ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-116

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män /2004(INL) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Antonyia Parvanova (PE v01-00) Med rekommendationer till kommissionen om bekämpning av våld mot kvinnor (2013/2004(INL)) (Initiativ artikel 42 i arbetsordningen) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_LegReport PE v /53 AM\ doc

3 1 Mikael Gustafsson Beaktandeled 2 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 19 och 23, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 19, 23, 24 och 25, 2 Antonyia Parvanova Beaktandeled 3 med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om kampen mot kvinnlig könsstympning inom EU 1, 1 EUT C 117 E, , s. 52. med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om kampen mot kvinnlig könsstympning inom EU 1 och av sin resolution av den 14 juni 2012 om avskaffande av kvinnlig könsstympning 1a, 1 EUT C 117 E, , s a Antagna texter, P7_TA(2012) Mikael Gustafsson Beaktandeled 5a (nytt) AM\ doc 3/53 PE v01-00

4 med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om prioriteringar och utkast till en ny ram för EU-politiken för att bekämpa våld mot kvinnor (2010/2209(INI)), 4 Antonyia Parvanova Beaktandeled 5a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om prioriteringar och utkast till en ny ram för EU-politiken för att bekämpa våld mot kvinnor 1b, 1b Antagna texter, P7_TA(2011) Antonyia Parvanova Beaktandeled 5b (nytt) med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om 57:e sessionen i FN:s kvinnokommission (CSW) om avskaffande och förebyggande av alla former av våld mot kvinnor och flickor 1c, PE v /53 AM\ doc

5 1c Antagna texter, P7_TA(2013) Antonyia Parvanova Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av kommissionens handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet (KOM(2010)0171), 7 Mikael Gustafsson Beaktandeled 13 med beaktande av föreskrifterna i FN:s rättsliga instrument om mänskliga rättigheter, framför allt de som handlar om kvinnors rättigheter, såsom FN-stadgan, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om bekämpande och avskaffande av människohandel och utnyttjande av andra vid prostitution, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och dess fakultativa protokoll, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, 1951 års med beaktande av föreskrifterna i FN:s rättsliga instrument om mänskliga rättigheter, framför allt de som handlar om kvinnors rättigheter, såsom FN-stadgan, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om bekämpande och avskaffande av människohandel och utnyttjande av andra vid prostitution, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och dess fakultativa protokoll, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, 1951 års AM\ doc 5/53 PE v01-00

6 flyktingkonvention och principen om non-refoulement, flyktingkonvention, principen om non-refoulement och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 8 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Beaktandeled 15 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 12 december 1997 om brottsförebyggande och straffrättsliga åtgärder för avskaffande av våld mot kvinnor (A/RES/52/86), av den 18 december 2002 om insatser för att avskaffa sådana brott mot kvinnor som förövas av hedersskäl (A/RES/57/179) och av den 22 december 2003 om avskaffande av våld mot kvinnor i hemmet (A/RES/58/147), med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 12 december 1997 om brottsförebyggande och straffrättsliga åtgärder för avskaffande av våld mot kvinnor (A/RES/52/86), av den 18 december 2002 om insatser för att avskaffa sådana brott mot kvinnor som förövas av hedersskäl (A/RES/57/179) och av den 22 december 2003 om avskaffande av våld mot kvinnor i hemmet (A/RES/58/147) samt FN:s generalförsamlings resolution av den 5 mars 2013 om utökning av de globala insatserna för att avskaffa kvinnlig könsstympning (A/RES/67/146), 9 Antonyia Parvanova Beaktandeled 18a (nytt) med beaktande av slutsatserna från 57:e sessionen i FN:s kvinnokommission om avskaffande och förebyggande av alla PE v /53 AM\ doc

7 former av våld mot kvinnor och flickor, 10 Silvia Costa Beaktandeled 18a (nytt) med beaktande av direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi, Or. it 11 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Beaktandeled 20a (nytt) med beaktande av den FN-rapport av den 16 maj 2012 som utarbetats av FN:s särskilda rapportör Rashida Manjoo om våldet mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser, 12 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Beaktandeled 20b (nytt) AM\ doc 7/53 PE v01-00

8 med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 11 oktober 2007 om mord på kvinnor i Mexiko och Centralamerika samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse (2007/2025(INI)), 13 Marusya Lyubcheva Skäl B B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. B. Könsrelaterat våld leder till att offren åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada, varaktig funktionsnedsättning eller ekonomisk förlust för offren och deras familjer. Or. bg 14 Angelika Werthmann Skäl B B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret, och i förlängningen samhället, åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. Or. de PE v /53 AM\ doc

9 15 Andrea Češková Skäl B B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. Detta kan i sin tur även leda till svårigheter i arbetslivet, vid sökandet efter anställning och vid deltagandet i social verksamhet. Or. cs 16 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Skäl B B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. B. Könsrelaterat våld kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. Könsrelaterat våld kan förekomma i såväl privata som offentliga miljöer. 17 Silvia Costa Skäl Ba (nytt) Ba. Det sker en ökning av olika slag av våld mot kvinnor som utövas av maken, AM\ doc 9/53 PE v01-00

