AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30"

Transkript

1 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version

2 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd (SPUR) och ska garantera att socialstyrelsens målbeskrivning för AT (SOSFS 1999:5) uppfylls i alla delar. Planen innehåller rutiner för introduktion, handledning och tjänstgöring under de kliniska placeringarna samt beskrivning av hur dessa utvärderas och följs upp. En beskrivning av teoretiska utbildningar och sammankomster ges. Ansvarsfördelningen mellan AT-chef, verksamhetschefer, studierektorer, AT-lärare/kansli, handledare och AT-läkare vad gäller planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av AT klargörs. ALLMÄNT OM AT AT-blocket är 21 månader långt och innehåller följande placeringar: 5 månader invärtesmedicinska specialiteter 5 månader opererande specialiteter; kirurgi, ortopedi och anestesi 3 månader psykiatri 1 vecka radiologi 6 månader allmänmedicin 6-7 veckor frivillig sammanhängande period inom valfri specialitet AT-kansliet tilldelar vardera AT-läkare en individuell utbildningsplan som säkerställer att ovan nämnda placeringar kan genomgås. För en klinik som tar emot en AT-läkare gäller följande: På kliniken finns en studierektor med ansvar för AT-läkarna Kliniken ansvarar för att ge AT-läkaren en klinikspecifik introduktion Vardera AT-läkare tilldelas en personlig handledare En positiv inställning till AT bland övriga kollegor Slutenvårdstjänstgöringen är förlagd till Uddevalla sjukhus och Norra Älvsborgs Länssjukhus medan placeringen i allmänmedicin är utlokaliserad till någon av de vårdcentraler som finns i Fyrbodalsområdet. ARBETSPLATSINTRODUKTIONER Gemensam introduktionsvecka AT-läkarna genomgår en obligatorisk och övergripande klinisk och administrativ introduktionsvecka vid allmäntjänstgöringens början.

3 Efter avslutad introduktionsvecka ska AT-läkaren: känna sig välkommen som anställd inom NU-sjukvården och introducerad till sjukhusets byggnader och lokaler kunna de administrativa rutinerna för jourlistor, ledighets- och semesteransökningar kunna logga in och använda de vanligaste IT-baserade verksamhetsstöden för dokumentation, uppföljning och beslutsfattande i den kliniska verksamheten getts en klinisk introduktion till de viktigaste specialiteterna kunna genomföra HLR kunna beskriva vanliga läkemedelsinteraktioner kunna arbeta efter NU-sjukvårdens hygienrutiner ha lärt känna några blivande kollegor Introduktionsveckan planeras och utvärderas av AT-kansliet i samråd med undervisande lärare. AT-kansliet ansvarar för att återkoppla till berörda lärare. Klinikförlagd introduktion Studierektorn på tjänstgöringsavsnittet ansvarar för att det finns en struktur för hur ATläkaren tidigt introduceras i enhetens organisation och arbetssätt enligt uppgjord plan. AT-läkaren ska ha möjlighet att diskutera de individuella inlärningsmålen för placeringen med studierektor och/eller handledare. Primärvårdsförlagd introduktion Placeringen inleds med en veckas introduktion då medsittning med kollegorna på vårdcentralen varvas med egen mottagning. Introduktionsveckan inom primärvården planeras och struktureras av AT-läkarens handledare på vårdcentralen. HANDLEDNING Individuell handledning Varje AT-läkare tilldelas en personlig handledare på varje tjänstgöringsavsnitt. Det är klinikens och primärvårdens studierektorer som ansvarar för att handledare utses och att handledning sker regelbundet. Handledare och AT-läkare träffas regelbundet för utvärdering av hur de individuella inlärningsmålen uppnås. Handledaren rapporterar direkt till respektive studierektor. För handledare i primärvården är handledarutbildning ett krav och rekommenderas för alla. Grupphandledning Varje grupp av AT-läkare som påbörjar sin AT tillsammans tilldelas en grupphandledare. Gruppen träffar sin grupphandledare 1 gång per månad under 1,5 timma efter kl 15 för att diskutera läkarrollen, etik och konflikthantering för att utveckla den egna läkarrollen. AT-läkarna och grupphandledaren ansvarar för att planera och regelbundet genomföra dessa träffar så att möjlighet till fördjupad reflektion och erfarenhetsutbyte om den egna läkarrollen sker. Träffarna är obligatoriska. Verksamhetschefer på icke-obligatoriska placeringar ansvara för att grupphandledare utses.

4 KLINISK TJÄNSTGÖRING Generellt om klinisk tjänstgöring Den kliniska verksamheten syftar till lärande genom patientarbete under handledning. Mottagningsverksamhet och möjlighet att hålla i rondverksamhet på avdelningen skall ingå som en del i AT-läkarens kliniska tjänstgöring. Varje klinik skall ha minst en ATstudierektor som ansvarar för AT-tjänstgöringen och den regelbundna teoretiska utbildningen inom kliniken. Verksamhetschefen bedömer om godkänd tjänstgöring i samråd med klinikstudierektorn. Opererande specialiteter Får att uppnå socialstyrelsens mål inom de opererande specialiteterna har AT-läkarna en 5 månader sammanhållen placering på kirurgen, ortopeden och anestesi. Intyg om godkänd tjänstgöring enligt fastställd målbeskrivning sker då kirurg-, ortoped- och anestesiveckorna är godkända. Teoretiska utbildningen sker på vardera klinik. Respektive kliniks studierektor ansvarar för undervisningens innehåll och pedagogisk utformning. Kirurgi Tre månader obligatorisk placering fördelat på kirurgkliniken, akutmottag och urologavdelning. Tiden på akutmottagningen ska utgöra % av kirurgplaceringen. Studierektorn har utarbetat en loggbok som används för att säkerställa att alla inlärningsmål och obligatoriska moment genomgås och uppnås. Ortopedi En sex veckor lång placering där tyngdpunkten i tjänstgöringen utgörs av arbete på akutmottagningen. Studierektorn ansvarar för den teoretiska utbildningen 1 timma/vecka. Checklistor används för att säkerställa att alla inlärningsmål och obligatoriska moment uppfylls. Anestesi och intensivvård Placeringen utgörs av tre veckor inom operationsverksamheten varav 1 vecka på intensivvårdsavdelning. Tillsammans med handledaren kontrolleras att målbeskrivningen uppfylls. De teoretiska utbildningstillfällena ges i form av AT-dagar. Invärtesmedicinska specialiteter För att uppnå socialstyrelsens mål inom invärtes medicin innehåller tjänstgöringen minst fyra veckor på akuten. För att säkerställa att alla inlärningsmål och obligatoriska moment uppfylls används av studierektorn framtagna checklistor. Psykiatri Placeringen inleds med en introduktionsvecka. Efterföljande avdelningsplacering inkluderar två veckor inom psykiatrisk öppenvård. Den teoretisk utbildning är obligatorisk och sker under en heldag per vecka. Studierektorn ansvarar för planering och genomförande av introduktionsvecka och heldagsutbildningar. Två veckor av den kliniska tjänstgöringen kan förläggas på BUP.

5 Allmänmedicin Tjänstgöring inom primärvården är sex månader lång och förlagd till någon av NUsjukvårdens vårdcentraler. Tjänstgöringsavsnittet i allmänmedicin ligger sist under AT. Tyngdpunkten i arbete på vårdcentral utgörs av egen mottagning, under instruktionsoch schemalagd handledning. AT-läkarens mottagning formas genom en blandning av akuta och planerade besök. En halvdag i veckan är avsatt för egna studier på vårdcentralen. För att uppfylla socialstyrelsens målbeskrivningar i allmänmedicin anordnas läkarmöten där AT-läkare och ST-läkare utbildas inom allmänmedicins kärnämnen. Dessa möten organiseras av primärvårdens läkare. ÖVRIG TEORETISK UTBILDNING AT-dagar För att uppfylla alla målbeskrivningar anordnas gemensamma och obligatoriska utbildningsdagar en gång per månad. Under dessa dagar varvas teori med praktiska övningar och problembaserad undervisning i form av patientfall. För godkänd AT krävs närvaro vid 2/3 av dessa tillfällen. Områden som inte självklart berörs under AT-tjänstgöringen men som är av central och/eller verksamhetsövergripande karaktär såsom trauma, katastrofmedicin, gynekologi och patientsäkerhet behandlas. AT-kansliet initierar planeringen av dessa dagar med berörda lärare och ansvarar för utvärdering och återkoppling till desamma. Ledarskap och personligt utvecklingsarbete Under sista året som AT genomgår AT-läkaren ledarskapsutbildning. Målsättningen är att ge AT-läkaren ökad medvetenhet om hur personliga egenskaper och beteenden påverkar yrkesrollen i vardagen. Utbildningen är obligatorisk och vid frånvaro skall diskussion ske med studierektorn om hur måluppfyllelse ska ske. AT-kansliet ansvarar för att utbildningen genomförs. Under AT-läkarmöten träffas primärvårdsplacerade AT-läkare och studierektor för att diskutera och tillgodose kunskaper, färdigheter och förhållningssätt gentemot: attityder och förhållningssätt i överensstämmelse med etiska värderingar i samhället konflikthantering personlig utveckling och mognad som läkare lagar, förordningar och författningar Studierektorn för primärvården organiserar och leder dessa möten. Mötena är obligatoriska och vid frånvaro skall diskussion ske med studierektorn om hur måluppfyllelse ska ske.

6 Försäkringsmedicin Utbildningen i försäkringsmedicin sker genom en för Västra Götalandsregionen gemensam webbaserad utbildning samt en utbildningsdag. AT-läkaren bör genomföra utbildningen tidigt under sin AT. Utbildningen är obligatorisk och möjlighet att delta ges vid flera tillfällen per år. Brandutbildning En brandutbildning om 3 timmar utgör ett obligatoriskt moment. AT-kansliet ansvarar för att AT-läkaren tidigt under sin AT ges möjlighet att delta. Utbildning i personskydd Alla AT-läkare har möjlighet att genomgå en endagarsutbildning i personskydd. ATkansliet ansvara för att utbildningsmöjlighet finns. Självstudier AT-läkaren ska ha självstudietid minst 1 tim/vecka. Utbildning i svenska språket Individuell utbildning i svenska språket ingår i utbildningen då behov finns. AT-kansliet ansvarar för att berörda AT-läkare får språkutbildning. NÄTVERK OCH SAMMANKOMSTER AT-forum En regional frivillig stämma hålls årligen under två dagar för alla AT-läkare i Västra Götalandsregionen med syfte att skapa nätverk och ge förutsättningar för AT-läkarens egna kompetensutvecklingen. Forumet arrangeras av AT-läkarna i någon av regionens förvaltningar och AT-läkarna i NU-sjukvården ges möjlighet att delta under sitt första AT-år AT-stämma Som AT-läkare i NU-sjukvården har man under sitt sista AT-år möjlighet att delta under AT-stämman i Stockholm. AT-resa AT-läkaren erbjuds under sitt sista AT-år att delta under en studieresa till ett europeiskt sjukhus. Syftet med resan är dels att ge en ökad inblick i andra sjukvårds- och utbildningssystem än det svenska, dels att erbjuda möjlighet att skapa nätverk för framtiden. AT-kansliet har huvudansvar för resan men samverkar med en organisationskommitté bestående av utsedda AT-läkare som planerar och organisera resan samt det vetenskapliga och sociala programmet. AT-råd AT-rådet är en referensgrupp för utbildningsfrågor. Rådets medlemmar utses av ATläkarna.

7 Fadderverksamhet Alla AT-läkare tilldelas en fadder när de påbörjar sin tjänstgöring. Faddrarna utgörs av mer seniora AT-läkare och verksamheten organiseras av AT-kansliet. FORMER FÖR BEDÖMNING Klinikstudierektor ansvarar för att underlag finns för verksamhetschefens bedömning av AT-läkarens kliniska placering. Verksamhetschef intygar i AT-boken och i samråd med klinikstudierektor att kraven i fastställd målbeskrivning uppfylls efter avslutad tjänstgöring. Kunskapstest kan förekomma. Vid tveksamhet rekommenderas att medsittning används som bedömningsinstrument. Vid fortsatt tveksamhet om godkännande inkopplas AT-chefen. AT-läkaren ansvarar själv för att AT-boken blir inlämnad för signering av verksamhetschefen. AT-chef undertecknar AT-boken då samtliga kliniska placeringar är godkända och samtliga utvärderingsenkäter är ifyllda. Under tjänstgöringen i allmänmedicin ska AT-läkaren tillsammans med vårdcentralchefen och huvudhandledaren förvissa sig om att de allmänna målbeskrivningarna (SOSFS 1999:5, kapitel 2) uppfylls. Medsittning Under placeringarna i psykiatri, invärtesmedicin, kirurgi eller ortopedi och allmänmedicin rekommenderas medsittning för att ge studierektor och handledare möjlighet att bedöma om målen i AT-läkarens utbildningsplan kan uppnås Under placeringen på invärtesmedicin ska en medsittning göras under tjänstgöringen på avdelningen för medicinsk äldrevård. Medsittningen utförs av läkare med specialistkompetens inom aktuell ämne och ersätter den muntliga delen av AT-provet. Frånvaro under AT AT är målstyrd och det är måluppfyllelsen som avgör om tjänstgöringen behöver förlängas vid längre frånvaro. Vid frånvaro ska diskussion om måluppfyllelse ske mellan verksamhetschef, AT-chef, klinikstudierektor och AT-läkare. Viss typ av frånvaro ger automatisk förlängning av placeringen. KVALITETSSÄKRING Utvärdering av AT-läkarens individuella utveckling En gång per kvartal hålls ett AT-kollegium då samtliga AT-läkares framåtskridande diskuteras tillsammans med AT-chef, AT-lärare och studierektorer. Åtgärdsprogram införs vid behov.

8 Efter detta vidtar utbildningsmötet då aktuella utbildningsfrågor diskuteras. Under denna del kan AT-läkarna själva närvara och delta i verksamhetsplaneringen. Utvärdering av klinisk placering Efter avslutad klinisk placering ska AT-läkaren besvara en webb-baserad enkät. Utvärderingen ingår som ett obligatoriskt moment i den kliniska placeringen och krävs för godkänd placering. AT-läraren ansvarar för att sammanställa och presentera utvärderingarna för klinikstudierektorerna samt att initiera och följa upp förbättringsarbete. Utöver detta diskuterar studierektorerna, AT-chefen, AT-läraren och AT-läkarna de kliniska placeringar en gång per kvartal Studierektorsmöten Studierektorerna träffas regelbundet för att diskutera utbildningssituationen på klinikerna. Utvärdering av utbildningsdagar utanför den klinikförlagda utbildningen Introduktionsvecka och AT-dagarna utvärderas genom en skriftlig enkät. AT-läraren ansvarar för sammanställning och återkoppling till berörda lärare för vidare förbättringsarbete. Avslutningssamtal Alla AT-läkare har under slutet av sin AT ett avslutningssamtal med AT-chefen. AT-kansliet, NU-sjukvården 30 maj 2014 Harriet Hogevik, AT-chef Charlotta Movitz, lärare

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT-UTBILDNING På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 80-100 AT-läkare. Tillsättning sker två gånger

Läs mer

Handledning av AT-läkare

Handledning av AT-läkare Handledning av AT-läkare Information till Kirurger och Urologer Saskia Schulze AT-studierektor Kirurgkliniken NU-Sjukvården Vad är AT? Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning

Läs mer

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 Sunderby sjukhus är ett länssjukhus med ett upptagningsområde som omfattar 250 000 personer. Årligen tillsätts 11 AT-block med uppstart två gånger per år.

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen 2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

S p e c i a l i s t k o l l e g i u m

S p e c i a l i s t k o l l e g i u m S p e c i a l i s t k o l l e g i u m Specialistkollegium hålles normalt en gång per år (om man har några ST-läkare att ta upp) och kan beröra en eller flera ST-läkare. Målet är att varje ST-läkare ska

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT

STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT Box 5610 Stockholm Tel 08-790 33 00 Fax 08-20 57 18 info@slf.se www.slf.se STÖD TILL DE AT- OCH ST-LÄKARE SOM

Läs mer

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Vårdcentralerna Bra Liv Landstinget i Jönköping Dorte Kjeldmand, studierektor, specialist i allmän medicin samt pedagogiskt ansvarig Nässjö Utbildningscentrum

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Kärnsjukuset Skövde S P U R - I N S P E K T I O N. Sammanfattande bedömning ST-SPUR inspektion KSS(Skövde/Skaraborg 15-16/3 2012) 2012-06-07

Kärnsjukuset Skövde S P U R - I N S P E K T I O N. Sammanfattande bedömning ST-SPUR inspektion KSS(Skövde/Skaraborg 15-16/3 2012) 2012-06-07 S P U R - I N S P E K T I O N Kärnsjukuset Skövde 2012-06-07 Annette Bruchfeld och Niklas von Schmalensee Sammanfattande bedömning ST-SPUR inspektion KSS(Skövde/Skaraborg 15-16/3 2012) Verksamheten: Det

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 120326 Närvarande: Elina Sarasalo Raffaella Björck Maria Markhed Maria Wagner Jonas Borgman Karin Grönwall Lena Svartvik

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Ett förslag på förtydligande av studierektorsuppdraget 2006 Sveriges läkarförbund Svenska Läkaresällskapet INNEHÅLL Förord...2 Om läkares vidareutbildning...4

Läs mer

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Ett förslag på förtydligande av studierektorsuppdraget 2006 Sveriges läkarförbund Svenska Läkaresällskapet INNEHÅLL Förord...2 Om läkares vidareutbildning...4

Läs mer

Revisionsrapport AT/ST-utbildningen Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport AT/ST-utbildningen Landstinget Gävleborg Revisionsrapport AT/ST-utbildningen September 2013 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag 2 1.2 Uppdrag och

Läs mer

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Av Medicine Studerandes Förbund Stockholm 30 oktober 2011 Medicine Studerandes Förbund Stockholm - en del av Sveriges Läkarförbund www.msfstockholm.se

Läs mer

Undersökning: AT-enkät SUS 2014. Skapad av: Sven Karlander. Publicerad: 2014-01-15 13:54:17. Påbörjade undersökningar: 86.

Undersökning: AT-enkät SUS 2014. Skapad av: Sven Karlander. Publicerad: 2014-01-15 13:54:17. Påbörjade undersökningar: 86. Undersökning: AT-enkät SUS 2014. Skapad av: Sven Karlander Publicerad: 2014-01-15 13:54:17 Påbörjade undersökningar: 86 Avslutade: 80 1 TEXT / BILD INNEHÅLL N/A N/A N/A N/A 2 Jag är 1 1. Kvinna 47 55,95%

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Välkommen till din ST. på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Välkommen till din ST. på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till din ST på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset! Sjukhusets mål är att utifrån patientens behov erbjuda bästa möjliga vård. Verksamheten vilar

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Avtal för ersättning av ST-läkare

Avtal för ersättning av ST-läkare AVTAL 1(5) Vårdenhet Avtal för ersättning av ST-läkare Bakgrund Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till alla godkända vårdenheter att fullgöra hela eller

Läs mer

Fördjupad psykiatri- utbildning för AT-läkare Slutrapport 2014

Fördjupad psykiatri- utbildning för AT-läkare Slutrapport 2014 Fördjupad psykiatriutbildning för AT-läkare Slutrapport 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Alingsås Alingsås lasarett

Alingsås Alingsås lasarett 16 AT-guideN 17 Dagens Medicins AT guide 2015 Nu är det dags att söka Det finns flera hundra AT-block att söka på närmare 70 olika orter i landet. Vissa arbetsgivare lockar med höga löner för att konkurrera

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009 Extern granskning av ST Riktlinjer 2009 SPUR stiftelsen och SPUREX 2 Innehåll FÖRORD 3 DEL 1: EN UTVECKLING AV ST SPUR 4 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Målbeskrivningen 4 Implementering av de

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer