framtid GLESBYGDENS Så kan ett enda sågverk påverka entreprenörsandan i en hel bygd. SKOGSBRUK KUND FORSKNING

Transkript

1 Läs mer på GLESBYGDENS framtid Så kan ett enda sågverk påverka entreprenörsandan i en hel bygd. SID 6 8 SKOGSBRUK KUND FORSKNING Industridagar boostar relationer Att skapa goda relationer mellan virkesleverantörerna och Sveaskog är viktigt av många anledningar. SID Rådig insats säkrade kvaliteten Grundfors skogsmaskiner gjorde kvalitetsuppföljning dubbskadad virkesleverans stoppades. SID På jakt efter hotspots Lenka Kuglerová vill minska de fasta skyddszonerna kring vatten och prioritera våta hotspots. SID 28 29

2 Nr Vi tar skogen på allvar SKOGEN ANGÅR MÅNGA. Det tar vi på stort allvar. Vi har en hög naturvårdsambition som bland annat innebär att vi bedriver naturvård på 20 procent av vår produktiva skogsmark på drygt tre miljoner hektar. Konkret innebär det att vi skyddar vart femte träd för att skapa höga naturvärden. Syftet är att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. I det här sammanhanget är det relevant att se till hur olika insatser stärker varandra. Utöver att vi tillämpar generell hänsyn vid avverkningar i produktionsskog och sätter av naturvårdsskogar har Sveaskog också ekoparker 36 unika skogslandskap vars storlek (sammanlagt hektar) gynnar många hotade arter. Här får de förutsättningar att utveckla livskraftiga populationer som sedan kan spridas till andra områden. Ekoparkerna är också viktiga för friluftsliv och rekreation, då de erbjuder fina möjligheter till vandring, fiske och många andra naturupplevelser. VI HAR ETT bra år bakom oss. Det innebär att vi står på ett stadigt fundament inför framtiden, som utgörs av resultatet och våra nöjda kunder. Vi är en stabil leverantör som inte stänger fabriken när priserna är låga. Istället kör vi jämnt jämt! Vi är också duktiga på att aptera virket till kundernas belåtenhet. Under det gångna året har jag glatts åt att vi har ett stort engagemang i hela företaget kring samarbetet med våra kunder, liksom kring frågor som rör hållbarhet och naturvård. Att sköta skogen hållbart är en grundbult i vår verksamhet. UNDER 2015 SKA vi spetsa oss ytterligare när det kommer till mångfald. Skogsbruket behöver fler kvinnor och medarbetare med utländsk härkomst. Jag ser också en utmaning i biobränsleaffären. Idag väljer många kraftvärmeverk att elda importerade sopor istället för närproducerad skogsråvara. En vändning skulle generera intäkter och arbetstillfällen i de svenska skogslänen. SKOGSBRUKET HAR STOR betydelse för landets utveckling och välstånd. Det blir extra tydligt när man ser på ett samhälle som Sikfors i Norrland, där vår kund Stenvalls Trä har sitt fäste. Här är sågbruket navet kring vilket allt snurrar. I det här numret av Forum Sveaskog kan du läsa om Stenvalls framgångssaga och det värde de tillfört bygden. Vi är stolta över att vi kunnat bidra till det i egenskap av leverantör. 12 Entreprenörsandan håller liv i glesbygden och skogen spelar ofta huvudrollen. Träbyggandet är 6 åter på frammarsch. GÅR DET ATT använda skogsråvara istället för kol vid framställning av järn och stål? På sidan 4 i det här numret skriver vi om forskningsprojektet BIODRI som ska undersöka den möjligheten. Och även resten av tidningen går i möjligheternas tecken. I vårt marknadsreportage på sidorna 6 8 berättar vi om den rådande medvinden för träbyggnation och om några av de regeländringar som stödjer utvecklingen. I exempelvis Frankrike måste alla nya byggnader innehålla en viss minimimängd trä. PÅ SIDORNA kan du läsa om hur vår entreprenör Grundfors Skogsmaskiner genom medveten kvalitetsuppföljning lyckades stoppa leveransen av dubbskadat virke till Ikea i tid. Det sparade tid och pengar i flera led och gjorde det möjligt att säkra kvaliteten på den råvara som levererades till kund. 10 Kvalitetsarbetet räddade leverans. I möjligheternas tecken 18 Temat på sidorna behandlar några av de utmaningar som glesbygden står inför. Här kretsar mycket kring skogsbrukets möjlighet att skapa arbetstillfällen. VI HAR OCKSÅ träffat Anna Ahlin som för närvarande deltar i vårt interna talangprogram. För Anna, som gillar utmaningar, passar tillvaron som rundvirkeslogistiker perfekt. Genom talangprogrammet har hon dessutom möjlighet att utveckla sina ledaregenskaper. Trevlig läsning! Pernilla Widén ansvarig för extern kommunikation, Sveaskog Industridagar som bygger relationer. REDAKTIONEN Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fyra gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se Redaktörer: Helena Kämpfe Fredén, Anna-Maria Stawreberg Art director: Tom Sörhuus, Andreas Nordenhed Produktion: Spoon, Omslag: Patrik Degerman Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: PRENUMERATION För prenumerationsärenden, mejla till prenumerationforum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se. ANNONSERING Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel , info@adviser.se, PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. 2 FORUM SVEASKOG

3 Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com FTG Cranes AB Industrigatan 1, Bäckefors Tfn: Fax: info@ftgforest.com

4 AKTUELLT Projekt med många vinnare Går det att använda skogsråvara i stället för kol vid framställning av järn och stål? Det ska forskningsprojektet BIODRI utröna. Bland fördelarna nämns minskade koldioxidutsläpp och renare stål. Därtill kommer outnyttjade restprodukter från skogen till användning. TEXT: SARA BERGQVIST Mat i träpåse I framtiden kanske påsen du bär hem maten i är gjord av träråvara. Påsar tillverkade av etanol från skogen kan komma att ersätta de svårnedbrytbara plastpåsarna, som EU vill minska användningen av genom en lagändring. Sveaskog är en av flera deltagare i projektet Närodlad plast som drivs av Sekab, producent av etanolbaserade kemi- och bränsleprodukter. Genom att ta tillvara restprodukter från skogsbruket och koppla ihop olika tekniska möjligheter vill företagen i projektet skapa en värdekedja hela vägen från skogen till färdiga produkter, som bärkassar eller korkar till mjölkkartonger. 4 miljarder kronor Så mycket har exportvärdet för de svenska skogsindustriprodukterna ökat med från 2013 till var värdet 124 miljarder kronor. Hallå där Ola Söderdahl, platschef för Mörrums Kronolaxfiske Vad har du för förväntningar inför premiären den 28 mars? Jag ser fram emot en riktig folkfest. Förutom de som fiskar brukar det komma tusentals människor för att titta på. Vi kommer dessutom att ha en utställning och lokala mathantverkare på plats. Är det lika fullt resten av säsongen? Det blir ofta fullt, så det är bäst att boka i förväg. Under premiärdagen optimerar vi sträckan för att få in så många som möjligt. Andra dagar tar vi emot upp till 150 fiskare. Vilka tider gäller och vad kostar det? Man får börja klockan fem på morgonen och hålla på till två på natten. De flesta köper fiskekort för flera dagar. Priset ligger mellan 450 kronor och en dryg lapp, beroende på sträcka och period under säsongen. Premiärdagen är dyrast och sen sjunker priset gradvis. Hur mycket fisk får man ta med hem? Man får ta med sig en fisk, men ungefär 85 procent av all fisk sätts tillbaka på frivillig basis. Fiskeuppgången i ån är mycket god, bland annat beroende på att man begränsat fisket till havs, så det finns goda chanser till en fin fångst. TILLSAMMANS MED LKAB, Luleå tekniska universitet, Energitekniskt centrum i Piteå och en rad andra aktörer ingår Sveaskog i forskningsprojektet BIODRI som undersöker om det går att ersätta fossila bränslen med biobaserade vid framställning av järn och stål. Bakgrunden är att stålindustrin i dagsläget använder stora mängder kol för att reducera järnmalmen på syre så att den omvandlas till järn. För att minska utsläppen har en alternativ metod, direktreducering av järn (DRI), tagits fram. Denna innebär att gas används istället för kol för att ta bort syret. Men det finns ett problem med metoden: anläggningen bör helst ligga i anslutning till de naturgaskällor som används. Nu testar vi om det går att utnyttja biogas baserad på förgasning av skogsråvara istället. På så sätt kan vi använda metoden på fler ställen, samtidigt som vi kommer ifrån användningen av fossila bränslen, säger Ann-Britt Edfast, FoUchef på Sveaskog. För stålindustrins del innebär det en minskning av koldioxidutsläpp med cirka kilo per ton tillverkat stål, vilket motsvarar procent. Om produkten från BIODRI blir en insatsvara till den skrotbaserade stålindustrin kommer dess renhet dessutom att göra att stålverken delvis kan använda billigare skrot, alternativt göra renare stål, säger Magnus Tottie, produktutvecklingschef på LKAB. För skogsindustrin innebär det samti digt att företagen kan få avsättning för restprodukter från skogen som annars inte skulle utnyttjas. Vi kan till exempel använda grot eller rester från sågverk och massabruk, beroende på vad vi har överskott på. Huvudsaken är att vi förgasar biobränslet. Då bildas syngas som är en blandning av kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid och som lämpar sig bra för reducering av järnmalm, säger Ann-Britt Edfast. De testresultat som projektet hittills genererat ser lovande ut. Om ett år ska projektet vara avslutat och då kommer de ansvariga i projektet att besluta hur de ska gå vidare. Allra bäst är om vi kan bygga om ett befintligt verk som nått sin livslängd och behöver renoveras. I så fall kanske vi kan vara igång om drygt fem år, säger Ann- Britt Edfast FAKTA BIODRI-projektet Projektet som leds av Luleå tekniska universitet, LTU, är ett samarbete mellan LKAB, Höganäs, AGA, Mefos, ETC (Energitekniskt centrum i Piteå), BillerudKorsnäs och Sveaskog, där LKAB bidrar med metallurgiska tester, ETC med förgasningstester och LTU och Mefos med systemintegration och ekonomi. Sveaskog levererar grot och stubbar till ETC för förgasningstester. Namnet är en sammanvägning av orden BIO för biomassa och DRI för direktreducerat järn. HALLÅ DÄR, EVA KARLSSON BERG ny chef för Sveaskogs marknadsområde Mitt Du har jobbat länge i branschen. Berätta om din bakgrund. Jag har haft olika befattningar inom främst produktionen, som ingenjör och som chef. De senaste två åren har jag jobbat för Stora Enso i Kina med organisationsbyggande, rekrytering och utbildning. Jag har ju varit kund till råvaruleverantörer, så jag tar med mig idéer om hur man kan effektivisera, samarbeta och använda råvaran. Jag hoppas också att jag kan ta med mig lite från tiden i Kina, speciellt vad gäller mångfaldsarbete. Tiden i Kina har varit otroligt utvecklande och spännande. Det är en helt annan värld! Men nu har jag fullföljt kontraktet och det känns spännande att få börja på någonting nytt. Du lämnar Stora Enso och massa- och pappersindustrin för att börja på Sveaskog och arbeta med skogsråvara. Vad blir den största skillnaden och utmaningen? Vi kanske kan vara igång om drygt fem år ANN-BRITT EDFAST FoU-chef på Sveaskog. Den stora skillnaden är att jag måste röra mer på mig för att kunna träffa alla människor som är utspridda över Sverige. En utmaning blir att få lära sig nya saker. Jag har mycket att lära om till exempel avverkning och skogsskötsel. Vad vill du uppnå under ditt första år på Sveaskog? Det viktigaste nu är att lära och lyssna, träffa alla människor. Att se vad som är viktigast att fokusera på. Vad fick dig att hoppa på den nya tjänsten? Det beror till stor del på hur Sveaskog jobbar med sina mål och med ledarskap. Det var det som fick mig att känna att det här skulle jag vilja jobba med! Sveaskog står för att alla ska få utvecklas och få chans att göra sitt bästa efter sina förutsättningar. Om man sätter människan i centrum, så får man oftast också mycket bättre resultat. 4 FORUM SVEASKOG

5 Med en stark tro på framtiden, marknadens driftsäkraste maskinprogram är vi en samarbetspartner att lita på! Sampo Rosenlew HR46 Helt ny design Större arbetspump 135 cc Full hydrostatisk drift Stort urval av utrustning Vi fortsätter vår demokörning av HR46. Kontakta oss för provkörning! Gilla oss Micke Bohm gsm micke.bohm@sampo-rosenlew.fi Mikael Ingemarsson gsm mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi För er som vill göra en lönsam affär är våra dörrar alltid öppna! Försäljning Skogsmaskiner: Sampo-Rosenlew filial Sverige Industrigatan 37A, Hjo Myrvolds Maskiner AB Storgatan 63, ÅRJÄNG Daniel Myrvold daniel@myrvolds.se

6 MARKNAD Foto: Jean Zindel Trä TAR MARK Träbyggandet är på frammarsch såväl i Sverige som i flera andra EU-länder. De kostnadseffektiva byggsystemen och den ökande klimatmedvetenheten bidrar till framgångarna. TEXT: ANDERS THORÉN 6 FORUM SVEASKOG

7 Foto: Didier Boy De La Tour Foto: Petra Bindel MATERIALVAL Den franska banken Crédit Agricoles Centre Frances nya huvudkontor i Aurillac-Sistrières är byggt nästan helt i trä. Det m2 stora kontoret byggdes, tack vare prefabricerade trästommar, på endast 17 månader. Byggnaden är ett så kallat nollenergihus, vilket innebär att det producerar mer energi än det använder. Folkhem i Sundbyberg har byggt världens största bostadshus helt i trä. Huset är färdigbyggt och står i Strandparken. I SVERIGE HAR FLERA stora träbyggnadsprojekt dragits igång under det gångna året och ännu fler är nu att vänta. Det är verkligen medvind för träbyggandet i Sverige. Inte minst märks det att klimat- och miljöargumenten fått genomslag i kommunerna och hos andra stora beställare, konstaterar Magnus Niklasson, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna. Det svenska bostadsbyggandet är på uppgång med volymer som gott och väl är i nivå med toppåret 2006 före finanskrisen. Den senaste statistiken från SCB visar att antalet lägenheter som byggts i hus med en stomme av trä ökade med hela 35 procent under 2013 jämfört med året innan. Det innebär att andelen flerbostadshus i Sverige som byggdes i trä det året är cirka 10 procent. Utvecklingen ser fortsatt positiv ut, vilket öppnar goda möjligheter för trähusproducenterna. Samtidigt blir det en utmaning för branschen att bygga upp produktionskapaciteten så den kan svara mot den ökande efterfrågan, säger Magnus Niklasson. TRÄBYGGANDETS POSITIVA utveckling underblåses av att allt fler svenska kommuner antar träbyggnadsplaner som en del i sina ambitioner om en miljö- och klimatmässigt hållbar samhällsutveckling. Liknande ambitioner finns också i flera andra länder. Till exempel vill den franska staten återinföra bestämmelser om att nya byggnader ska innehålla en viss minimimängd av trämaterial. Bestämmelsen, som infördes 2010, har inte tillämpats sedan Orsaken är att det franska författningsrådet ansåg att den skulle kunna skada den fria företagsamheten. Under förra året fattade dock den franska staten beslut om att krav på användning av trä skulle återinföras. Motivet till förändringen av det franska regelverket är att franska staten inser att ökad träanvändning är positivt för klimatet. Till skillnad mot stål och betong är trä ett förnybart material och klimatpåverkan i den industriella träbyggnadsprocessen är betydligt lägre än vid traditionellt Ökad träanvändning är postitivt för klimatet. GUNILLA BEYER rådgivare på Skogsindustrierna byggande, säger Gunilla Beyer, rådgivare i bland annat standardiseringsfrågor på Skogsindustrierna. I FRANKRIKE HAR andelen flerbostadshus av trä traditionellt varit mindre än i många andra länder, endast cirka fem procent. Nu när klimatfrågorna fått större uppmärksamhet finns det goda förhoppningar om att den andelen ska öka, säger Gunilla Beyer. Även från Storbritannien, som är en av de största exportmarknaderna för svenska trävaror, kommer det positiva signaler. På den brittiska marknaden har svenska sågverksföretag byggt upp starka positioner och är marknadsledande för barrträleveranser till husindustrin. Storbritannien blir sannolikt ett av de länder i Europa där bostadsbyggandet och förmodligen också trähusbyggandet kommer att växa snabbast under de närmaste åren. Det är mycket positivt för svensk sågverksindustri och i förlängningen också för det svenska skogsbruket, säger Magnus Niklasson FORUM SVEASKOG 7

8 MARKNAD SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR Material i stommar varierar Andel stomme av trä, betong, stål och annat i ordinarie bostadshus. Källa: SCB 50 År Antal lägenheter varav trä betong stål annat andel trä % ,3 miljoner kubikmeter , , ,6 Så mycket mer trävaror kommer världen att behöva 2018, jämfört med idag. Det motsvarar en årlig tillväxt på omkring 4 procent. (Källa: Skogsindustriernas kvartalsrapport) , , ,1 Fördelar med träbyggande Jämfört med de traditionella byggmetoderna har den moderna, industriella träbyggnadstekniken betydande fördelar: Trä är det enda förnybara byggmaterialet. Trä är ett lätt och starkt material som har mycket goda värmeisolerande egenskaper Tillverkningen av delar och komponenter till trähus sker i en torr kvalitetssäkrad fabriksmiljö Byggtiderna kan ofta kortas med 50 procent, vilket ger låga byggkostnader Koldioxidutsläppen i byggprocessen kan minskas avsevärt. 10 % Så stor marknadsandel står det moderna träbyggandet av flerbostadshus för i Sverige. (Källa: Sveriges träbyggnadskansli) Trästommar vanligare Kina underlättar för träbyggandet Även i Kina har det gjorts regeländringar till fördel för träbyggandet. Under 2014 antogs nya brandnormer, vilka undanröjer en del av de tidigare hindren för att bygga större hus i trä. Fortfarande tilllåts emellertid bara träkonstruktioner på max tre våningar. Den kinesiska byggmarknaden är världens största, men trä har hittills använts i mycket liten utsträckning. De tidigare snäva brandnormerna, som nu lättats upp, har varit en orsak till detta Diagrammet visar antal nybyggda lägenheter med stomme av trä Uppgifter avser ordinära bostadshus och därmed ingår bland annat inte studentlägenheter, vilka förhållandevis ofta byggs i trähus TRÄVAROR 15 % Så stor var exportvärdesökningen för sågade trävaror under (Källa: Skogsindustrierna) PAPPERSMASSA FEBRUARI 2015 USD per ton Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. = långfibermassa = kortfibermassa AVVERKNINGSANMÄLNINGAR HELÅR 2014 Tusen hektar jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Källa: Skogsstyrelsen Under december månad 2014 minskade den anmälda avverkningsarealen med 19 procent eller 4752 hektar, jämfört med december FORUM SVEASKOG

9 MARKNAD KRÖNIKA MARKNAD Skilda världar i värdekedjorna NÄR BOKSLUTSRAPPORTERNA trillade in under årets början kunde en glädjande stor del av branschen summera ett framgångsrikt 2014, som bidragit till stigande vinster och ett ökat exportvärde med totalt 4 procent. Men bokslut beskriver historien. Frågan är om vi kan se fram emot fler goda skördeår? Gör vi en snabb överflygning av skogsbrukets tre huvudsakliga värdekedjor finns det betydande skillnader: SÅGVERKEN, SOM STÅR för tre fjärdedelar av skogsägarens rotnetto, kan glädjas åt ett år med god tillgång på råvara i hela landet och till en början hög efterfrågan och stigande priser på den sågade varan. Som brukligt är i tider av rik tillgång på råvara sker en överproduktion. Lagren steg i flera producentländer och snart började prisfallet. Prispressen når nu även sågtimret. Sågverksägare behöver vara utrustade med en god uppsättning lugna nerver då volatiliteten i marknaden är stor. Visserligen har kronan försvagats mot euron, men den ryska rubeln och den norska kronan har fallit mer, vilket förändrat konkurrensen. Under de senaste veckorna har dessutom försäljningsvolymerna fallit och priserna likaså. Svarte Petter har idag producenter med kostnader i euro, det vill säga Finland och Tyskland. Vi bör snart få se produktionssänkningar där. Den föränderliga marknaden ställer ökade krav på oss. Höjer vi blicken lite ser vi en underliggande tillväxt på förbrukningen av sågade varor i intervallet 3-4 procent kommande år. En nordamerikansk marknad som börjar ta fart och fortsatta ökningar i Kina bidrar till det. På dessa marknader ökar svenska sågverk sin försäljning. Jag tror därför att vi på ett halvt till ett och ett halvt års sikt åter möter en positiv marknad för sågade varor, och lugnare sågverksägare. MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRINS resultat är i mina ögon goda till mycket goda förutom i segmentet newsprint. Flera av industrins produkter har en god underliggande efterfrågetillväxt. När det paras med prishöjningar på produkten samt en kronförsvagning jämfört med handelsvalutan blir utväxlingen stor. Även om massavedspriset tycks långtidsparkerat på nuvarande nivåer ser jag fram emot ljusare tider på några års sikt. Industrins intresse för att investera i ökad produktionskapacitet är högre än på många år i både Sverige och Finland. VÄRME- OCH KRAFTVÄRMEPRODUCENTER- NA kan visserligen konstatera att alla bränsleslag blivit billigare under året, men lider av strukturella utmaningar som de har svårt att parera. Förbättrad värmepumpsteknik, energieffektivisering och låga elpriser samt dito elcertifikat gör att dessa företag står inför en fortsatt krympande marknad. Det finns ett stort behov av att tänka nytt för att möta utmaningarna. Det handlar om hur branschen säljer och prissätter sin produkt, och om hur leverantörer av bränsle och panna samverkar för att sänka kostnaderna och öka effekten på insatta resurser. SAMMANTAGET HAR vi en fortsatt föränderlig marknad som ställer ökade krav på oss råvaruleverantörer att sänka kostnaderna och öka värdet genom en högre grad av kundanpassning. MATTIAS FORSBERG, Kundansvarig Södra Norrland Karl kör säkert och skonsamt Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd. Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack vare plattans unika form. Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng. Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt. Se hela sortimentet på ta del av nyheter m.m.

10 KUND GRUNDFORS LARM RÄDDADE MÖBELPRODUKTION Ingen produktionsprocess är starkare än den svagaste länken i kedjan. Tack vare medveten kvalitetsuppföljning av Grundfors Skogsmaskiner kunde Sveaskog stoppa leveransen av dubbskadat virke till Ikea i tid. TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA FOTO: PATRICK DEGERMAN I FJOL LANSERADE Ikeagruppen en ny möbelserie Nornäs, tillverkad av obehandlat trä. Råvaran kommer från Västerbotten och södra Norrbotten och sågas i Glommers träsk. Därefter vidareförädlas den till limfog i Malå. Möbelserien byggs slutligen i Ikeas möbelfabrik Lycksele. Ikeagruppen äger hela kedjan och det är endast i Västerbotten som möbelserien tillverkas. Samarbetet betyder mycket för bygden, berättar Peter Åström, virkesvärdestekniker på Sveaskog i Malå. Det ger avsättning för vårt klentimmer och många arbetstillfällen på sågen i Glommersträsk, i Malå där limfogen tillverkas och även på möbelfabriken där monteringen sker innan möblerna går ut i butikerna. Det känns fint att vår norrländska fura kommer till nytta, säger han. Det ställs höga krav i hela produktionskedjan. Produkten är känslig för mekaniska skador, som dubbskador, då ytveden i den färdiga möbeln är betydligt mer exponerad än normalt. Av det skälet kom Grundfors Skogsmaskiner att spela stor roll. TOMAS GRANSTRÖM ÄR vd för företaget som har sitt säte i Storuman. Totalt har firman, som grundades 2009, sex skogsmaskiner, tre skördare och tre skotare, tolv heltidsanställda och tre visstidsanställda. I samband med tillverkningen av Ikeagruppens nya möbelserie införde Sveaskog ett krav på egenuppföljning bland alla de avverkande arbetslagen. Vi fick en instruktion om att vi skulle kontrollera att det inte blev för djupa skador av matarvalsarna, det vill säga hjulen som matar trädet genom skördaraggregatet, berättar Tomas Granström. Maskinlaget som ansvarar för avverkningen av virket till Sveaskog består av Peter Danielsson, Patrik Holmberg, Tony Edvardsson och Henry Lundberg. TOMAS GRANSTRÖM vd för Grundfors Skogsmaskiner. Det ligger ju på oss att göra uppföljningar varje gång vi startar på en ny post samt minst en gång i månaden, berättar maskinföraren Peter Danielsson. Vid en egenuppföljning som gjordes på en ny post visade det sig att dubbskadorna på kubben var djupare än kundens önskemål. De kontaktade avverkningsledaren Roger Hällestrand vid Sveaskog som genast stoppade avverkningen av kubb och leveransen på det som redan hanterats på avverkningsplatsen. Därefter skickade han i sin tur ut en virkesexpert för att göra en besiktning. Han kom till samma resultat som vi att skadorna var för djupa. Därför gjorde vi vissa inställningar i aggregaten och lyckades minska dubbskadorna avsevärt, säger Tomas Granström. Från Grundfors Skogsmaskiners sida tycker medarbetarna inte att de har gjort FAKTA Det känns fint att vår norrländska fura kommer till nytta PETER ÅSTRÖM, virkesvärdestekniker Sveaskog Malå. någonting särskilt märkvärdigt. Vi hade fått en instruktion och då var det ju bara att följa den, säger Peter Danielsson. Efter justeringarna kunde de sätta igång med avverkningen och leveranserna som vanligt igen. Vi fick väldigt mycket beröm av Sveaskog, men för oss var det inget konstigt. Hade vi fortsatt leverera timmer hade det blivit utdömt som massaved inne på sågverket. Så vi har ju sparat en massa pengar på det här viset, konstaterar Tomas Granström. Själv tycker han att det känns bra att Sveaskog tog tag i problemet direkt. Deras virkestekniker är kunniga och agerar snabbt när det händer något. Ingen rycker på axlarna, utan de tar det på allvar. Och Sveaskog gör tummen upp för maskinlaget som gjorde kontrollen. Maskinförarna är nyckelpersoner för att vi ska kunna hålla en hög kvalitet på de produkter vi levererar till våra kunder. Att dialogen mellan Sveaskogs medarbetare och maskinlagen fungerar bra är oerhört viktigt, både när det gäller information och återkoppling, säger avverkningsledaren Roger Hällestrand. Sveaskog nyckelleverantör Ikea Industry lanserade under april 2014 möbelserien Nornäs som tillverkas i Västerbotten av råvara från Sveaskog. Sveaskog levererade cirka kubikmeter virke (fast under bark) till Ikea under Det är endast på möbelfabriken i Lycksele som möbelserien Nornäs tillverkas, vilket gör Sveaskog till en nyckelaktör i produktionen. Sveaskog är den enda leverantören av talltimmer till sågen i Glommersträsk. 10 FORUM SVEASKOG

11 LAGSPELARE Maskin förare Peter Danielsson tycker inte att lagets insats var så märkvärdig FORUM SVEASKOG 11

12 Mot ljusnande framtid Entreprenörsanda är ett måste för att glesbygden ska vara levande. Här kretsar mycket kring skogens möjlighet att skapa arbetstillfällen. Och med entreprenörsandan följer en känsla av att det mesta faktiskt är möjligt, så länge man hjälps åt. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: PATRIK DEGERMAN 12 FORUM SVEASKOG

13 TEMA Folke Stenvall, delägare Stenvalls Trä, värnar om bygden. *källa: scb ALLA VILL INTE BO i storstaden. Tack och lov. För Sveriges yta, nästan 99 procent*, består faktiskt av landsbygd. Djupa skogar, åkermark, berg och dalar. Och att denna del av Sverige fortsätter att leva beror till stor del på dem som bor där. Människor som använder all sin uppfinningsrikedom för att försörja sig själva. En del driver både ett och två företag, på andra håll står och faller tillvaron med att ortens största arbetsgivare får leva vidare. Skogen är en av våra viktigaste exportnäringar och för många glesbygdsbor utgör skogsbruket och sågverksnäringen själva livsnerven i samhället. Vi spelar stor roll för att skogsbygderna ska fortsätta att vara levande och vitala, och Sveaskog har ett ansvar för att människor ska kunna bo kvar och inte flytta in till storstäderna, säger Patrick Bäckström, marknadschef för Sveaskog i norra Sverige. För att det är många människor som vill bo kvar, eller rentav flytta ut från storstaden till landsbygden, är Patrick Bäckström övertygad om. Men då krävs det att det finns arbeten och att vi tillsammans med våra kunder utvecklas, så att skogsnäringen kan fortsätta växa, och att vi stärker den internationella konkurrenskraften. Vi vill få hit fler barnfamiljer, men då behövs en bra barnomsorg. Dessutom måste vi tänka utanför lådan, tillägger han. Också Gustav Glesåen, ordförande i företagarna i Dals Ed och före detta näringslivschef i kommunen, talar om vikten av att tänka okonventionellt och själv ta ansvar för sin tillvaro. Att få till en positiv spiral där man försöker se möjligheterna istället för svårigheterna är viktigt. Då blir det en företagsanda som uppmuntrar entreprenörer och får folk att våga ta ansvar för sin egen framtid, konstaterar han. Gustav Glesåen ser många fördelar med att bedriva näringsverksamhet utanför storstadsregionerna: Närheten till naturen och möjligheten att hyra mark ofta stora. Kommunikationer och en bra infrastruktur är dock nödvändigt för att det ska fungera, poängterar han. Gustav Glesåen talar också mycket om vikten av att sprida en positiv känsla av att allt är möjligt. Ju fler goda exempel på små företag som etablerat sig, desto mer kommer det att sprida sig. Fler och fler kommer att våga. Men det går inte att lägga allt ansvar på myndigheterna. Man måste ta saken i egna händer. Åke Eriksson bor i Malå och är råvaruansvarig på Setra Malå Såg, ett sågverk med 85 anställda. I Malå kretsar det mesta kring sågen, som har synergieffekter för hela orten. Tack vare sågen finns här såväl skola som affärer och hotell. Åke Eriksson, som tidigare varit kommunalråd, menar att både arbetsgivarna, lokala beslutsfattare och invånare behöver engagera sig för att skapa en levande ort som är attraktiv att bo i. Det är viktigt att barnfamiljer trivs, och att man som arbetsgivare kan locka både män och kvinnor. Arbetsgivare och lokalsamhället lever i en symbios, där båda är beroende av varandra. Det lokala engagemanget är alltså viktigt för att bygden ska leva kvar och till och med utvecklas, konstaterar Åke Eriksson. Om man brinner för det lokala och hjälps åt är chansen stor att det blir ett självspelande piano där invånarna tar egna initiativ för att vara med och forma sin framtid. Man måste själv ta ansvar för sin framtid. GUSTAV GLESÅEN ordförande företagarna Dals Ed FORUM SVEASKOG 13

14 TEMA Undret i Sikfors Ett stort mått av entreprenörsanda kan göra det möjligt att leva nära naturen. Sikfors utanför Piteå skulle sannolikt vara tomt och avfolkat om det inte vore för Stenvalls Trä. Byn är ett enastående exempel från Norrbotten där skogsnäringen varje år skapar tusentals arbetstillfällen. TEXT: CHRISTINA LILJESTRAND SIKFORS I BÖRJAN av januari. Snötyngda träd, en grå dager som gör det svårt att urskilja konturer, några minusgrader. Vi passerar infarten till det stora sågverksområdet och fortsätter in i byn. Nedanför en sluttning anar vi Piteälven innan den gamla kraftverksstationen tar den i anspråk. Nyare trävillor samsas med upprustade gårdar dekorerade med snickarglädje, samlade kring Folkets hus, affären och skolan. Kärnan i byn är inte stor, men märkvärdigt levande. Här i Sikfors, där den täta skogen kryper inpå knuten och har varit traktens levebröd i århundraden, finns inte ett enda övergivet hus. Ingen skulle förneka att det är familjeföretaget Stenvalls Trä, troget hembygden sedan starten, som gjort detta möjligt. HISTORIEN OM Stenvalls Trä börjar i slutet av 1940-talet. Världskriget är över och Europa ska återuppbyggas. Småbrukaren Elof Stenvall ser sig som vanligt om efter nya födkrokar att komplettera jordbruket med, och hans entreprenörsblick faller på behovet av kälkar för timmertransporter i skogen. Tillsammans med sin bror startar han hemma i köket det som så småningom ska bli bygdens flaggskepp. Elof Stenvalls satsning på snickeriprodukter är så lyckosam att han kan bygga en egen såg för att försörja sig med trävaror. Det blir så småningom basen i företaget som ska trygga jobben i byn. I MITTEN AV 1980-talet tog tre av de fyra barnen över företaget, och idag, närmare sjuttio år efter pappa Elofs spånande hemma i köket, har företaget utvecklats till en koncern med flera dotterbolag i skilda verksamheter. Affärsidén har sedan starten varit att inte bara ta tillvara råvaran, skogen, utan också så långt som möjligt vidareförädla den själv. Klenvirke blir komponenter till trappor i England och kutterspån och flis blir pellets och strö till hästägare. Så håller man på, och Stenvalls har blivit framgångsrika där andra har gått bet. För fyra år sedan köpte företaget Lövholmens anrika såg i Piteå, som tidigare lagts ner, och nu är planen att fördubbla produktionen. FAKTA Stenvalls Trä AB ÄGARE: Syskonen Sven Stenvall, Folke Stenvall och Anna Flink. VD: Anders Nordmark. OMSÄTTER: över 800 miljoner/år (1100 inom koncernen). SYSSELSÄTTER: 150 årsarbetskrafter (250 inom koncernen). PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR: Sikfors, BAC (Luleå), Bergnäset (Luleå), Lövholmen (Piteå). RÄKNAR MED: en fördubbling av produktionen under , från till m 3. ÄGER DESSUTOM: Stenvalls Skogar AB, skogsfastigheter. XL-BYGG i Umeå, Skellefteå, Luleå, Kalix, Kiruna och Pajala. Kallax Flyg med helikopterflygningar och reseverksamhet. 65 procent av Genesis IT, som utvecklar affärssystem för byggvaruhandeln. EXPORTERAR: cirka 60 procent av produktionen till Storbritannien, övriga Skandinavien, Italien, Spanien, Nordafrika, Japan och Sydkorea. Att äta lunch på Sikfors konferens & fritidsby är smidigt, och stöttar verksamheten. 14 FORUM SVEASKOG

15 TEMA Handlar n blir en naturlig träffpunkt för Christina Karlsson och Ulrika Malmlöf och byns övriga invånare. Värmande umgänge finns det gott om plats för på Fokets hus. Pedagogen Sussie Wikgren diskuterar med några av Sikfors yngsta invånare. Sommarjobb lockar nya svenskar till skogen Öppenhet är ett av Sveaskogs ledord. Därför strävar Emil Fransson för att få in fler nya svenskar i organisationen. Kanske är allemansrätten och möjligheten den ger att lära känna den svenska naturen skogsbranschens bästa rekryteringsverktyg. Om man kommer från ett land där skogar hör till ovanligheten och de skogar som eventuellt finns är privata och endast tillgängliga för skogsägaren, hur ska man då få smak för ett yrkesliv i skogen? Så tänkte Emil Fransson, skogsskötselledare på Sveaskog i Karlskoga. För många som nyss anlänt till Sverige är en skog någonting exotiskt och tanken på att arbeta i skogen helt främmande. Vi vill dels locka fler tjejer, dels fler med utländsk bakgrund till Sveaskog. Men jag tror att många som kommit till Sverige som flyktingar inte tänker på att man kan jobba i skogen, säger Emil Fransson. Sedan länge erbjuder Sveaskog sommarjobb till ungdomar. Vi kontaktade kommunen och fick till ett projekt där ungdomar från Syrien och Afghanistan erbjöds tre veckors sommarjobb, säger Emil Fransson. Det blev ett tillfälle för ungdomarna att prova att arbeta i skogen, att förstå en viktig del i det svenska kulturarvet, lära känna andra svenskar, men också en chans att lära sig svenska bättre, eftersom det var en blandning av ungdomar födda i och utanför Sverige. En av dem som nappade var Saed Jawad Husseini, 20 år. Han kom till Sverige för tre år sedan. Efter ett par års intensivstudier i svenska läser han nu på gymnasiet. Det var ett trevligt jobb. Jag tycker att det var skönt att komma ut och röra på mig. Man sitter still så mycket annars, jobbar framför dator. Det var roligt att få jobba i grupp med kompisarna. Det var bra träning också, att bära alla plantor, säger han. Han vill gärna jobba i skogen igen, och säger att han i framtiden kan tänka sig att utbilda sig till ett arbete som har med skog och natur att göra. Sommarjobben finns runt om i Sverige. Det är populära, men fysiskt ganska tunga jobb, säger Bo Näslund, skogsskötselledare på Sveaskog i Bergslagen. MARIE-LOUISE OLSEN Reza Habib, Saed Jawad Husseini, Molham Abu Alnasser. Årets sommarjobb annonseras på Sveaskogs hemsida i mars FORUM SVEASKOG 15 Foto: Alexander von Sydow

16 TEMA Efterhand har företaget nått en position som en av träbranschens mest lönsamma. Men faktum är att lönen för familjen Stenvalls otaliga timmar av svett, möda, klurande och entusiasm kommer hela byn till godo. Idag innebär det direkt sysselsättning för hälften av byns 197 invånare. Det handlar inte bara om att trimma företaget, det gäller också att hålla bygden levande hotades affären i Sikfors av nedläggning, eftersom ägaren inte fick banklån till både lokaler och drift, berättar Folke Stenvall. Då gick vi i byn ihop, bildade ett fastighetsbolag och köpte affärslokalen. 200 intresserade tecknade sig som aktieägare. När det senare ändå inte gick tog fastighetsbolaget över ansvaret även för driften. Om inte skolan och affären fanns här skulle ingen vilja flytta hit. FOLKE STENVALL delägare Stenvalls trä AB tar inte där. För ett år sedan köpte Stenvalls också campingen i byn, Sikfors konferens & fritidsby, några hundra meter från byns hjärta. Köpet ledde till nästa synergieffekt: Förutom till de egna konferensgästerna lagar tjejerna på campingen mat åt både sågpersonalen och skolan, allt som allt omkring 120 portioner. Ett antal portioner körs ut åt pensionärer i byn. Råvarorna till maten beställs förstås i byns affär. Det är svårt att förklara betydelsen av byns utveckling för politiker som bara tittar på siffror, reflekterar Folke och fortsätter: Infrastrukturen här är bra! Via hamnen i Piteå når man hela världen. Men järnvägen skulle behöva rustas upp. Ett stopp på stambanan innebär att man är rökt. Han ser ut över sågverksområdet, sin hemmaplan. Catrine Nordlund på Handlarn n har varierande arbetsdagar. Åsa Jonsson, köksansvarig på Sikfors konferens & fritidsby förser byn med mat. NÄSTA GÅNG VAR det skolans tur att vara nedläggningshotad. Vi visste att om inte skola och affär fanns i byn skulle ingen vara intresserad av att flytta hit, berättar Folke Stenvall och kliar sig i huvudet. Det är jätteviktigt. Vi är ju beroende av att ha duktiga medarbetare och skulle inte klara oss utan dem, fortsätter han. Idag är skolan en friskola som rymmer ett sextiotal barn, från de allra minsta upp till årskurs sex. Delägare är både byns föreningar, privatpersoner och en del företag. Stenvalls sponsrar den genom att sköta ekonomin. Det går nätt och jämnt plus; skolan har en liten buffert att ta till när tiderna blir sämre. Att en enda familj flyttar kan innebära ett stort ekonomiskt tapp. Sågverkets engagemang i bygden slu FRAMPÅ DAGEN BLIR det lite mildare i luften och stora snöflingor börjar falla över Sikfors. På skolgården tumlar förskolebarnen om i snön. Snart ska det eldas och barnen ska äta mellis i grillkåtan med sina fröknar. Inne i den gemytliga värmen hos Handlar n sorterar Catrine Nordlund varor i frysdisken. Det här jobbet är det bästa jag har haft, säger hon. I andra, stora butiker specialiserar man sig, men här på ett så litet ställe får man göra allt möjligt. Och jag känner igen nästan alla kunder! Ute håller skymningen på att falla. Christina Karlsson, en av stammisarna, tar sparken hem. Allt man behöver finns på bekvämt avstånd i Sikfors. Foto: Mikael Lundgren Att försörja sig på renskötsel är en livsstil, förenad med en stolthet över att bära en tradition vidare. Leif-Anders Blind kombinerar detta med röjningsarbete för Sveaskog. Renar och skog är hans liv Leif-Anders Blind har svårt att tänka sig en tillvaro utan renarna och närheten till skogen. Men för att överleva i glesbygden behöver man ha fler strängar på sin lyra. Därför jobbar han även åt Sveaskog. Mörkret har sedan länge fallit och när vi samtalar har han varit i renskiljningshagen hela dagen. Svaipa sameby har vinterbete i trakten av Vindeln och Hällnäs i Västerbotten, och här, i byn Ekträsk, är han bosatt i år. Familjen är kvar i Arjeplog. Nästan alltid är det långa arbetspass som gäller, sju dagar i veckan. Jag växte upp i en renskötande familj. Det är en livsstil och ingenting man ändrar på så lätt. Yrket har ju gått i arv i århundraden. Något annat liv har aldrig varit på tal, och att sitta på ett kontor mellan 8 och 17 måndag till fredag med flera mil till naturen har han svårt att tänka sig. Som renskötare ser jag förändringar i naturen. Jag följer hur skogen växer, hur älgpopulationen utvecklas och hur vädret påverkar. Snön har stor betydelse. I våra trakter där mörkret är långvarigt blir det trivsammare när den lyser upp. För en stadsbo kan det nästan verka romantiskt att leva så nära naturen, men för Leif-Anders är det ett jobb som andra. Ett hårt kroppsarbete som kräver tid. Krasst uttryckt är rennäringen inte alltid lönsam. Ett sätt att jämna ut inkomsterna är skogsröjningsuppdrag bland annat för Sveaskog. Skogsskötseln står numera för en stor del av inkomsterna för L-A Blinds Rennäring AB, och det innebär mellan tre och tio säsongsanställa varje år. Det är naturligt och lyckat att få röja våra egna vinterbetesmarker. Då vet vi också att det blir ordentligt gjort. Vi ställer höga krav på resultatet, till exempel att lämna låga stubbar. Leif-Anders vill hålla landsbygden levande. Därför strävar han efter att anställa folk från trakten, men det är inte alltid lätt att få kompetent arbetskraft. Det är viktigt att fortsätta ha en bra dialog med skogsägarna, tycker han, och påpekar att det skulle underlätta om samarbetet var mer långsiktigt. Å andra sidan: Det är svårt att planera när tillgången på kompetent arbetskraft är så osäker. CHRISTINA LILJESTRAND 16 FORUM SVEASKOG

17 Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig. Välkommen in. Handelsbanken Skog och lantbruk 2015 ANPASSAD EFTER DINA BEHOV NYHET! BÄST I KLASSEN Polaris har 30 års erfarenhet av att bygga fyrhjulingar. Och varje maskin vi bygger ska vara den bästa i sin klass. Redo att uppfylla just dina behov vid allt från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. MED EN SPORTSMAN FÅR DU: Äkta fyrhjulsdrift. Polaris unika system frikopplar automatiskt framhjulen när de roterar snabbare än bakhjulen. Maskinen blir stabilare, mer lättmanövrerad och gör mindre åverkan på underlaget. Klassledande drag- och lastkapacitet. Hög markfrigång och oberoende fjädring bak. Elektronisk styrservo* som gör maskinen lättmanövrerad i både låga och höga hastigheter. Besök din närmaste Polaris återförsäljare så får du hjälp att hitta just din SPORTSMAN. * Elektronisk styrservo saknas på ETX. FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN SPORTSMAN XP 1000 FOREST NYHET! SPORTSMAN 570 UTE SPORTSMAN 850 SP FOREST NYHET! SPORTSMAN ETX

18 SKOGSBRUK Att i detalj få veta hur stockarna från den egna skogen till slut hamnar i barskåpet var en ahaupplevelse för många. Här stärks relationerna Förpackningarna till Chivas Regal kommer härifrån, liksom mjölkkartongerna med den bruna insidan. Nyligen hölls industri dagar på BillerudKorsnäs Frövianläggning, och besöket blev en aha-upplevelse för flera av Sveaskogs inbjudna leverantörer. TEXT: INGALILL BERGENSTEN FOTO: ALEXANDER VON SYDOW Virkesköparen Håkan Andersson från Örebro, arrangerade industridagen tillsammans med fabriksdirektör Håkan Krantz. DET ÄR 30 nyfikna virkesleverantörer som besöker BillerudKorsnäs Frövianläggning under en av Sveaskogs industridagar, arrangerade för att stärka relationen mellan Sveaskog och virkesleverantörerna. Vi bjöd in tio större virkesleverantörer var. Alla jag ringde tackade ja, berättar Håkan Andersson, värd för dagen och till vardags virkesköpare stationerad i Örebro. Jag är nyfiken på hur man gör papper, säger Magnus Eriksson, Sörby gård i Tumbo, ny som leverantör till Sveaskog. Virkesleverantörerna är viktiga för att stärka ett jämnt råvaruflöde mot kunderna, och under industridagen är de VIP-gäster. Ofta tar man sig inte tid för sådant här, men det är alltid givande, menar lantmästare Anna Prejer från Frösvidal, som äger 600 hektar skog i och runt Kilsbergen. Första anhalten på besöket blir en samlingssal där fabriksdirektören Håkan Krantz berättar om företaget BillerudKorsnäs och produktionen på anläggningen i Frövi. Besökarna får bland annat veta att anläggningen enbart tillverkar pappersmassa och kartong, att det tar en vecka att producera Sveriges årsbehov av vätskekartong. Dessutom får vi lära oss att alla mjölkförpackningar med brun insida görs i Frövi, precis som alla Chivas Regal-förpackningar i världen. I NULÄGET PRODUCERAR BillerudKorsnäs Frövi ton kartong per år. Målet är ton. Det är intressant att veta vad man levererar till, säger Karl- Johan Bergå, andra generationen skogsbrukare på Ringaby gård, drygt två mil nordost om Örebro. Pappa Björn Bergå sadlade för drygt 30 år sedan om efter 25 år som vd på Ekströms i Örebro och köpte Ringaby. Vi och många andra halvstora skogsägare använder Sveaskog som entreprenörer på grund av allt stöd och alla råd vi får av vår virkesköpare Håkan Andersson, säger Björn Bergå. På väg till renseriet passeras vedgården med sina stora flis 18 FORUM SVEASKOG

19 FEM FRÅGOR TILL Anders Ekeblad nytillträdd köpledare på Sveaskog. I den 36 meter långa barktrumman hittades en gång en skarpladdad granat. Skogsägaren Anna Prejer är på väg mot batchkokeriet och kartongmaskinen. Kartongbruket är stor som en mindre by. högar. En svag doft av sulfatmassa når besökarna. Den där lukten är en signal om att det blir mildväder, säger Lars-Gunnar Carlsson från Tyringe gård utanför Arboga. Den 36 meter långa trumman som rensar stockarna från bark imponerar. Den kan ta emot 100 ton material samtidigt. Tommy Lind visar två knivblad som suttit i trumman. Det ena hade en hackad kant, vilket tyder på att stockarna befriats från annat än bark spik och taggtråd. Vi har både metalldetektor och stenfälla men det händer att det slinker med lite av varje. Det konstigaste som kommit ut var en skarpladdad artillerigranat. FAKTA BillerudKorsnäs Frövi i siffror Väldigt roligt att se vad som blir av vår skog. ANNA PREJER Frösvidal, äger 600 hektar skog 1558 lät Gustav Vasa anlägga en stångjärnshammare vid Fröviåns utlopp i sjön Väringen strax utanför Frövi i Bergslagen, Sveriges industriella vagga upphörde järnbruksepoken då en trämassefabrik och ett pappersbruk för tidningspapper anlades på platsen anlades sulfatfabrik och kraftpappersbruk. Frövifors Pappersbruks aktiebolag bildades började man tillverka kartong i Frövifors. Sulfatmassa till omslagspapper hade man producerat sedan början av 1900-talet sålde statliga Sveaskog AssiDomän Frövi till Korsnäs gick de tidigare konkurrenterna Billerud och Korsnäs ihop till ett företag. Nu är man en världsledande leverantör av starkt, nyfiberbaserat förpackningsmaterial. Efter avbarkningen går stockarna tillflistuggen och vidare till kokeriet. Kemikalierna återvinns och Frövi tar tillvara de använda kemikalierna som energi jämte biobränslet. Dessutom säljer man spillvärme som fjärrvärme. Allt som avverkas på Örebro kommuns hektar skogar säljs till Sveaskog och största delen av massaveden hamnar så småningom i Frövi. Jag var med 1981 då kartongmaskinen invigdes. Pappa arbetade här då. Mycket har hänt sedan dess, säger Ulf Andersson, skogsförvaltare på Örebro kommun. Idag är kartongmaskinen 265 meter lång och en av de största i världen. Inne i salen där kartongmaskinen står är det 30 grader varmt. Förundrade tittar gruppen på hur den blivande kartongen i maskinens våtände mest består av vatten. I slutet av maskinen har andelen fibrer ökat från 0,2 procent till 92 procent. Den så kallade avvattningen sker både genom pressning och torkning. Och till sist ligger de där på rad, de gigantiska kartongrullarna som fogats ihop av fyra pappersskikt, färdiga att bli kexkartonger, chokladkartonger, whiskykartonger och inte minst mjölkkartonger. Det är imponerande att det är så många moment och kontroller innan man får fram färdig kartong, säger Anna Prejer. Och framförallt väldigt roligt att se vad som blir av vår skog. Det händer mycket på fältköpsområdet? Ja, det stämmer. I samband med vår senaste omorganisation har jag tillträtt som köpledare med personalansvar och är även ansvarig för fältköp i Norra Bergslagen. Du har jobbat som virkesköpare i många år. Är det svårt att ställa om? Enkelt uttryckt handlar det om att jag slutar köpa virke och börjar arbetsleda gruppen istället. Det är naturligtvis kluvna känslor, samtidigt som det är spännande att göra någonting nytt så är det lite vemodigt. Jag har uppskattat den täta kontakt jag haft med våra leverantörer i de 25 år som jag varit virkesköpare. Jag har lärt känna många, och tycker om den leverantörsvårdande, löpande kontakten. Vad kommer din nya roll att innebära? Redan under förra året började jag samordna köpen och från 1 januari har jag personalansvar. Nu kommer jag att ha mer inomhusjobb än tidigare. Framförallt blir det roligt att utveckla köpfunktionen i Norra Bergslagen och att försöka stötta våra virkesköpare. Mitt jobb är att göra tillvaron så enkel som möjligt för våra medarbetare och leverantörer. Vad hoppas du kunna tillföra genom din långa erfarenhet av virkesköp? Alltså, man ska aldrig underskatta sina medarbetare. Jag slås dagligen avhur duktiga människorna vi jobbar med är. Man blir aldrig fullärd här, och det känns ständigt som om folk lär mig något nytt. Jag har suttit i möten med medarbetare som uträttar en uppgift på ett helt annat sätt än vad jag har gjort, och fått en aha-upplevelse. Vad är ambitionen under den närmaste tiden? Att öka köpvolymen. Vi behöver allt virke vi kan få tag på och därför behöver vi utöka. Initialt är det jag och sju köpare, men vi hoppas på att växa. Läs mer om förändringarna, bland annat om hur Gävle/Sandviken utvecklas på FORUM SVEASKOG 19

20 FÖRYNGRING Nytt på plantfronten Det gäller att vara ute i god tid för att få rätt produkter till vårens plantsättning. Nytt för i år är nya, större krukor i den populära serien Svepot Air, med luftspalter i väggarna. TEXT: MATS WIGARDT EFTER VINTERNS andhämtningspaus är nu verksamheten på väg in i sin mest intensiva period vid Svenska Skogsplantors åtta plantskolor. Uppemot 120 miljoner plantor ska ut till kunder i Sverige och Finland. Många väljer att få sina beställningar levererade direkt på plats i skogen för att få plantorna i jorden så snabbt som möjligt. I Lagan produceras frö till plantskolorna. Kottarna hämtas från utvalda träd på fröplantager i hela landet. Plantorna anpassas alltså efter lokala förhållanden, med stora plantor i söder, mindre i norr. Den största produkten är täckrotsplantor, där rötterna täcks av en torvklump med näring för att ge trädet en bra start. En nyhet i sortimentet, avsedd främst för norra Sverige, är Svepot Air 30-krukan med luftspalter. Ett modernt, öppet odlingssystem som förhindrar rotsnurr. Ett populärt plantval med ett väl förgrenat rotsystem som ökar chansen till hög överlevnad och bra virkeskvalitet, säger Lena Sammeli-Johansson, vd för Svenska Skogsplantor. Nu lanseras större storlekar, Svepot Air 55 och Svepot Air 115. Den senare börjar odlas i vår, och klassas som extra stor täckrot. Det är en planta med grov rothalsdiameter som ofta ersätter en barrot eller planttypen TePlus. Svepot Air 115 börjar säljas våren Svepot Air 55, som säljs redan i år, ersätter storleksklassen och blir ett komplement i mellanklassen av täckrotsplantor. EN BETYDANDE ANDEL av plantmaterialet från Svenska Skogsplantor är också Conniflex-behandlat, vilket innebär att en beläggning med finkornig sand limmas fast på plantan och förhindrar gnag av snytbaggen. Denna FSC-godkända metod lanserades 2010 efter det att patentet först köpts och därefter följts av fem års internt utvecklingsarbete. Det är det första giftfria skyddet mot de snytbaggeangrepp som varje år orsakar skador för hundratals miljoner kronor på svensk skog. Det har landat bra och efterfrågan ökar, konstaterar Lena Sammeli-Johansson. Under 2015 räknar vi med att sälja omkring 35 miljoner plantor behandlade med beläggningsskyddet Conniflex. LENA SAMMELI- JOHANSSON vd Svenska Skogsplantor. Ett annat giftfritt skydd mot snytbaggeangrepp från Svenska Skogsplantor, avsett främst för lite större plantor i södra Sverige, kallas MultiPro. Det är en specialdesignad papphylsa som skyddar plantan under de första åren. Därefter faller hylsan sönder utan att utgöra något hinder för fortsatt tillväxt. Vår prognos för 2015 är att sälja några miljoner plantor försedda med MultiProhylsor, säger Lena Sammeli-Johansson. Varje vår sätts hundratals miljoner plantor i de svenska skogarna. Vad som från början var ett renodlat hantverk är idag en högindustriell verksamhet där Sverige intar en framskjuten position med Svenska Skogsplantor, som ingår i Sveaskog, som en av de största aktörerna. Förutom giftfria skydd mot snytbaggen har man även utvecklat ny teknik för plantodling med mikroplantor i små krukor som med hjälp av robotar transplanteras över till fullstora krukor. Fler plantor per kvadratmeter och lägre förbrukning av eldningsolja är fördelarna. Vi ser en spännande utveckling mot allt effektivare metoder och högre kvalitet på plantmaterialet, summerar Lena Sammeli-Johansson. FAKTA Svenska Skogsplantor AB Bildades 1994 och ingår i Sveaskogskoncernen. Företaget erbjuder idag ett brett utbud med tjänster och produkter inom skoglig skötsel och föryngring. Huvudkontoret finns i Hallsberg. Åtta plantskolor och en fröplantage ingår företaget. Totalt levererades miljoner plantor från skogsplantskolorna till landets skogsägare. Resultat från Skogforsk visar att plantor från fröplantager har goda egenskaper vad gäller vitalitet, tillväxt och kvalitet. De svenska fröplantager som nu används ger mellan 10 och 15 procent högre värdeproduktion jämfört med den skog som avverkats. 20 FORUM SVEASKOG