10 partnern, exmaken eller expartnern, och i somliga länder har antalet offer och följdernas allvarlighet, även dödsfall, ökat betydligt. Or. it 18 Inês Cristina Zuber Skäl C C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, våld i hemmet, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, handel med kvinnor och barn i sexuella syften, utnyttjande i samband med prostitution, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott, könsrelaterad lönediskriminering, sexuella och andra trakasserier på arbetet, kränkning av arbetande kvinnors rätt till moderskapsförmåner, bruk av bilder som kränker kvinnors värdighet inom reklamen. Or. pt 19 Laurence J.A.J. Stassen Skäl C PE v /53 AM\ doc

11 C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott, som framför allt är vanligt inom muslimska samfund och i muslimska länder. Or. nl 20 Roberta Angelilli, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Matera Skäl C C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor och traditionell praxis som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. Or. it 21 Minodora Cliveti Skäl C AM\ doc 11/53 PE v01-00

12 C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, så kallade hedersbrott, prostitution och pornografi. Or. ro 22 Mikael Gustafsson Skäl C C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), prostitution, människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. 23 Lívia Járóka Skäl C C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av C. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av PE v /53 AM\ doc

13 diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga sedvänjor som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, tvångssterilisering och så kallade hedersbrott. 24 Marina Yannakoudakis Skäl Ca (nytt) Ca. Våld mot kvinnor och flickor omfattar en rad olika handlingar såsom våldtäkt, sexuellt tvång och sexuell förnedring, våld i hemmet, handel med kvinnor och flickor, våld mot kvinnor och flickor i konfliktsituationer, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, dödsfall relaterade till hemgift, hedersmord, könsmord samt alla former av tortyr, såsom avrättning genom stening. 25 Regina Bastos Skäl Ca (nytt) Ca. Nya former av våld har framträtt på senare tid genom den ökade användningen av sociala nätverk på AM\ doc 13/53 PE v01-00

14 internet. Or. pt 26 Marusya Lyubcheva Skäl D D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med stereotypa tankesätt och beteenden som leder till ojämlikhet mellan kvinnor och män. Or. bg 27 Laurence J.A.J. Stassen Skäl D D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och kan hänga samman med den ojämlika behandlingen av kvinnor och män, som framför allt är vanligt inom muslimska trossamfund och i muslimska länder. Or. nl PE v /53 AM\ doc

15 28 Marina Yannakoudakis Skäl D D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och kan hänga samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. 29 Roberta Angelilli, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Matera Skäl D D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle samt utgör det största hindret för att jämställdhet mellan könen ska uppnås. Or. it 30 Minodora Cliveti Skäl D AM\ doc 15/53 PE v01-00

16 D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle, samt med upprätthållandet av patriarkala värderingar, med könsstereotyper som att kvinnor ska ägna sig åt hemmet, och inte vara självständiga. Or. ro 31 Mojca Kleva Kekuš Skäl D D. Könsrelaterat våld omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. D. Könsrelaterat våld är kopplat till djupt rotade stereotyper och omfattar offer och förövare i alla åldrar och från alla utbildningsnivåer, inkomstskikt och samhällsklasser, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle. 32 Lívia Járóka Skäl Da (nytt) Da. Den extrema fattigdomen ökar risken för våld och andra former av utnyttjande som hindrar kvinnor från att delta fullt ut i alla områden av livet och hindrar PE v /53 AM\ doc

17 jämställdhet från att uppnås. 33 Minodora Cliveti Skäl Da (nytt) Da. Många av könsstereotyperna skapas i tidig ålder, såväl för pojkar som flickor. Or. ro 34 Laurence J.A.J. Stassen Skäl Da (nytt) Da. Könsrelaterat våld utgör ett strukturellt problem i muslimska trossamfund och i muslimska länder. Detta beror framför allt på att mannen inom islam har företräde framför kvinnan och på att islam legitimerar mäns våld mot kvinnor 4a. 4a Se koranen, sura 2:228 och sura 4: Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Roberta Angelilli, Barbara Matera Skäl Da (nytt) Or. nl AM\ doc 17/53 PE v01-00

18 Da. Funktionsnedsatta kvinnor är mer sårbara när det gäller våld i hemmet eftersom de är dubbelt diskriminerade på grund av sitt kön och sin funktionsnedsättning. Därför uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att skydda funktionsnedsatta kvinnor i EU. 36 Silvia Costa Skäl Da (nytt) Da. Olika former av diskriminering, sexuell exploatering, våld och hot mot ungdomar sker allt oftare via internet och sociala medier, också genom utpressning och hot och även tvång till olika slag av prostitution och/eller sexuellt våld. Or. it 37 Minodora Cliveti Skäl Db (nytt) Db. Dessa stereotyper upprätthålls och produceras av massmedia och internet, vilka bidrar till att skapa diskriminerande föreställningar. PE v /53 AM\ doc

19 Or. ro 38 Anna Hedh Skäl Ea (nytt) Ea. Våld i hemmet är en traumatisk upplevelse även för dem som inte direkt är utsatta. Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig löper stor risk att drabbas av emotionella problem och beteendeproblem, vilket går ut över deras välbefinnande och exempelvis skolprestationer. Barnen ska erkännas som brottsoffer och måste få hjälp att bearbeta händelserna, individuellt eller i grupp. Or. sv 39 Silvia Costa Skäl Ea (nytt) Ea. Man måste också ta hänsyn till barnen, som ofta är närvarande när våld utövas inom familjen eller släkten, och ge dem vård genom lämpliga psykologiska och sociala åtgärder. Or. it 40 Minodora Cliveti AM\ doc 19/53 PE v01-00

20 Skäl F F. Mäns våld mot kvinnor formar kvinnans roll i samhället deras hälsa, tillgång till sysselsättning och utbildning, deltagande i social och kulturell verksamhet, ekonomiska oberoende och delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser och i relationer med män. F. Mäns våld mot kvinnor formar kvinnans roll i samhället deras hälsa, tillgång till sysselsättning och utbildning, deltagande i social och kulturell verksamhet, ekonomiska oberoende och delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser, i relationer med män och när det gäller självkänsla. Or. ro 41 Roberta Angelilli, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Matera Skäl F F. Mäns våld mot kvinnor formar kvinnans roll i samhället deras hälsa, tillgång till sysselsättning och utbildning, deltagande i social och kulturell verksamhet, ekonomiska oberoende och delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser och i relationer med män. F. Mäns våld mot kvinnor formar kvinnans roll i samhället deras självbestämmande, deras hälsa, tillgång till sysselsättning och utbildning, deltagande i social och kulturell verksamhet, ekonomiska oberoende och delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser och i relationer med män. Or. it 42 Marusya Lyubcheva Skäl F F. Mäns våld mot kvinnor formar kvinnans roll i samhället deras hälsa, tillgång till sysselsättning och utbildning, F. Mäns våld mot kvinnor skapar förutsättningar för ändring av kvinnors status i samhället och begränsar deras PE v /53 AM\ doc

21 deltagande i social och kulturell verksamhet, ekonomiska oberoende och delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser och i relationer med män. tillgång till hälsovård, sysselsättning och utbildning, deltagande i social och kulturell verksamhet, ekonomiska oberoende och delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser och i relationer med män. Or. bg 43 Marusya Lyubcheva Skäl Fa (nytt) Fa. Det finns ett behov av utbildning, inbegripet i skolorna, som anknyter till spridningen av principerna om jämställdhet. Or. bg 44 Marusya Lyubcheva Skäl Fb (nytt) Fb. Våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld, utövas ofta i samband med organiserad handel med kvinnor och prostitution. Or. bg 45 Marusya Lyubcheva AM\ doc 21/53 PE v01-00

22 Skäl Fc (nytt) Fc. Våld mot kvinnor tar sig allt mer oacceptabla former och omfattar kvinnor i grupper där organiserad kvinnohandel syftar till sexuell exploatering. Or. bg 46 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Skäl G G. Våld mot kvinnor kan ge djupa psykiska sår, skador på kvinnors och flickors hälsa i stort, till exempel deras reproduktiva och sexuella hälsa, och leder i vissa fall till döden. G. Våld mot kvinnor kan ge djupa fysiska och psykiska sår, skador på kvinnors och flickors hälsa i stort, till exempel deras reproduktiva och sexuella hälsa, och leder i vissa fall till döden, så kallade kvinnomord. 47 Antonyia Parvanova Skäl G G. Våld mot kvinnor kan ge djupa psykiska sår, skador på kvinnors och flickors hälsa i stort, till exempel deras reproduktiva och sexuella hälsa, och leder i vissa fall till döden. G. Våld mot kvinnor kan ge djupa psykiska sår, skador på kvinnors och flickors hälsa i stort, till exempel deras reproduktiva och sexuella hälsa, och leder i vissa fall till döden (kvinnomord). PE v /53 AM\ doc

23 48 Antonyia Parvanova Skäl H H. I studier om könsrelaterat våld uppskattas det att mellan en femtedel och en fjärdedel av alla kvinnor i Europa har varit utsatta för fysiska våldshandlingar åtminstone en gång i vuxen ålder, och mer än en tiondel har drabbats av sexuellt våld med inslag av tvång. Forskningen visar också att 26 procent av barn och unga uppger att de har utsatts för fysiskt våld under sin uppväxt. H. I studier om våld mot kvinnor uppskattas det att mellan en femtedel och en fjärdedel av alla kvinnor i Europa har varit utsatta för fysiska våldshandlingar åtminstone en gång i vuxen ålder, och mer än en tiondel har drabbats av sexuellt våld med inslag av tvång 4b. 4b Europarådets arbetsgrupp för att bekämpa våld mot kvinnor, inklusive våld i hemmet (EG-TFV), Final Activity Report, september Iratxe García Pérez Skäl Ha (nytt) Ha. Det är nödvändigt att ta hänsyn till egenskaperna hos offer med särskilda behov, till exempel barn, funktionshindrade och äldre kvinnor, invandrarkvinnor, kvinnor tillhörande minoriteter och kvinnor med inga eller låga kvalifikationer. Or. es AM\ doc 23/53 PE v01-00

24 50 Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Roberta Angelilli, Barbara Matera Skäl Ha (nytt) Ha. Utbildning är en avgörande faktor i arbetet mot våld mot kvinnor och könsrelaterat våld i allmänhet eftersom det utvecklar ungdomars förmåga att behandla sin partner med respekt, oavsett kön. 51 Silvia Costa Skäl Ha (nytt) Ha. I vissa länder har statistiken visat att, även om det totala antalet mord inte har ökat, andelen mördade kvinnor bland det totala antalet mordoffer ökar, vilket bekräftar att våldet mot kvinnor har ökat. Or. it 52 Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Roberta Angelilli, Barbara Matera Skäl Hb (nytt) Hb. I den yngre generationen verkar de PE v /53 AM\ doc

25 sexistiska attityderna om könsroller bita sig fast. Yngre kvinnor som utsätts för våld skuldbeläggs och stigmatiseras ofta av andra kvinnor och övriga samhället. 53 Antonyia Parvanova Skäl Ia (nytt) Ia. Byrån för grundläggande rättigheter offentliggjorde i mars 2013 några preliminära resultat från sin europeiska undersökning om våld mot kvinnor som bland annat visade följande: Fyra av fem kvinnor kontaktade inte någon verksamhet, som hälsovård, socialtjänst eller brottsofferjour, när de hade utsatts för riktigt grovt våld av en annan person än sin partner. De kvinnor som sökte hjälp vände sig i första hand till sjukvården, vilket visar att det är viktigt att se till att sjukvårdspersonal kan hantera våldsoffers behov. Två av fem kvinnor kände inte till att det finns lagstiftning eller politiska initiativ för att skydda dem i händelse av våld i hemmet och hälften kände inte till att det finns förebyggande lagstiftning eller initiativ. 54 Mojca Kleva Kekuš Skäl Ja (nytt) AM\ doc 25/53 PE v01-00

26 Ja. Kunskapsökande och mobiliserande åtgärder, däribland genom medier och sociala medier, är ett viktigt inslag i en effektiv förebyggande strategi. 55 Antonyia Parvanova Skäl K K. Det går inte att utrota våldet mot kvinnor med en enda insats, men en kombination av infrastrukturella, rättsliga, framtvingande, utbildnings- och hälsomässiga åtgärder samt andra tjänsterelaterade åtgärder kan avsevärt minska våldet och dess konsekvenser. K. Det går inte att utrota våldet mot kvinnor med en enda insats, men en kombination av infrastrukturella, rättsliga, framtvingande, kulturella, utbildningsrelaterade, sociala och hälsomässiga åtgärder samt andra tjänsterelaterade åtgärder kan avsevärt minska våldet och dess konsekvenser. 56 Salvador Sedó i Alabart Skäl K K. Det går inte att utrota våldet mot kvinnor med en enda insats, men en kombination av infrastrukturella, rättsliga, framtvingande, utbildnings- och hälsomässiga åtgärder samt andra tjänsterelaterade åtgärder kan avsevärt minska våldet och dess konsekvenser. K. Det går inte att utrota våldet mot kvinnor med en enda insats, men en kombination av infrastrukturella, rättsliga, framtvingande, utbildnings- och hälsomässiga åtgärder och socialt kunskapsökande åtgärder samt andra tjänsterelaterade åtgärder kan avsevärt PE v /53 AM\ doc

27 minska våldet och dess konsekvenser. Or. es 57 Roberta Angelilli, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Matera Skäl Ka (nytt) Ka. De tre oskiljbara målen för kampen mot våldet mot kvinnor är förebyggande, skydd för och hjälp till offren och straffrättsliga åtgärder mot de ansvariga (gärningsmännen). De tre oskiljbara målen för kampen mot våldsbrott mot kvinnor är förebyggande av våld, skydd och stöd för offren och straffrättsliga åtgärder mot dem som förövar sådana våldsbrott. Or. it 58 Anna Hedh Skäl Ka (nytt) Ka. En viktig och verkningsfull instans är de ideella kvinnojourer som inrättats för att förebygga mäns våld mot kvinnor och stötta drabbade kvinnor och barn. Jourverksamheten kan bestå dels av en stärkande och stöttande del med kunskapsspridning och delande av erfarenheter, dels juridisk, praktisk och psykologisk hjälp. Kvinnojourerna behöver få tillräcklig finansiering av medlemsstaterna. AM\ doc 27/53 PE v01-00

28 Or. sv 59 Iratxe García Pérez Skäl L L. Kvinnors skydd mot manligt våld är inte detsamma inom EU på grund av att politiken och lagstiftningen skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna. L. Kvinnors skydd mot manligt våld är inte detsamma inom EU på grund av att politiken och lagstiftningen skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna, bland annat definitionen av könsrelaterade våldsbrott. Or. es 60 Mikael Gustafsson Skäl La (nytt) La. När man ska åtgärda de många olika former av diskriminering och våld som många kvinnor och flickor utsätts för är det absolut nödvändigt att kvinnors och flickors många olika egenskaper beaktas fullt ut, däribland faktorer som ras, etnicitet, religion eller trosuppfattning, hälsa, civilstånd, boende, invandrarstatus, ålder, funktionshinder, klass, sexuell läggning och könsidentitet. 61 Mojca Kleva Kekuš PE v /53 AM\ doc

29 Skäl Ma (nytt) Ma. Det råder brist på kvinnojourer där kvinnor kan leva ett självständigt liv utan att utsättas för våld samt få lämplig sjukvård, juridisk hjälp och psykologisk rådgivning och terapi. 62 Marusya Lyubcheva Skäl Ma (nytt) Ма. Kvinnor som har utsatts för våld behöver särskild sjukvård och psykologisk omvårdnad som även inriktas på följderna av oönskad graviditet och fall där familjen tar avstånd från kvinnan. Or. bg 63 Antonyia Parvanova Skäl N N. Kvinnor låter ofta bli att anmäla könsrelaterat våld, något som har sin grund i komplexa psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl av olika slag. Ibland saknar de också förtroende för polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och N. Kvinnor låter ofta bli att anmäla könsrelaterat våld, något som har sin grund i komplexa psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl av olika slag. Ibland saknar de också förtroende för polisens, rättsväsendets, socialtjänstens AM\ doc 29/53 PE v01-00

30 sjukvården. och sjukvårdens förmåga att verkligen hjälpa dem. 64 Minodora Cliveti Skäl N N. Kvinnor låter ofta bli att anmäla könsrelaterat våld, något som har sin grund i komplexa psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl av olika slag. Ibland saknar de också förtroende för polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och sjukvården. N. Kvinnor låter ofta bli att anmäla könsrelaterat våld, något som har sin grund i komplexa psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl av olika slag. Ibland saknar de också förtroende för polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och sjukvården, eftersom dessa myndigheter ofta betraktar denna typ av våld som ett familjeproblem som ska lösas där. Or. ro 65 Angelika Werthmann Skäl N N. Kvinnor låter ofta bli att anmäla könsrelaterat våld, något som har sin grund i komplexa psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl av olika slag. Ibland saknar de också förtroende för polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och sjukvården. N. Kvinnor låter mycket ofta bli att anmäla könsrelaterat våld, något som har sin grund i komplexa psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl av olika slag. Ibland saknar de också förtroende för polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och sjukvården. Or. de PE v /53 AM\ doc

31 66 Inês Cristina Zuber Skäl Na (nytt) Na. Papperslösa invandrarkvinnor är mer utsatta, och när dessa kvinnor faller offer för våld i hemmet kan de i många länder bara få stöd från den offentliga sjukvården. Or. pt 67 Roberta Angelilli, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Matera Skäl O O. Inom Europeiska unionen sker ingen regelbunden insamling av jämförbara uppgifter om olika former av våld mot kvinnor, och det blir därför svårt att bedöma hur omfattande detta problem verkligen är och att finna lämpliga lösningar på det. O. En insamling av jämförbara, fristående, kvalitativa, kvantitativa och regelbundet uppdaterade uppgifter är oumbärlig för att förstå den verkliga omfattningen av våld mot kvinnor och dess följder, och följaktligen för att kunna utveckla effektiva politiska synsätt, strategier och åtgärder. Or. it 68 Marina Yannakoudakis Skäl Q Q. Kvinnlig könsstympning erkänns Q. Kvinnlig könsstympning erkänns AM\ doc 31/53 PE v01-00

32 internationellt som en kränkning av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Detta ingrepp återspeglar en djupt rotad ojämlikhet mellan könen, utgör en extrem form av diskriminering av kvinnor, utförs nästan alltid på minderåriga och är en kränkning av barns rättigheter. internationellt som en kränkning av mänskliga rättigheter, en form av tortyr mot flickor och kvinnor och återspeglar en djupt rotad ojämlikhet mellan könen. Kvinnlig könsstympning utgör en extrem form av diskriminering av kvinnor, utförs nästan alltid på minderåriga och är en kränkning av barns rättigheter. 69 Minodora Cliveti Skäl Qa (nytt) Qa. Prostitution betraktas alltmer som en form av våld mot kvinnor, på grund av de effekter den har på personlighet, fysisk och mental hälsa och möjligheten att bli mamma, speciellt i situationer av tvångsprostitution och handel med kvinnor för prostitution. 70 Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Roberta Angelilli, Barbara Matera Skäl Qa (nytt) Or. ro Qa. Inom EU är det en illavarslande uppåtgående trend för hedersmord som oftast drabbar unga flickor. PE v /53 AM\ doc

33 71 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Skäl R R. Antagandet av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem visar på EU:s tydliga politiska vilja att prioritera frågan om kvinnors rättigheter och att vidta långsiktiga åtgärder på det området. Skillnaden mellan de interna och externa dimensionerna av politiken för mänskliga rättigheter visar ibland på en klyfta mellan retorik och praktisk handling. R. Antagandet av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem samt det särskilda kapitlet om kvinnors skydd mot könsrelaterat våld i EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter visar på EU:s tydliga politiska vilja att prioritera frågan om kvinnors rättigheter och att vidta långsiktiga åtgärder på det området. Skillnaden mellan de interna och externa dimensionerna av politiken för mänskliga rättigheter visar ibland på en klyfta mellan retorik och praktisk handling. 72 Marina Yannakoudakis Skäl R R. Antagandet av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem visar på EU:s tydliga politiska vilja att prioritera frågan om kvinnors rättigheter och att vidta långsiktiga åtgärder på det området. Skillnaden mellan de interna och externa dimensionerna av politiken för mänskliga rättigheter visar ibland på en klyfta mellan retorik och praktisk handling. R. Antagandet av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem visar på EU:s tydliga politiska vilja att prioritera frågan om kvinnors rättigheter och att vidta långsiktiga icke-bindande icke-lagstiftningsåtgärder på det området. Skillnaden mellan de interna och externa dimensionerna av politiken för mänskliga rättigheter visar ibland på en klyfta mellan retorik och praktisk handling. AM\ doc 33/53 PE v01-00

34 Motivering De enskilda medlemsstaterna har det övergripande ansvaret för sina egna rättssystem, som kan vara civil- eller straffrättsliga till sin karaktär, och de är därför bäst lämpade att initiera och genomföra politik och lagstiftning som ska bidra till att bekämpa våld mot kvinnor och flickor. 73 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Skäl S S. Enligt rapporter från Amnesty International drabbar kvinnlig könsstympning hundratusentals kvinnor och flickor i Europa. Skillnaderna mellan medlemsstaternas lagar har gett upphov till en gränsöverskridande könsstympningsturism inom EU. S. Enligt parlamentets betänkande (2008/2071(INI)) lever runt kvinnor och flickor i Europa med konsekvenserna av könsstympning. Skillnaderna mellan medlemsstater vad gäller förebyggande åtgärder mot könsstympning, skydd av offren samt åtal påverkar de gränsöverskridande aspekterna för hur detta utövas. 74 Marina Yannakoudakis Skäl Sa (nytt) Sa. EU måste fortsätta att tillsammans med tredjeländer arbeta för att utrota det våldsamma utövandet av kvinnlig könsstympning, och de medlemsstater och tredjeländer som har nationella lagar som förbjuder kvinnlig könsstympning måste se till att lagarna respekteras. PE v /53 AM\ doc

35 75 Mikael Gustafsson Punkt 1 1. Europaparlamentet begär att kommissionen före utgången av 2014 lägger fram, på grundval av artikel 84 av EUF-fördraget, ett förslag till rättsakt som fastställer åtgärder för att främja och stödja medlemsstaternas insatser inom arbetet att förebygga våld mot kvinnor i enlighet med de detaljerade rekommendationerna i bilagan till detta betänkande. 1. Europaparlamentet begär att kommissionen före utgången av 2014 lägger fram, på grundval av artikel 84 av EUF-fördraget, ett förslag till rättsakt som fastställer åtgärder för att främja och stödja medlemsstaternas insatser inom arbetet att förebygga våld mot kvinnor och flickor i enlighet med de detaljerade rekommendationerna i bilagan till detta betänkande. 76 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att juridiskt sett klassificera könsrelaterat våldsamt dödande av kvinnor som kvinnomord samt att utarbeta en rättslig ram för att utrota detta. 77 Marina Yannakoudakis AM\ doc 35/53 PE v01-00

36 Punkt 2 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag till förordning om europeisk statistik. Detta förslag bör vara inriktat på våldsbrott och bör även omfatta ett konsekvent system för att samla in statistik om könsrelaterat våld i medlemsstaterna. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in europeisk statistik där detta är praktiskt och ekonomiskt genomförbart. Denna statistik bör vara inriktad på våldsbrott och bör även omfatta ett konsekvent system för att samla in statistik om könsrelaterat våld i medlemsstaterna. 78 Angelika Werthmann Punkt 2 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag till förordning om europeisk statistik. Detta förslag bör vara inriktat på våldsbrott och bör även omfatta ett konsekvent system för att samla in statistik om könsrelaterat våld i medlemsstaterna. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag till förordning om europeisk statistik. Detta förslag bör vara inriktat på alla former av våldsbrott som riktas mot kvinnor och bör även omfatta ett konsekvent system för att samla in statistik om könsrelaterat våld i medlemsstaterna. Or. de 79 Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Roberta Angelilli, Barbara Matera Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet uppmanar PE v /53 AM\ doc

37 kommissionen att agera kraftfullare mot industrin som uppfattar unga flickor och kvinnor som sexobjekt och som utlöser en ökad sexhandel med unga flickor inom EU i synnerhet och våld mot kvinnor i allmänhet. 80 Marina Yannakoudakis Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet välkomnar att parlamentet den 12 december 2012 förkastade kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om europeisk statistik om trygghet mot brott. Som alternativ till detta rekommenderar parlamentet, i de fall då detta är praktiskt och ekonomiskt genomförbart, att statistik om våld mot kvinnor samlas in i medlemsstaterna eftersom rådet i sina slutsatser i december 2012 efterlyste en förbättrad insamling och spridning av jämförbara, tillförlitliga och regelbundet uppdaterade uppgifter som rör alla former av våld mot kvinnor på både nationell nivå och EU-nivå. 1a Antagna texter, P7_TA(2012)0494. Motivering Även om det kan konstateras att statistik ibland kan fylla en uppskattad funktion, är det viktigt att beakta mervärdet med detta förslag. I dessa tider av åtstramningar och budgetrestriktioner har det inte tydligt kunnat styrkas att det är befogat med en budget på 12 miljoner euro med tanke på de grundläggande frågorna kring undersökningsmetodiken. AM\ doc 37/53 PE v01-00

38 Undersökningar om brottsoffer utgör en alltför subjektiv grund för att denna undersökning ska ha ett verkligt mervärde. 81 Marina Yannakoudakis Punkt 3 3. Europaparlamentet ber rådet att aktivera övergångsklausulen genom att fatta ett enhälligt beslut där könsrelaterat våld (inklusive kvinnlig könsstympning) identifieras som ett av de områden av brottlighet som tas upp i artikel 83.1 i EUF-fördraget. utgår Motivering De enskilda medlemsstaterna har det övergripande ansvaret för sina egna rättssystem, som kan vara civil- eller straffrättsliga till sin karaktär, och de är därför bäst lämpade att initiera och genomföra politik och lagstiftning som ska bidra till att bekämpa våld mot kvinnor och flickor. 82 Mikael Gustafsson Punkt 3 3. Europaparlamentet ber rådet att aktivera övergångsklausulen genom att fatta ett enhälligt beslut där könsrelaterat våld (inklusive kvinnlig könsstympning) identifieras som ett av de områden av brottslighet som tas upp i artikel 83.1 i EUF-fördraget. 3. Europaparlamentet ber rådet att aktivera övergångsklausulen genom att fatta ett enhälligt beslut där våld mot kvinnor och flickor (och andra former av könsrelaterat våld) identifieras som ett av de områden av brottslighet som tas upp i artikel 83.1 i EUF-fördraget. PE v /53 AM\ doc

39 83 Minodora Cliveti Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bland formerna av våld mot kvinnor erkänna prostitution och extrem pornografi. Or. ro 84 Marina Yannakoudakis Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet välkomnar kampen mot alla former av våld mot kvinnor och flickor och konstaterar att medlemsstaterna måste fortsätta samarbeta med varandra för att utrota våldet genom att utbyta bästa praxis, samla och utbyta information samt öka kunskapen. Parlamentet inser att de enskilda medlemsstaterna har det övergripande ansvaret för sina egna rättssystem och därför är bäst lämpade att initiera och genomföra politik och lagstiftning som ska bidra till att bekämpa våld mot kvinnor och flickor. 85 Mikael Gustafsson AM\ doc 39/53 PE v01-00

40 Punkt 4 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nationella ratifikationer och inleda EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor, när det har bedömt konsekvenserna och mervärdet av en sådan anslutning. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nationella ratifikationer och inleda EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor. 86 Antonyia Parvanova Punkt 4 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nationella ratifikationer och inleda EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor, när det har bedömt konsekvenserna och mervärdet av en sådan anslutning. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nationella ratifikationer och inleda EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor, när det har bedömt konsekvenserna och mervärdet av detta. 87 Marina Yannakoudakis Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet motsätter sig att EU utvecklar några ytterligare bindande PE v /53 AM\ doc

41 Motivering rättsliga instrument inom det här området och välkomnar kommissionens kommentarer nyligen om att den inte har för avsikt att utarbeta någon ytterligare EU-lagstiftning för att bekämpa våld mot kvinnor, eftersom det redan finns lagstiftning på det här området genom EU:s offerpaket. Kommissionsledamot Reding har vid ett flertal tillfällen försäkrat att efter antagandet av offerpaketet har kommissionen varken några planer eller önskemål i fråga om ytterligare EU-lagstiftning för att bekämpa våldet mot kvinnor eller flickor. 88 Minodora Cliveti Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt ratificera Istanbulkonventionen, ett av de mer komplexa internationella instrumenten för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet. 89 Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Roberta Angelilli, Barbara Matera Punkt 4a (ny) Or. ro 4a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa hedersmord genom att tillhandahålla utbildning och kvinnojourer för tänkbara offer samt att AM\ doc 41/53 PE v01-00

42 få igång informationskampanjer om de extrema kränkningar av mänskliga rättigheter och de många tragiska dödsfall som orsakas av hedersmord. 90 Marina Yannakoudakis Punkt 4b (ny) Motivering 4b. Europaparlamentet välkomnar att många medlemsstater har undertecknat Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor eller har uttryckt ett intresse för att ratificera denna konvention samt inser att det, i enlighet med vad som angavs av Europaparlamentets rättstjänst den 8 april 2013, inte finns någon EU-rättslig grund för ett lagstiftningsinitiativ från EU för att bekämpa våld mot kvinnor. Enligt det konfidentiella dokumentet med bilaga från Europaparlamentets rättstjänst (SJ-0169/13, AC/PS/amb, D(2013)15326). 91 Marina Yannakoudakis Punkt 5 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en PE v /53 AM\ doc

43 EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. icke-bindande EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor som inte avser lagstiftning. Motivering De enskilda medlemsstaterna har det övergripande ansvaret för sina egna rättssystem, som kan vara civil- eller straffrättsliga till sin karaktär, och de är därför bäst lämpade att initiera och genomföra politik och lagstiftning som ska bidra till att bekämpa våld mot kvinnor och flickor. 92 Angelika Werthmann Punkt 5 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. Denna kan och ska sedan genomföras i alla medlemsstater. Or. de 93 Mikael Gustafsson Punkt 5 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor. AM\ doc 43/53 PE v01-00

44 94 Iratxe García Pérez Punkt 5 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor, som tar hänsyn till egenskaperna hos offer med särskilda behov, till exempel barn, funktionshindrade och äldre kvinnor, invandrarkvinnor, kvinnor tillhörande minoriteter och kvinnor med inga eller låga kvalifikationer. Or. es 95 Anna Hedh Punkt 5 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor, som baseras på utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och som beaktar våldets alla konsekvenser, däribland barn som bevittnat våld. Or. sv 96 Andrea Češková PE v /53 AM\ doc

45 Punkt 5 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. 5. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram en EU-omfattande strategi och en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor, med straffrättsliga instrument för bekämpning av våld mot kvinnor. Or. cs 97 Mojca Kleva Kekuš Punkt 5a (ny) 5a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja samarbete mellan medlemsstaterna och ideella och andra organisationer för kvinnor i syfte att utarbeta och genomföra en effektiv strategi för att avskaffa våld mot kvinnor. 98 Marusya Lyubcheva Punkt 5a (ny) 5а. Europaparlamentet kräver att Europeiska jämställdhetsinstitutet deltar mer aktivt genom studier och analyser för att bedöma den faktiska situationen i AM\ doc 45/53 PE v01-00

46 fråga om våld mot kvinnor inom EU. Or. bg 99 Regina Bastos Punkt 5a (ny) 5a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja jämställdhet mellan kvinnor och män från tidig ålder, för att få till stånd en attitydförändring och kämpa mot stereotyper. Or. pt 100 Regina Bastos Punkt 5b (ny) 5b. Europaparlamentet ber medlemsstaterna och berörda parter att, i samarbete med kommissionen, bidra till att sprida information om unionens program och de möjligheter till finansiering som dessa erbjuder inom ramen för kampen mot våld mot kvinnor. Or. pt 101 Marina Yannakoudakis Punkt 6 PE v /53 AM\ doc

47 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att inrätta ett europeiskt observatorium om våld mot kvinnor på grundval av befintliga institutionella strukturer (Europeiska jämställdhetsinstitutet). 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inrätta ett europeiskt observatorium om våld mot kvinnor med hjälp av befintliga ekonomiska resurser och de institutionella strukturer som redan finns på EU-nivå. 102 Andrea Češková Punkt 6 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att inrätta ett europeiskt observatorium om våld mot kvinnor på grundval av befintliga institutionella strukturer (Europeiska jämställdhetsinstitutet). 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att ge Europeiska jämställdhetsinstitutet utökade befogenheter för EU-omfattande övervakning av våld mot kvinnor på grundval av befintliga institutionella strukturer. Or. cs 103 Angelika Werthmann Punkt 6 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att inrätta ett europeiskt observatorium om våld mot kvinnor på grundval av befintliga institutionella strukturer (Europeiska jämställdhetsinstitutet). 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att inrätta ett neutralt europeiskt observatorium om våld mot kvinnor på grundval av befintliga institutionella strukturer (Europeiska jämställdhetsinstitutet). AM\ doc 47/53 PE v01-00

48 Or. de 104 Mikael Gustafsson Punkt 6 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att inrätta ett europeiskt observatorium om våld mot kvinnor på grundval av befintliga institutionella strukturer (Europeiska jämställdhetsinstitutet). 6. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta de första stegen mot att inrätta ett europeiskt observatorium om våld mot kvinnor och flickor på grundval av befintliga institutionella strukturer (Europeiska jämställdhetsinstitutet). 105 Raül Romeva i Rueda, Nicole Kiil-Nielsen Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att få ett stopp på straffriheten för kvinnomord och varje annan form av våld mot kvinnor genom att ge kvinnor bättre tillgång till rättslig prövning, upphöra med att ge förövarna straffrihet, samla in uppdelade uppgifter samt stödja nationell kapacitet och hjälp. 106 Mikael Gustafsson PE v /53 AM\ doc