a. Lessigianismen menar att vi nu går mot allt mer omfattande kontroll av Internet. Samtidigt är de empiriska indikationerna inte självklara.

Transkript

1 Föredrag Högerteknologerna Går det att reglera Internet? a. Det finns flera möjliga svar på den frågan. i. Ja! Internet förutsätter en reglering på flera plan överenskommelser om protokoll, teknik och informationsstandarder. Egentligen går det inte att tänka sig Internet utan regler. ii. Nej! Internet är en gigantisk och fantastisk anarki. Här kan vi citera John Perry Barlows credo i cyberrymdens självständighetsförklaring: Governments of the Industrial World, you weary giants of flesh and steel, I come from Cyberspace, the new home of Mind. On behalf of the future, I ask you of the past to leave us alone. You are not welcome among us. You have no sovereignty where we gather. Barlow fortsätter och påstår: Your legal concepts of property, expression, identity, movement, and context do not apply to us. They are all based on matter, and there is no matter here. iii. Ja! Staten behöver inte lagstifta om Internet det räcker med att den bygger om Internet, bygger in kontrollen i tekniken. Vi ser det dagligen i kopieringsskydd, integritetsstärkande teknik (PETS) och olika typer av filter. Regleringen kan byggas in. Code is law som Lawrence Lessig säger. Moses och broarna. 2. Ungefär där står vi idag. Vi har lämnat vad som brukar kallas den naiva libertarianska eran och istället övergått till att oroa oss för inbyggda kontroller av Internet. Men det är något som inte stämmer. a. Lessigianismen menar att vi nu går mot allt mer omfattande kontroll av Internet. Samtidigt är de empiriska indikationerna inte självklara. i. Piratkopieringen online ett av de första områdena som Lessig förutsåg skulle kväsas har fortsattt att växa. Idag har mer än 200

2 miljoner laddat ned Kazaa, och runt 80 procent av trafiken i bredbanden är fildelning. Om staten nu kan bygga in kontroll i systemen varför gör den då inte det? 25 procent av USA:s exportintäkter kommer från immaterialrättigheter. Om man kunde skulle man nog bygga in skydd! b. Ingenstans i sin epokgörande bok om den nya kontrollen berättar Lessig hur den nya tekniken reglerar. Han snuddar vid ämnet, diskuterar runt det och använder en okaraktäristiskt klumpig liknelse med cigarretters utformning för att försöka visa att ett föremåls design påverkar dess användning. c. Dessutom undviker Lessig noga frågan om vad som händer om två konkurrerande teknologier lanseras på Internet: en som möjliggör enkel piratmusikdistribution mp3 till exempel och en som möjliggör kopieringsskydd (CD-skydd till exempel). Vad avgör vilken av dessa tekniker som reglerar användarna? Lessig har inget svar på den frågan heller. d. Dessa tre luckor - att Lessig inte kan förklara hur tekniken kontrollerar, och att vi faktiskt inte tycks se en direkt ökad kontroll idag och att Lessig inte kan förklara vad som avgör vilken teknik som reglerar i konkurrensfallet antyder att det är något fel med Lessigs argument. Vi står kanske inte alls inför ett kontrollsamhälle där det är möjligt att reglera Internet. 3. Låt oss återvända till Barlow en stund. Barlow hävdar i sin självständighetsförklaring att skillnaden mellan cyberrymden och den vanliga världen är att det inte finns materia i cybervärlden. Lessig, och flera andra, kritiserar helt riktigt Barlow på denna punkt och förklarar att cybervärlden alltid är rotad i och beroende av den materiella världen. a. Men om vi lämnar Barlows argument och ser till hans tes: att cyberrymden är annorlunda än den vanliga världen på ett eller flera avgörande sätt som gör att det är svårt att reglera cyberrymden, kan vi då finna något fog för Barlows argumentationslinje? i. En uppenbar skillnad mellan den vanliga världen och cyberrymden framträder i Lessigs arbete: Lessig menar att mycket av de regler som

3 styr användarna i cyberrymden kommer från tekniken. Lessig hävdar ju att Code is law. ii. Visserligen kan man argumentera för att vi se liknande fenomen i den verkliga världen ibland också ta till exempel det klassiska exemplet med en liten gräsplätt framför ett universitetsbibliotek. Vi kan studera detta exempel som ett hypotetiskt exempel på teknikreglering. 1. För det första hoppades den som byggde universitetet att studenterna skulle gå runt gräsplätten. När det blev uppenbart att studenterna korsade gräsmattan gav man upp denna förhoppning och började titta på olika tekniska lösningar på problemet. 2. Först sattes en skylt upp, som helt enkelt löd Förbjudet att beträda gräsmattan. Ingen brydde sig om skylten. 3. Därefter sattes en ny skylt upp som löd Förbjudet att beträda gräset vid vite av 500 kronor. Studenterna upptäckte snart att det inte vart en regel som sanktionerades, och fortsatte att korsa över gräset. 4. Ett litet staket sattes upp. Studenterna klev över det. 5. Ett högre staket med vassa piggar sattes upp. Situationen löstes. 6. Är inte detta ett exempel på teknikreglering i verkliga världen? Vad är det som är så annorlunda i cyberrymden när det gäller teknikreglering där? 4. För att besvara denna fråga måste vi fråga oss hur teknik reglerar i cyberrymden. Det finns åtminstone två olika synsätt som kan användas för att förstå teknikreglering. a. För det första kan vi säga att teknik reglerar genom att förändra kostnader.

4 i. Två exempel klargör detta. 1. Om det är gratis att kopiera med full kvalitet och dessutom gratis att distribuera musik och den förväntade straffkostnaden är låg/icke-existerande så följer därav att musik kommer att kopieras i rikliga mängder på Internet. 2. Om det är gratis att skicka bedrägliga erbjudanden, och endast en liten andel av de som får meddelandet blir lurade och betalar någon summa, så kommer spam att fortsätta att finnas. Den som spammar är rationell. b. För det andra kan vi säga att teknik reglerar genom att förändra betydelser. När ny teknik introduceras i existerande sociala mönster kommer en hel del ord att få nya betydelser. Ta musikfiler. Vi talar fortfarande om att kopiera musik, men vilken mening har egentligen original/kopia idag? Borde vi inte tala om att klona musik istället? När vi beskriver det vi gör med musikfiler som kopiering har vi förändrat betydelsen av ordet kopiering och ny teknik förändrar olika rättsliga språkspel på det här sättet hela tiden. i. Två exempel kan klargöra detta. 1. Vi talar om att de nya lokaliseringsteknologierna kan vara integritetskränkande. Men sedan när är vår position en del av den personliga integriteten? Jo sedan dess att det blev tekniskt möjligt att bestämma och lagra den! Tekniken har därmed förändrat betydelsen av ordet personlig integritet genom att inkludera positionen i den privata sfär som skall skyddas. 2. Idag använder vi cachning i stor utsträckning för att underlätta för webbanvändare. Om vi bestämmer oss för att cachning är samma sak som att kopiera, så har vi förändrat kopieringsbegreppet ytterligare och gjort det möjligt för datorer att kopiera för andra datorer något som knappast det ursprungliga kopieringsbegreppet var tänkt att täcka in. Förändringen i betydelse gör att cachningen plötsligt måste

5 täckas in av och behandlas av upphovsrättslagen vilket har en reglerande effekt. 5. Sammanfattningsvis alltså: teknik regler åtminstone genom kostnadsstrukturer och genom betydelseförändringar. Men det finns en annan viktig iakttagelse att göra här. a. I fallet med gräsplätten såg vi att tekniken skylten och staketet användes direkt för att försöka förhindra att folk gick över gräsplätten. b. I de olika fallen med teknikreglering i cyberrymden ser vi tydligt att de reglerande effkterna upplösningen av den personliga integriteten och nedmonteringen av upphovsrätten är indirekta bieffekter av att Internets arkitektur designats på ett bestämt sätt. c. Om vi vill uttrycka oss med Barlow kunde vi säga att det ligger i Internets natur i Internetarkitekturens natur att montera ned den personliga integriteten och upplösa upphovsrätten. 6. Det här är också förklaringen till varför olika tekniska lösningar på rättsliga problem misslyckas. a. Digital Rights Management-technologies måste verka mot hela Internets kostnadssänkande natur. De måste faktiskt försämra Internet för att vara effektiva, eftersom de måste hindra Internet från att erbjuda snabb, effektiv och närmast kostnadsfri kopiering och distribution. b. Privacy Enhancing Technologies måste verka mot Internets avslöjande natur. Nätet är byggt för att lämna elektroniska spår av olika slag. Identiteten är det primära inte anonymiteten på Internet. c. Filterteknik måste verka mot Internets öppna natur, och av det skälet ser vi spamfiltren kämpa hårt mot spammet och det är en kamp som de kanske vinner, för i detta enda fall finns ett tekniskt incitament att begränsa spammet. Spam är nämligen brus i kommunikationsprocessen. Och att säkra signaler från brus har Internetarkitekterna varit ganska duktiga på ett längre tag.

6 7. Nu har vi kommit fram till ett fjärde svar på frågan om det går att reglera Internet. De första tre svaren var: a. Ja. Det är en nödvändighet för att nätet skall existera på ett plan. b. Nej! Internet är anarkistiskt! c. Ja! Man kan bygga in kontrollen i systemen, och strunta i att försöka reglera med lagar. d. Vårt fjärde svar blir nu: i. Internet regleras av tekniken, precis som Lessig påstår. Men därav följer inte att någon enskild kan regler med tekniken. Teknikregleringen på Internet teknikens reglerande effekt är nämligen alltid indirekt. e. Nu kan vi också besvara frågan om vilka teknologier som reglerar: i. De som är naturliga delar av Internet och djupt inbäddade i Internets sociala praxis. f. Och vi har ett svar på frågan om vad som händer när två olika reglerande tekniker möts. Vårt svar här blir att indirekt reglering reglering som endast är en bieffekt av ett arkitekturellt val som grundas på enkelhet, öppenhet eller effektivitet alltid slår ut direkt reglering där tekniken används för att uppnå reglerande effekter. i. Direkt reglering är alltid lokal, indirekt reglering global. ii. Direkt reglering kostar extra, indirekt reglering är en del av användningen av Internet. 8. När det gäller Internet har vi alltså kommit till ett stadium där vi alla lyder under en ovillig lagstiftare som endast i förbigående råkar ha reglerande effekter på vår vardag. Kontroll mardrömmen är avvärjd tills vidare, och vi måste nu vänja oss vid denna nya regulator absconditus, vars reglering präglas av a. Designhänsyn snarare än demokratihänsyn

7 b. Effektivitet snarare än egalitarianism c. Enkelhet snarare än equitas d. Globala regler snarare än lokala lagar 9. I grunden innebär detta en upplösning av vår vanliga lagstiftares maktutrymme, och en återintroduktion av Barlows cyberrymd: Men där Barlow fortfarande lider av vanföreställningen att vi har ett faktiskt inflytande över denna sköna nya värld: We will create a civilization of the Mind in Cyberspace. May it be more humane and fair than the world your governments have made before Vet vi att cyberrymdens civilisation är den oavsiktliga konsekvensen av ett antal teknologers designbeslut. 10. Välkomna till er värld!