Handledning av AT-läkare

Transkript

1 Handledning av AT-läkare Information till Kirurger och Urologer Saskia Schulze AT-studierektor Kirurgkliniken NU-Sjukvården

2 Vad är AT? Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar mellan 18 månader och 21 månader. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation som godkänts av socialstyrelsen är en förutsättning för svensk läkarlegitimation. Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt och ett muntligt kunskapsprov ( AT-provet ). Den muntliga delen kan ersättas av en medsittningsbedömning av en patienthandläggning från varje huvudplacering (vg se nedan). Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation, som är förutsättning för att påbörja en specialiseringstjänstgöring (ST). Hur är AT-placeringen upplagd på Kirurgkliniken NUS? Samtliga AT-läkare som är anställda inom NU-sjukvården har en placering på 12 veckor på kirurgkliniken. Om AT-läkaren har dessutom sin valfria placeringen på kirurgen förlängs placeringen med 4 veckor. Vi tillåter frånvaro (semester, komp-ledighet, föräldrarledighet) upp till 4 veckor eller 1/3 del av tiden under placeringen. Blir frånvaron längre, t ex pga sjukdom och AT-läkaren riskerar att inte kunna uppnå målen förlängs placeringstiden. Under kirurgplaceringen går AT-läkarna ca 1/3 del av tiden på Akutmottagningen, både dagtid och nattetid. AT-läkarna placeras på urologen under två veckor, övriga tiden schemaläggs de på de olika sektionerna på NÄL. Vi försöker i möjligaste mån att ge de en hemavdelning. Schemat läggs av Eva Ekström som är läkarsekreterare i Uddevalla i samråd med studierektorn. Vi är överlag väldigt tillmötesgående när det gäller att tillgodose AT-läkarnas individuella önskemål. Vissa aktiviteter för AT-läkarna som t ex försäkringsmedicinska utbildningar, AT-dagar mm planeras centralt av AT-kliniken. Deltagandet är obligatoriskt för AT-läkarna vilket medför att väldigt få AT är närvarande i klinisk verksamhet dessa dagar. Sådana utbildningar publiceras i form av en AT-Agenda av AT-kliniken på hemsidan.

3 Målbeskrivning för AT-placeringen kirurgi Inlärningsmålen under AT avser dels kompetensutveckling och dels utveckling i yrkesrollen. De definieras i Socialstyrelsens författning om Allmäntjänstgöring för AT-Läkare (SOSFS 1999:5). Syftet med kirurgplaceringen är att AT-läkaren lär sig handläggning av patienter med mångfaldiga åkommor. Där ingår även självständig initial akut handläggning av kirurgpatienter. Efter placeringen förväntas AT-läkaren behärska kirurgisk anamnestagning, klinisk undersökning av kirurgpatienter och att kunna överrapportera på ett korrekt sätt. AT-läkaren skall också förstå möjligheterna och begränsningarna med diagnostiska metoder i anslutning till kirurgisk verksamhet. Vi ska erbjuda möjligheter för fördjupning av AT-läkarens förmåga att hantera tillstånd som smärta, ångest och krisreaktioner hos patienter och anhöriga och bereda tillfälle att träna på att lämna svåra besked. Även vårdhygienaspekter skall läras ut under placeringen; bland annat är ett säkert sterilt arbetssätt ett viktigt inlärningsmål. Bland de konkreta målen för opererande specialiteter skall AT-läkarna lära sig en del av den så kallade chirurgia minor, de skall behärska att kateterisera urinvägarna, kunna genomföra rektoskopi och proktoskopi och kunna sätta ventrikelsond. Dessa moment återkommer till viss del under primärvårdsplaceringen och kan således fördjupas där, grundstenen bör dock läggas hos oss. Efter fullgjord tjänstgöring skall AT-läkaren ha god kännedom och och viss erfarenhet av omhändertagande av traumapatienter (både lokliserade trauma mot t ex huvudet eller genitalia men även generell trauma och brännskador), akut buksmärta samt akut skrotal smärta. Samma krav gäller avseende diagnostik och handläggning av vanliga kirurgiska sjukdomar såsom benigna gastrointestinala sjukdomar samt bukväggsdefekter, indikationer för utredning vid misstanke om malignitet inom gastrointestinaltrakten, urogenitaltrakten eller bröstcancer. De skall ha kännedom om preoperativ bedömning och postoperativt normalförlopp. AT-läkaren skall ha närvarit vid gastroskopi, vid ingrepp i bukhålan samt vid operation av bukväggsdefekter. AT-läkaren förväntas agera utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt. Det finns goda möjligheter till teoretiska studier under kirurgplaceringen: Varje tisdag eftermiddag mellan kl 16:30 och 17:45 har AT-läkarna inläsningstid på arbetstid. Dessutom anordnas regelbunda föreläsningar och klinikinterna utbildningar för samtliga doktorer. Således är kraven på AT-läkarna stora och för att kunna uppnå dess mål krävs det bra kunskap om de hos alla kirurger och hos AT-läkaren själv. Placeringstiden är ändå relativt kort och det gäller att redan från början planera för att hinna med allt.

4 Din roll som handledare för AT-läkare För var och en AT-läkare utses en handledare på kirurgkliniken. Dessa handledare rekryteras i princip alltid bland klinikens ST-läkare. Handledarna bör helst ha gått handledarkurs. Det är inget krav att handledaren och AT-läkaren ska vara schemalagda paralellt med varandra. Handledaren spelar en central roll i AT-läkarens utveckling och i dokumentationen samt återrapporteringen till studierektorn. För att förtydliga rollen och för att ge stöd i utformningen har denna dokument skapats. Som utsedd handledare ansvarar du tillsammans med din AT-läkare för att han eller hon utvecklas i enlighet med målbeskrivningen under sin placering. Det ligger i sakens natur att många av målen inte kan planeras eller schemaläggas och därför förväntas AT-läkaren själv hålla koll på konkreta inlärningstillfällen och söka upp dessa på ett aktivt sätt. Handledarsamtal skall genomföras regelbundet och dokumenteras. Minst tre handledarsamtal bör planeras in: ett i början av placeringen, ett ungefär i mitten av AT-läkarens placeringen för avstämning och planering samt ett i slutet. Som underlag för bedömning av utvecklingen skall AT-läkaren föra en loggbok. In denna loggbok dokumenteras även handledarsamtalen. Första handledarsamtalet handlar för de mesta om att gå igenom klinikens dagliga rutin, grundläggande förhållningssätt på akutmottagningen, operationsavdelningen och vårdavdelningarna samt metodik vid patientrapportering. Anamestagning, undersökningsteknik på kliniskt och apparativt med rektoskopi och proktoskopi bör gås igenom. Även genomgång av praktiska moment som katetersättning och suturering rekommenderas. Eftersom AT-läkaren snabbt behöver komma igång med jobbet på Akutmottagningen bör de kirurgiska tillstånden som AT-läkaren kan förväntas ta hand om på akutmottagningen diskuteras vid första mötet. En sammanställning finns som bilaga till denna skrift. Passa på att bekanta er med målbeskrivningen och loggboken vid första träffen; även handledarsamtalet dokumenteras i loggboken. Andra mötet handlar om att kolla upp AT-läkarens utveckling både när det gäller förvärv av praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper. Loggboken är en viktig redskap i detta sammanhang. Här bör AT-läkaren ha hunnit samla skriftliga ömdömen från andra kollegor han eller hon jobbat ihop med, både på avdelningen, mottagningen och akutmottagningen. Kolla att AT-läkaren ha gått på teoretiska undervisningar på kirurgkliniken och att han eller hon har kommit igång med de praktiska åtgärderna en AT-läkare förväntas behärska enl målbeskrivningen. Planera tillsammans hur eventuella brister kan åtgärdas inom den tiden som är kvar av placeringen. Även detta samtal dokumenteras i loggboken. Tredje handledarsamtalet avser en avrundande reflexion angående AT-läkarens placering på kirurgkliniken. Här ska handledaren ge en sammanfattande återkoppling till AT-läkaren på bas av både sina egna intryck och kollegornas ömdömen. Handledaren bör också lyssna in hur AT-läkaren upplevt sin placering och ev lämna dessa synpunkter till berörda parter.

5 Dessa tre beskrivna träffar mellan handledaren och AT-läkaren får anses som ett minimum. Fler möten är önskvärda och kan då utformas på olika sätt, t ex som en övnings-medsittning eller diskussioner av intressanta patientfall som AT-läkaren eller handledaren stött på. Om det dykt upp problem under en AT-läkares placering gällande både utveckling av färdigheter eller kunskap eller även gällande förhållningssättet behövs fler handledarsamtal för att reda ut situationen. I dessa situationer blir handledarens roll tydligast, eftersom handledaren dels hjälper AT-läkaren och samtidigt representerar arbetsgivaren och har ett stort ansvar gentemot den. Dokumentation av tjänstgöringen Loggboken mm Under AT-placeringen på kirurgkliniken sker en fortlöpande dokumentation av tjänstgöringen i Loggboken som AT-läkaren erhållit tillsammans med övriga papper i början på placeringen. Ansvaret för att samla in dokumentationen ligger hos den enskilda AT-läkaren. Loggboken är tänkt både som en dokumentation av AT-läkarens utveckling på kliniken och även som en ständig påminnelse för ATläkaren, vilka delmoment han eller hon behöver uppsöka. Vid handledarsamtalen ska dokumentationen ses över av handledaren för att identifiera bristområden och planera åtgärder hur AT-läkaren ska optimera sin utveckling under den resterande tiden på kliniken. Även handledarsamtalen dokumenteras i loggboken med datum och kort sammanfattning av det man pratat om eller kommit överens om samt handledarens signatur. Fyra gånger per år träffas de olika studierektorerna från de olika klinikerna för en genomgång av alla AT-läkare. Inför dessa möten är det handledarens uppgift att inhämta aktuell information om sin adept och återföra denna till studierektorn. Datum för nästa träff finns på AT-agendan som alla har tillgång till via intranät. När placeringen är avslutat stannar Loggboken på kirurgkliniken. Boken lämnas till studierektorn och sparas där i 3 år. På så sätt finns dokumentation av tjänstgöringen kvar vilket kan vara bra när t ex en AT-bok försvunnit och behöver rekonstrueras i efterhand. Vid godkänd placering erhåller AT-läkaren en signatur av sin handledare eller alternativt av studierektorn direkt på motsvarande blanketten där det också samlas in påskrifter från de andra placeringarna som är organiserade i kirurgblocket (ortopedi, anestesi, radiologi, ev valfria dela i operativa ämnen). Beslut om godkännande av placeringen fattas av studierektorn i samråd med handledaren. Godkänd medsittning är inget krav för godkännande av placeringen eftersom den är ett frivilligt komplement, v g se nedan. När påskrifterna på blanketten är kompletta kan AT-läkaren få verksamhetschefens signatur i sin ATbok. Handledaren eller studierektorn skriver alltså ALDRIG på i AT-boken!

6 Medsittningar med specialistläkare istället för AT-prov I slutet på AT-tjänstgöringen väntas alla AT-läkare av det så kallade AT-provet. Det består av både en skriftlig och en muntlig del. Under förutsättning att AT-läkaren absolverat och blivit godkänt på medsittningar under kirurgi-, medicin-, psykiatri- samt primärvårdsplaceringen kan han eller hon får dispans från det muntliga provet. Examinator vid medsittningen kan ej vara AT-läkarens handledare och skall vara specialistkompetent läkare i det aktuella ämnet. Inom NU-sjukvården har AT-läkarna möjlighet att genomföra en medsittning på ortopedplaceringen istället för kirurgplaceringen. Medsittningen avser en examination av de målen som är fastställda av socialstyrelsen. Examinationen följer en särskild bedömningsmall som båda parter går igenom med innan provet genomförs. Medsittningens längd ska avspegla en real patientkontakt, extra tid planeras in för att i förväg informera patienten om det som kommer att ske, för utvärdering och diskussion. Även patientens upplevelse av kontakten med AT-läkaren efterfrågas och dokumenteras. På kirurgkliniken bokas tiderna via en tvättstugelista på anslagstavlan i korridoren på kirurgmottagningen. Tiderna är dubbla mottagningstiderna med respektive specialistläkare. Om ingen AT-läkare satt upp sig för en viss tid inom en frist spärras den tiden (kryssas i listan) och får ej bokas längre som medsittnings-tid. Alternativt ffa på sommartid där inga medsittningstider organiseras kan en AT-läkare på egen initiativ göra sin medsittning med en specialist på Akutmottagningen. Ett alternativ för AT-läkare vars placering hamnat under sommarveckorna är att de antingen gör medsittning på ortopedkliniken istället eller att de sätter sig upp på listan senare t ex under hösten, även om de redan avslutat och fått godkänt på sin kirurgplacering. Närmare information kring genomförandet av medsittning finns på första sidan på bedömningsmallen som används vid medsittningen. Den aktuella versionen finns att ladda ned på Karolinska Institutets hemsida, en kopia finns för information i bilaga till denna skrift. Bilagor: Socialstryrelsen författning för Allmäntjänstgöring Loggboken Dokumentationen av AT-tjänstgöringen på Kirurgkliniken NUS Sammanställning av kliniska aspekter för det första handledarsamtalet Bedömningsmall för medsittning för AT-läkare