RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten Situationen per den 31 december 2011

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2012) 609 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om garantier som täcks av den allmänna budgeten Situationen per den 31 december 2011 {SWD(2012) 347 final} SV SV

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Typer av insatser som omfattas av budgeten Händelser sedan rapporten av den 30 juni Betalningsbalansstöd till medlemsstater utanför euroområdet Makroekonomiskt stöd Euratom Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen Budgetgaranti för EIB:s externa finansiering Uppgifter om risker som täcks av budgeten Definition av risk Risksammansättning Total risk som täcks av budgeten Risk som avser medlemsstater Risk som avser tredjeländer Riskutveckling Betalningsförsummelser, ianspråktagandet av garantier som belastar budgeten och utestående fordringar Betalningar ur likvida medel Utbetalningar från budgeten Utnyttjande av garantifonden för yttre åtgärder Garantifond för åtgärder avseende tredjeland Återkrav Tillgångar Målbelopp Riskbedömning: Ekonomiskt och finansiellt läge i tredjeländer med de största exponeringarna Mål Metoder för riskbedömning

3 1. INLEDNING Den här rapporten ska kartlägga de kreditrisker som belastar Europeiska unionens budget till följd av de garantier som ställts ut och de utlåningstransaktioner som genomförts direkt av Europeiska unionen eller indirekt via EIB:s externa mandat. Rapporten lämnas i enlighet med artikel 130 i budgetförordningen enligt vilken kommissionen två gånger per år ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om situationen i fråga om de budgetgarantier som gemenskapen lämnar och de risker som är förenade med dessa 1. Den kompletteras av ett arbetsdokument från kommissionen med ett antal detaljerade tabeller och förklarande anmärkningar (nedan kallat arbetsdokumentet). 2. TYPER AV INSATSER SOM OMFATTAS AV BUDGETEN De risker som täcks av Europeiska unionens budget (nedan kallad budgeten) hänför sig till flera olika typer av låne- och garantitransaktioner och kan delas in i två kategorier: Lån med makroekonomiska mål som beviljas av Europeiska unionen, dvs. lån för makroekonomiskt stöd 2 (MFA) till tredjeländer och, i samarbete med Bretton Woodsinstitutionerna, lån för att stötta betalningsbalansen 3 (BOP) i medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av betalningsbalansproblem, lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (nedan kallad EFSM) 4 för att stötta medlemsländer i euroområdet som upplever eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk och finansiell störning orsakad av extraordinära händelser som de inte råder över, och lån med mikroekonomiska mål, dvs. Euratom-lån och framför allt utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) avseende åtgärder i tredjeland ( EIB-utlåning till tredjeland ) 5 som täcks av EU-garantier 6. EIB:s utlåning till tredjeland, Euratomlån och makroekonomiskt stöd har sedan 1994 täckts av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (nedan kallad fonden) 7, medan betalningsbalanslån och EFSM-lån direkt täcks av budgeten KOM(2012) 66 och SEK(2012) 15 utgör den föregående rapporten om de garantier som täcks av budgeten per den 30 juni Lån för makroekonomiskt stöd kan också beviljas i form av bidrag till tredjeländer. För ytterligare information om sådant stöd hänvisas till kommissionens rapport KOM(2011) 408 och SEK(2011) 874. Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, , s. 1). EFSM inrättades den 11 maj 2010 på grundval av rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 (EUT L 118, , s. 1). Den fungerar på liknande sätt som betalningsbalansfaciliteten men är tillgänglig för alla medlemsstater, dvs. inklusive medlemsstater i euroområdet. De siffror som avser EIB-mandaten anges i tabell A1 och hänvisningar till rättsliga grunder anges i tabell A4 i arbetsdokumentet. Europaparlamentets och rådets gällande beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG täcker perioden

4 Fonden täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer. Den upprättades för att tillhandahålla en likviditetsbuffert så att det inte är nödvändigt att utnyttja budgeten varje gång en betalning uteblir eller en betalning på ett garanterat lån försenas, och skapa ett instrument för budgetdisciplin genom att upprätta en finansiell ram för utvecklingen av gemenskapens politik avseende garantier för kommissionens och EIB:s lån till tredjeländer 8. Om tredjeländer blir medlemsstater täcks lån till dessa länder inte längre av fonden, och risken måste bäras direkt av budgeten. Fonden tillförs medel från EU:s budget och måste hållas på en nivå som motsvarar en viss procentandel av de utestående lån och lånegarantier som täcks av fonden. Denna procentandel, som kallas målsatsen, är för närvarande 9 %. Om fondmedlen är otillräckliga, kommer de nödvändiga medlen att tillhandahållas via budgeten. 3. HÄNDELSER SEDAN RAPPORTEN AV DEN 30 JUNI Betalningsbalansstöd till medlemsstater utanför euroområdet Under andrahalvåret 2011 återbetalade Ungern 2,0 miljarder euro. Eftersom inga utbetalningar gjordes har det utestående beloppet i betalningsbalansfaciliteten minskat till 11,4 miljarder euro. Det förebyggande medelfristiga finansiella EU-stödet till Rumänien på högst 1,4 miljarder euro 9 som rådet beslutade om den 12 maj 2011 är klart med har inte aktiverats för att tas i anspråk Makroekonomiskt stöd Under det andra halvåret 2011 gjordes två utbetalningar inom ramen för det makroekonomiska stödet. Makroekonomiskt stöd på 100 miljoner euro till Serbien och 26 miljoner euro till Armenien, medan Georgien återbetalade 13,5 miljoner euro och Rumänien 12,5 miljoner euro Euratom Inga låneutbetalningar har ägt rum under rapporteringsperioden. Återbetalda belopp bestod av 6,5 miljoner euro från Bulgarien och 3,8 miljoner euro från Ukraina Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättandet av en garantifond för åtgärder avseende tredjeland (kodifierad version), kallad garantifondsförordningen (EUT L 145, , s. 10). Även om externa risker täcks av garantier från EU-budgeten, fungerar garantifonden som ett instrument för att skydda EU-budgeten från riskerna förknippade med uteblivna betalningar. För en utförlig rapport om hur fonden fungerar hänvisas till KOM(2010) 418 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (SEK(2010) 968). Rådets beslut (2011/288/EU) av den 12 maj 2011 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 132, , s. 15). 4

5 3.4. Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen Utbetalningar till Irland och Portugal uppgick till 2,5 miljarder euro respektive 7,6 miljarder euro under det andra halvåret Rådet beslutade i oktober 2011 att förlänga lånens löptider retroaktivt och att eliminera den marginalkostnad som tillämpades för lånen till Irland 10 och Portugal 11. Som en del av krishanteringen har ytterligare två mekanismer inrättats. De medför dock inte någon risk för budgeten: Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF 12 ) med proportionella garantier från de deltagande medlemsstaterna, och Låneinstrumentet för Grekland 13, som finansieras genom bilaterala lån från andra medlemsstater i euroområdet, centralt administrerade av kommissionen Budgetgaranti för EIB:s externa finansiering Under det externa mandatet ökade antalet undertecknade lån med 10 % under det första halvåret 2011 och uppgick till miljoner euro. Det lånebelopp som betalades ut var miljoner euro under den rapporterade perioden. Det sammanlagda lånebelopp som betalades ut inom ramen för mandatet uppgick således till miljoner euro per den 31 december 2011, en ökning med 19 % jämfört med situationen per den 30 juni UPPGIFTER OM RISKER SOM TÄCKS AV BUDGETEN 4.1. Definition av risk Risken för budgeten härrör från utestående kapital och ränta för transaktioner som täcks av garantier. I denna rapport används två metoder för att bedöma riskerna för budgeten (antingen direkt eller indirekt via fonden): Sammanlagd risktäckning baseras på summan av de berörda transaktionernas totala utestående kapital vid en given tidpunkt, inklusive upplupen ränta 14. Den budgetmetod som definieras som den årliga risken för budgeten baseras på beräkningen av det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under ett budgetår med antagandet att inga garanterade lån återbetalas Rådets beslut 2011/682/EG av den 11 oktober 2011 (EGT L 269, , s. 31). Rådets beslut 2011/683/EG av den 11 oktober 2011 (EGT L 269, , s. 32). Om EFSF: Låneinstrumentet för Grekland ECFIN Europeiska kommissionen: Se tabell 1 i rapporten. Vid denna beräkning antas att lån som inte återbetalas inte ökar, dvs. endast förfallna betalningar beaktas (se även tabellerna 2 och 3 i rapporten och tabell A2 i arbetsdokumentet). 5

6 4.2. Risksammansättning Fram till 2010 var den maximala risken, för de samlade utestående belopp som täcks, i huvudsak kopplad till insatser för tredjeländer. Under 2011 har finanskrisen fått svåra konsekvenser för medlemsstaternas offentliga finanser, något som leder till en ökning av EU:s utlåningsverksamhet för att tillgodose det ökade offentliga finansieringsbehovet. Följaktligen har risksammansättningen förändrats. Per den 31 december 2011: 67 % av det totala utestående garanterade beloppet rörde upplåning kopplad till lån som beviljats medlemsstater och som direkt täcks av budgeten (45 % per den ). 33 % av det totala utestående garanterade beloppet avser upp- och utlåning i tredjeländer som omfattas av garantifonden för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad fonden), medan de uppgick till 55 % per den

7 Den totala risk som belastade budgeten per den 31 december 2011 anges i följande tabell 1. Tabell 1: Totala utestående belopp som täcks av budgeten per den 31 december 2011 (miljoner euro) Utestående kapital Upplupen ränta Totalt % Medlemsstater* Makroekonomiskt stöd <1 % Euratom % Betalningsbalansstöd % EIB*** % EFSM % Delsumma medlemsstater % Tredjeländer** Makroekonomiskt stöd % Euratom <1 % EIB*** % Delsumma tredjeländer % Totalt % * Denna risk täcks direkt av budgeten. Detta omfattar även makroekonomiskt stöd samt Euratom- och EIB-lån som beviljats före EU-anslutning. **Denna risk täcks av fonden. *** Omkring 82 % av EIB:s utlåningstransaktioner (utlåning till stater och deras underenheter) täcks av en heltäckande garanti, medan EIB:s övriga lånetransaktioner endast omfattas av risktäckning för politiska risker. 7

8 I tabellerna A1, A2, A3 och A4 i arbetsdokumentet återfinns närmare uppgifter om dessa utestående belopp, särskilt i fråga om tak, utbetalade belopp eller garantinivåer. Det totala utestående kapital plus upplupen ränta som täcks av budgeten ökade betydligt till 64,63 miljarder euro en uppgång med 17,6 % jämfört med situationen Denna ökning förklaras främst av utbetalningarna på 10,1 miljarder euro inom ramen för EFSM (2,5 miljarder euro till Irland och 7,6 miljarder euro till Portugal). EIB:s nettoutbetalningar till tredjeländer ökade med 2,45 miljoner euro under andra halvåret Total risk som täcks av budgeten För 2012 kan budgeten täcka (direkt och via fonden) 3,782 miljarder euro 16, vilket motsvarar de belopp (kapital och räntor) som förfaller till betalning under denna period och som utgör en del av det totala utestående beloppet per den 31 december Av denna summa avser 1,769 miljarder euro belopp som direkt förfaller till betalning från medlemsstater (47 %). Tabell A2 i arbetsdokumentet innehåller detaljerade uppgifter om vikten för varje land i den totalt täckta risken Risk som avser medlemsstater Risk som avser medlemsstater a) EIB-lån och makroekonomiskt stöd och Euratom-lån som beviljades före EU-anslutningen, b) lån som beviljats genom systemet för betalningsbalansstöd, och c) lån som beviljats genom EFSM-ordningen. 16 Motsvarande de belopp som förfaller till betalning under 2012 (av totalt utestående lånebelopp per den 31 december 2012) under förutsättning att de nödlidande lånen inte ökar (för närmare uppgifter se tabell A2 i arbetsdokumentet). 8

9 Tabell 2: Rangordning av de medlemsstater som svarar för den största risken för budgeten under 2012 (miljoner euro) Rangordn. Land Lån Maximal risk Landets vikt i förhållande till den totala risk som medlemsstater utgör Landets vikt i förhållande till den totala risk som medlemsstate r oh tredjeländer utgör 1 Irland c) 412,7 23,3 % 10,9 % 2 Portugal c) 400,8 22,7 % 10,6 % 3 Rumänien a)+b) 395,1 22,3 % 10,4 % 4 Ungern a)+b) 142,4 8,0 % 3,8 % 5 Lettland a)+b) 96,8 5,5 % 2,6% 6 Bulgarien a) 92,8 5,2 % 2,5 % 7 Polen a) 81,0 4,6 % 2,1 % 8 Tjeckien a) 70,8 4,0 % 1,9 % 9 Slovakien a) 51,1 2,9 % 1,4 % 10 Slovenien a) 11,4 0,6 % 0,3 % 11 Cypern a) 7,7 0,4 % 0,2 % 12 Litauen a) 5,3 0,3 % 0,1 % 13 Malta a) 0,7 0,0% 0,0 % 14 Estland a) 0,5 0,0 % 0,0 % Totalt 1 796,3 100 % 46,8 % Risk som avser tredjeländer Fonden täcker garanterade lån till tredjeländer med löptider som sträcker sig fram till Under 2012 kommer den maximala årliga risk som belastar fonden och som avser tredjeländer att uppgå till 2,013 miljarder euro (53,2 % av den totala årliga risken). 9

10 Nedan rangordnas de tio tredjeländer (av totalt fyrtiosju) som står för de största totala utestående beloppen. De står för 1 580,4 miljoner euro eller 78,5 % av den årliga risken för fonden avseende tredjeländer. Den ekonomiska situationen i dessa länder analyseras och kommenteras i punkt 3 i arbetsdokumentet. Kreditvärdigheten enligt kreditvärderingsinstitutens betyg anges också i varje landtabell. Risken kopplad till tredjeländer gäller EIB-lån och/eller makroekonomiskt stöd och Euratomlån (närmare uppgifter anges i tabell A3b och A4 i arbetsdokumentet). Tabell 3: Rangordning av de 10 tredjeländer som svarar för den största riskexponeringen för fonden under 2012 (miljoner euro) Rangordning Land Maximal risk Landets vikt i förhållande till den totala risk som medlemsstate r utgör Landets vikt i förhållande till den totala risk som medlemsstate r oh tredjeländer utgör 1 Turkiet 458,8 22,8 % 12,1 % 2 Egypten 207,9 10,3 % 5,5 % 3 Tunisien 185,8 9,2 % 4,9 % 4 Marocko 179,4 8,9 % 4,7 % 5 Serbien 154,2 7,7 % 4,1 % 6 Sydafrika 122,3 6,1 % 3,2 % 7 Libanon 84,6 4,2 % 2,2 % 8 Syrien 81,3 4,0 % 2,1 % 9 Bosnien och Hercegovina 54,8 2,7 % 1,4 % 10 Brasilien 51,2 2,5 % 1,4 % Totalt för dessa ,4 78 % 41,8 % 4.4. Riskutveckling Osäkerhetsnivån är fortfarande hög samtidigt som den globala ekonomiska och finansiella krisen fortsätter att påverka dels den ekonomiska återhämtningen i EU, dels den globala tillväxten. Geopolitiska spänningar som påverkar vissa länder i södra Medelhavsområdet har också medfört osäkerhet beträffande den ekonomiska återhämtningen i vissa tredjeländer. 10

11 Systemet för betalningsbalansstöd EU:s medelfristiga ekonomiska stöd genom systemet för betalningsbalansstöd aktiverades på nytt i november 2008 för att hjälpa Ungern och därefter i januari och maj 2009 för att hjälpa Lettland och Rumänien att återfå marknadens förtroende med ett totalt åtagande på 14,6 miljarder euro. Av dessa kommer 1,2 miljarder euro inte att utbetalas eftersom tidsfristen för utbetalning har gått ut. Den första låneåterbetalningen på 2 miljarder euro från Ungern kommer att ske i december Utöver de 5 miljarder euro i betalningsbalansstöd som redan beviljats beslöt rådet den 12 maj 2011 att tillhandahålla förebyggande finansiellt stöd till Rumänien med upp till 1,4 miljarder euro 17 av vilka inga utbetalningar ännu gjorts. Systemet med betalningsbalansstöd med dess sammanlagda tak på 50 miljarder euro har en återstående kapacitet på 37 miljarder euro för att vid behov tillhandahålla ytterligare betalningsbalansstöd. Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) Spänningarna på marknaderna för statspapper var fortfarande stora under första halvåret Emissionsvillkoren för statspapper i euroområdets randområden är fortfarande ansträngda, trots aktivering av EFSM och EFSF i kombination med bilaterala lån. Att klara av att möta de ökade refinansieringsbehoven för medlemsstaternas offentliga sektorer under de kommande månaderna och åren kommer fortsatt utgöra en utmaning. I slutsatserna från Ekofinrådet fastställs att mekanismen maximalt ska omfatta 60 miljarder euro 18, men den rättsliga gränsen anges i artikel 2.2 i rådets förordning, som begränsar det utestående beloppet till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel 19. Efter rådets beslut att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen till Irland 20 och Portugal 21 gjordes utbetalningar under 2011 på 13,9 miljarder euro till Irland och 14,1 miljarder till Portugal. Av sin maximala volym 60 miljarder euro har EFSM en återstående kapacitet på 11,5 miljarder euro som vid behov kan användas för ytterligare bistånd Rådets beslut (2011/288/EU) av den 12 maj 2011 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 132, , s. 15). Se pressmeddelandet från det extrainsatta mötet i Ekofinrådet den 9 10 maj 2010: ( Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, , s. 1). Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, , s. 34). Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, , s. 88). För ytterligare information om EFSM, se även kommissionens rapport om Europeiska unionens uppoch utlåningsverksamhet 2010 KOM(2011)

12 Den 21 juli 2011 fattade toppmötet för euroområdet beslut om flera åtgärder, inbegripet en förlängning av löptiderna och en sänkning av utlåningsräntorna för framtida EFSF-lån till Grekland, för att lindra den grekiska skuldkrisen och säkra den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet. I linje med slutsatserna från toppmötet är konsekvenserna för EFSM följande: a) EFSM-marginalen sänktes retroaktivt för utlåning till Portugal och Irland, och b) löptiderna för framtida utbetalningar kommer att förlängas. Dessa åtgärder trädde i kraft genom två rådsbeslut som togs i oktober Lån för makroekonomiskt stöd Lån för makroekonomiskt stöd till tredjeländer har beviljats genom beslut av rådet i varje enskilt fall och, sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, genom beslut av rådet och Europaparlamentet. Ett nytt förslag till ramförordning för MFA har antagits av kommissionen för att förbättra beslutsprocessen enligt Lissabonfördraget 24. Enligt förslaget till ramförordning skulle förfarandet för MFA likna förfarandet för andra externa finansieringsinstrument, varigenom kommissionen skulle ha behörighet att fatta beslut om beviljande av MFA under överinseende av en kommitté med företrädare för medlemsstater i enlighet med det granskningsförfarande som infördes genom de nya kommittéförfaranden som trädde i kraft den 1 mars Europaparlamentet och rådet fortsätter diskussionerna om den föreslagna förordningen under 2012, inklusive förfarandet för beslutsfattandet om makroekonomiskt stöd. Två MFA-lån på sammanlagt 126 miljoner euro betalades ut i juli 2011; 26 miljoner euro till Armenien och 100 miljoner till Serbien. Euratom-lån Euratoms utlåning till medlemsstater eller i vissa berättigade tredjeländer (Ryska federationen, Armenien, Ukraina) har ett tak på 4 miljarder euro, och omkring 85 % av detta belopp har redan använts. Det återstående cirka 600 miljoner euro skulle kunna användas för finansiering av nya projekt. EIB-lån Inom ramen för EIB:s allmänna mandat för perioden hade totalt miljoner euro tecknats per den 31 december 2011, varav miljoner euro hade betalats ut vid den tidpunkten (se tabell A6 i arbetsdokumentet) Rådets genomförandebeslut 2011/682/EU avseende Irland och 2011/683/EU avseende Portugal av den 11 oktober 2011(EUT L 269, , s. 31 och 32). Efter Lissabonfördragets ikraftträdande fattas MFA-beslut inte längre av rådet ensamt, utan enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (medbeslutande). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, , s. 13) som ersätter rådets beslut 1999/468/EG. 12

13 Efter halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat antog Europaparlamentet och rådet den 25 oktober 2011 ett nytt beslut (nr 1080/2011/EU) om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG. Det nya beslutet trädde i kraft den 30 oktober Som en följd av detta skulle sammanlagda utbetalda krediter och beviljade lånegarantier inom ramen för EIB:s finansiella transaktioner, minus återförda belopp, höjas från miljoner euro till ett maximalt tak på miljoner euro 26. EU-garantin är begränsad till 65 % av sammanlagda utbetalda krediter och beviljade lånegarantier inom ramen för EIB:s finansieringsverksamhet. EIB drabbades av betalningsinställelser på vissa räntebetalningar låneåterbetalningar från den syriska regeringen (se punkt 5.3 nedan). Fonden togs emellertid endast i anspråk För närmare uppgifter om de länder som täcks av EU-garantierna se tabellerna A1 och A2 i arbetsdokumentet. 5. BETALNINGSFÖRSUMMELSER, IANSPRÅKTAGANDET AV GARANTIER SOM BELASTAR BUDGETEN OCH UTESTÅENDE FORDRINGAR 5.1. Betalningar ur likvida medel I de fall en låntagares återbetalning till EU är försenad 27, använder kommissionen sina likvida medel för att undvika förseningar med åtföljande kostnader för den egna upplåningsverksamheten Utbetalningar från budgeten Eftersom inga betalningsförsummelser registrerades under andra halvåret 2011, begärdes inga anslag inom ramen för budgetpost Europeiska unionens lånegarantier för upptagna EU-lån och Euratomlån samt för EIB:s utlåning (symbolisk (p.m) budgetpost) Utnyttjande av garantifonden för yttre åtgärder 28 Om en låntagare (tredjeland) överskrider en förfallodag för betalning av ett lån som beviljats eller garanterats av EU, ska fonden täcka den uteblivna betalningen inom tre månader från förfallodagen 29. Fonden utnyttjades inte under andra halvåret Ökningen med miljoner euro ska fördelas mellan ytterligare ett mandat på miljoner euro för att finansiera insatser mot klimatförändringarna och miljoner euro för att stärka EIB:s riskinsatser. Se artikel 12 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförandet av beslut 2007/436/EG, Euratom, om systemet för gemenskapens egna medel (EGT L 130, , s. 1). Sedan inrättandet 1994 har fonden tagits i anspråk för sammanlagt 478 miljoner euro. För närmare uppgifter se avsnitt i arbetsdokumentet. 13

14 EIB drabbades av betalningsinställelser på vissa räntebetalningar och låneåterbetalningar från den syriska regeringen. Eftersom officiella betalningsuppmaningar förblivit resultatlösa begärde EIB utbetalning av EU-garantin via garantifonden den 10 maj 2012 med ett belopp på cirka 15,5 miljoner euro 30. Om situationen i landet inte förbättras kan andra betalningsuppmaningar via fonden göras (Syriens totala utestående skuld uppgår till 551 miljoner euro med längsta löptid till 2030). När EU har gjort en utbetalning inom ramen för EU-garantin överlåts den bankens rättigheter och anspråk i överensstämmelse med garantiavtalen. Banken ska vidta återvinningsförfaranden när det gäller de överlåtna beloppen. 6. GARANTIFOND FÖR ÅTGÄRDER AVSEENDE TREDJELAND 6.1. Återkrav 31 Den 31 december 2011 hade fonden inte några eftersläpande betalningar att återvinna Tillgångar Den 31 december 2011 uppgick fondens nettotillgångar 32 till ,22 euro Målbelopp Fonden måste nå en lämplig nivå (målbelopp) som fastställts till 9 % av insatsernas sammanlagda åtaganden i form av kapitalbelopp och upplupen ränta. Relationen mellan fondens egna medel (1 755,43 miljoner euro) och de totala utestående låneåtagandena 33 (21 234,34 miljoner euro) i den mening som avses i fondförordningen har minskat från 8,8 % per den 30 juni 2011 till 8,3 % per den 31 december Eftersom fondens medel understeg målbeloppet infördes en avsättning på 155,66 miljoner euro i budgetförslaget för I februari 2012 överfördes 260,17 miljoner euro från budgeten till fonden enligt avsättningen i 2012 års budgetförslag och i överensstämmelse med bestämmelserna i förordningen om garantifonden (målbeloppet på 9 %). 7. RISKBEDÖMNING: EKONOMISKT OCH FINANSIELLT LÄGE I TREDJELÄNDER MED DE STÖRSTA EXPONERINGARNA 7.1. Mål I rapportens föregående avsnitt redogörs för de kvantitativa aspekterna på den risk som belastar budgeten avseende tredjeländer. Avsnitt 3 i arbetsdokumentet innehåller en makroekonomisk analys av de tredjeländer som har de största exponeringarna mot budgeten eller som utnyttjar EU:s lånearrangemang (makroekonomiskt stöd och Euratomlån) Beroende på växelkursförändringar i andra internationella valutor. Sedan den inrättades 1994 har fonden återvunnit sammanlagt 576 miljoner euro (detta inkluderar återbetalda kapital- och räntebelopp, plus dröjsmålsräntor, plus konstaterade växelkursvinster och växelkursförluster). Fondens totala tillgångar med avdrag för upplupna skulder (EIB-avgifter och revisionsavgifter). Inklusive upplupen ränta. 14

15 7.2. Metoder för riskbedömning Riskbedömningen i arbetsdokumentet baseras på uppgifter om den ekonomiska och finansiella situationen, kreditbetyg och andra kända fakta om de länder som har erhållit garanterade lån. I denna bedömning ingår inte uppskattningar av förväntade förluster och återvunna belopp, som oundvikligen är mycket osäkra. Landriskindikatorer i tabellerna i arbetsdokumentet anger hur risken för uteblivna betalningar har utvecklats. Denna analys återfinns i avsnitt 3 i arbetsdokumentet för de länder som den 31 december 2011 utgjorde störst risk för och som hade störst exponering mot budgeten (inklusive makroekonomiskt stöd och Euratomlån). 15