AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster"

Transkript

1 AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster Tillhör: 1

2 Innehåll Din utveckling och handledning... 4 Så får Du ut så mycket som möjligt av Din handledning... 5 Allmänna mål... 7 Utvärderingstabell och målbeskrivning: KIRURGISKA SPECIALITETER... 8 Utvärderingstabell och målbeskrivning: INVÄRTESMEDICINSKA SPECIALITETER Utvärderingstabell och målbeskrivning: PSYKIATRI Utvärderingstabell och målbeskrivning: ALLMÄNMEDICIN

3 Bästa AT läkare och kollega Välkommen till din AT tjänstgöring. Vi vill med detta häfte hjälpa Dig att få överblick över vad som förväntas av Dig när Du nu genomgår Din utbildningstjänst hos oss på Vrinnevisjukhuset och primärvården Öster. Genom din allmäntjänstgöring genomgår Du olika faser i Din inlärning och Vi som handledare behöver anpassa handledningen för att hjälpa Dig att utvecklas så mycket som möjligt. I häftet finns beskrivning av olika faser man genomgår som man kan ha som diskussionsunderlag vid handledarsamtal samt tips på hur Du ska få ut så mycket som möjligt av Din handledning. Vi vill också hjälpa Dig att få en samlad bild av hur målbeskrivningen är upplagd och hur vi, i egenskap av handledare och huvudhandledare och kollega, kan bidra till och hjälpa Dig att få ut så mycket som möjligt av Din utbildning. I detta häfte har vi samlat målbeskrivningen indelat enligt de block Du genomgår under Din AT tjänstgöring. Vi har också försökt att tipsa om var Du kan uppfylla dessa mål. Utöver den blockspecifika målbeskrivningen är det viktigt att Du går igenom de allmänna målen. Dessa kan främst utvärderas med hjälp av Din huvudhandledare som har möjlighet följa Din utveckling genom hela allmäntjänstgöringen. Hjälp oss att hjälpa Dig att få den bästa möjliga utbildningstjänsten. Lycka till! AT studierektorerna Vrinnevisjukhuset och Primärvården Öster 3

4 Din utveckling och handledning 1 Omedvetet inkompetent 2 Medvetet inkompetent 3 Medvetet kompetent 4 Omedvetet kompetent Vid inlärning genomgås i regel fyra steg. Processpilen visar riktningen, men steg bakåt kan ske i kortare perioder. De olika stegen kräver olika handledarstilar med olika grad av stödjande- respektive instruerande beteende. Processen kan pågå parallellt för olika moment och för läkarrollen i stort. Att vara medveten om var i processen Du befinner Dig kan vara en hjälp för att efterfråga rätt handledning av både huvudhandledare, klinikhandledare och i Din kliniska vardag. 1. Omedvetet inkompetent Den enskilde har okunskap inom ett visst område. Den kan vara omedveten om områdets existens eller förneka nyttan med områdets betydelse. Den enskilde behöver erkänna sin egen inkompetens och värdet av den nya färdigheten innan hen kan gå vidare till nästa steg. Låg kompetens, högt engagemang. 2. Medvetet inkompetens I det här steget har individen blivit medveten om sina brister och värdet av den nya färdigheten. Låg - viss kompetens, lågt engagemang. 3. Medvetet kompetens Den enskilde förstår eller vet hur något skall göras, men förmågan kräver koncentration och medveten delaktighet i utförandet. Måttlig - hög kompetens, varierande engagemang. 4. Omedvetet kompetens Färdigheten är nu automatiserad och självklar. Hög kompetens, högt engagemang. 4

