Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg."

Transkript

1 Äldrepsykiatri

2 Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrift och allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialisingstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrift och allmänna råd om de kunskap, färdighet och förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (Läkarnas specialisingstjänstgöring Målbeskrivningar). I målbeskrivningarna anges de kunskap, färdighet och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla und specialisingstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövgripande delmål (a och b) och specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialitet. Vad gäll rättsmedicin är de dock delvis annorlunda utformade. Delmålen b gäll inte för de bild- och funktionsmedicinska och laboratoriemedicinska specialitetna. De gäll inte hell för klinisk genetik, klinisk neurofysiologi, nuklearmedicin, socialmedicin och vårdhygien. Delmålet b5 gäll inte för arbets- och miljömedicin, arbetsmedicin och skolhälsovård (medicinska insats i elevhälsan). Delmålen c är specifika för respektive specialitet. I delmålen c används behärska för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskap, färdighet och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgift som förekomm inom det område som delmålet avs. Det kan t.ex. vara att läkaren fullständigt och självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisa, behandla och följa upp en patient och använda de teknik som är relevanta för området. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktivitet ska styrkas genom intyg. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

3 Följande utbildningsaktivitet ska ingå i specialisingstjänstgöringen när de anges i målbeskrivningen: klinisk tjänstgöring und handledning ST-läkarens yrkesutövning und eget ansvar och med stöd av auskultation (endast när intyg krävs) att direkt studa en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte kurs strukturad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål kvalitets- och utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför och som är en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete självständigt skriftligt arbete studie som genomförs und handledning i vilken ST-läkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem

4 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktärisas av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska ell kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäll såväl kognitiva nedsättningar vid demens och konfusion ell vid andra psykiska ell somatiska sjukdomar som affektiva sjukdomar, ångest, konfusion, psykos, kris, boendesjukdomar och psonlighetsstörningar m.m. Inom äldrepsykiatrin krävs större somatisk kompetens än inom allmänpsykiatrin eftsom psykiska och somatiska sjukdomstillstånd ofta förekomm samtidigt och intagar med varandra. Eftsom dessa tillstånd oftast innebär att patientna får nedsatt autonomi ställs höga krav på förmåga att göra etiska övväganden samt på juridiska kunskap. Behovet av äldrepsykiatrisk vård uppkomm framför allt när det biologiska åldrandet accelar och sjuklighet och kognitiva svårighet gör sig gällande. Äldrepsykiatrisk kompetens kan också behövas när yngre pson drabbas av kognitiva sjukdomar ell multisjuklighet. Kompetensområdet kännetecknas av ett tvärprofessionellt förhållningssätt där det krävs samordning av insats mellan olika vårdform och huvudmän. Detta förutsätt kännedom om hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt samt samarbete utanför den direkta hälso- och sjukvården. Äldrepsykiatri är en tilläggsspecialitet.

5 Kompetenskrav Delmål a och b Delmål a1 Medarbetarskap och ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna bidra till det kontinuliga lärandet på arbetsplatsen - kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam - kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupp - kunna samvka i individanpassade vårdprocess - kunna samvka med aktör utanför hälso- och sjukvården, t ex socialnämnd, vksamhet inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp

6 Delmål a2 Pedagogik - kunna presenta och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt, och med hjälp av olika kommunikationsteknik - kunna plana och genomföra undvisning und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs - kunna handleda och instrua medarbetare och student Undvisning und handledning Handledning und handledning Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Etik - uppvisa kunskap om medicinsketiska princip - kunna identifia och hanta värdekonflikt i det dagliga arbetet - uppvisa ett medicinsk-etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp

7 Delmål a4 Mångfald och jämlikhet - kunna bemöta människor med förståelse och respekt oboende av kön, könsövskridande identitet ell uttryck, etnisk tillhörighet, religion ell annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och åld - uppvisa medvetenhet om egna norm, värdingar och pspektiv i möten med patient och närstående und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a5 Vårdhygien och smittskydd - kunna genomföra arbetsuppgiftna på ett sådant sätt att vård-relatade infektion och smittspridning förebyggs und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana

8 Delmål a6 Systematiskt kvalitets- och patientsäkhetsarbete - kunna kritiskt granska den egna vksamheten och föreslå och initia förbättrande åtgärd, process och rutin för patientnytta und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Kvalitets- och utvecklingsarbete und handledning Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål a7 Medicinsk vetenskap - uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metod och etiska princip - kunna kritiskt granska och värda medicinsk vetenskaplig information - uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutin och arbetssätt i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Självständigt skriftligt arbete Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst

9 Delmål a8 Hälso- och sjukvårdens organisation - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och administration - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrsystem samt das betydelse för prioritingar och avvägningar i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Delmål a9 Lagar och andra föreskrift - uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrift som gäll för hälso- och sjukvården och dess psonal - kunna tillämpa lagar och andra föreskrift som gäll för den egna specialiteten und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs

10 Delmål b1 Kommunikation med patient och närstående - kunna anpassa sättet att kommunica utifrån patients och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga - kunna ge patient och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet - kunna stärka patientens förmåga att hanta en förändrad livssituation till följd av sjukdom ell funktionsnedsättning - kunna samråda med patient och närstående om patientens egenvård und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning

11 Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete - kunna ge patient råd om levnadsvanor i syfte att - förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en ell fla levnadsvanor - förbättra prognosen hos patient med sjukdom som grundar sig i en ell fla levnadsvanor und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål b3 Läkemedel - kunna anpassa läkemedels-behandlingen eft patientens åld, kön, njur- och levfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicining - kunna bedöma risk för intaktion och bivkningar vid läkemedelsbehandling - kunna samvka med andra aktör i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling - kunna kritiskt granska och värda information om läkemedel - uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekt av läkemedelsbehandling und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs

12 Delmål b4 Försäkringsmedicin - kunna tillämpa sjukskrivning som en del av behandlingen av den enskilda patienten - kunna samvka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktör inom och utanför hälso- och sjukvården Utbildningsaktivit et und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede - kunna identifia behov av palliativ vård i livets slutskede hos den enskilda patienten - kunna genomföra brytpunktssamtal med patient och närstående samt initia palliativ vård i livets slutskede - kunna tillämpa grundläggande princip för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov Utbildningsaktivit et und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Medsittning Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst

13 Delmål c Den specialistkomptenta läkaren ska ha kunskap om gontologi, åldrandets effekt på farmakokinetik och farmakodynamik, diffentialdiagnostik mellan intnmedicinska och neurologiska sjukdomar respektive psykiska sjukdomar, och de teoretiska grundna för olika psykologiska behandlingsmetod, i synnhet om behandlingsmetod som är lämpliga för äldre. Vidare ska den specialistkomptenta läkaren behärska handläggningen av alla vanliga psykiska sjukdomar hos äldre inklusive demenssjukdomar, samt övriga psykiska sjukdomar, elektrokonvulsiv behandling och psykofarmakologisk behandling, och samarbetet med kommunens äldreomsorg samt andra vårdgivare, och ha kunskap om resurs utanför den direkta hälso- och sjukvården för äldre psykiskt sjuka. kunna handlägga tillstånd som g centrala bröstsmärtor ell andnöd, särskilt kroniska besvär som är förknippade med starkt psykiskt lidande, alkohol- och läkemedelsboende hos äldre, samt ha kunskap om andra typ av substansboende, och psykiska symtom, samt lindra andra symtom hos palliativa patient. även kunna initialt handlägga övriga vanliga somatiska sjukdomar i åldrandet. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna bedöma lämpligheten av psykologisk behandlingsmetod för äldre patient, samt kunna handlägga äldre patient med psykologisk behandlingsmetod, känna till förutsättningar för vård inom angränsande specialitet och andra vårdform, samt kunna arbeta konsultativt, ha god förmåga att kommunica med pson med olika typ av kommunikationssvårighet, och ha en helhetssyn på den äldre människans behov. Eftsom äldrepsykiatriska patient i stor utsträckning har nedsatt autonomi ska den specialistkompetenta läkaren ha en mycket god förmåga att göra etiska övväganden. Den specialistkompetenta läkaren ska även kunna tillämpa lagar och andra föreskrift som gäll för myndighetsutövning inom kompetensområdet, samt sådana som gäll för vård och behandling av äldre, inklusive bedömning av testamentshabilitet och rättshandlingsförmåga.

14 Delmål c1 - ha kunskap inom gontologi för att kunna bedöma den åldrade människans kroppsliga och psykiska funktion, förändrade symtom och förändrade förutsättningar för prevention, diagnostik, behandling och rehabiliting - ha förmåga att med helhetssyn se den äldre människans behov utifrån funktionsnivå, samlad sjukdomsbörda, social situation och nätvk - känna till förutsättningarna för vård inom angränsande specialitet, andra vårdform, särskilda boenden, hemmet etc. - kunna handlägga sjukdomstillstånd hos äldre inom olika vårdform t.ex. som konsultläkare på andra klinik, i särskilda boenden, hemsjukvård m.m. und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c2 - behärska handläggningen av kognitiva nedsättningar vid demenssjukdom samt vid alkoholmissbruk, affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, nedsatt allmäntillstånd och andra tillstånd som allvarligt påvkar kognitionen und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi

15 Delmål c3 behärska handläggning av andra vanliga och viktiga psykiska sjukdomar (som affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, ångest, psonlighetsstörningar, krisreaktion m.m.) hos äldre i akut och kroniskt skede, även med hänsyn till nedsatt organfunktion, multisjuklighet och individuella behandlingsvinst und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c4 - kunna handlägga övriga psykiska sjukdomar hos äldre, (inklusive multisjuka patient) inklusive diffentialdiagnostik mellan somatiska och psykiska sjukdomar und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Teoretiska studi Delmål c5 - kunna handlägga tillstånd som g centrala bröstsmärtor ell andnöd, särskilt kroniska besvär i relation till psykiatrisk samsjuklighet - kunna initialt handlägga övriga, vanliga somatiska sjukdomar hos äldre und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs

16 Teoretiska studi

17 Delmål c6 - kunna handlägga alkoholboende och läkemedelsboende hos äldre, samt ha kunskap om andra typ av substansboende und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c7 - kunna handlägga psykiska symtom och lindra andra symtom hos palliativa patient und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c8 - ha kunskap om de teoretiska grundna för psykologiska behandlingsmetod som är lämpliga för äldre - kunna bedöma eventuell lämplig psykologisk metod för behandling av äldre - kunna handlägga äldre patient med psykologisk behandlingsmetod und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs

18

19 Delmål c9 - behärska ECTbehandling (elektrokonvulsiv behandling) - behärska psykofarmakologisk behandling hos äldre, även multisjuka med polyfarmaci - ha kunskap om åldrandets effekt på farmakokinetik och farmakodynamik vid läkemedelsbehandling und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c10 - behärska tillämpning av lagar och andra föreskrift som gäll för myndighetsutövning inom kompetensområdet, samt tillämpning av lagar och andra föreskrift som gäll för vård och behandling av äldre - ha kunskap om övriga lagar och andra föreskrift som är relevanta för äldrepsykiatrin samt ha kunskap om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgift - kunna handlägga bedömning av testamentshabilitet och rättshandlingsförmåga hos äldre und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Teoretiska studi

20 Delmål c11 - behärska samvkan med kommunens äldreomsorg och andra vårdgivare - ha kunskap om medicinska och sociala resurs utanför sjukvården som är viktiga för målgruppen, t.ex. kommunal och privat äldreomsorg, politisk organisation och samhällsplaning, övförmyndarnämndens arbete, polisens vksamhet, frivilligorganisation, religiösa samfund, begravningsvksamhet, familjättsjuridik, invandrarföreningar och apotek Auskultation und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c12 - kunna kommunica både med patient och närstående som själva kan uttrycka sina behov och med patient och närstående med betydande kommunikativa svårighet såsom vid nedsättningar av allmäntillstånd, syn, hörsel, ell afasi - kunna använda hjälpmedel för altnativ och komplettande kommunikation - kunna använda tolk för patient med kognitiva nedsättningar - kunna tala med en röst som är lätt att lyssna till och med ett uttal som är lätt att förstå und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana

21 Utbildningsstruktur Specialist i giatrik ell psykiatri kan ha mycket olika kunskap och farenhet boende på när och var de har specialistutbildat sig. Det bor bland annat på att innehållet i specialitetna psykiatri och giatrik skilj sig väsentligt i olika delar av landet, i synnhet beträffande ansvaret för demenssjukdomarna. För både ST-läkare med specialiteten psykiatri som bas och ST-läkare med specialiteten giatrik som bas Handläggning av kognitiva nedsättningar på grund av demens ell andra orsak är en av de viktigaste uppgiftna för en specialist i äldrepsykiatri. En betydande del av utbildningen i äldrepsykiatri bör därför ske på högspecialisad klinik för kognitiva sjukdomar. Denna kan höra hemma inom antingen psykiatri ell giatrik. Såväl läkare med bakgrund i psykiatri som giatrik torde dessutom behöva kompletta sina kunskap om boendesjukdomar hos äldre. Kompetens inom samvkan med kommunens äldreomsorg och andra vårdgivare samt kunskap om viktiga medicinska och sociala resurs utanför hälso- och sjukvården inhämtar ST-läkaren kontinuligt i det dagliga arbetet. Denna kompetens bör dock fördjupas genom auskultation på heltid und 2 3 veckor, där egna patient inte är inblandade. En del av auskultationen bör ST-läkaren göra inom en kommunal vksamhet, till exempel hos socialnämnd, äldrenämnd, övförmyndare, biståndshandläggare ell politik. Auskultation bör också ske hos till exempel Polisen, frivilligorganisation, religiösa samfund, begravningsvksamhet, familjättsjuridik, invandrarföreningar, apotek ell i privat äldreomsorg. Det kan också vara lämpligt att ST-läkaren får röst- och uttalsträning hos exempelvis en logoped ell logonom. För ST-läkare med specialiteten giatrik som bas Specialist i giatrik bör tjänstgöra vid en högspecialisad äldrepsykiatrisk enhet. En del av utbildningen kan genomföras inom allmänpsykiatrisk vksamhet. Det handlar om att lära sig det psykiatriska sjukdomspanoramat och ECT-behandling samt att kompletta kunskapen i psykofarmakologi och lära sig de lagar och andra föreskrift som är viktiga för psykiatrin, framför allt myndighetsutövningen. I specialisingstjänstgöringen i giatrik ingår inte psykotapiutbildning. Därför bör ST-läkaren läsa en kurs i psykologiska behandlingsmetod. Denna kurs bör fokusa på metod som är lämpliga för äldre. För ST-läkare med specialiteten psykiatri som bas Specialist i psykiatri bör kompletta sina somatiska kunskap till en nivå så att de kan arbeta som avdelningsläkare på en giatrisk avdelning. En längre tjänstgöring på en allmängiatrisk avdelning bör därför ingå i utbildningen. I samband med denna tjänstgöring bör ST-läkaren också fördjupa sina kunskap i gontologi. ST-läkare med specialistkompetens i psykiatri har i allmänhet, med undantag för kognitiva sjukdomar, hög kompetens beträffande psykiska sjukdomar, men behöv fördjupa kunskapna om dessa sjukdomar ur ett äldrepspektiv, helst vid en högspecialisad enhet. Utbildningen bör även innehålla en tids tjänstgöring på särskilt boende och vid en enhet för palliativ vård och träning i att arbeta konsultativt.

22 Den som är specialist i psykiatri behöv sannolikt kompletta sina farmakologiska kunskap, med fokus på äldre och polyfarmaci. Specialisten i psykiatri har farenhet av myndighetsutövning inom ramen för LPT, men kan behöva kompletta kunskapna i andra delar av juridiken, till exempel rättshandlingsförmåga, testamentshabilitet, god man och förvaltare m.m.

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

Endokrinologi och diabetologi

Endokrinologi och diabetologi Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Medicinska njursjukdomar

Medicinska njursjukdomar Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2015-02-13 Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST Målbeskrivningar Kort om utbildningsstöd Gemensam kunskapsbas Studierektorns

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Anestesi och intensivvård

Anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Hörsel- och balansrubbningar

Hörsel- och balansrubbningar Hörsel- och balansrubbningar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsallergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Hud- och könssjukdomar

Hud- och könssjukdomar Hud- och könssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

Klinisk bakteriologi och virologi

Klinisk bakteriologi och virologi Klinisk bakteriologi och virologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015 Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialisttjänstgöring

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8)

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer