AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version

Transkript

1 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version

2 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd (SPUR) och ska garantera att socialstyrelsens målbeskrivning för AT (SOSFS 1999:5) uppfylls i alla delar. Planen innehåller rutiner för introduktion, handledning och tjänstgöring under de kliniska placeringarna samt beskrivning av hur dessa utvärderas och följs upp. En beskrivning av teoretiska utbildningar och sammankomster ges. Ansvarsfördelningen mellan AT-chef, verksamhetschefer, studierektorer, AT-lärare/kansli, handledare och AT-läkare vad gäller planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av AT klargörs. ALLMÄNT OM AT AT-blocket är 21 månader långt och innehåller följande placeringar: 5 månader invärtesmedicinska specialiteter 5 månader opererande specialiteter; kirurgi, ortopedi och anestesi 3 månader psykiatri 1 vecka radiologi 6 månader allmänmedicin 6-7 veckor frivillig sammanhängande period inom valfri specialitet AT-kansliet tilldelar vardera AT-läkare en individuell utbildningsplan som säkerställer att ovan nämnda placeringar kan genomgås. För en klinik som tar emot en AT-läkare gäller följande: På kliniken finns en studierektor med ansvar för AT-läkarna Kliniken ansvarar för att ge AT-läkaren en klinikspecifik introduktion Vardera AT-läkare tilldelas en personlig handledare En positiv inställning till AT bland övriga kollegor Slutenvårdstjänstgöringen är förlagd till Uddevalla sjukhus och Norra Älvsborgs Länssjukhus medan placeringen i allmänmedicin är utlokaliserad till någon av de vårdcentraler som finns i Fyrbodalsområdet. ARBETSPLATSINTRODUKTIONER Gemensam introduktionsvecka AT-läkarna genomgår en obligatorisk och övergripande klinisk och administrativ introduktionsvecka vid allmäntjänstgöringens början.

3 Efter avslutad introduktionsvecka ska AT-läkaren: känna sig välkommen som anställd inom NU-sjukvården och introducerad till sjukhusets byggnader och lokaler kunna de administrativa rutinerna för jourlistor, ledighets- och semesteransökningar kunna logga in och använda de vanligaste IT-baserade verksamhetsstöden för dokumentation, uppföljning och beslutsfattande i den kliniska verksamheten getts en klinisk introduktion till de viktigaste specialiteterna kunna genomföra HLR kunna beskriva vanliga läkemedelsinteraktioner kunna arbeta efter NU-sjukvårdens hygienrutiner ha lärt känna några blivande kollegor Introduktionsveckan planeras och utvärderas av AT-kansliet i samråd med undervisande lärare. AT-kansliet ansvarar för att återkoppla till berörda lärare. Klinikförlagd introduktion Studierektorn på tjänstgöringsavsnittet ansvarar för att det finns en struktur för hur ATläkaren tidigt introduceras i enhetens organisation och arbetssätt enligt uppgjord plan. AT-läkaren ska ha möjlighet att diskutera de individuella inlärningsmålen för placeringen med studierektor och/eller handledare. Primärvårdsförlagd introduktion Placeringen inleds med en veckas introduktion då medsittning med kollegorna på vårdcentralen varvas med egen mottagning. Introduktionsveckan inom primärvården planeras och struktureras av AT-läkarens handledare på vårdcentralen. HANDLEDNING Individuell handledning Varje AT-läkare tilldelas en personlig handledare på varje tjänstgöringsavsnitt. Det är klinikens och primärvårdens studierektorer som ansvarar för att handledare utses och att handledning sker regelbundet. Handledare och AT-läkare träffas regelbundet för utvärdering av hur de individuella inlärningsmålen uppnås. Handledaren rapporterar direkt till respektive studierektor. För handledare i primärvården är handledarutbildning ett krav och rekommenderas för alla. Grupphandledning Varje grupp av AT-läkare som påbörjar sin AT tillsammans tilldelas en grupphandledare. Gruppen träffar sin grupphandledare 1 gång per månad under 1,5 timma efter kl 15 för att diskutera läkarrollen, etik och konflikthantering för att utveckla den egna läkarrollen. AT-läkarna och grupphandledaren ansvarar för att planera och regelbundet genomföra dessa träffar så att möjlighet till fördjupad reflektion och erfarenhetsutbyte om den egna läkarrollen sker. Träffarna är obligatoriska. Verksamhetschefer på icke-obligatoriska placeringar ansvara för att grupphandledare utses.

4 KLINISK TJÄNSTGÖRING Generellt om klinisk tjänstgöring Den kliniska verksamheten syftar till lärande genom patientarbete under handledning. Mottagningsverksamhet och möjlighet att hålla i rondverksamhet på avdelningen skall ingå som en del i AT-läkarens kliniska tjänstgöring. Varje klinik skall ha minst en ATstudierektor som ansvarar för AT-tjänstgöringen och den regelbundna teoretiska utbildningen inom kliniken. Verksamhetschefen bedömer om godkänd tjänstgöring i samråd med klinikstudierektorn. Opererande specialiteter Får att uppnå socialstyrelsens mål inom de opererande specialiteterna har AT-läkarna en 5 månader sammanhållen placering på kirurgen, ortopeden och anestesi. Intyg om godkänd tjänstgöring enligt fastställd målbeskrivning sker då kirurg-, ortoped- och anestesiveckorna är godkända. Teoretiska utbildningen sker på vardera klinik. Respektive kliniks studierektor ansvarar för undervisningens innehåll och pedagogisk utformning. Kirurgi Tre månader obligatorisk placering fördelat på kirurgkliniken, akutmottag och urologavdelning. Tiden på akutmottagningen ska utgöra % av kirurgplaceringen. Studierektorn har utarbetat en loggbok som används för att säkerställa att alla inlärningsmål och obligatoriska moment genomgås och uppnås. Ortopedi En sex veckor lång placering där tyngdpunkten i tjänstgöringen utgörs av arbete på akutmottagningen. Studierektorn ansvarar för den teoretiska utbildningen 1 timma/vecka. Checklistor används för att säkerställa att alla inlärningsmål och obligatoriska moment uppfylls. Anestesi och intensivvård Placeringen utgörs av tre veckor inom operationsverksamheten varav 1 vecka på intensivvårdsavdelning. Tillsammans med handledaren kontrolleras att målbeskrivningen uppfylls. De teoretiska utbildningstillfällena ges i form av AT-dagar. Invärtesmedicinska specialiteter För att uppnå socialstyrelsens mål inom invärtes medicin innehåller tjänstgöringen minst fyra veckor på akuten. För att säkerställa att alla inlärningsmål och obligatoriska moment uppfylls används av studierektorn framtagna checklistor. Psykiatri Placeringen inleds med en introduktionsvecka. Efterföljande avdelningsplacering inkluderar två veckor inom psykiatrisk öppenvård. Den teoretisk utbildning är obligatorisk och sker under en heldag per vecka. Studierektorn ansvarar för planering och genomförande av introduktionsvecka och heldagsutbildningar. Två veckor av den kliniska tjänstgöringen kan förläggas på BUP.

5 Allmänmedicin Tjänstgöring inom primärvården är sex månader lång och förlagd till någon av NUsjukvårdens vårdcentraler. Tjänstgöringsavsnittet i allmänmedicin ligger sist under AT. Tyngdpunkten i arbete på vårdcentral utgörs av egen mottagning, under instruktionsoch schemalagd handledning. AT-läkarens mottagning formas genom en blandning av akuta och planerade besök. En halvdag i veckan är avsatt för egna studier på vårdcentralen. För att uppfylla socialstyrelsens målbeskrivningar i allmänmedicin anordnas läkarmöten där AT-läkare och ST-läkare utbildas inom allmänmedicins kärnämnen. Dessa möten organiseras av primärvårdens läkare. ÖVRIG TEORETISK UTBILDNING AT-dagar För att uppfylla alla målbeskrivningar anordnas gemensamma och obligatoriska utbildningsdagar en gång per månad. Under dessa dagar varvas teori med praktiska övningar och problembaserad undervisning i form av patientfall. För godkänd AT krävs närvaro vid 2/3 av dessa tillfällen. Områden som inte självklart berörs under AT-tjänstgöringen men som är av central och/eller verksamhetsövergripande karaktär såsom trauma, katastrofmedicin, gynekologi och patientsäkerhet behandlas. AT-kansliet initierar planeringen av dessa dagar med berörda lärare och ansvarar för utvärdering och återkoppling till desamma. Ledarskap och personligt utvecklingsarbete Under sista året som AT genomgår AT-läkaren ledarskapsutbildning. Målsättningen är att ge AT-läkaren ökad medvetenhet om hur personliga egenskaper och beteenden påverkar yrkesrollen i vardagen. Utbildningen är obligatorisk och vid frånvaro skall diskussion ske med studierektorn om hur måluppfyllelse ska ske. AT-kansliet ansvarar för att utbildningen genomförs. Under AT-läkarmöten träffas primärvårdsplacerade AT-läkare och studierektor för att diskutera och tillgodose kunskaper, färdigheter och förhållningssätt gentemot: attityder och förhållningssätt i överensstämmelse med etiska värderingar i samhället konflikthantering personlig utveckling och mognad som läkare lagar, förordningar och författningar Studierektorn för primärvården organiserar och leder dessa möten. Mötena är obligatoriska och vid frånvaro skall diskussion ske med studierektorn om hur måluppfyllelse ska ske.

6 Försäkringsmedicin Utbildningen i försäkringsmedicin sker genom en för Västra Götalandsregionen gemensam webbaserad utbildning samt en utbildningsdag. AT-läkaren bör genomföra utbildningen tidigt under sin AT. Utbildningen är obligatorisk och möjlighet att delta ges vid flera tillfällen per år. Brandutbildning En brandutbildning om 3 timmar utgör ett obligatoriskt moment. AT-kansliet ansvarar för att AT-läkaren tidigt under sin AT ges möjlighet att delta. Utbildning i personskydd Alla AT-läkare har möjlighet att genomgå en endagarsutbildning i personskydd. ATkansliet ansvara för att utbildningsmöjlighet finns. Självstudier AT-läkaren ska ha självstudietid minst 1 tim/vecka. Utbildning i svenska språket Individuell utbildning i svenska språket ingår i utbildningen då behov finns. AT-kansliet ansvarar för att berörda AT-läkare får språkutbildning. NÄTVERK OCH SAMMANKOMSTER AT-forum En regional frivillig stämma hålls årligen under två dagar för alla AT-läkare i Västra Götalandsregionen med syfte att skapa nätverk och ge förutsättningar för AT-läkarens egna kompetensutvecklingen. Forumet arrangeras av AT-läkarna i någon av regionens förvaltningar och AT-läkarna i NU-sjukvården ges möjlighet att delta under sitt första AT-år AT-stämma Som AT-läkare i NU-sjukvården har man under sitt sista AT-år möjlighet att delta under AT-stämman i Stockholm. AT-resa AT-läkaren erbjuds under sitt sista AT-år att delta under en studieresa till ett europeiskt sjukhus. Syftet med resan är dels att ge en ökad inblick i andra sjukvårds- och utbildningssystem än det svenska, dels att erbjuda möjlighet att skapa nätverk för framtiden. AT-kansliet har huvudansvar för resan men samverkar med en organisationskommitté bestående av utsedda AT-läkare som planerar och organisera resan samt det vetenskapliga och sociala programmet. AT-råd AT-rådet är en referensgrupp för utbildningsfrågor. Rådets medlemmar utses av ATläkarna.

7 Fadderverksamhet Alla AT-läkare tilldelas en fadder när de påbörjar sin tjänstgöring. Faddrarna utgörs av mer seniora AT-läkare och verksamheten organiseras av AT-kansliet. FORMER FÖR BEDÖMNING Klinikstudierektor ansvarar för att underlag finns för verksamhetschefens bedömning av AT-läkarens kliniska placering. Verksamhetschef intygar i AT-boken och i samråd med klinikstudierektor att kraven i fastställd målbeskrivning uppfylls efter avslutad tjänstgöring. Kunskapstest kan förekomma. Vid tveksamhet rekommenderas att medsittning används som bedömningsinstrument. Vid fortsatt tveksamhet om godkännande inkopplas AT-chefen. AT-läkaren ansvarar själv för att AT-boken blir inlämnad för signering av verksamhetschefen. AT-chef undertecknar AT-boken då samtliga kliniska placeringar är godkända och samtliga utvärderingsenkäter är ifyllda. Under tjänstgöringen i allmänmedicin ska AT-läkaren tillsammans med vårdcentralchefen och huvudhandledaren förvissa sig om att de allmänna målbeskrivningarna (SOSFS 1999:5, kapitel 2) uppfylls. Medsittning Under placeringarna i psykiatri, invärtesmedicin, kirurgi eller ortopedi och allmänmedicin rekommenderas medsittning för att ge studierektor och handledare möjlighet att bedöma om målen i AT-läkarens utbildningsplan kan uppnås Under placeringen på invärtesmedicin ska en medsittning göras under tjänstgöringen på avdelningen för medicinsk äldrevård. Medsittningen utförs av läkare med specialistkompetens inom aktuell ämne och ersätter den muntliga delen av AT-provet. Frånvaro under AT AT är målstyrd och det är måluppfyllelsen som avgör om tjänstgöringen behöver förlängas vid längre frånvaro. Vid frånvaro ska diskussion om måluppfyllelse ske mellan verksamhetschef, AT-chef, klinikstudierektor och AT-läkare. Viss typ av frånvaro ger automatisk förlängning av placeringen. KVALITETSSÄKRING Utvärdering av AT-läkarens individuella utveckling En gång per kvartal hålls ett AT-kollegium då samtliga AT-läkares framåtskridande diskuteras tillsammans med AT-chef, AT-lärare och studierektorer. Åtgärdsprogram införs vid behov.

8 Efter detta vidtar utbildningsmötet då aktuella utbildningsfrågor diskuteras. Under denna del kan AT-läkarna själva närvara och delta i verksamhetsplaneringen. Utvärdering av klinisk placering Efter avslutad klinisk placering ska AT-läkaren besvara en webb-baserad enkät. Utvärderingen ingår som ett obligatoriskt moment i den kliniska placeringen och krävs för godkänd placering. AT-läraren ansvarar för att sammanställa och presentera utvärderingarna för klinikstudierektorerna samt att initiera och följa upp förbättringsarbete. Utöver detta diskuterar studierektorerna, AT-chefen, AT-läraren och AT-läkarna de kliniska placeringar en gång per kvartal Studierektorsmöten Studierektorerna träffas regelbundet för att diskutera utbildningssituationen på klinikerna. Utvärdering av utbildningsdagar utanför den klinikförlagda utbildningen Introduktionsvecka och AT-dagarna utvärderas genom en skriftlig enkät. AT-läraren ansvarar för sammanställning och återkoppling till berörda lärare för vidare förbättringsarbete. Avslutningssamtal Alla AT-läkare har under slutet av sin AT ett avslutningssamtal med AT-chefen. AT-kansliet, NU-sjukvården 30 maj 2014 Harriet Hogevik, AT-chef Charlotta Movitz, lärare