Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015

2 Verksamhetsberättelse 2 (17) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Verksamheten Förutsättningar för måluppfyllelse Ekonomiska förutsättningar Personella förutsättningar Organisatoriska förutsättningar Övriga förutsättningar Prioriterade läroplansmål och aktiviteter Respekterar andra människors egenvärde och integritet Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling Utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering Övriga läroplansområden Resultat av mått Samlad bedömning och analys av resultat av mått Kommande prioriterade läroplansmål Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Enhetens egna prioriterade läroplansmål Sammanfattning... 17

3 Verksamhetsberättelse 3 (17) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.

4 Verksamhetsberättelse 4 (17) 2 Verksamheten Uddevalla Gymnasieskola är landets största gymnasiala lärlingsutbildare. GLU har genom sin modell och sina elevers resultat väckt stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. På uppdrag av Skolverkets lärlingscentrum har GLU tagit emot cirka 20 studiebesök under läsåret - från andra kommuner, men även från Frankrike och från Japan - visar att vi utgör en förebild för andra utbildningsanordnare för lärlingar. Vi har identifierat ett antal kvalitetsfaktorer, varav de viktigaste är: 1. Lärlingskoordinatorer som bland annat har till uppgift att ordna praktikplatser. 2. Alla lärlingar på skolenheten samlat under ett rektorsansvar oavsett program. 3. Blandade klasser ger jämnare könsfördelning och crossover mellan utbildningarna 4. Tät uppföljning - pedagogiskt och socialt. 5. Utbildning av handledare Ett utvecklings- och breddningsarbete för lärling har implementerats under året och två nya GLU-celler etableras från hösten 15. En på Agneberg (med HT, NB häst och RL) och en på Östrabo Yrkes (EE och HV). Flera av programmen erbjuder olika så kallade utgångar mot specifika yrken. En årlig uppföljning av vad eleverna gör sex månader efter de slutat hos oss, visar att 86% är i arbete eller postgymnasiala studier. Dock visar preliminära siffror på en markant nedgång. 47 elever totalt gick ur åk 12. Av dessa har 9 fått ett fjärde år (eller går om åk 2) = 38 elever kvar. Av dessa 38 har 15 elever fått ett studiebevis. = 23 elever kvar. Medelvärdet för eleverna som gick ut med ett examensbevis är Den som hade högst medelvärde hade och lägst 9.6. Av de 23 eleverna som gick ut med ett examensbevis har 7 elever den grundläggande

5 Verksamhetsberättelse 5 (17) behörigheten till högskola och universitet. Avhoppen var under läsåret få, tre elever slutade och gick till annat program inom UG - i ett fall den skolförlagda varianten på programmet. I andra fall andra program inom UG. Vi tog emot fyra elever både från annan huvudman men även från andra program inom UG. Eleverna trivs bra med skolan och sin utbildning.

6 Verksamhetsberättelse 6 (17) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar GLU:s ekonomi är tvådelad - dels ett rent kommunalt grundbidrag per elev, dels ett riktat statsbidrag. Det senare används till största delen för att finansiera de tre koordinatorerna men även handledarutbildning, utrustning till elever, mm. Men kostnadsökning utan indexuppräkning har delvis holkat ut resursen. När det riktade statsbidraget för skolor med lärlingsutbildning infördes, minskades den kommunala skolpengen med drygt åttatusen kronor per elev och läsår. Kostnadsutveckling har nu ätit upp mellanskillnaden så att det nu behövs en resursförstärkning utöver den normala indexuppräkning. Utbildningen är i flera avseenden mycket kostnadseffektiv, bland annat genom samlade klasser i de allmänna ämnena. Däremot är det undervisning i mycket små grupper i yrkesteori på flera program, vilket förstås utgör en stor kostnad. Även de individuella praktikbesöken, som är en ytterst vital del av utbildningen inom GLU, drar stor lärarresurs. 3.2 Personella förutsättningar Samtliga tillsvidareanställda lärare i gymnasiegemensamma ämnen har lärarlegitimation, så även flera av yrkeslärarna. Alla utom två har yrkeslärarutbildning. Ytterligare lärare har ansökt om legitimation men ännu ej erhållit denna. Personalomsättning är låg. GLU har egna lärare som undervisar i gymnasiegemensamma ämnen och gemensamma kurser. Tre lärlingskoordinatorer har hand om allt praktiskt runt eleverna arbetsplatsförlagda utbildning (apl). En koordinator gick i pension sista februari men har stöttat GLU genom att arbeta på timanställning under våren. För GLU:s del kommer Uddevalla Gymnaseiskolas storlek och bredd till stor nytta beträffande introduktionstiden för förstaårseleverna, samt skolförlagd undervisning för en mindre del av eleverna. Vi har sambruk med några av de skolförlagda utbildningarna kring personal, lokaler och utrustning. Vi bedriver handledarutbildning i egen regi för handledare på arbetsplatser, kärnämnesläraresamt yrkeslärare. Under läsåret har ett femtiotal av GLU:s handledare genomgått denna. Eftersom arbetsplatser byter handledare och elever oftast byter praktikplats har ändå bara en tredjedel av alla handledare fått utbildningen. Lärartätheten är i paritet med övriga yrkesutbildningar inom Uddevalla Gymnasieskola, cirka åtta lärare per hundra elever. 3.3 Organisatoriska förutsättningar De gymnasiala lärlingarna går i klasser där elever från olika yrkesprogram blandas. Det finns tre paralleller i alla tre årskurser. I en och samma klass går det elever från t.ex. Fordons och transportprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet, etc.

7 Verksamhetsberättelse 7 (17) Sammansättningen av klasser görs på det här sättet för att skapa en jämn könsfördelning. Det finns också ekonomiska skäl eftersom undervisningen i gymnasiegemensamma kurser i dessa klasser med ca 20 elever per klass blir kostnadseffektiv. I klassen läser eleverna gymnasiegemensamma och programgemensamma kurser. Studier på skolan sker normalt under två dagar i veckan och det arbetsplatsförlagda lärande sker under de tre övriga dagarna. På den yrkesankutna arbetsplatsen följer eleven arbetet som övriga anställda när det gäller t.ex. tider och många arbetsuppgifter. På det här sättet kommer en elev på den gymnasiala lärlingsutbildningen att arbeta fler timmar i sin utbildning än övriga elever som går i en traditionell yrkesutbildning. Detta gynnar elever som snabbt vill ut i arbete och de får många timmar och goda kunskaper i yrket vilket leder till hög anställningsbarhet. Arbetplatsförlagt lärande -apl, finns på samtliga yrkesprogram. Vi samarbetar med de skolförlagda yrkesprogrammen i det gemensamma programrådet som finns för varje utbildning. En lärare på GLU, tillika förstelärare, har gått Skolverkets särskilda utbildning till apl-utvecklare. GLU har ytterligare en förstelärare. 3.4 Övriga förutsättningar GLU sambrukar lokaler, personal och utrustning för yrkesämnena med de skolförlagda utbildningarna till del. De gymnasiegemensamma ämnena läser eleverna på

8 Verksamhetsberättelse 8 (17) Margretgärdeskolan, under de två dagar per vecka som eleverna är i skolan. Det har under året märkts att vi blivit fler i skolhuset Margretegärde, med avseende på IM:s kraftiga expansion. Salsschemat är under delar av veckan ganska fullmatat och det kan vara problematiskt att finna en ledig sal för ett prov eller annan aktivitet.

9 Verksamhetsberättelse 9 (17) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Anledning till prioritering och förväntad effekt Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen ska följa upp och dokumentera verksamheternas värdegrundsarbete och arbetet med upprättandet av plan mot kränkande behandling. 4.2 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Anledning till prioritering och förväntad effekt Hudmannen ska göra övergripande uppföljningar av arbetet med särskilt stöd och elevhälsans insatser, analyser och planering som ska leda till utveckling av detta arbete. Aktiviteter Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program Kommentar Planen för studie- och yrkesorientering utgörs av målen i läroplanen och hur vi på GLU avser att arbeta med dessa.

10 Verksamhetsberättelse 10 (17) 4.3 Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Anledning till prioritering och förväntad effekt Varje enhet ska enligt nämndsbeslut ha tre utvecklingsområden inom lärande för hållbar utveckling. Arbetet med utvecklingsområden kan kopplas till Håll Sverige Rents miljöcertifiering Grön Flagg. Respektive enhet lägger in sina utvecklingsområden som aktiviteter. Aktiviteter Medvetandegöra elever att se perspektivet hållbar utveckling inom ramen för sin apl Kommentar Eleverna visar i samtal med yrkesläraren och handledaren en ökad medvetenhet och förståelse för miljön,. 4.4 Utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. Anledning till prioritering och förväntad effekt Vi har sett på GLU att eleverna behöver utveckla sin förmåga att göra välgrundande val. Aktiviteter Utveckling av tid med elevansvarig lärare - läroplansuppdraget Kommentar En analys av läroplansuppdraget har resuterat i en matris som ger strukturerar hur vi ska arbeta med vissa frågor inom ramen för vad vi kallar EA-tid. Detta är en timme i veckan där olika personal beroende på specialistkompetenser arbetar med elevgruppena inom bestämda områden. Det rör elevdemokrati, normer och värden, ansvarstagande och personlig utveckling. En arbetsgrupp har under våren arbetat fram en struktur med en progression över de tre åren, där man arbetar från ett mikro till ett makroperspektivtiv. Det kan gälla arbetsmiljö, hållbar utveckling inflytande och demokrati.

11 Verksamhetsberättelse 11 (17) 5 Övriga läroplansområden För att stärka lärarna i sin undervisning har ett arbete inletts som vi kallar "Kollegaspegling". Det går i korthet ut på att ömsesidiga lektionsbesök med observation och reflektion kring förhållanden under lektionen, i syfte att stärka fokus på lärandet. Detta arbete fortsätter och fördjupas under kommande läsår. Vi har i arbetslaget också arbetat med det vi kallar "Fyra perspektiv på lärande". Målet är också här att stärka lärandet genom att se interaktionen och lärandet mellan lärare - elev (åt båda hållen), men också elev - elev och lärare - lärare. Under året har arbetslaget haft ett ökat fokus på att skapa helhet i elevernas utbildning, genom samarbete mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen. Hösten 2015 sjösätts ett temaarbete om "Arbetsmiljö", då yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen samverkar. Temat sträcker sig också över tre apl-dagar. Målet är att liknande temaarbeten ska vara återkommande inslag under elevernas tid på lärligsutbildningen.

12 Verksamhetsberättelse 12 (17) 6 Resultat av mått Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter Antal avhopp Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola , ,5 6.1 Samlad bedömning och analys av resultat av mått Med anledning den kraftiga försämringen i elevresultaten GLU Andelen elever som gick ut med yrkesexamen i juni 2015 på GLU var 48%. Det är en kraftig försämring jämfört med tidigare år och även jämfört med året innan då de första eleverna gick ut efter GY11-reformen. Analysen av resultaten har gjorts i flera steg där GLU:s resultat jämförs dels med tidigare år (tre år bakåt) och dels med tre andra yrkesprogram i skolförlagd form samt med alla elever på Uddevalla gymnasieskola. I redovisningarna nedan anges det år eleverna gick ut ur gymnasiet som utgångsår innebär att eleverna startade på gymnasiet En sådan på klass på GLU hade beteckningen GLU12 1. Andel som gick ut med yrkesexamen respektive slutbetyg. Resultaten på GLU har innan GY11 varit mycket goda. Nästan alla elever har klarat slutbetyg. Den andel som inte klarat slutbetyg efter tre år har beviljats studier ett fjärde år och därefter fått slutbetyg. (Det redovisas lite längre ner). I samband med GY11 föll resultaten på GLU. Bara 74% klarade yrkesexamen. En låg siffra jämfört med tidigare år men också jämfört med de andra yrkesprogrammen som jämförs med här. En tanke angående resultatet har varit att det handlade om långsam reformanpassning. Årets resultat pekar dock på att det troligen inte är orsaken. GLU tillsammans med VO har kraftigt försämrat sina resultat jämfört med året innan. Vad beror detta på? Är det en tillfällighet? Finns det brister i det pedagogiska arbetet? Är det hårdare bedömning av lärarna på GLU? I GLU:s analysarbete har alla dessa frågor och fler ställts. Ett inre arbete i arbetslaget på GLU pågår kring utveckling av arbetsformer och pedagogik. I det arbetet har en djupare analys av statistik och nyckeltal gjorts för att hitta fler förklaringar.

13 Verksamhetsberättelse 13 (17) 2. Fjärdeåringar på GLU Antalet elever som erbjuds ett fjärde år för att bli klara med sina gymnasiestudier ökar något för varje år. Orsakerna är individuella snarare än strukturella och kan sägas till största delen bero på elevens ork och/eller förmåga att följa den skolförlagda delen av undervisningen eller fullgöra sin apl. Vi ser en ökning av antalet elever med neuropsykiatriska diagnoser, depressioner, sociala problem, etc. men även elever som har en självbild som gör att de inte tror sig kunna fullfölja utbildningen. För flera av dessa är ett fjärde år helt eller delvis en möjlighet att reparera och ta igen det som de missat. Det kan röra sig om förlängd apl, hjälp inför prövning i en eller flera kurser eller att följa undervisningen i en klass. Resultatet är positivt och de flesta blir klara och får sin yrkesexamen. Flertalet är planerade men det förekommer också att frågan om förlängning av studierna uppstår i slutet av sista terminen, när eleven tydligare ser hur resultatet kommer att bli.

14 Verksamhetsberättelse 14 (17) 3. Vilket genomsnittligt meritvärde hade eleverna när de kom till gymnasiet? När elevernas genomsnittliga meritvärde analyseras kan man inte se samma mönster som för försämringen av andelen som fick yrkesexamen. Värdet hoppar upp och ner mellan åren. Dock är det tydligt att det senaste värdet är klart sämre. Från ett meritvärde högt över övriga yrkesprogram och även för alla program på Uddevalla gymnasieskola (GLU09 som hade 13,3 när de startade gymnasiet och 13,8 när de gick ut 2012) till 10,6 som är avsevärt lägre meritvärde än alla andra program. 4. Andel som inte hade något IG eller F i slutbetyget/yrkesexamen I tabellen för hur stor andel som inte hade något underkänt betyg är resultatet mer varierande. GLU har heller inte haft tillgång till motsvarande statistik för övriga program. Orsaken är att Uddevalla kommun hittills inte använt det här nyckeltalet men

15 Verksamhetsberättelse 15 (17) sedan Skolinspektionen frågat efter detta nyckeltal har det blivit nödvändigt att sammanställa. GLU:s resultat varierar och det är inte möjligt att urskilja någon trend men det är återigen lätt att konstatera att 24% är en betydligt mycket lägre siffra än tidigare. I dessa siffror kan det dock finnas helt motstridiga bakomliggande orsaker. Att eleven klarar alla kurser är förstås ett tecken på att eleven förstår vad den studerar men det finns en intressant taktisk detalj som kan gömma sig i siffrorna. Den något förslagne eller kanske strategiske eleven kan välja att ta ett IG/F i någon kurs för att fokusera på övriga kurser. I sammanhanget tycks det ändå vara så att eleverna på GLU har svårigheter att klara hela utbildningen. Låga meritvärden när de startar utbildningen och lågt meritvärde när de slutar tillsammans med det faktum att endast 48% klarar yrkesexamen, visar att det inte är av studietaktiska skäl som det är låg andel som inte har något IG/F. 5. Andel som gått ett år innan GLU på annat program (IM eller annat program) Flera av nyckeltalen i tabellerna har samma mönster. En stor försämring mellan de som gick ut 2014 och de som gick ut De andra nyckeltalen visar ingen tydlig trend. Tabellerna 4 och 3 varierar fram och tillbaka likaså nyckeltalet förädlingsvärde i tabell 3. Det är alltså svårt att förstå vad som kan ha hänt. I analysen infördes därför en jämförelse av hur stor andel av eleverna som gått ett år på gymnasiet innan de kom till GLU. Här kan vi se en uppseendeväckande hög andel som gått ett år på gymnasiet innan de kom till GLU. Orsakerna kan vara flera t.ex. att man kommer från ett förberedande på på IM, omval efter att ha valt fel program eller misslyckanden på ett studieförberedande program. Det kan vara så att det låga genomsnittliga meritvärdet är kopplat till omval till GLU. Det finns i opinionen ett beklagligt rykte om att en lärlingsutbildning är lättare än andra gymnasieprogram och att lärling är till för den som är omotiverad för studier. Alla som jobbar med gymnasial lärlingsutbildning vet att det snarare är tvärtom. Lärlingar behöver vara självständiga och har precis samma krav på kunskapsnivån i alla sina kurser som andra elever i skolförlagd yrkesutbildning. Det finns en tydlig motivationshöjande faktor i att lära i skarpt läge på en arbetsplats och dessutom tillkommer en variation mellan skola och arbete som för de flesta är mycket stimulerande. Personalen och skolledningen på GLU kan dock se att det under de senare åren har funnits förväntningar bland eleverna som kommit till GLU om att det är en utbildning där man inte behöver gå i skolan. Detta har med stor säkerhet påverkat resultatet.

16 Verksamhetsberättelse 16 (17) 7 Kommande prioriterade läroplansmål 7.1 Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet Aktivitet1: Temadagar och temaarbete inom området. 7.2 Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/ ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE - bland annat: aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. 2.1 KUNSKAPER: har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. 2.2 NORMER OCH VÄRDEN: respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Vi har gjort ett omtag och startar med klassråd i alla klasser på GLU, vi kommer också att ha ett GLU-råd med representanter från alla klasser. Vi kommer också tillsammans med IM på Margretegärde att ha ett husråd. Ett större tematiskt och ämnesövergripande arbete med utgångspunkt i begreppet "arbetsmiljö" har planerats under hösten och sjösätts efter lovet v 44. utöver yrkesämnena deltar i stort sett samtliga gymnasiegemensamma ämnen. Detta vänder sig till GLU13 och GLU15 i år och planeras att följas upp en årskurs i taget framöver. Kompetensutveckling av arbetslaget genom Skolverkets stödmaterial om att främja arbetet mot trakasserier och kränkningar. Detta får blir sedan ett tema för EA-tiden.

17 Verksamhetsberättelse 17 (17) 8 Sammanfattning Uddevalla gymnasieskola är landets största gymnasiala lärlingsutbildare med mer än 10% av landets gymnasiala lärlingar. Lärlingsutbildningens styrkor, men också utmaningar är väl inringade. Vi tror att de så kallade framgångsfaktorerna även fortsättningsvis är gynnsamma för eleverna och analysen av de sjunkande resultaten och arbetet för att vända trenden fortsätter. Det är centralt med en tydlig marknadsföring som beskriver lärlingsutbildningen på ett sätt som attraherar elever med rätt motivation. Det finns ett beklagligt rykte att lärlingsutbildningen är lättare än andra gymnasieprogram. Det är mycket viktigt att de elever som söker till lärlingsutbildningen vet vad som förväntas och har rätt förutsättningar att klara den. Inom ramen för det prioriterade målet 2.1 kunskaper fortsätter lärarlagets arbete med att skapa helhet i elevernas utbildning genom samarbete mellan gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen, t ex genom temaarbete som omfattar olika ämnen och apl. En utveckling av studiestugan och ett förfinat arbete med upplägg för elever i behov av särskilt stöd är också centralt. Vidare prioriterar vi arbete med 2.2 normer och värden och den kompetensutveckling som arbetslaget kommer att ta del av, kommer eleverna till del genom ett strukturerat arbete på EA-tid. Slutligen är en tydligare satsning på 2.3 Elevernas ansvar och inflytande genom elevråd och GLU-råd central. Elevernas delaktighet och möjlighet till påverkan är viktig för en framgångsrik lärlingsutbildning.