Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört ett program inom gymnasieskolan kan obeservera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Förväntad effekt Undervisningen innehåller perspektiv på hållbar utveckling samtliga kurser. Inkluderande arbetssätt mellan Introduktionsprogrammen och nationella program. Förbättrade studieresultat när det gäller genomsnittligt betygspoäng. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Lärande för hållbar utveckling Att i samarbete med Globala skolan arbeta för kompetensutveckling av personal så att lärande för hållbar utveckling är ett perspektiv i undervisningssituationen. Inkludering och integration Att arbeta med inkludering och skapa förutsättningar för möten mellan elever med olika bakgrund. Motivation och studieresultat Att arbeta för ett ökat studieresultat och att skapa förutsättningar för eleverna att nå målen för kurserna. 9 Sammanfattning Vi ser ett trendbrott där den generella lärarbristen påverkar även Uddevalla gymnasieskolas rekrytering. Detta syns till exempel inom matematik, naturvetenskap, svenska som andraspråk och specialpedagoger. Lärartätheten ligger i nivå med riket.

17 Verksamhetsberättelse 17 (17) Andelen elever med gymnasieexamen inom tre år ökar för Uddevalla gymnasieskola. Det finns relativt stora skillnader mellan de olika gymnasieprogrammen som inte kan förklaras utan en djupare analys. Det genomsnittliga betygspoänget sjunker ytterligare jämfört med föregående år och flickorna har ett högre resultat än pojkarna. Vid jämförelse mellan program syns att högskoleförberedande program har ett högre resultat än yrkesprogram. I det fortsatta analysarbetet ska resultatet på dessa mått ställas gentemot fler parametrar som till exempel ingående betygsvärde, andel avhopp under studieåren, elever med ett fjärde gymnasieår. Målsättningen är att få fram framgångsrika pedagogiska arbetssätt och sprida detta. Under läsåret 6-17 är tre läroplansmål prioriterade. Dessa mål sammanfattas i våra fokusområden; Integration och inkludering, Lärande för hållbar utveckling samt Motivation och studieresultat. Elevnära arbete samt kompetensutveckling för personal knyts till fokusområdena. Rektorerna har enats om gemensamma insatser och utöver det genomförs aktiviteter på enhetsnivå. Förslaget till nämnden blir att dessa tre områden fortsätter kommande läsår och då genom att prioritera samma läroplansmål för läsåret Volymomställningen från de lägre elevkullarna är genomförd och rektorsenheternas tidigare obalanser inom personal har stabiliserats. Andelen elever med studieproblematik samt social problematik ökar. ns ekonomi behöver därmed förstärkas såväl inom utbildningen som inom elevhälsan.