Minnesanteckningar institutionsrådet Datum: Tid: kl Plats: B4 437

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Minnesanteckningar institutionsrådet Datum: Tid: kl Plats: B4 437 Närvarande: Frånvarande: Cecilia Wallerstedt, Annika Bergviken Rensfeldt, Louise Peterson, Anna Vento, Pia Williams, Nils Hammarén, Janna Meyer-Beining, Oskar Lindwall, Anne Bivall Johan Thörnblad, Mai Foureaux 1. Hållbarhetsmärkning och hållbarhetsprofilering av Förskollärarprogrammet Jonna Larsson och Elisabeth Mellgren är inbjudna till institutionsrådet för att presentera det pågående hållbarhetsarbetet inom Förskollärarprogrammet. Jonna Larsson har gjort en genomlysning av hållbarbarhetsarbetet med fokus på operationalisering av kursmål, och för att undersöka om det går att hållbarhetsmärka hela programmet och ge det en hållbarhetsprofil. Arbetet grundar sig bl.a. på den rapport som Monika Haraldsson Sträng skrev 2014 om hållbarhetsmärkning av kurserna inom Förskollärarprogrammet, samt på den självvärdering som skrevs i samband med UKÄ:s granskning av hållbarhetsarbetet Resultatet av genomlysningen visar att 16 av 29 kurser är hållbarhetsrelaterade och att 4 kurser är hållbarhetsfokuserade. De allra flesta kurserna är kopplade till GU:s hållbarhetsmål 5 och 6. Syftet med genomlysningen har varit att få fram ett nuläge och se vilka styrkor och svagheter som finns inom programmet när det gäller hållbarhetsfrågor. Generella förslag till åtgärder är att se över mål 6, samordna kursplanerna i linje med Agenda 2030, öka studentmedvetenheten samt ta fram en väl förankrad aktivitetslista för miljöfrågor. Programspecifika förslag är att ha en obligatorisk kurs som innehåller hållbarhetsfrågor under termin 7, erbjuda kompetensutveckling inom området, stärka de globala aspekterna samt använda miljösymbolen på dokument som riktar sig till studenter.

2 Elisabeth Mellgren är programledare i Förskollärarprogrammets programråd och har tagit upp frågan om hållbarhetsprofilering i programrådet där de andra ledamöterna var positiva till en sådan profilering. Hållbarhetsfrågan ligger i vårt samhällsuppdrag och en hållbarhetsprofil skulle kunna ha positiv inverkan på söktrycket till vårt förskollärarprogram. Ärendet kommer att tas upp på nästa möte i BUGA med förhoppning om att en revidering av utbildningsplanen kan vara klar till hösten 2019 då den nya läroplanen ska gälla för förskolan. IR diskuterar frågan med utgångspunkt från tre frågor: 1. Vad kan programmet göra för att tillvarata ämnet? Är enda möjligheten att göra en obligatorisk kurs (LÖFA60) eller finns det andra alternativ? 2. Finns det forskningsförankring? Vi måste visa att vi har en stark forskning inom det här området och problematisera kring hållbarhetsfrågan inom forskningen. 3. Har vi rätt kompetens inom institutionen så att vi klarar av en hållbarhetsprofil? Mycket kunskap inom området finns men den är inte synliggjord och det diskuteras om det går att ordna en PIL-kurs där hållbarhetsfrågorna lyfts och där även professionskompetens kan ingå. 2. Information från prefekterna Annika Bergviken Rensfeldt: Till följd av ett kraftigt minskat söktryck har ett flertal åtgärder satts in för att få fler studenter att söka Förskollärarprogrammet. Programmet är öppet för sen ansökning, vykort har skickats till ungdomar som gått ut Barn- och fritidsprogrammet i närregionen, information har spridits på sociala medier, till olika samhällsinstanser och på mässor runt om i landet. Spridning av möjligheten till sen anmälan har även gått via GR Branschråd Förskola till regionens verksamhetschefer och förskolechefer bl a via deras nyhetsbrev. Det gäller att vara kreativ nu och hitta olika lösningar för att öka studentantalet. Idéer som diskuteras är att öppna lärcentrum i andra städer, erbjuda sommarkurser och erbjuda LÖFA-kurserna som fristående. Minskat antal studenter medför minskade kursbudgetar vilket innebär att vi måste försöka hitta arbetsbesparande åtgärder inom utbildningen och diskutera vilka rutiner som kan tas bort. En sådan kan vara att endast skriva en kursrapport per år istället för efter varje kurs. Inom övriga program pågår utvecklingsarbete med reviderad utbildningsplan för Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap, ökad arbetslivsanknytning inom Masterprogrammet IT och lärande samt reviderad utbildningsplan inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Programrådet för Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap har ordnat ett öppet möte där revideringen av masterprogrammet ska diskuteras. Förhoppningen är att många medarbetare deltar i mötet. 2 (5)

3 Oskar Lindwall: Självvärderingen som gjorts inom forskningsutvärderingen RED19 lämnades in i förra veckan. Institutionens profil har ändrats sedan förra utvärderingen RED10 då vi har haft en stor pensionsavgång och nu har många yngre forskare. Internationalisering är en fråga som vi bör arbeta mer med. En gemensam panel för IPKL, IPS och IDPP ska fortsätta arbetet med forskningsutvärderingen. Självvärderingen ska tillgängliggöras för medarbetarna genom en länk från prefektens blogg. Cecilia Wallerstedt: Utbildningsvetenskapliga fakultetens prefekter och dekan ska möta universitetsledningen i en dialog där vi har möjlighet att föra fram frågor som är viktiga för oss. Förra årets möte medförde att vi fick gehör för frågan om låga forskningsanslag och vi fick då 6 extra miljoner till fakulteten. Årets tema är Mot bättre utbildning. Det är SOL (Samordningsnämnden för lärarutbildning) som ytterst styr lärarutbildningen men trots att Utbildningsvetenskapliga fakulteten har överlägset mest lärarutbildning (med kvalitetsansvar) så har vi bara en röst i nämnden. IPKL:s professor Jonas Ivarsson är nyvald lärarrepresentant i universitetsstyrelsen. 3. Information från studentkåren Ingen representant är utsedd. 4. Information från doktoranderna Det är positivt att så många nya doktorander har antagits på IPKL under hösten. 5. Information från ledamöterna En diskussion har uppkommit efter sista IPKL-mötet där frågan om docenters forskningstid togs upp. Docenterna har 20% forskning i tjänsten som finansieras av fakultetsanslaget och för att spara pengar kan ett alternativ vara att sänka forskningstiden till 10%. Detta är dock tid som genererar mycket forskning så konsekvenserna måste diskuteras vidare innan förändringar görs. Diskussionen förs även på fakultetsnivå. En fråga är hur riskanalysarbetet som inleddes på förra IPKL-mötet kopplas till arbetsmiljöenkäten och hur det pågående arbetsmiljöarbetet ser ut. Kristin Martinsson kommer att sammanställa och skicka ut de underlag som kom in från de olika grupperna på IPKL-mötet. Arbetsmiljögruppen kommer att redovisa vad de arbetar med på något IPKL-möte framöver. Det önskas besked om hur Canvas kommer att implementeras och hur studierektorsfrågan för Förskollärarprogrammet ska lösas. Vad gäller studierektorsfrågan så har en intern intresseanmälan skickats ut för ett uppdrag som 3 (5)

4 studierektor på 40%. Även en intresseanmälan för uppdrag som projektledare för Förskollärarprogrammets inriktning för yrkesverksamma har gått ut. Det upplevs problematiskt att schemaläggningen måste göras om när kursbudgeten justeras. Fluktuationerna i söktryck är besvärliga och innebär att vi inte förrän när terminsstarten närmar sig ser hur många studenter som kommer. Under 2013 hade Förskollärarprogrammet 545 hst medan det under 2016 var 1282 hst och under 2019 beräknas det bli 1083 hst. När antalet studenter sjunker behöver anpassningar av kursbudgetarna göras. Kanske har vi haft väl höga antagningstal men vi har haft ett hårt tryck på oss att göra mer utbildning. Även den humanistiska fakulteten är hårt drabbad av lägre söktryck till utbildningarna. 6. Budgetarbete och ekonomi Basen minskar men stödkostnaderna är desamma vilket innebär att OH-påläggen blir högre på utbildningen. Påläggen inom forskningen har gått ner en procent. Prognosen är att vi kommer att behöva betala tillbaka ca 5 miljoner kr på grund av lägre studentantal. Med tidigare underskott på 10 miljoner kr blir det totalt ca 15 miljoner kr i underskott. De främsta orsakerna till det låga söktrycket är högkonjunkturen och demografin inom den möjliga studentgruppen. Budgetdialoger förs nu på krisnivå och flera aktiviteter görs på fakulteten för att försöka räta upp situationen. 7. Handläggningsordning för datahanteringsplan för forskningsprojekt, inklusive doktorandprojekt Det har länge funnits behov av en handläggningsordning för hur data i ett forskningsprojekt ska hanteras. Det är viktigt av varje enskild forskare reflekterar över etiska frågor, lagringsfrågor och praktiska frågor i forskningen i samband med nya datainsamlingar. Formellt ligger ansvaret för datahanteringen i doktorandprojekt hos handledaren och dokumentet ska göras tillsammans mellan handledare och doktorand. Tanken är att en datahanteringsplan upprättas innan datainsamlingen i ett forskningsprojekt eller doktorandprojekt påbörjas. Planen granskas sedan av viceprefekterna för forskning och forskarutbildning. Handläggningsordningen är tänkt att gälla från årsskiftet. Frågan om hur forskningsdata ska lagras och destrueras kommer att tas upp på nästa docent- och professorsmöte. 8. Personal och rekrytering Lektorstjänsten med finansiering från Segerstedtsinstitutets har varit uppe på Lärarförslagsnämnden och i MBL. Sakkunniggranskning pågår av tjänsten som universitetslektor med inriktning mot fritidshem. 4 (5)

5 9. Kursplaner Två nya kursplaner presenteras för IR: - LÖFÖ38, Lek, lärande och omsorg för förskollärare 1 och 2, 15 hp, är en ny kurs inom Förskollärarprogrammets inriktning för yrkesverksamma som innebär en hopslagning av lekkurs 1 och 2 i ordinarie program. - PDA666, Lärares digitala världar, 7,5 hp, är en fristående kurs som ska starta i mars Synpunkter på kursplanerna kan skickas till Annika Bergviken Rensfeldt. Vid anteckningarna, Anne Bivall 5 (5)