Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Lerum Magdalena Borg och Päivi Lindberg

Transkript

1 Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Lerum Magdalena Borg och Päivi Lindberg

2 Samarbetet Ansökan till SPSM, önskan om stöd i arbetet med ÅP 26/10-18 träff, tydligare önskemål formuleras SPSM deltar 30/11-18 Fortsättning enligt behov våren -19

3 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt

4 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Sveriges största kunskapsbank inom specialpedagogik.

5 5 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag.

6 6 Vi är en samarbetspartner Vi bidrar med kunskap och kompetens till förskolor och skolors egna specialpedagogiska resurser. Vi finns i hela landet. Vi har kunskap om individers lärande pedagogers arbete verksamhet och organisation.

7 5 Nå målen med kunskap om tillgänglighet Vi ger stöd för att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Alla barn och elever ska ges likvärdiga förutsättningar att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön.

8 8 Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning För förskolor, skolor och fritidshem. Stöd för att utveckla verksamhetens tillgänglighet. I verktyget ingår handledning kartläggning underlag till en handlingsplan.

9 9 Specialpedagogiskt stöd Vi ger stöd i frågor om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. Specialpedagogisk rådgivning Specialpedagogisk utredning Information och utbildning. Sök specialpedagogiskt stöd på

10 10 Specialpedagogisk rådgivning Vi erbjuder rådgivning, kompetensutveckling och information för pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och skolhuvudmän med fokus på samspelet mellan funktionsnedsättningar, pedagogik och lärmiljö i samverkan med de resurser som finns inom den egna verksamheten.

11 11 Hitta läromedel En söktjänst för dig som söker läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang 1000-tals läromedel inspirationssidor Vi fyller ständigt på!

12 12 Fråga en rådgivare En kundtjänst inom specialpedagogik. Telefontid vardagar: till 12.00, till Telefonnummer: Sök bland redan publicerade frågor och svar. Skicka in frågor via webbformulär.

13 13 Bidrag som stöder och utvecklar Vi fördelar statsbidrag till folkhögskolor, universitet och högskolor riksgymnasieskolor för elever med svåra rörelsehinder förskolor, grundskolor, grund- och gymnasiesärskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning vuxna studerande med funktionsnedsättning vid vissa studier.

14 14 Forskning och samverkan Vi sprider forskningsresultat via konferenser, webbplatser och tidningen Lika värde. Vi samverkar med universitet och högskolor, Skolverket och Skolinspektionen. Vi samarbetar inom European Agency for Development in Special Needs Education.

15 15 Kontakta oss Telefon Texttelefon Följ oss på Facebook SPSMsverige Linked in Specialpedagogiska skolmyndigheten

16 Vad vet vi genom vår omvärldsanalys? Utbildningen är inte likvärdig idag Diagnos påverkar stödet Engagerade och starka föräldrar påverkar stödet Eleven blir ofta bärare av svårigheterna istället för att man sätter dem i relation till hur miljön/undervisningen är utformad Skillnader i stöd till flickor och pojkar Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018)

17 Undervisning utifrån barnens/elevernas behov Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Lpfö98 rev2016 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Läroplanen för grundskolan, kap. 1

18 Motverka funktionsnedsättningens konsekvenser Att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, det vill säga vid planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation. Stödinsatser i utbildningen, Skolverket

19

20 Ledning och stimulans Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. Arbetslaget ska Främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning. Förbereda barnen för delaktighet och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Lpfö 18, kap 2, barns delaktighet och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Lgr 11, kap 2. Elevers ansvar och inflytande

21 Ledning och stimulans Arbetssätt: Vi menar att arbetssätt i första hand är det sätt på vilket ämnesinnehållet behandlas, t ex föreläsande, diskussionsvis, tematiskt eller undersökande Arbetsformer: Det är främst organisationen av arbetet. Varje arbetssätt måste alltså också ha sin arbetsform, t ex helklassundervisning, grupparbete eller individuellt arbete

22 Elevens röst Elevens upplevelse av sin situation är central. Barnets perspektiv, barnperspektiv och barnrättsperspektiv. Utmaningen för lärarna är att utforska elevens perspektiv. Elevsamtal som en del i skolans organisation.

23 Alla har rätt att nå målen 23

24 Ledning och stimulans Universal Design for Learning - UDL

25 Extra anpassningar

26 Framgångsfaktorer Struktur Samverkan Undervisning

27 Framgångsfaktorer 1. Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar. 2. Elevhälsans kompetens tas tillvara. 3. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka. 4. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.

28 Framgångsfaktorer 5. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar. 6. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. 7. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.

29 Framgångsfaktorer 8. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar. 9. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen. 10. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.

30 Exempel på extra anpassningar Särskilt schema över skoldagen - Bilder - Korta tydligt avgränsade uppgifter och aktiviteter Undervisningsområde förklarat på annat sätt - Visuellt stöd - Filmer - Studiebesök - Praktisk problemlösning - Dramatisering - Tecken som stöd Stödinsatser i utbildningen, Skolverket

31 Extra tydliga instruktioner - Kortfattade - Anpassa talhastighet - Genomgång av begrepp inom arbetsområdet - Muntliga/skriftliga egna instruktioner - Numrerade instruktioner - Bildstöd/ tecken - Enskilt arbetsschema som ger svar på frågorna vad, hur, när, hur länge och med vem

32 Stöd att sätta igång arbetet - Stämma av med eleven att hen vet vad hen ska göra ( berätta för mig..) - Realistiska mål för lektionen (för mycket gör att eleven inte kommer igång men det får inte vara för lite heller) - Använda time-timer (begränsa tiden)

33 Hjälp att förstå texter - Instuderingsfrågor - Text uppläst exempelvis via talsyntes - Text förklarat på modersmål - Komplettering med bilder - Digitala synonymlexikon - Samtal kring textens innehåll/obekanta ord förklarade och konkretiserade

34 Digital teknik med anpassade programvaror - Flexibla redovisningar via ex. interaktiva tavlor - färdighetsträning via olika program - Komplettera med visuella inslag - filma/fotografera genomgångar - Bärbar dator, lärplatta, smartphone - instruktioner/anteckningar - handouts - Inlästa böcker - Muntliga/skriftliga minnesstödfunktioner - Kalender - Talsyntes/rättstavningsprogram

35 Utrustning Extra färdighetsträning - Tidshjälpmedel - träna vissa moment oftare, under - Miniräknare längre tid eller på andra sätt - Hörselkåpor/ öronproppar - Tillgång att lyssna på musik för att stänga ute alla andra ljud

36 Enstaka specialpedagogiska insatser - Stöd av speciallärare/specialpedagog under en begränsad tid - Intensivläsning - Studieteknik - Studiemotiverande samtal med ex. studie- och yrkesvägledare, specialpedagog

37 Anpassade läromedel - Tydlig och strukturerad layout - Inläst läromedel - Informationen är begränsad - Lätt svenska, fler bilder och på en kunskapsmässigt lättare nivå - Enskild dator/lärplatta - Extra tid för prov, möjlighet till muntligt prov/uppläsning av prov

38 Listor med extra anpassningar För- och nackdelar? Kan dessa exempel på extra anpassningar ingå i ledning och stimulans som en varierad undervisning? Rättssäkerhet för enskild elev?

39

40 Barns och elevers utveckling mot målen Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Skollagen, kap 3.

41 Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till rektorn görs om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall.

42 Bryggan mellan extra anpassningar och pedagogisk utredning I vilken utsträckning har de extra anpassningarna genomförts? Vilket resultat har de gett? Hur har eleven uppfattat de extra anpassningarna? Sammanfattande bedömning av vilka förmågor eleven utvecklat samt vilka förmågor/svårigheter som kvarstår att arbeta med. Har de lett till kunskapsutveckling? Korrigeringar? När anmäla till rektor?

43 Kartläggning av elevens skolsituation Arbetsgången med att utreda en elevs behov av särskilt stöd börjar med att den som gör utredningen kartlägger elevens skolsituation på skol, grupp och individnivå. Där ska de förhållanden som är aktuella och som påverkar elevens skolsituation beskrivas skriftligt. Stödinsatser i utbildningen, Skolverket

44 Pedagogisk utredning Kontinuerlig observation, analys och utvärdering är avgörande för att lyckas med utveckling av olika lärmiljöer; i klassrum, vid rastverksamhet inne och ute, i korridorer, i matsal och så vidare. Kartläggningen kan vidare behöva fokusera olika aspekter i vald lärmiljö, till exempel fysisk tillgänglighet, socialt klimat, pedagogik och interaktion, beroende på kartläggningens syfte och skolans behov. Skolverket, Specialpedagogik för lärande, Observans som stöd för utveckling av undervisningen, s. 9.

45 Exempel, skol- och gruppnivå Hur ser gruppens sammansättning ut och hur påverkas eleven av detta? Hur är klimatet och bemötandet i gruppen? Hur tydlig är verksamheten vad gäller struktur, rutiner och regler? Hur fungerar övergångar när lektioner och aktiviteter inleds och avslutas? Hur påverkas eleven av olika arbetsformer och arbetssätt?

46 Andra gjorda utredningar I Skolverkets blankettexempel ställs frågan om det finns andra gjorda utredningar. Det kan vara betydelsefullt att ta med dessa utredningsresultat i kartläggningen av elevens svårigheter och skolsituation. Information som finns i tidigare gjorda utredningar kan ge ytterligare underlag av betydelse för den pedagogiska bedömningen inför ett åtgärdsprogram.

47 Underlag vid en pedagogisk utredning Varför går vi vidare? Vad behöver vi veta? Syfte? Vilka underlag finns? Hur väljs underlag? Vilka perspektiv bör beaktas? Vilka professioner bör involveras? Hur tas elevhälsans kompetens tillvara?

48 Underlag Viktigt att få en helhetsbild Observationer Involvera övriga lärare, fritidspersonal, olika perspektiv Elevintervjuer Samtal med vårdnadshavare Ta fasta på framgångsfaktorer

49 Elevens röst En viktig erfarenhet är att eleven själv nästan alltid sitter inne med viktig information om svårigheterna som kan hjälpa. Utmaningen för lärarna är att utforska hans eller hennes perspektiv. Görs det på ett tidigt stadium, i kontinuerliga samtal i formativa dialoger, kommer elevens tillkortakommanden i klassrummet kunna undvikas till stor del.

50 Analys När de olika delarna i kartläggningen är genomförda samlas de olika professionerna för att delge varandra sina resultat. Därefter görs en gemensam analys (innefattande olika perspektiv). Den pedagogiska bedömningen ska leda fram till en beskrivning av elevens behov.

51 Varför lyckas inte skolorna identifiera behoven? Skolan tänker insats istället för behov alternativt fokuserar på gruppens behov. Skolan ser inte behov som inkluderar lärmiljön. Lärarna tar inte hjälp av elevhälsan. Skolinspektionen (2016)

52 Analys Bedömningspunkter: Indikatorer; Eleven har behov av extra anpassningar/särskilt stöd vad gäller arbetssätt/arbetsformer Eleven har behov av extra anpassningar/särskilt stöd vad gäller organisatoriska förutsättningar Eleven har behov av extra anpassningar/särskilt stöd vad gäller anpassat läromedel/utrustning

53 Dokumentation i två delar 1. Beskrivning av skolsituationen utifrån kartläggningen, där skol-, grupp- och individnivå beaktas. 2. Bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Den pedagogiska bedömningen ska leda fram till en beskrivning av elevens behov. Vad kan förbättra elevens förutsättningar i olika lärmiljöer? I den pedagogiska bedömningen tas elevens samtliga stödbehov upp, både extra anpassningar och det som bedöms som behov av särskilt stöd.

54 Om eleven är i behov av särskilt stöd görs en bedömning av vilket särskilt stöd som behövs samt i vilken omfattning. Den del av beskrivningen som visar på elevens eventuella behov av särskilt stöd kommer att utgöra text till åtgärdsprogrammets första del Behov av särskilt stöd. I åtgärdsprogrammets andra del Åtgärder beskrivs däremot de pedagogiska lösningar åtgärder som föreslås för att tillgodose behoven.

55 Slutsats Rektorn eller den person som rektorn utser gör bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn, eller den som rektorn utser, besluta om åtgärdsprogram och se till att detta stöd ges.

56 Hur uttrycker vi behov? Behov är det vi far illa av att vara utan ( Partanen, Att utveckla elevhälsa, s.101) Elevens behov i förhållande till vårt uppdrag är grunden i vårt arbete med eleverna Vad behöver eleven för att utvecklas och lära? För att kunna ta nästa kliv i sin utveckling? Vilka betingelser behöver råda (ur en pedagogisk, medicinsk, social och psykologisk aspekt)? Först när vi har gjort det kan vi börja diskutera hur vi ska organisera stödet och vem som ska vara ansvarig. Behov behöver alltså förstås och uttryckas professionellt- inte organisatoriskt!

57 Att beskriva behov I behov av mycket tydlig strukturerad, lugn lärmiljö med ett minimum av störande intryck I behov av stöd och bekräftelse för att kunna påbörja, genomföra och slutföra uppgifter I behov av varaktigt stöd för att lagra och minnas information Omfattande stöd för att utveckla matematiskt tänkande och förståelse Fortsatt behov av att alltid få visuellt stöd Behov av korta avgränsade uppgifter Behov av motiverande samtal

58 Vilka aspekter lyfter vi när vi pratar om behov? Vad är det eleven/elever behöver? Vilka underlag använder vi? Vilka resultat får vi? Vilket är mest användbart till syftet? Vad vet vi redan? Vilka olika perspektiv behöver vi? Hur utforskas elevens perspektiv?

59 Förskola Med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet kan förskolan förbättra sitt arbete för barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. För att säkerställa att insatserna är tillräckliga och fungerar behöver de kontinuerligt följas upp och utvärderas. Det är inte reglerat hur stödinsatser i förskolan ska dokumenteras, men en dokumentation behövs för att kunna utvärdera om insatsen haft önskad effekt. Bedömning av vilka insatser som är lämpliga ska alltid göras i samråd med barnets vårdnadshavare. Ur Måluppfyllelse i förskolan s.22

60 Diskussion 1 Vilka perspektiv/frågor kan synliggöra elevens behov? (kartläggning) 2 Hur kan analysen se ut? Vilka professioner? frågor? forum? metoder/verktyg? 3 Ge exempel på möjliga extra anpassningar. 4 Vilka insatser kunde ha gjorts i ett tidigt skede? (förebyggande, hälsofrämjande) 5. Hur kan de extra anpassningarna dokumenteras, följas upp och utvärderas?

61 Fall 1 Alexander går i årskurs 6. Han kommer ofta sent till lektionerna, vanligtvis efter lunchen. Lärarna upplever att A tappar fokus när han arbetar enskilt. Det visar sig genom att han går runt och pratar med kamraterna i stället för att fokusera på sin uppgift. När lärarna pratar med honom om situationen blir han arg och irriterad. Ibland blir han så arg att han slår både lärare och kamrater. Alexander tycker om att arbeta med datorer. Vid några tillfällen har han redovisat sina uppgifter med digitala verktyg med mycket goda resultat.

62 Fall 2 Vera går i klass 4. Sedan skolstart har hon haft hög frånvaro. Några samtal har skett med vårdnadshavarna, men har inte följts upp. Hon har klarat av sina uppgifter bra, och nådde bra omdöme på nationella proven i åk 3. Vera har berättat för sin klasslärare, som också undervisar henne i svenska, att hon gillar att läsa och gör det snabbt. Hon arbetar helst ensam, men om gruppen inte är alltför stor, fungerar det ganska bra att arbeta i grupp. De gånger Vera har varit på skolan har hon ofta setts ensam i korridorerna. Vera utrycker ofta att hon har ont i magen.

63 Fall 3 Hassan går i åk 4. Han gillar skolan och har flera kamrater. När hans lärare pratar och har genomgångar upplever han ofta att det går så fort och att de använder så krångliga ord. Hassan är ofta orolig för att han inte ska förstå hur han ska lösa arbetsuppgifterna efteråt. Han har svårt med avkodningen och har ett begränsat ordförråd.

64 Fall 4 Sabina går i åk 2 i en mindre skola. Efter skolans slut går hon till fritidshemmet. Hon har börjat få mycket frånvaro, särskilt på måndagar. Lärarna upplever att Sabina är väldigt glad och har många vänner i skolan men verkar lite mer orolig när hon är på fritids. I skolan går det bra i alla ämnen förutom i matematik där Sabina verkar ha det lite svårare. Hon blir ofta arg när hon ska arbeta i matematikboken. Ibland blir hon så arg att hon kastar skolsaker på lärarna.

65 Fall 5 Theo har svårt att komma in i förskolans barngrupp. Det händer ofta att de andra barnen inte vill att han ska vara med i leken, och det händer att han får skulden för att ha provocerat fram bråk också när så inte är fallet. Ofta får han då skulden för att ha startat bråket genom att ha knuffats, slagits eller retat de andra barnen. Theo har ett impulsivt beteende, och när han blir avvisad ärr det vanligt att han blir provokativ i ord eller handlingar mot andra barn. Flera föräldrar har reagerat på vad de hört ryktas om Theos beteende och kontaktat förskolechefen. Barn med utmanande beteende- Olsson, 2017

66 Fall 6 Olga ska börja 5-årsgruppen på förskolan. Hon började prata sent men hade kommunikativ förmåga vid kontrollen på BVC vid 2,5 års ålder. Vid 4-års kontrollen visade det sig att hon hade ett begränsat ordförråd och pratade i korta meningar med högst två eller tre ord. I förskolan tyckte hon om att lyssna på sagor men hade svårt att återge handlingen i berättelserna. Även vid samlingarna hade hon svårt att berätta om egna upplevelser. Barn med utmanande beteende- Olsson, 2017

67 Fundera mera Förberedelse Vilka förberedelser, förförståelse behöver eleven för att kunna delta på lika villkor? Socialt stöd Stöd Anpassningar Förhållningssätt Vilket stöd behöver eleven för att fungera i gruppen? Vilket stöd behöver eleven för att lyckas? Vilka anpassningar av miljö och läromedel/ lärverktyg behöver göras? Vilket förhållningssätt är framgångsrikt? 67