5 Så får Du ut så mycket som möjligt av Din handledning Allmänt Ta kontakt med Din klinikhandledare, boka tid för (minst) två samtal: o Mitt i placering (efter samverkansmöte) o I slutet av placering (efter samverkansmöte) I början av ett arbetspass, prata med Din handledare för dagen kring om det är något speciellt Du behöver se eller träna på. Eftersök återkoppling vid ett arbetspass slut. Ge gärna återkoppling till Din handledare, försök att vara så konkret som möjligt. Inför samverkansmötet (som sker i mitten av Din placering) kan det vara en god idé att ha genomfört en övningsmedsittning. Checklista vid handledarsamtal Genomgång av utvärderingsmallen. Gå igenom målbeskrivningen. Åtgärdsplan för förbättring. Prata om situationsanpassat ledarskap och var i inlärningsprocessen Du befinner Dig. Behövs något för att kunna ta nästa steg? Gå ev. igenom epikris/anteckning som Du skrivit. Huvudhandledarskap Kom ihåg att huvudhandledaren är den som har möjlighet och ansvar att följa Din utveckling över tid. Se till att boka träff med huvudhandledaren. Notera gärna på nästa sida vad Ni överenskommit. 5

6 Plats för egna noteringar: 6

7 Allmänna mål 2 Efter fullgjord AT skall AT-läkaren 1 behärska diagnostik och principerna för terapi av de vanligaste sjukdomstillstånden inom verksamhetsområdena medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin, 2 på egen hand primärt kunna handlägga livshotande akuta tillstånd, 3 initialt kunna leda arbetet på ett akutrum, 4 kunna leda arbetet i en mindre grupp, 5 korrekt kunna rapportera akut sjuka patienter till bakjour samt till mottagande enheter, 6 vara väl förtrogen med rutinerna i kliniskt arbete och behärska anamnesupptagning, somatisk status, receptförskrivning och remitteringsförfaranden, 7 ha kännedom om vanliga radiologiska undersökningsmetoders och laboratorieprovers möjligheter och begränsningar i olika kliniska situationer, 8 ha fått en inblick i hur olika tillstånd av smärta, kris och ångest kan mötas och lindras, 9 ha god kännedom om de särskilda problem och krav som finns i vården av äldre och vid vården i livets slutskede, 10 kunna ge patienter och anhöriga svåra besked på ett tillfredsställande sätt, 11 behärska rutinerna i anslutning till dödsfall, 12 ha fått en god förståelse för vikten av att tidigt beakta alkohol- och narkotikamissbruk liksom oönskade effekter av läkemedel, 13 kunna känna igen tillstånd som kan ha förorsakats av våld, 14 känna till problem och behov som kan vara särskilt utmärkande för olika etniska minoriteter och flyktingar i hälso- och sjukvården, 15 vara medveten om sjukhushygienens betydelse, 16 ha förvärvat erfarenhet av preventivt patientarbete, framför allt på individnivå, 17 kunna upprätthålla ett bra samarbete med andra discipliner och serviceorgan inom hälso- och sjukvården, 18 kunna samverka med myndigheter och serviceorgan utanför hälso- och sjukvården såsom socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling, 19 ha fått en god inblick i sjukvårdens organisation och roll i samhället och ha blivit väl förtrogen med de samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer inklusive hemsjukvården, 20 ha god kännedom om de lagar, förordningar och andra författningar, t.ex. de bestämmelser som reglerar sekretess och tystnadsplikt, som är av betydelse för arbetet inom hälso- och sjukvården och för läkarens förhållande till patienten, 21 ha förvärvat erfarenheter av IT-baserat verksamhetsstöd för dokumentation, uppföljning och beslutsfattande, 22 ha kännedom om metoder och tillvägagångssätt vid kliniskt förändringsarbete, samt 7 ha kännedom om metoder som bidrar till att sjukvården bedrivs kostnadseffektivt

8 Utvärderingstabell KIRURGISKA SPECIALITETER Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 8

9 Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Ha god kännedom och viss erfarenhet av Lilla kirurgin: - Sårrevision Akuten, kirmott, op, VC - Suturering Akuten, kirmott, op, VC - Mindre exicioner Kirmott, op, VC Infektioner: - Ytliga mjukdelar Akuten, op, med, ort, kir, VC - Urinvägar Akuten, avd Urinstämma Akuten, avd Rekto-/Proktoskopi Akuten, kirmott, kiravd Arteriell punktion IVA, op, akuten Venös infart IVA, op, akuten V-sond IVA, op, akuten, avd Immobiliserinsteknik Akuten, op, avd Ledpunktion Akuten, ortmott, avd Trauma initialt omhändertagande: - Skalle, thorax, rygg, Akuten (avd, IVA) extremiteter, buk, genitalia - Hud, brännskada Akuten (avd, IVA) Akut buksmärta Akut skrotal smärta Vätske- och chockbehandling Perifera cirkulationsrubbningar Primär handläggning ryggsmärta Sjukd i perifera lig och muskl Akuten, avd Akuten, avd Akuten, avd, IVA, op Akuten, VC Akuten, VC Akuten, mott, VC Diagnostik och handläggning: - Vanliga kirurgiska Akuten, avd, mott, VC sjukdomar - Benigna GI-sjukdomar Akuten, avd, mott, VC - Bukväggsdefekter Akuten, avd, mott, VC 9

10 Indikation utredning, misstanke: - Gastrointestinal malignitet Akuten, avd, mott, VC - Urogenital malignitet Akuten, avd, mott, VC - Mammar malignitet Akuten, VC (Linköping) Orotrakeal intubation Lumbalpunktion Op, IVA, akuten Akuten, IVA, medavd, op, inf Ha kännedom om Preopbedömning Postop normalförlopp Diffdiagnostik vid akut ledsvullnad Handläggning av akut cancersmärta Op Avd, akuten (op) Akuten, avd, VC Akten, avd, IVA, VC 10

11 Utvärderingstabell INVÄRTESMEDICINSKA SPECIALITETER Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 11

12 Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Tillstånd och sjukdomar i: Hjärt/kärl, såsom: - Instabil kranskärlssjukdom Akuten, avd, VC - Hjärtinfarkt Akuten, avd, (VC) - Hjärtsvikt Akuten, avd, VC - Arytmier Akuten, avd, VC - Cerebrovaskulära tillstånd Akuten, avd, (VC) - DVT Akuten, avd, VC - Lungemboli Akuten, avd - Malign hypertoni Akuten, avd Lungorna, såsom: - Pneumothorax Akuten, avd, IVA - Astma och respinsuff Akuten, avd, VC Infektionssjukdomar, såsom: - Lunginflammation Akuten, avd, VC - Urinvägsinfektioner Akuten, avd, VC - Sepsistillstånd Akuten, avd - Meningiter Akuten, avd Endokrina och metaboliska tillstånd, såsom: - Hyper- och hypoglykemi Akuten, avd, (VC) - Binjurebarksinsufficiens Akuten, avd, (VC) - Hyperkalcemi Akuten, avd, (VC) Neurologiska tillstånd med eller utan medvetandepåverkan, såsom: - Yrsel Akuten, avd, VC - Huvudvärk Akuten, avd, VC - Kramptillstånd Akuten, avd, IVA, mott - Oklar medvetslöshet Akuten, IVA, avd Gastroenterologiska tillstånd, såsom: - Blödning Akuten, avd, VC - Akut skov av inflammatorisk Akuten, avd, (VC) tarmsj Njurinsufficiens i kombination Akuten, avd, (VC) med elektrolyt och syra- 12

13 Ha god kännedom och viss erfarenhet av rutinmässiga kontroller av patienter med: basrubbning Akuta artriter Förgiftningstillstånd Allergiska reaktioner Hemolytiska tillstånd Drunkningtillbud Konfusionstillstånd Diabetes mellitus Hypertoni Perifer arteriell insuff Hypo- oh hyoertyreos Artros Anemi Demens Akuten, avd, VC Akuten, avd, (VC) Akuten, avd, VC Akuten, avd, VC Akuten, avd Akuten, avd VC, medmott, avd VC, medmott, avd VC, avd VC, medmott, avd VC, akuten Medmott, avd, VC, akuten Geravd/mott, avd, VC Ha kännedom om Parkinsons sjukdom Immunosuprimerade patienter RA, SLE Agranulocytos Leukemi Ikterus Utredning av hemat-och proteinuri Kronisk njurinsuff Medmott, avd, VC Medmott, infmott/avd, avd, akuten Avd, mott, akuten, VC Avd, mott, akuten Avd, mott, akuten Avd, mott, akuten, VC Avd, mott, akuten, VC Avd, mott, akuten, VC 13

14 Utvärderingstabell PSYKIATRI Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 14

15 Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Bemöta pat med psykisk störning Psykakut, mott, avd Grunder i krisbearbetning och Psykakut, mott, stödsamtal avd, VC Psykiatrisk anamnes och status Överallt Bedöma suicidrisk Överallt Inledande diagnostik och behandling av: - Akuta psykoser Psykakut, mott, avd - Akuta förstämningstillstånd Psykakut, mott, avd, VC - Akuta ångest- och Psykakut, mott, beroendetillstånd avd, VC Bedöma indikation för och utfärda Psykakut, mott, vårdintyg enligt LPT och LRV avd, VC Ha god kännedom och viss erfarenhet av Äldrepsykiatri Beroendesjukdomar och psykiskt sjuka missbrukare Förstämningstillstånd Ångestsjukdomar Psykoser Psykiatriska problem vid psykisk utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador Somatiska sjukdomar som kan ge psykiska symtom och psykosomatiska tillstånd Psykiska symtom som biverkan av läkemedel Psykofarmakologi Psykakut, mott, avd, ger, VC Pykakut, mott, avd, beroende, akuten, VC Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd, VC, akuten Psykakut, mott, avd, VC, akuten Psykakut, mott, avd, VC, akuten 15

16 Ha kännedom om Biologiska, psykologiska och sociala faktorers betydelse för psykisk sjukdom Grunderna i gruppdynamik och teampsykiatri, särskilt läkarrollens betydelse i dessa sammanhang Personlighetsstörningar Psykoterapeutiska metoder ECT Psykiatrisk rehabilitering Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Hawaii- och Madriddeklarationerna samt psykiatrins särskilda etiska frågeställningar LVM och LVU LPT och LRV Psykakut, mott, avd Mott, avd Psykakut, mott, avd Mott, avd Avd, op Mott, (avd) BUP, barn Rättspsyk, psykakut Inläsning och handledning Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd 16

17 Utvärderingstabell ALLMÄNMEDICIN Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 17

18 Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Akuta bröstsmärtor Akuta andningssvårigheter Lindriga skador och sjukdomar i rörelseorganen Fall inom lilla kirurgin Infektionssjukdomar hos barn och vuxna Fall med buksmärta inl gyn och urologi Otiter och vaxpropp Dödsfall i hem och på institution Bedöma indikation för och utfärdanda vårdintyg enlig LPT och andra vanligt förekommande intyg VC, akuten, kardavd VC, akuten, medavd, IVA VC, akuten, ortmott VC, akuten, kirmott, op, (ortmott) VC, Överallt VC, akuten, kir- /uroavd, gyn VC, (ÖNH) VC, (Vårdavd) VC, psykakut, psykavd Ha god kännedom och viss erfarenhet av Kroniska sjukdomar såsom: - Diabetes VC, medmott, medavd - Hjärt-/kärlsjukdomar VC, akuten, kardiologen - Led- och muskelsjukdomar VC, akuten, ortmott, ortavd - Astma och allergier VC, medavd, medmott - Thyreoideasjukdomar VC, medmott - Anemier VC, medmott, medavd Hudsjukdomar: - Eksem VC, hudklin - Psoriasis VC, hudklin - Urtikaria VC, hudklin 18

19 Ha kännedom om - Pityriasis VC, hudklin - Hudsvamp VC, hudklin Vanliga symtom, såsom: - Trötthet VC - Huvudvärk VC, akuten - Yrsel VC, ÖNH, akuten - Hosta VC - Avmagring VC - Klåda VC - Illamående VC - Led- och muskelvärk VC Bedömning av tinnitus och hörselnedsättning Bedömning av Röda ögon, synnedsättning, ögonsmärtor, ögonskador inklusive främmande kropp Identifiering av missbruk av tobak, läkemedel, alkohol och narkotika Krisbehandling Depression, ångest och sömnstörningar Hemsjukvård Ätstörningar BVC, MVC, skolhälsovård och ungdomsmottagning VC, ÖNH VC, ögon VC, akuten VC, psykavd, psykmott VC, psykakut, psykmott VC VC, psykavd VC 19

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Lund och Landskrona

Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Lund och Landskrona Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Lund och Landskrona Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Lund

Läs mer

Allmän information. till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona

Allmän information. till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona Allmän information till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona Välkommen till din tjänstgöring i primärvården! Jag hoppas du kommer att trivas, se och lära dig mycket! Fokus under placeringen

Läs mer

Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö samt Lasarettet i Trelleborg)

Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö samt Lasarettet i Trelleborg) Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Malmö och Trelleborg Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö

Läs mer

Välkommen till Primärvården FyrBoDal!

Välkommen till Primärvården FyrBoDal! Välkommen till Primärvården FyrBoDal! AT-PM Denna skrift har som syfte att hjälpa dig och din handledare att få en bra grund och struktur under sluttampen av din AT. Se gärna detta PM som fasta riktlinjer

Läs mer

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg 2016-03-29 AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg 2 Innehåll 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Välkomstbrev 4. Förslag på introduktionsschema 5. Riktlinjer för AT-utbildningen främst

Läs mer

INTYG om provtjänstgöring

INTYG om provtjänstgöring INTYG om provtjänstgöring Skicka intyget till Socialstyrelsen Behörighet 106 30 STOCKHOLM Uppgifter om provtjänstgöringen Namn på den som gjort provtjänstgöringen Personnummer Verksamhet och klinik/avdelning

Läs mer

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg 2014-01-17 AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg 2 Innehåll 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Välkomstbrev 4. Förslag på introduktionsschema 5. Riktlinjer för AT-utbildningen främst

Läs mer

UTBILDNINGSBOK AT. Socialstyrelsens föreskrifter med målbeskrivning läkarorganisationernas kommentarer LOKAL PLANERING OCH UPPFÖLJNING

UTBILDNINGSBOK AT. Socialstyrelsens föreskrifter med målbeskrivning läkarorganisationernas kommentarer LOKAL PLANERING OCH UPPFÖLJNING INNEHÅLL KAPITEL 1 SYFTET MED EN KAPITEL 2 HUR REGLERAS Socialstyrelsens föreskrifter med målbeskrivning läkarorganisationernas kommentarer KAPITEL 3 GENERELL HANDLINGSPLAN KAPITEL 4 INDIVIDUELL HANDLEDNINGS-

Läs mer

Feedbackformulär & checklistor. för AT-läkare. Ansvarig för bedömningen: Datum: Namn:

Feedbackformulär & checklistor. för AT-läkare. Ansvarig för bedömningen: Datum: Namn: Feedbackformulär & checklistor för AT-läkare Namn: Ansvarig för bedömningen: Datum: Vi önskar dig lycka till! Studierektorerna: Eva De Fine Licht, eva.de_fine_licht@vgregion.se Mobil: 0702-93 85 90 Johan

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning Introduktion AT-läkaren ska efter AT kunna arbeta med insikt om och respekt för sin egen kompetens, dess möjligheter och begränsningar.

Läs mer

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning AT-läkaren ska efter AT kunna arbeta med insikt om sin egen kompetens, dess möjligheter och begränsningar. Allmäntjänstgöringen

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens

Läs mer

Ansvarig för denna vecka är studierektorer IM tills med personalspecialist.

Ansvarig för denna vecka är studierektorer IM tills med personalspecialist. Kompetenscentrum 2006-06-01 'LQ$7XWELOGQLQJSn+HOVLQJERUJV/DVDUHWW,QOHGQLQJ En bra utbildningstjänstgöring för läkare på väg mot sin legitimation är en förutsättning för att vi även i framtiden skall ska

Läs mer

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock 1 (3) Datum 2017-09-20 Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: 076-119 44 52 E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till Koncernledning hälso- och sjukvård Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta

Läs mer

Handledning av AT-läkare

Handledning av AT-läkare Handledning av AT-läkare Information till Kirurger och Urologer Saskia Schulze AT-studierektor Kirurgkliniken NU-Sjukvården Vad är AT? Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning

Läs mer

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper

Läs mer

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Din AT utbildning på Helsingborgs Lasarett

Din AT utbildning på Helsingborgs Lasarett 2010-01-13 Din AT utbildning på Helsingborgs Lasarett Inledning En bra utbildningstjänstgöring för läkare på väg mot sin legitimation är en förutsättning för att vi även i framtiden skall ska kunna erbjuda

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning,

Läs mer

En modernisering av läkarutbildningen

En modernisering av läkarutbildningen En modernisering av läkarutbildningen (om avskaffandet av AT-tjänstgöringen och därmed psykiatrisk praktik för Sveriges läkare) - Karl Lundblad, ST-läkare Psykiatri, Ordförande ST-läkare i psykiatri, STrepresentant

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral

AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral Namn... Vårdcentral (VC)... Handledare (HL)... AT-chef... Studierektor (SR). Din utbildning bygger på målbeskrivningen för AT (SOS FS 1999:5) och tjänstgöring

Läs mer

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden

Läs mer

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 939 Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri karaktäriseras av att den baseras på det psykiatriska ämnesområdet och regelverket för lagöverträdare som lider av en psykisk störning. Rättspsykiatrins

Läs mer

HEMATOLOGI. Huvudsaklig handläggningsnivå

HEMATOLOGI. Huvudsaklig handläggningsnivå Kunskapsområde HEMTOLOGI Huvudsaklig handläggningsnivå : Självständigt kunna handlägga på vårdcentral/jourcentral. Specialistremiss vid komplicerade fall. B: Ha god kännedom och delvis handlägga. Specialistremiss

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning LUNGSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten lungsjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av andningsorganens sjukdomar.

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Välkommen till Anestesikliniken!

Välkommen till Anestesikliniken! Välkommen till Anestesikliniken! Anestesikliniken är en stor klinik med huvudverksamheter intensivvård, operationssjukvård, smärtbehandling och olika akuta konsultationer där vi interagerar mycket med

Läs mer

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form)

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form) Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form) ST-läkare Examinator Datum Svårighetsgrad: Enkelt Medelsvårt Svårt Plats: Mottagning Avdelning Akutavdelning Operation Annat Fokus för utvärderingen:

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska

Läs mer

En allmänläkare i glesbygd har, förutom det breda allmänmedicinska ansvaret, även den högsta medicinska kompetensen i sitt distrikt.

En allmänläkare i glesbygd har, förutom det breda allmänmedicinska ansvaret, även den högsta medicinska kompetensen i sitt distrikt. Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin En allmänläkare i behöver, förutom en ST utbildning i allmänmedicin, även få en specifik profil. Detta på grund av att arbetet som släkare skiljer sig i

Läs mer

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och

Läs mer

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn:

Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn: Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn: Obligatoriska kurser förutom allmänmedicinskt arbetssätt tillhandahålls av landstinget Västmanland, se kursplanering år för år. Startseminarium

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kirurgi karaktäriseras av kompetens inom skador och kirurgiska sjukdomar, färdigheter i operationsteknik och bedömning av symtom, kunskap om patofysiologi, diagnostik

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg. Äldrepsykiatri Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrift och allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialisingstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181211 12 Lasarettet i Landskrona Sjukhus Landskrona Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Det allmänmedicinska specialistarbetet i Sverige skiljer sig från de flesta andra EUländers genom att det innefattar arbetsuppgifter som kräver

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med

Läs mer

Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård

Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Vanliga sjukdomar hos barn och ungdomar samt olycksfall. Vård- och omsorgsåtgärder

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning YRKES- OCH MILJÖMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Specialiteten yrkes- miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper färdigheter avseende hur faktorer i den allmänna fysiska miljön

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022 23 Helsingborgs lasarett Sjukhus Helsingborg Ort Psykiatri Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer STRUKTUR Verksamheten

Läs mer

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk

Läs mer

LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer