Handledning av AT-läkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning av AT-läkare"

Transkript

1 Handledning av AT-läkare Information till Kirurger och Urologer Saskia Schulze AT-studierektor Kirurgkliniken NU-Sjukvården

2 Vad är AT? Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar mellan 18 månader och 21 månader. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation som godkänts av socialstyrelsen är en förutsättning för svensk läkarlegitimation. Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt och ett muntligt kunskapsprov ( AT-provet ). Den muntliga delen kan ersättas av en medsittningsbedömning av en patienthandläggning från varje huvudplacering (vg se nedan). Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation, som är förutsättning för att påbörja en specialiseringstjänstgöring (ST). Hur är AT-placeringen upplagd på Kirurgkliniken NUS? Samtliga AT-läkare som är anställda inom NU-sjukvården har en placering på 12 veckor på kirurgkliniken. Om AT-läkaren har dessutom sin valfria placeringen på kirurgen förlängs placeringen med 4 veckor. Vi tillåter frånvaro (semester, komp-ledighet, föräldrarledighet) upp till 4 veckor eller 1/3 del av tiden under placeringen. Blir frånvaron längre, t ex pga sjukdom och AT-läkaren riskerar att inte kunna uppnå målen förlängs placeringstiden. Under kirurgplaceringen går AT-läkarna ca 1/3 del av tiden på Akutmottagningen, både dagtid och nattetid. AT-läkarna placeras på urologen under två veckor, övriga tiden schemaläggs de på de olika sektionerna på NÄL. Vi försöker i möjligaste mån att ge de en hemavdelning. Schemat läggs av Eva Ekström som är läkarsekreterare i Uddevalla i samråd med studierektorn. Vi är överlag väldigt tillmötesgående när det gäller att tillgodose AT-läkarnas individuella önskemål. Vissa aktiviteter för AT-läkarna som t ex försäkringsmedicinska utbildningar, AT-dagar mm planeras centralt av AT-kliniken. Deltagandet är obligatoriskt för AT-läkarna vilket medför att väldigt få AT är närvarande i klinisk verksamhet dessa dagar. Sådana utbildningar publiceras i form av en AT-Agenda av AT-kliniken på hemsidan.

3 Målbeskrivning för AT-placeringen kirurgi Inlärningsmålen under AT avser dels kompetensutveckling och dels utveckling i yrkesrollen. De definieras i Socialstyrelsens författning om Allmäntjänstgöring för AT-Läkare (SOSFS 1999:5). Syftet med kirurgplaceringen är att AT-läkaren lär sig handläggning av patienter med mångfaldiga åkommor. Där ingår även självständig initial akut handläggning av kirurgpatienter. Efter placeringen förväntas AT-läkaren behärska kirurgisk anamnestagning, klinisk undersökning av kirurgpatienter och att kunna överrapportera på ett korrekt sätt. AT-läkaren skall också förstå möjligheterna och begränsningarna med diagnostiska metoder i anslutning till kirurgisk verksamhet. Vi ska erbjuda möjligheter för fördjupning av AT-läkarens förmåga att hantera tillstånd som smärta, ångest och krisreaktioner hos patienter och anhöriga och bereda tillfälle att träna på att lämna svåra besked. Även vårdhygienaspekter skall läras ut under placeringen; bland annat är ett säkert sterilt arbetssätt ett viktigt inlärningsmål. Bland de konkreta målen för opererande specialiteter skall AT-läkarna lära sig en del av den så kallade chirurgia minor, de skall behärska att kateterisera urinvägarna, kunna genomföra rektoskopi och proktoskopi och kunna sätta ventrikelsond. Dessa moment återkommer till viss del under primärvårdsplaceringen och kan således fördjupas där, grundstenen bör dock läggas hos oss. Efter fullgjord tjänstgöring skall AT-läkaren ha god kännedom och och viss erfarenhet av omhändertagande av traumapatienter (både lokliserade trauma mot t ex huvudet eller genitalia men även generell trauma och brännskador), akut buksmärta samt akut skrotal smärta. Samma krav gäller avseende diagnostik och handläggning av vanliga kirurgiska sjukdomar såsom benigna gastrointestinala sjukdomar samt bukväggsdefekter, indikationer för utredning vid misstanke om malignitet inom gastrointestinaltrakten, urogenitaltrakten eller bröstcancer. De skall ha kännedom om preoperativ bedömning och postoperativt normalförlopp. AT-läkaren skall ha närvarit vid gastroskopi, vid ingrepp i bukhålan samt vid operation av bukväggsdefekter. AT-läkaren förväntas agera utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt. Det finns goda möjligheter till teoretiska studier under kirurgplaceringen: Varje tisdag eftermiddag mellan kl 16:30 och 17:45 har AT-läkarna inläsningstid på arbetstid. Dessutom anordnas regelbunda föreläsningar och klinikinterna utbildningar för samtliga doktorer. Således är kraven på AT-läkarna stora och för att kunna uppnå dess mål krävs det bra kunskap om de hos alla kirurger och hos AT-läkaren själv. Placeringstiden är ändå relativt kort och det gäller att redan från början planera för att hinna med allt.

4 Din roll som handledare för AT-läkare För var och en AT-läkare utses en handledare på kirurgkliniken. Dessa handledare rekryteras i princip alltid bland klinikens ST-läkare. Handledarna bör helst ha gått handledarkurs. Det är inget krav att handledaren och AT-läkaren ska vara schemalagda paralellt med varandra. Handledaren spelar en central roll i AT-läkarens utveckling och i dokumentationen samt återrapporteringen till studierektorn. För att förtydliga rollen och för att ge stöd i utformningen har denna dokument skapats. Som utsedd handledare ansvarar du tillsammans med din AT-läkare för att han eller hon utvecklas i enlighet med målbeskrivningen under sin placering. Det ligger i sakens natur att många av målen inte kan planeras eller schemaläggas och därför förväntas AT-läkaren själv hålla koll på konkreta inlärningstillfällen och söka upp dessa på ett aktivt sätt. Handledarsamtal skall genomföras regelbundet och dokumenteras. Minst tre handledarsamtal bör planeras in: ett i början av placeringen, ett ungefär i mitten av AT-läkarens placeringen för avstämning och planering samt ett i slutet. Som underlag för bedömning av utvecklingen skall AT-läkaren föra en loggbok. In denna loggbok dokumenteras även handledarsamtalen. Första handledarsamtalet handlar för de mesta om att gå igenom klinikens dagliga rutin, grundläggande förhållningssätt på akutmottagningen, operationsavdelningen och vårdavdelningarna samt metodik vid patientrapportering. Anamestagning, undersökningsteknik på kliniskt och apparativt med rektoskopi och proktoskopi bör gås igenom. Även genomgång av praktiska moment som katetersättning och suturering rekommenderas. Eftersom AT-läkaren snabbt behöver komma igång med jobbet på Akutmottagningen bör de kirurgiska tillstånden som AT-läkaren kan förväntas ta hand om på akutmottagningen diskuteras vid första mötet. En sammanställning finns som bilaga till denna skrift. Passa på att bekanta er med målbeskrivningen och loggboken vid första träffen; även handledarsamtalet dokumenteras i loggboken. Andra mötet handlar om att kolla upp AT-läkarens utveckling både när det gäller förvärv av praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper. Loggboken är en viktig redskap i detta sammanhang. Här bör AT-läkaren ha hunnit samla skriftliga ömdömen från andra kollegor han eller hon jobbat ihop med, både på avdelningen, mottagningen och akutmottagningen. Kolla att AT-läkaren ha gått på teoretiska undervisningar på kirurgkliniken och att han eller hon har kommit igång med de praktiska åtgärderna en AT-läkare förväntas behärska enl målbeskrivningen. Planera tillsammans hur eventuella brister kan åtgärdas inom den tiden som är kvar av placeringen. Även detta samtal dokumenteras i loggboken. Tredje handledarsamtalet avser en avrundande reflexion angående AT-läkarens placering på kirurgkliniken. Här ska handledaren ge en sammanfattande återkoppling till AT-läkaren på bas av både sina egna intryck och kollegornas ömdömen. Handledaren bör också lyssna in hur AT-läkaren upplevt sin placering och ev lämna dessa synpunkter till berörda parter.

5 Dessa tre beskrivna träffar mellan handledaren och AT-läkaren får anses som ett minimum. Fler möten är önskvärda och kan då utformas på olika sätt, t ex som en övnings-medsittning eller diskussioner av intressanta patientfall som AT-läkaren eller handledaren stött på. Om det dykt upp problem under en AT-läkares placering gällande både utveckling av färdigheter eller kunskap eller även gällande förhållningssättet behövs fler handledarsamtal för att reda ut situationen. I dessa situationer blir handledarens roll tydligast, eftersom handledaren dels hjälper AT-läkaren och samtidigt representerar arbetsgivaren och har ett stort ansvar gentemot den. Dokumentation av tjänstgöringen Loggboken mm Under AT-placeringen på kirurgkliniken sker en fortlöpande dokumentation av tjänstgöringen i Loggboken som AT-läkaren erhållit tillsammans med övriga papper i början på placeringen. Ansvaret för att samla in dokumentationen ligger hos den enskilda AT-läkaren. Loggboken är tänkt både som en dokumentation av AT-läkarens utveckling på kliniken och även som en ständig påminnelse för ATläkaren, vilka delmoment han eller hon behöver uppsöka. Vid handledarsamtalen ska dokumentationen ses över av handledaren för att identifiera bristområden och planera åtgärder hur AT-läkaren ska optimera sin utveckling under den resterande tiden på kliniken. Även handledarsamtalen dokumenteras i loggboken med datum och kort sammanfattning av det man pratat om eller kommit överens om samt handledarens signatur. Fyra gånger per år träffas de olika studierektorerna från de olika klinikerna för en genomgång av alla AT-läkare. Inför dessa möten är det handledarens uppgift att inhämta aktuell information om sin adept och återföra denna till studierektorn. Datum för nästa träff finns på AT-agendan som alla har tillgång till via intranät. När placeringen är avslutat stannar Loggboken på kirurgkliniken. Boken lämnas till studierektorn och sparas där i 3 år. På så sätt finns dokumentation av tjänstgöringen kvar vilket kan vara bra när t ex en AT-bok försvunnit och behöver rekonstrueras i efterhand. Vid godkänd placering erhåller AT-läkaren en signatur av sin handledare eller alternativt av studierektorn direkt på motsvarande blanketten där det också samlas in påskrifter från de andra placeringarna som är organiserade i kirurgblocket (ortopedi, anestesi, radiologi, ev valfria dela i operativa ämnen). Beslut om godkännande av placeringen fattas av studierektorn i samråd med handledaren. Godkänd medsittning är inget krav för godkännande av placeringen eftersom den är ett frivilligt komplement, v g se nedan. När påskrifterna på blanketten är kompletta kan AT-läkaren få verksamhetschefens signatur i sin ATbok. Handledaren eller studierektorn skriver alltså ALDRIG på i AT-boken!

6 Medsittningar med specialistläkare istället för AT-prov I slutet på AT-tjänstgöringen väntas alla AT-läkare av det så kallade AT-provet. Det består av både en skriftlig och en muntlig del. Under förutsättning att AT-läkaren absolverat och blivit godkänt på medsittningar under kirurgi-, medicin-, psykiatri- samt primärvårdsplaceringen kan han eller hon får dispans från det muntliga provet. Examinator vid medsittningen kan ej vara AT-läkarens handledare och skall vara specialistkompetent läkare i det aktuella ämnet. Inom NU-sjukvården har AT-läkarna möjlighet att genomföra en medsittning på ortopedplaceringen istället för kirurgplaceringen. Medsittningen avser en examination av de målen som är fastställda av socialstyrelsen. Examinationen följer en särskild bedömningsmall som båda parter går igenom med innan provet genomförs. Medsittningens längd ska avspegla en real patientkontakt, extra tid planeras in för att i förväg informera patienten om det som kommer att ske, för utvärdering och diskussion. Även patientens upplevelse av kontakten med AT-läkaren efterfrågas och dokumenteras. På kirurgkliniken bokas tiderna via en tvättstugelista på anslagstavlan i korridoren på kirurgmottagningen. Tiderna är dubbla mottagningstiderna med respektive specialistläkare. Om ingen AT-läkare satt upp sig för en viss tid inom en frist spärras den tiden (kryssas i listan) och får ej bokas längre som medsittnings-tid. Alternativt ffa på sommartid där inga medsittningstider organiseras kan en AT-läkare på egen initiativ göra sin medsittning med en specialist på Akutmottagningen. Ett alternativ för AT-läkare vars placering hamnat under sommarveckorna är att de antingen gör medsittning på ortopedkliniken istället eller att de sätter sig upp på listan senare t ex under hösten, även om de redan avslutat och fått godkänt på sin kirurgplacering. Närmare information kring genomförandet av medsittning finns på första sidan på bedömningsmallen som används vid medsittningen. Den aktuella versionen finns att ladda ned på Karolinska Institutets hemsida, en kopia finns för information i bilaga till denna skrift. Bilagor: Socialstryrelsen författning för Allmäntjänstgöring Loggboken Dokumentationen av AT-tjänstgöringen på Kirurgkliniken NUS Sammanställning av kliniska aspekter för det första handledarsamtalet Bedömningsmall för medsittning för AT-läkare

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT-UTBILDNING På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 80-100 AT-läkare. Tillsättning sker två gånger

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 Sunderby sjukhus är ett länssjukhus med ett upptagningsområde som omfattar 250 000 personer. Årligen tillsätts 11 AT-block med uppstart två gånger per år.

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring.

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Syftet med riktlinjerna är att samma normer för bedömning och tillsättning av specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Välkommen till din ST. på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Välkommen till din ST. på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till din ST på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset! Sjukhusets mål är att utifrån patientens behov erbjuda bästa möjliga vård. Verksamheten vilar

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen 2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

AT-provet kvalitetssäkring till lågpris som bör behållas

AT-provet kvalitetssäkring till lågpris som bör behållas AT-provet kvalitetssäkring till lågpris som bör behållas Vi ser en möjlighet att stimulera till ökad praktisk handledning av ATläkare över hela Sverige genom»medsittning«, där väl godkända protokoll (och

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.

Läs mer

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Av Medicine Studerandes Förbund Stockholm 30 oktober 2011 Medicine Studerandes Förbund Stockholm - en del av Sveriges Läkarförbund www.msfstockholm.se

Läs mer

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Vårdcentralerna Bra Liv Landstinget i Jönköping Dorte Kjeldmand, studierektor, specialist i allmän medicin samt pedagogiskt ansvarig Nässjö Utbildningscentrum

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Fördjupad psykiatri- utbildning för AT-läkare Slutrapport 2014

Fördjupad psykiatri- utbildning för AT-läkare Slutrapport 2014 Fördjupad psykiatriutbildning för AT-läkare Slutrapport 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter. Praktisk tjänstgöring för psykologer. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter. Praktisk tjänstgöring för psykologer. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter Praktisk tjänstgöring för psykologer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8)

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profil i Västerbottens läns landsting

ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profil i Västerbottens läns landsting ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil i Västerbttens läns landsting Den allmänmedicinska vården kännetecknas av ett heltäckande patientansvar från vaggan till graven. Sm allmänmedicinsk specialist

Läs mer

Svensk Kirurgisk Förening

Svensk Kirurgisk Förening Svensk Kirurgisk Förening Remissvar: Kursämnen under ST Vi tycker att det färdiga förslaget ser bra ut. Vi har bara några synpunkter. För det första har vi harmoniserat kursen "basal endoskopi" så att

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer