RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPPLÅNING OCH UTLÅNING UNDER 2015

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 387 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPPLÅNING OCH UTLÅNING UNDER 2015 SV SV

2 Innehåll 1. Inledning Europeiska unionens utlåningsverksamhet Betalningsbalansfaciliteten Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen Makroekonomiskt stöd Euratomlånefaciliteten Europeiska unionens upplåningsverksamhet Betalningsbalansfaciliteten Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen Makroekonomiskt stöd Euratomlånefaciliteten Europeiska investeringsbanken EIB:s utlåningsverksamhet EIB:s upplåning

3 1. INLEDNING Enligt de rådsbeslut som inrättat Europeiska unionens olika låneinstrument ska kommissionen varje år informera rådet och Europaparlamentet om hur dessa instrument har använts. För att uppfylla dessa informationskrav beskrivs i denna rapport utlåningstransaktionerna för varje instrument och den motsvarande upplåningsverksamheten. För att göra bilden av EU:s verksamhet komplett inkluderas en översikt över Europeiska investeringsbankens (EIB) ut- och inlåningsverksamhet under 2015 i det sista avsnittet av denna rapport. Tabellen nedan visar utvecklingen för EU:s låneverksamhet under de senaste fem åren. Tabell 1: Utvecklingen för Europeiska unionens totala transaktioner (utestående kapital i miljoner euro) EKSG i.l. 1) 2) Euratom 1) Betalnings balansstöd Makroekon omiskt stöd (MFA) Europeiska finansiella stabiliserin gsmekanis men (EFSM) Summa )Växelkursen är från den 31 december varje år. 2) Europeiska kol- och stålgemenskapen är avvecklad sedan Den sista obligation som emitterades av EKSG förfaller Ökningen av det utestående et beror på förändringar i växelkurser. 2. EUROPEISKA UNIONENS UTLÅNINGSVERKSAMHET Kommissionen ger finansiellt stöd till tredjeländer och medlemsstater i form av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras genom EU:s budget, med stöd av rådets och Europaparlamentets olika beslut eller rådets egna beslut, beroende på vilka mål som eftersträvas 1. Kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, biträdd av Europeiska utrikestjänsten, ska garantera att det finansiella stödet till tredjeländer är i linje med de övergripande målen för EU:s yttre åtgärder Betalningsbalansfaciliteten Betalningsbalansstöd enligt artikel 143 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om 1 För en detaljerad presentation av kommissionens upp- och utlåningsverksamhet hänvisas till följande webbplats: 3

4 upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans 2 (betalningsbalansförordningen) ges i form av medelfristiga lån från EU. Stödet beviljas i allmänhet i förening med finansiering från IMF och andra multilaterala långivare, t.ex. Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Världsbanken. Betalningsbalansstöd beviljas från fall till fall av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet. Möjliga mottagare är medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av allvarliga betalningsbalansproblem. Stöd av denna typ syftar till att lindra den mottagande medlemsstatens svårigheter att erhålla extern finansiering och återställa en hållbar betalningsbalanssituation. Det frigörs med förbehåll för att de ekonomisk-politiska villkor som rådet beslutat om i samråd med ekonomiska och finansiella kommittén och som kommissionen och den mottagande medlemsstaten har enats om har uppfyllts och att ett samförståndsavtal undertecknas innan låneavtalet ingås. Överensstämmelsen med de åtgärder som beskrivs i samförståndsavtalet kontrolleras löpande och är ett villkor för ytterligare delutbetalningar. Kommissionen lånar på EU:s vägnar upp de medel som krävs på kapitalmarknaderna. I enlighet med betalningsbalansförordningen rapporterar kommissionen vart tredje år till den ekonomiska och finansiella kommittén och till rådet om hur betalningsbalansfaciliteten används. Under 2013 antog rådet ett andra program för förebyggande finansiellt stöd för Rumänien 3 på upp till 2 miljarder euro som förföll i slutet av september 2015 utan att några uttag hade gjorts. För tillfället planeras inga nya program. I januari 2015 återbetalade Lettland 1,2 miljarder euro och Rumänien 1,5 miljarder euro. Den 31 december 2015 var det totala utestående et inom betalningsbalansprogrammet 5,7 miljarder euro 4. Följande tabell visar utvecklingen av de lån som aktiverats inom betalningsbalanshjälpen fram till den 31 december Tabell 2: Betalningsbalansstöd per den 31 december 2015 (i miljarder euro) Land Beslutat Utbetalat Återbetalt Utestående Lånens genomsnittliga löptid (år) Ungern 6,5 5,5 4,0 1,5 0,3 Lettland 3,1 2,9 2,2 0,7 5,2 Rumänien 5,0 5,0 1,5 3,5 2,4 Rumänien (förebyggande) 1, EUT L 53, , s. 1. Rådets beslut (2013/531/EU) av den 22 oktober 2013 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 286, , s. 1). Mera fakta om de transaktioner som ägt rum inom betalningsbalansstödet finns på 4

5 Rumänien (förebyggande) 2, ,0 - Summa 18,0 13,4 7,7 5,7 2, Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EFSM) grundades på artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EFSM stöds helt av EU-budgeten och har en total utlåningskapacitet på upp till 60 miljarder euro 7. EFSM togs under 2011 i anspråk till förmån för Irland 8 och Portugal 9 med låneåtaganden på upp till 22,5 miljarder euro respektive 26 miljarder euro. Under 2013 beslutades det att den längsta genomsnittliga löptiden för de utbetalade lånen skulle förlängas från 12,5 år till 19,5 år för båda medlemsstaterna. Mottagarländerna för EFSM kan efterfråga en förlängning och återfinansiering av alla EFSM-lån så länge som den genomsnittliga löptiden för de utbetalda lånen (räknat från den första utbetalningen) inte överstiger 19,5 år. I samband med detta togs det upp lån under september och oktober 2015 för totalt 5 miljarder euro i tre delutbetalningar med löptider om 8, 14 respektive 20 år för att förlänga löptiden för Irlands lån på 5 miljarder euro som förföll den 4 december Den aktuella genomsnittliga löptiden för utestående lån till Irland den 31 december 2015 är 15,4 år. Utöver detta finansierades och beviljades ett överbryggningslån på 7,16 miljarder euro till Grekland 10 under en period på en månad mellan den 20 juli och den 20 augusti Detta lån återbetalades till fullo. Det totala utestående et är 46,8 miljarder euro vid utgången av 2015 (Irland: 22,5 miljarder euro, Portugal: 24,3 miljarder euro). Följande tabell visar utvecklingen av de lån som aktiverats inom EFSM-faciliteten fram till den 31 december Tabell 3: EFSM-faciliteten per den 31 december 2015 (i miljarder euro) Land Beslutat Utbetalat Återbetalt Utestående Lånens genomsnittliga löptid (år) Ändrad genom rådets förordning (EU) nr 2015/1360 av den 4 augusti 2015 (EUT L 210, , s. 1). Enligt artikel i EUF-fördraget kan medlemsstater som har svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll beviljas ekonomiskt bistånd. Detaljerad information om de transaktioner som ägt rum inom EFSM finns på Rådets genomförandebeslut nr 2011/77/EU av den 7 december 2010 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, , s. 34). Rådets genomförandebeslut nr 2011/344/EU av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, , s. 88). Rådets genomförandebeslut (EU) 2015/1181 av den 17 juli 2015 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Grekland (EUT L 192, , s. 15). 5

6 Grekland 7,16 7,16 7, Irland 22,50 22, ,5 15,4 Portugal 26,00 24, ,3 12,3 Summa 55,66 53,96 7,16 46,8 13, Makroekonomiskt stöd Makroekonomiskt stöd (i tabeller även: MFA, för macrofinancial assistance) är utformat för att bemöta exceptionella behov av extern finansiering hos länder som är geografiskt, ekonomiskt och politiskt nära EU. Dess syfte är att återställa makroekonomisk och finansiell stabilitet i länder som är EU-kandidater, potentiella kandidater och grannskapsländer (under exceptionella omständigheter även i andra länder utanför EU) samtidigt som de uppmuntrar till införandet av makroekonomiska och strukturella reformer. Makroekonomiskt stöd beviljas på exceptionell och tillfällig bas och betalas ut i delbetalningar som baseras på strikta ekonomisk-politiska villkor. Makroekonomiskt stöd komplementerar och förutsätter befintliga anpassningsprogram från Internationella valutafonden (IMF). Stödet kan ges i form av lån och/eller, under särskilda förhållanden, icke återbetalningspliktiga bidrag 11. Om ett mottagarland inte uppfyller sina återbetalningsskyldigheter får kommissionen aktivera garantifonden för externa åtgärder 12 så att återbetalningen av kommissionens motsvarande upplåning säkras 13. I januari 2015 föreslog kommissionen ett tredje makroekonomiskt stödprogram till Ukraina på upp till 1,8 miljarder euro i lån, vilket antogs av Europaparlamentet och rådet den 15 april Låneavtalet undertecknades den 22 maj Tillsammans med de båda tidigare programmen skulle de tre stödprogrammen uppgå till 3,41 miljarder euro när de utbetalats till fullo, vilket är det största finansiella stöd som EU gett till ett tredje land på så kort tid. Den första delutbetalningen (600 miljoner euro) av det tredje makroekonomiska stödprogrammet till Ukraina betalades ut i juli Den andra delutbetalningen (som också uppgår till 600 miljoner euro), som från början var planerad att genomföras under 2015, har senarelagts på grund av långsamma framsteg vad gäller ett antal reformåtgärder. Den sista delutbetalningen (250 miljoner euro) av det första makroekonomiska stödprogrammet till Ukraina som baseras på beslut från och betalades ut i april Detaljerad information om MFA på: Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, , s. 10). Inga betalningsinställelser har hittills registrerats när det gäller makroekonomiskt stöd som beviljas i form av lån. EU-budgeten täcker visserligen återbetalningen av lånen i sista hand, men garantifonden fungerar som en likviditetsbuffert som skyddar EU-budgeten mot krav som följer av betalningsinställelser. För en utförlig rapport om hur fonden fungerar hänvisas till COM(2014) 214 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEC(2014) 129). Europaparlamentets och rådets beslut 2015/601/EU av den 15 april 2015 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 100, , s. 1). Rådets beslut nr 2002/639/EG av den 12 juli 2002 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 209, , s. 23). Europaparlamentets och rådets beslut nr 388/2010/EU av den 7 juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 179, , s. 1). 6

7 Den 15 maj 2014 beslutade Europaparlamentet och rådet att bevilja Tunisien makroekonomiskt stöd på upp till 300 miljoner euro, helt och hållet i form av lån, för en maximal löptid på 15 år 17. Den första delutbetalningen (100 miljoner euro) gjordes i maj 2015 och den andra delutbetalningen (100 miljoner euro) gjordes i december Den 11 december 2013 beslutade Europaparlamentet och rådet att bevilja Jordanien makroekonomiskt stöd i form av lån till ett maximalt på 180 miljoner euro 18. Den första delutbetalningen (100 miljoner euro) betalades ut i februari 2015 och den andra och slutgiltiga delutbetalningen (80 miljoner euro) i oktober Den 12 augusti 2013 beslutade Europaparlamentet och rådet att bevilja Georgien makroekonomiskt stöd på upp till 46 miljoner euro (upp till 23 miljoner euro i form av bidrag och upp till 23 miljoner euro i form av lån 19 ). Bidragsdelen i den första delutbetalningen (13 miljoner euro) betalades ut i januari 2015 och lånedelen (10 miljoner euro) i april De andra delutbetalningarna av bidrag och lån som planerades till andra halvan av 2015 har senarelagts till 2016 eftersom den andra uppföljningen av Internationella valutafondens program skjutits upp. Den 22 oktober 2013 beslutade Europaparlamentet och rådet att bevilja Kirgizistan makroekonomiskt stöd till ett maximalt på 30 miljoner euro (upp till 15 miljoner euro i form av bidrag och upp till 15 miljoner euro i form av lån 20 ). Bidragsdelen i den första delutbetalningen (10 miljoner euro) betalades ut i juni 2015 och lånedelen (5 miljoner euro) i oktober Inkluderat de miljoner euro i låneutbetalningar som gjordes under 2015 uppgår den 31 december 2015 den totala summan av utestående makroekonomiska stödlån till 3 miljarder euro (så som framställs i tabellen nedan). Tabell 4: Makroekonomiskt stöd per den 31 december 2015 (i miljoner euro) Land Belopp utbetalat under 2015 Belopp inbetalat under 2015 Belopp utestående den Belopp som sk utbetalas Albanien Armenien Bosnien Hercegovina och FYROM* Georgien Jordanien Europaparlamentets och rådets beslut 534/2014/EU av den 15 maj 2014 om makroekonomiskt stöd till Tunisien (EUT L 151, , s. 1). Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2013/EU av den 11 december 2013 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 341, , s. 4). Europaparlamentets och rådets beslut nr 778/2013/EU av den 12 augusti 2013 om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien (EUT L 218, , s. 15). Europaparlamentets och rådets beslut 1025/2013/EU av den 22 oktober 2013 om makroekonomiskt stöd till Kirgizistan (EUT L 283, , s. 1). 7

8 Republiken Kirgizistan Montenegro Serbien Tunisien Ukraina Summa *F.d. jugoslaviska republiken Makedonien 2.4. Euratomlånefaciliteten Euratomlånefaciliteten kan användas för att finansiera projekt i medlemsstater (rådets beslut 77/270/Euratom) eller i vissa tredjeländer (Ukraina, Ryssland eller Armenien) (rådets beslut 94/179/Euratom). År 1990 fastställde rådet en lånegräns på 4 miljarder euro. Av dessa har 3,7 miljarder euro beslutats och 3,4 miljarder euro utbetalats. Enligt rådets beslut om utlåningstaket (77/271/Euratom, i dess ändrade lydelse) ska kommissionen underrätta rådet så snart det undertecknade et uppgår till 3,8 miljarder euro och vid behov föreslå ett nytt utlåningstak. Kommissionen antog 2013 beslut C(2013) 3496 om beviljande av Euratomlån på upp till 300 miljoner euro till Ukrainas program för säkerhetsuppdatering av kärnkraftverk. Låneavtalet skrevs under den 7 augusti Parallellt med detta undertecknades i mars 2013 ett liknande lån på 300 miljoner euro av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Eftersom alla uppsatta villkor för det ursprungliga lånets tillgänglighet har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt fattades den 27 maj 2015 ett kommissionsbeslut om att frigöra ett upp till 100 miljoner euro. Emellertid har inga utbetalningar inom Euratom-faciliteten skett på grund av förseningar i genomförandet. 3. EUROPEISKA UNIONENS UPPLÅNINGSVERKSAMHET För att finansiera utlåningen har kommissionen fått befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaden både på Euratoms och Europeiska unionens vägnar. Upp- och utlåning genomförs som s.k. back-to-back-transaktioner, vilket garanterar att EU:s budget inte belastas av ränte- eller valutarisker 21. Utestående upplåning motsvaras således av utestående utlåning. 21 EFSM-förordningen ger utrymme för förfinansiering eftersom den ger kommissionen befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut vid lämpligast tidpunkt mellan planerade utbetalningar för att optimera finansieringskostnaden och upprätthålla sitt rykte som unionens värdepappersutfärdare på marknaderna. Alla resulterande ägandekostnader ska emellertid betalas av låntagaren. 8

9 3.1. Betalningsbalansfaciliteten Under 2015 togs det inte upp några lån inom ramen för denna facilitet. Det totala som tagits upp för betalningsbalansstödet var 5,7 miljarder euro vid utgången av

10 3.2. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen Som en följd av Irlands ansökan om att förlänga löptiden för sina EFSM-lån på 5 miljarder euro med förfallodatum i december 2015 emitterade EU under september och oktober 2015 tre obligationer med löptider om 8, 14 respektive 20 år för totalt 5 miljarder euro, så som visas i tabellen nedan. Dessa EU-obligationer mötte stark efterfrågan på marknaden, vilket resulterade i övervägande övertecknade orderböcker. Alla viktiga investerargrupper och särskilt långsiktiga investerare (investeringsfonder, kapitalförvaltare, försäkrings- och pensionsfonder) såväl som offentliga institut köpte dessa EU-obligationer. Tabell 5: EU:s EFSM-upplåningsverksamhet under 2015 (miljoner euro): Land Emissionsd ag Förfallodag Belopp Irland 1:a emissionen Irland 2:a emissionen Irland 3:e emissionen* Summa *Tillsammans med 80 miljoner i makroekonomiskt stöd till Jordanien och 5 miljoner i makroekonomiskt stöd till Kirgizistan; (se 3.3 nedan) 3.3. Makroekonomiskt stöd Under 2015 genomfördes framgångsrikt åtta upplåningstransaktioner för ett total på miljoner euro, så som visas i tabell 6. Den 3 februari 2015 finansierades den första upplåningen för Jordanien för et 100 miljoner euro genom en privat investering. Transaktionen baserades på en amorteringsstruktur (5 amorteringsfria obligationer som efterhärmade den amorterande återbetalningsstrukturen hos lånet) och utbetalades den 10 februari Baserat på en liknande struktur med amorterande återbetalningsprofil anskaffades ett nominellt om 260 miljoner euro den 14 april 2015 som utbetalades den 21 april 2015 för lånet till Ukraina (250 miljoner euro) och lånet till Georgien (10 miljoner euro). I maj 2015 och december 2015 finansierades de första och andra delutbetalningarna till Tunisien (100 miljoner euro vardera, i form av amorteringfria lån) genom privata investeringar. I juli 2015 finansierades den första delbetalningen av det tredje stödprogrammet till Ukraina (600 miljoner euro) genom en offentlig emission av obligationer. I oktober 2015 kombinerades ytterligare två transaktioner om 80 miljoner euro och 5 miljoner euro med den tredje emissionen för återfinansiering av Irlands EFSM-lån (se 3.2 ovan). 10

11 Tabell 6: EU:s upplåningstransaktioner för MFA 2015 (miljoner euro): Land Beskrivning Emissionsdag Förfallodag Belopp Jordanien Jordanien 1:a delutbetalningen Ukraina Ukraina (MFA I) 4:e delutbetalningen Georgien Georgien 1:a delutbetalningen Tunisien Tunisien 1:a delutbetalningen Ukraina Ukraina (MFA III) 1:a delutbetalningen Jordanien Jordanien 2:a delutbetalningen Republiken Kirgizistan Republiken Kirgizistan 1:a delutbetalningen Tunisien Tunisien 2:a delutbetalningen Summa Euratomlånefaciliteten Det förekom ingen upplåning för Euratom under

12 4. EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN 4.1. EIB:s utlåningsverksamhet EIB tillhandahåller finansiering antingen direkt till enskilda investeringsprojekt eller genom finansiella mellanhänder till relativt småskaliga projekt som genomförs av små och medelstora företag eller lokala myndigheter och kommuner. EIB-gruppen, i vilken den Europeiska investeringsfonden (EIF) ingår, tillhandahåller även lånegarantier, tekniskt bistånd och riskkapital. Under 2015 undertecknade EIB en total finansieringsvolym på 77,5 miljarder euro (jämfört med 77 miljarder euro 2014). Inräknat EIF:s verksamhet finansierade EIB-gruppen projekt på närmare 84,5 miljarder euro till stöd för 462 projekt i 68 länder över hela världen vilket katalyserade nästan 230 miljarder euro i investeringar. Utöver detta hade EIB-gruppen vid 2015 års slut godkänt mer än 100 lån och garantier för ansökan till den Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) 22 som en del av investeringsplanen. EIB:s finansierings- och investeringsverksamhet inom EFSI omfattas av en garanti från EU:s budget. Resurserna som avsatts uppgick till 7,5 miljarder euro, av vilka 5,7 miljarder euro kom från EIB och 1,8 miljarder euro kom från EIF, vilket uppbringade sammanlagda investeringar på upp till 50 miljarder euro. EIB:s finansieringsverksamhet påverkar EU-budgeten i de fall då den förenas med EUgarantier eller andra resurser inom EU-budgeten. Utöver EFSI är detta fallet för: - EIB-finansiering som genomförs enligt det så kallade externa mandatet, vilket omfattar föranslutningsländerna samt grannskaps- och partnerskapsländer, länder i Asien och Latinamerika samt Sydafrika. Sådan finansiering omfattas av en garanti från EU:s budget som täcker risker som avser statsskulden eller risker av politisk natur (den externa EUgarantin ) 23. Kommissionen kommer under andra halvan av 2016 att lägga fram en särskild rapport om EIB:s finansieringsverksamhet under det externa mandatet. - Instrument för riskdelning som innebär att EU:s budget används för att stödja strategier inom EU (t.ex. finansieringsinstrumentet för riskdelning för forsknings- och utvecklingsprojekt och initiativet om projektobligationer). År 2015 uppgick EIB:s finansiering i EU:s medlemsstater till 69,7 miljarder euro, eller 90 % av EIB:s totala utlåning. EIB:s utlåningsverksamhet utanför EU uppgick till 7,8 miljarder euro av vilka 4,8 miljarder täcks av den externa EU-garantin. Den totala omfattningen av det externa mandatet uppgår till 27 miljarder euro plus ett ytterligare frivilligt på 3 miljarder euro. Beslut om att aktivera hela eller delar av det frivilliga et ska fattas av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och bygga på resultaten av halvtidsöversynen av det externa mandatet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeiska fonden för strategiska investeringar, EUT L 169, , s. 1. Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EUgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen, EUT L 135, , s

13 4.2. EIB:s upplåning EIB:s utlåningsverksamhet finansieras huvudsakligen genom utfärdandet av obligationer på de internationella kapitalmarknaderna. Det huvudsakliga syftet för EIB:s finansieringsstrategi är att optimera finansieringskostnaderna på en hållbar grund. EIB:s finansieringsstrategi kombinerar utfärdandet av stora och likvida obligationer i nyckelvalutor med riktat och skräddarsytt utfärdande över ett antal andra valutor. För 2015 uppgick EIB:s upplåningstransaktioner till sammanlagt 62,4 miljarder euro med en genomsnittlig löptid på 6,4 år. 13