Handlingsplan för förorenade områden i Eskilstuna kommun

Transkript

1 Handlingsplan för förorenade områden i Eskilstuna kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Läsanvisningar Denna handlingsplan kan läsas på många olika sätt beroende på syfte. Kärnan i handlingsplanen är aktivitetslistan (tabell 2:1). Vilken innehåller de aktiviteter som behöver genomföras för att nå kommunens mål. För att läsa mer om bakgrunden och de mål som kommunen har för förorenade områden är det kapitel 2 som är relevant. Planen innehåller också några fördjupningsdelar för den som vill läsa mer och dessa är: Introduktion av förorenade områden finns i kapitel 3 Beskrivning av efterbehandlingsläget i Eskilstuna med kartbilder finns i kapitel 4 Strategin för hur arbetet kan genomföras finns i kapitel 6 Process och organisationsbeskrivning i kapitel 7 Hur arbetet har fungerat hittills beskrivs i kapitel 8 Kommunens industrihistoria sammanfattas i kapitel 9 Planen innehåller tre bilagor, den första är de riktlinjerna för hur schaktarbeten i kommunens regi ska gå till, den andra är informationsblad om hur schaktmassor får hanteras och den tredje beskriver metodiken för att inventera och riskklassificera förorenade områden och den nationella databas som finns för arbetet med förorenade områden. Efter läsanvisningarna finns en ordlista som förklarar de flesta fackuttrycken som används i handlingsplanen. 2

3 Ordlista EBH EBH-stödet Eskilstunakartan Förorenade områden FO Gjutsand Huvudman Markundersökning MIFO Miljökvalitetsmål Miljöbalken Klorerade lösningsmedel Objekt Regionala programmet Riskbedömning Riskklass Riskvärdering Sanering, Avhjälpande åtgärd, Efterbehandling Tillsynsmyndighet Verksamhetsutövare Efterbehandling Efterbehandlingsstödet är en nationell databas för arbetet med förorenade områden Kommunens karttjänst som innehåller geografisk information om bl.a. förorenade områden, vattenskyddsområden, planer m.m. Mark, vatten eller byggnad som är förorenad och utgör risk för människors hälsa eller miljön Avfall från gjuterier som ofta innehåller tungmetaller Verksamhetsutövare för efterbehandlingsprojekt som finansieras med statligt bidrag Provtagning av mark och grundvatten med avseende på föroreningar Metod för inventering av förorenade områden I Sverige finns 16 av regeringen antagna nationella mål. Exempel på dessa är giftfri miljö, god bebyggd miljö osv. Samlad svensk lagstiftning för miljöområdet Lösningsmedel med klor. Kommer ofta från triavfettning inom industrin eller från kemtvätt. En redovisning som landets länsstyrelser lämnar årligen över hur arbetet med förorenade områden går och är en uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Bedömning av riskerna för hälsa och miljö med en förorening En metod att ange hur stor risk ett förorenat område kan innebära för miljön och hälsan. Anges i 1-4, där 1 utgörs störst risk. Jämförelse mellan olika åtgärdsalternativ utifrån tekniska möjligheter, kostnader, tidsaspekter mm. Undersökning och åtgärd som minskar risken för människors hälsa och miljön Den myndighet som utövar tillsyn enligt miljöbalken över förorenade områden. Ofta kommunens miljönämnd men det kan också vara länsstyrelsen eller Generalläkaren. Den som enligt miljöbalken har ansvar när en åtgärd, t.ex. schaktningsarbete utförs eller den som bedriver en verksamhet som påverkar miljön eller människors hälsa. 3

4 Handlingsplanen för förorenade områden har utarbetats på initiativ av, kommunledningskontoret (KLK) miljö- och samhällsbyggnad. Arbetet har koordinerats av en ledningsgrupp bestående av Lars-Erik Dahlin projektansvarig och sammankallande (KLK), Per Idesten, KLK, Magdalena Lindfeldt, Stadsbyggnadsförvaltningen (SBF), Ulf Lindstrand, Miljöoch räddningstjänstförvaltningen (MOR). En särskild arbetsgrupp tillsatts bestående av Jaroslaw Bartosiak, SBF, planavdelningen, Ida Brännäng, SBF, kart- och GIS enheten, John Christian Pedersen, KLK, mark- och fastighetsenheten, Anette Larsson, SBF, byggavdelningen och Maria Winge/Ylva Jonasson, MOR, miljökontoret. Karin Samuelsson MoR, miljökontoret har varit projektsekreterare och sammankallande i arbetsgruppen samt utgjort länk mellan styrgrupp och arbetsgrupp. 4

5 Innehåll Sammanfattning Bakgrund, uppdrag och metod Kommunens mål och uppföljning Lokala mål för efterbehandlingsarbetet Uppföljning och redovisning Introduktion Förorenade områden Ansvar och finansiering Miljömålsarbetet Beskrivning av efterbehandlingsläget i Eskilstuna Deponier Inventering av pågående verksamheter Jämförelse med andra kommuner Föroreningar Kommunal planering Detalj- och översiktsplanering Vattenplan Naturvårdsplan Strategi för arbetet med förorenade områden Uppdatering av EBH-stödet Kriterier för prioritering Kartor Organisation och processer Miljö- och samhällsbyggnadsprocessen Roller och ansvar Arbetet i kommunen hittills Tillsyn förorenade områden Industrihistoria Källor Bilaga Bilaga Bilaga

6 Sammanfattning Eskilstuna har en lång industritradition som bidragit till kommunens utveckling, idag ser vi baksidan av industriutvecklingen med förorenade områden som följd. Deponering av avfall och utfyllnad med förorenade massor har skett under lång tid och dessa områden kan idag innebära problem som vi måste hantera. Föreliggande handlingsplan har tagits fram i syfte att vara ett vägledande dokument i kommunens hantering av arbetet med förorenade områden. Handlingsplanen innehåller mål för arbetet, en strategi för hur arbetet ska genomföras och en aktivitetslista som syftar till att få fram en prioriteringsordning för i vilken ordning som områden behöver åtgärdas. Som stöd i arbetet kommer analyser i GIS att göras och presentationer ske i kartform. Aktivitetslistan är kärnan i handlingsplanen och innehåller det som behöver genomföras för att nå det kommunala målet att Eskilstuna 2020 är så fri från skadliga ämnen och metaller att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas. Uppgifter om förorenade områden finns samlade i en nationell databas som kallas efterbehandlingsstödet (EBH-stödet). För Eskilstunas del saknas uppgifter från många undersökningar och saneringsåtgärder i databasen. Dessa uppgifter finns i miljökontorets arkiv. Första aktiviteten i handlingsplanen är att EBH-stödet ska uppdateras med dessa uppgifter. Över 600 förorenade och potentiellt förorenade områden finns registrerade i efterbehandlingsstödet (EBH-stödet) för Eskilstuna. Drygt 80 av dessa har fått riskklass 1 eller 2, vilket innebär att de är prioriterade att arbeta vidare med enligt Länsstyrelsen i Södermanlands regionala miljökvalitetsmål. Förutom den naturvetenskapliga bedömningen av risker för miljön och människors hälsa har kommunen valt att även använda kriterierna hållbar stadsutveckling, ansvar och kommunala planer för att få fram en prioriteringslista över i vilken ordning de förorenade områdena ska åtgärdas. I denna handlingsplan föreslås för det fortsatta arbetet att en koncernövergripende strategisk ledningsgrupp permanentas under kommunledningskontoret och att förstärkta personalresurser tillförs kontoret för att leda det arbetet. 6

7 1 Bakgrund, uppdrag och metod Eskilstuna kommuns tidigare handlingsplan för förorenade områden (FO-plan) avseende har av olika skäl bara i vissa delar blivit genomförd varför en revidering/omarbetning av befintlig handlingsplan ansetts nödvändig, rationellt och enkelt. Tidigare prioriteringar i den gamla handlingsplanen över områden som bedömts vara i behov av efterbehandling måste ses över. Det är även angeläget att kommunen tar fram en strategi optimerar möjligheter att ta del av befintliga statliga medel för utredning och sanering av förorenade områden. Planen för har dock varit grunden till den nya handlingsplanen och utgångsläget är kommunens mål och EBH-stödet. Kommunledningskontoret initierade arbetet med revidering av FO-planen och en strategisk ledningsgrupp och arbetsgrupp med kompetenser från närmast berörda kommunala förvaltningar. Energi & Miljö AB har parallellt med revideringsarbetet haft uppdrag om kartläggning, klassificering av nedlagda deponier inom kommunen. EBH-stödet är i dagsläget (november 2011) inte uppdaterat, utan innehåller nästan bara uppgifter från länsstyrelsens inventeringar enligt MIFO-metoden. Databasen behöver uppdateras med de undersökningar och saneringar som genomförts som finns samlade i miljökontorets arkiv. För att ta fram en prioriteringslista över i vilken ordning kommunen bör arbeta med de olika områdena bör även andra kriterier än de naturvetenskapliga vägas in. Därför har specifika kriterier för Eskilstuna kommun tagits fram i denna plan. Dessa kriterier är stadsutvecklingsperspektiv, ansvarsfrågan, vattenskyddsområden och andra planers inverkan. Dessa kriterier kan sedan sammanvägas med listan ur EBH-stödet och ge en prioriteringslista som talar om i vilken ordning områdena bör åtgärdas. För arbetet med efterbehandling i kommunen har delmål tagits fram och till dessa har en aktivitetslista kopplats. Varje aktivitet är tidsatts och en ansvarig har pekats ut. För att kunna göra övergripande bedömningar och skapa underlag för prioriteringar presenteras och bearbetas data från EBH-stödet och Eskilstunakartan i GIS (Geografiskt Informations System). Med hjälp av GIS har lokalisering av föroreningar analyserats i förhållande till andra tillgängliga data vilket gett en bättre överblick och möjlighet att koncentrera resurser och prioritera arbetet för de platser där risken för skada på människa och miljön är som mest uppenbar. All data som presenteras i denna plan, om förorenade områden och dessas lokalisering, är hämtad ur EBH-stödet som det såg ut i maj Databasen var då inte uppdaterad med uppgifter om undersökningar och saneringar som gjorts i kommunen de senaste åren. 7

8 2 Kommunens mål och uppföljning 2.1 Lokala mål för efterbehandlingsarbetet År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats i eller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas. (Från Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljöoch folkhälsomål, antaget av kommunfullmäktige 24 oktober 2002) Delmål För att konkretisera och göra målet mätbart har följande delmål utarbetats: Uppdatering av databasen EBH-stödet över förorenade områden inom Eskilstuna kommun ) inklusive riskklassning finns framtagen år Områden som i översiktsplan är viktiga ur stadsutvecklingsperspektiv är åtgärdade år 2020 Ansvarsfrågan för objekt med riskklass 1 och 2 är utredd år 2015 Statligt bidrag används för efterbehandlingsåtgärder löpande, från och med år 2012 En prioriteringslista över förorenade områden utifrån kommunens kriterier (inkl. nedlagda deponier utan kommunalt ansvar) finns Arbetet utifrån handlingsplanen för förorenade områden sker löpande, arbetet följs upp och aktivitetslistan revideras årligen och planens aktualitet ses över en gång per mandatperiod från och med år Åtgärder för att nå målen Utifrån delmålen har aktiviteter listats, se tabell 2:1, och varje aktivitet har tidsatts och en ansvarig har utsetts. Aktivitetslistan är kärnan i handlingsplanen och innehåller det som behöver genomföras för att nå de kommunala målen inom området. 8

9 Tabell 2:1 Mål och åtgärd aktivitetslista för kommunens arbete med förorenade områden Mål Åtgärd Ansvarig 1 Klart Finansiering/ Resurs En uppdaterad lista över kommunens förorenade områden (EBH-stödet) med riskklasser finns klar. Uppdatera EBH-stödet genom att leta fram markundersökningar och slutrapporter hos miljökontoret och skicka till länsstyrelsen för införande i databasen. Sparas digitalt i miljökontorets ärendehanteringssystem. Riskklassen uppdateras också. MRN Inom ram MRN En första prioriteringslista över förorenade områden (inkl. nedlagda deponier utan kommunalt ansvar) finns klar. Ansvarsfrågan för objekt i riskklass 1 (7 st.) är utredd. Ansvarsfrågan för riskklass 2 objekt (cirka 75 st.) är utredd Statligt bidrag nyttjas aktivt för efterbehandlingsåtgärder. (undersökningar och sanering) Områden som i översiktsplan är viktiga ur stadsutvecklingsperspekti v är åtgärdade Nedlagda deponier med kommunalt ansvar har vid behov åtgärdats. (Övriga objekt finnas med i prioriteringslistan) Slutmål 2020 Arbete med utsortering och prioritering av förorenade områden utifrån kommunens kriterier bland förorenade objekt (utifrån EBH-stödet) Ansvarsutredningar genomförs.. Arbete med bidragsansökningar Projektledning Se prioriteringslistan ovan! Inventering av risker Utredning av ansvar Saneringsåtgärder inleds KS KS genom strategisk ledningsgrupp MRN/ KS 2012 Inom ram MRN. KS ansvarar för att adekvat miljöjuridisk kompetens tillförs KS Start 2012 KS genom särskilt anslag för projektledning och specialkompetens KS KS genom strategisk ledningsgrupp KS/ EEM KS ansvarar för att relevanta budgetmedel finns anslagna. GIS-baserat verktyg används aktivt i FOarbetet. Utvecklingsarbete inleds Kartor uppdateras halvårsvis. GIS-baserade indikatorer utarbetas som visar hur FO arbetet fortskrider. SBN/MRN KS 2013 Inom ram SBN KS ansvarar bevakning behov av extraordinära utvecklingsanslag. 1 Kommunstyrelsen KS, Miljö-och räddningstjänstnämnden MRN, Stadsbyggnadsnämnden, SBN, Eskilstuna Energi & Miljö AB EEM. 9

10 2.2 Uppföljning och redovisning De mål som fastställts av kommunfullmäktige i denna plan samt de projekt som beslutats ska löpande följas upp i kommunstyrelsens miljöutskott (som inrättas hösten 2011) och utfallet årligen redovisas i kommunens miljöbokslut. Den strategiska ledningsgruppen innehåller representanter från kommunledningskontoret, stadsbyggnadsförvaltningen och miljö- och räddningstjänstförvaltningen. Eventuell revidering av handlingsplanen beslutas av kommunfullmäktige. 3 Introduktion 3.1 Förorenade områden Förorenade områden definieras i miljöbalken som en miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten eller en byggnad eller anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Orsaken till föroreningar är ofta historisk och finns främst på platser där industriverksamhet legat vilket inneburit att kemikalier läckt till mark och vatten, det kan också vara platser där avfall från hushåll eller industri tidigare lagts upp utan tillräckligt skydd mot omgivningen. Förorenade områden är ett komplext arbetsområde som involverar många olika aktörer och kompetenser. Inom kommunen påverkas t.ex. planeringen och stadsutvecklingen och vid markarbeten kan föroreningar påträffas. Kommunen bedriver också miljötillsyn över förorenade områden. 3.2 Ansvar och finansiering Miljöbalken trädde i kraft 1999 och då skapades ett eget kapitel för förorenade områden, i och med det tog tillsynsarbetet fart. I kapitel 10, som rör förorenade områden, definieras ett förorenat område som förorening av markområde, grundvattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I första hand är det den eller de verksamhetsutövare som efter år 1969 orsakat en föroreningsskada, som ska bekosta att undersökningar och åtgärder genomförs. Enligt domar från miljööverdomstolen förs ansvaret för efterbehandling över när en verksamhet tas över och ansvaret följer med när bolag slås ihop eller tas över av ett annat bolag. En fastighetsägare kan bli verksamhetsutövare av miljöfarlig verksamhet vid så kallade förvaringsfall, t.ex. när avfall förvaras på en fastighet och förvaringen av avfallet innebär risk för människors hälsa eller miljön. I andra hand är det fastighetsägaren som förvärvat fastigheten efter år 1998 som ska bekosta avhjälpandeåtgärder. Ansvarsutredningar som initieras av kommunledningskontoret eller miljö- och räddningstjänstnämnden bör finansieras med särskilda anslag från kommunstyrelsen. Vid exploatering av en förorenad fastighet är det exploatören som ska stå för kostnader för undersökning och åtgärder för att exempelvis bygga bostäder. Vid ändrad markanvändning på en fastighet är det den som tillexempel ändrar ett industriområde till bostadsområde som är 10

11 verksamhetsutövare och ska bekosta undersökningar och åtgärder för att nå ner till acceptabla föroreningshalter för den nya markanvändningen. I vissa fall finns det möjlighet att söka statligt bidrag från Naturvårdsverket för att finansiera undersökningar och åtgärder. Förutsättningarna är att området kan innebär stora risker för miljön och människors hälsa, att det inte finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare att kräva ansvar ifrån och att det inte heller finns något exploateringsintresse i området. Det krävs att kommunen är huvudman för projektet. Tabell 3:1 Förenklad bild över ansvar för efterbehandling av förorenade områden Ansvarig Årtal Första hand Verksamhetsutövare Bedrivit verksamhet efter 30 juni 1969 Andra hand Fastighetsägare Förvärvat fastighet från 31 december Miljömålsarbetet Ytterligare ett bevis på hur viktigt samhället anser att arbetet med förorenade områden är att det finns ett nationellt miljökvalitetsmål, antaget av regeringen, som syftar till att skapa en giftfri miljö i Sverige. Inom detta mål finns delmål som speciellt rör förorenade områden: Delmål 6: Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Delmål 7: Åtgärder ska under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Delmålen stämmer överens med de regionala miljömålen. Naturvårdsverkets tolkning av begreppet prioriterade förorenade områden är objekt med riskklass 1 däremot anser Länsstyrelsen i Södermanlands län att det är riskklass 1 och 2 objekt som är prioriterade. I Eskilstuna kommun finns inget område med akuta risker som avses i delmål 6. Av prioriterade områden som avses i delmål 7 finns det 83 stycken inom kommunen. 4 Beskrivning av efterbehandlingsläget i Eskilstuna 4.1 Efterbehandlingsläget i Eskilstuna I EBH-stödet finns för närvarande, maj 2011, 636 objekt registrerade för Eskilstuna kommun. Av dessa är 252 riskklassade och av de oklassade objekten antas majoriteten ha riskklass 3 eller 4. Riskklassfördelningen framgår av figur 4:1. Objektens lokalisering i kommunen framgår av kartor i figurerna 4:2 och 4:3. 11

12 Förorenade områden Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Ej klassade Figur 4:1 Förorenade områden i Eskilstuna som är registrerade i EBH-stödet (maj 2011) och fördelningen mellan riskklasserna. 7 objekt har riskklass 1, 76 objekt har riskklass 2, 106 objekt har riskklass 3, 63 objekt har riskklass 4 och 384 objekt har inte klassats än. Figur 4:2 Geografisk placering i Eskilstuna kommun av förorenade områden registrerade i EBH-stödet (maj 2011) 12

13 Figur 4:3 Geografiska placering av förorenade områden i tätorten Eskilstuna registrerade i EBH-stödet (maj 2011) Bilden av Eskilstuna som metallindustristad bekräftas i en jämförelse av antalet objekt i EBHstödet inom respektive bransch. 25 % av objekten återfinns inom branschen verkstadsindustri, 14 % inom ytbehandling av metaller och 5 % inom gjuterier. Tillsammans utgör dessa nästan hälften av det totala antalet objekt. Bland andra stora grupper kan nämnas bensinstationer 8 %, deponier 8 % och tryckerier 4 %. Diagram över fördelningen mellan branscher finns i figur 4:5. 13

14 Figur 4:4 Geografiska placering av förorenade områden i Torshälla registrerade i EBHstödet (maj 2011) 14

15 Verkstadsindustri Ytbehandling Drivmedelsanläggning Deponier Gjuteri Övriga Figur 4:5 Branschfördelning av förorenade områden i Eskilstuna kommun som är registrerade i EBH-stödet (maj 2011) Miljökontoret kommer att i framtiden ha tillgång till EBH-stödet och kunna lägga in nya uppgifter men i dagsläget (2011) är det bara länsstyrelserna som har tillgång till databasen. Det innebär att rapporter måste scannas på miljökontoret och skickas med e-post till länsstyrelsen för att läggas in i EBH-stödet. EBH-stödet är för Eskilstuna inte uppdaterat med de undersökningar och saneringar som finns i arkivet hos miljökontoret. Detta är en av aktiviteterna som lyfts fram i föreliggande handlingsplan. 4.4 Deponier Deponier, även kallade avfallsupplag, är en särskild grupp av förorenade områden vilka dessutom ibland ses som pågående miljöfarlig verksamhet. Kommunen har skyldighet, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan, att inventera nedlagda deponier. I de fall deponier finns inlagda i EBH-stödet är de inte riskklassade enligt MIFO-metoden. Under utförde miljökontoret i enlighet med gällande avfallsplan kompletterande inventering av gamla avfallsupplag. Inventeringen redovisar totalt 55 upplag medräknat de tippar för schaktmassor där någon typ av avfall följt med massorna. Upplagen har riskklassificerats. För ytterligare information läs dokumentet Riskklassificering av gamla avfallsupplag i Eskilstuna kommun. I figur 4:6 framgår var de nedlagda kommunala deponier som är registrerade i EBH-stödet är lokaliserade. År 2010 initierade kommunledningskontoret att den strategiska ledningsgruppen bilades och att det startades ett kommunalt projekt för nedlagda deponier i kommunen. Utgångspunkten är dokumentet Riskklassificering av gamla avfallsupplag i Eskilstuna kommun med tillägg av nytt material för dessa deponier som finns i miljökontorets arkiv. Projektet ska resultera i riskbedömning ur ett tekniskt, ekonomiskt, miljö- och exploateringsmässigt, juridiskt perspektiv. Vidare skall ansvarsfrågan redas ut för de deponier som kräver åtgärder och att 15

16 kommunen åtgärdar de deponier där kommunen har ansvar. För deponier där ansvaret ligger på annan aktör kan frågan drivas tillsynsvägen. Figur 4:6 Lokalisering av nedlagda deponier i kommunen som finns registrerade i EBHstödet (maj 2011) 4.5 Inventering av pågående verksamheter Inventering av pågående verksamheter sker genom tillsyn. Krav ställs på den pågående verksamheten att inventera förorenade områden på fastigheten enligt MIFO fas 1 och därefter genomföra undersökningar enligt MIFO fas 2. Om objektet i det läget har riskklass 1 eller 2 krävs ytterligare undersökningar och eventuella åtgärder. 4.6 Jämförelse med andra kommuner En jämförelse har gjorts mellan kommuner som topplista för dels förorenade riskklassade objekt i EBH-stödet och dels antal kommuninvånare. Det är ögonblicksbilder och antalet riskklassade objekt kan både öka och minska och är beroende av bl.a. arbetsinsatser hos såväl länsstyrelsen och kommuner och intresse för stadsutveckling. Det som går att utläsa av tabellen är att Eskilstuna kommer som nummer åtta om man ser till antalet riskklassade objekt och först som nummer 15 sett till antalet invånare. Eskilstuna har alltså relativt många förorenade områden i förhållande till antalet invånare i kommunen, se tabell 6:1. 16

17 Tabell 4:1 Jämförelse mellan topplistor för kommuner med avseende på antal riskklassade objekt i EBH-stödet respektive antal invånare Förorenade riskklassade objekt i EBH-stödet maj 2011 Antal kommuninvånare enligt SCB Malmö Stockholm Göteborg Göteborg Norrköping Malmö Smedjebacken Uppsala Falun Linköping Halmstad Västerås Linköping Örebro Eskilstuna Norrköping Örebro Helsingborg Finspång Jönköping Eskilstuna Föroreningar Av de prioriterade objekten risklass 1 och 2 har det på cirka 60 % bedrivits ytbehandling eller kemtvätt och använts lösningsmedel, vilket innebär risk för förorening i form av klorerade lösningsmedel. Cirka 30 % av objekten är deponier som ofta har mycket komplex föroreningsbild beroende på vilket avfall som deponerats. 5 Kommunal planering Förekomsten av förorenade områden, mark- eller vattenområde, grundvatten, byggnad eller anläggning, påverkar på många olika sätt kommunal planering. Eftersom konsekvenserna av att behöva undersöka och sanera ett område är väldigt stora är det särskilt den ekonomiska planerings- och budgetprocessen som påverkas. Detta förutsätter stor framförhållning och ett bra beslutsunderlag inom området. Nedan redovisas exempel på påverkan för ett antal planer: 5.1 Detalj- och översiktsplanering Plan- och bygglagen anger, något förenklat, att marken ska vara lämplig för det ändamål den avses användas för. Förekomsten av föroreningar kan betyda att användningen måste begränsas eller att sanering måste genomföras. I planeringsprocessen utgör förutsättningarna gällande markföroreningar i Eskilstuna en viktig del för det slutliga genomförandet av planen. Beroende av framtida användning av planområdet ställer Miljöbalken olika krav på saneringsnivå. Höga krav på marksanering krävs för användning där människor vistas permanent t.ex. bostäder och skolor. Lägre krav ställs på områden där de exponerade grupperna antas vara personer som vistas på platsen under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt t.ex. kontor, industrier eller vägar. Kraven kring sanering kan i processen komma att påverka platsens framtida användning. Framförallt omställning till bostadsändamål väljs ofta bort på grund av att saneringskostnaderna blir för höga. 17

18 5.2 Vattenplan Vattenplanen för Eskilstuna kommun, som antogs 2006, redovisar hur ytvatten- och grundvattenresurserna ser ut i kommunen och hur de enligt delmål och åtgärdsplaner ska säkerställas och förbättras långsiktigt. Planen följer huvudinriktningen i EU:s ramdirektiv för vatten. Huvudinriktningen av EU:s vattendirektiv är att god ekologisk och kemisk status för vattendrag och grundvatten ska uppnås efter en given tidsplan. Vid kommande revision av vattenplanen kommer den anpassas ytterligare till det åtgärdsprogram som nu finns framtaget för Norra Östersjöns vattendistrikt, vilket Eskilstuna tillhör. Vattenplanen utgör ett viktigt underlag för prioriteringar i efterbehandlingsarbetet. I vattenplanen finns delmål och åtgärdskatalog till de mål som anges i dokumentet Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling (2002). Ett antal mål har kopplingar till förorenade områden: Riktlinjer för dagvattenhantering färdigställs och börjar tillämpas under 2012 och därefter ska en dagvattenhanteringsplan upprättas. Belastningen från förorenade områden och sediment ska beaktas. År 2010 ska fastställda och uppdaterade skyddsområden och skyddsföreskrifter finnas för kommunala vattentäkter som är baserade på grundvattenuttag. Hot mot grundvattentäkterna bl.a. i form av förorenade områden ska identifieras. 5.3 Naturvårdsplan I Naturvårdsplan för Eskilstuna kommun som antogs 2006 behandlas hur kommunen ska bedriva sin naturvård, vad som ska skyddas, inom vilka områden den biologiska mångfalden prioriteras, var friluftslivet främst utvecklas, hur olika marker ska skötas och vem som har ansvaret för naturvårdens olika delar. Naturvårdsplanen tydliggör de miljömål som berör naturvård; myllrande våtmarker, rikt odlingslandskap och levande skogar. I likhet med vattenplanen inverkar naturvårdsplanen på bedömningen av vilka områden som bör prioriteras för efterbehandling. Det handlar till exempel om att ekologiskt känsliga områden inte ska utsättas för risk för läckage av föroreningar. Naturvårdsplanens handlingsprogram innehåller dock inte i sig några åtgärder kopplade till förorenad mark. 6 Strategi för arbetet med förorenade områden 6.1 Uppdatering av EBH-stödet I dagsläget finns över 600 objekt registrerade för Eskilstunas del i EBH-stödet. För att kunna planera arbetet med dessa misstänkt eller konstaterat förorenade områden är det nödvändigt att databasen är uppdaterad. Därefter behövs gemensamma kriterier för prioritering över i vilken ordning områdena ska åtgärdas. Första steget är att ta ut en lista ur EBH-stödet när det uppdaterats. I den listan bör namn, fastighet, verksamhet, riskklassning, tillsynsmyndighet och uppgifter om markundersökningar eller saneringar är gjorda finnas med. Ett GIS-skikt med förorenade områden har skapats utifrån EBH-stödet, där läget för objekten inom kommunen tillsammans med övrig information i databasen som till exempel namn, verksamhet och riskklass framgår. Uppdatering av detta skikt bör ske en gång i halvåret i samband med att miljökontoret gör ett nytt utdrag av EBH-stödet från Länsstyrelsens databas, 18

19 vid större förändringar görs utdrag oftare. En kopia på utdraget skickas till Kart- och GIS enheten som skapar ett uppdaterat GIS-skikt som läggs upp i SDE-databasen, kommunens geodatabas. 6.2 Kriterier för prioritering I EBH-stödet finns riskklassningar för de flesta objekt och de utgår från ett naturvetenskapligt perspektiv med avseende på risker för miljön och människors hälsa. För en kommunal prioriteringslista är även andra kriterier intressanta. Kriterier som bedöms som viktiga för Eskilstuna kommun är förutom riskklass även stadsutvecklingsperspektiv, ansvarsfrågan, vattenskyddsområden och andra planers inverkan. Dessa kriterier kan sammanvägas/analyseras tillsammans med data ur EBH-stödet och andra viktiga aspekter som tekniska, ekonomiska, miljömässig, juridiska samt exploateringsmässiga kriterier. Resultatet skall ge en prioriteringslista för i vilken ordning områdena ska åtgärdas Stadsutvecklingsperspektiv Eskilstuna kommun har en lång industritradition som bidragit till kommunens utveckling. Vi ser idag baksidan av industriutvecklingen med förorenade områden som följd. Runt om i kommunen har det under åren också förekommit deponering av avfall på flera platser vilket är viktigt att ta hänsyn till vid planering av ny bebyggelse. I kommunen finns ett stort antal områden som är förorenade på grund av tidigare markanvändning eller genom utfyllnad med förorenade massor. Dessa förorenade områden är i viss mån inventerade men kunskapen är fortfarande låg när det gäller utbredningen av föroreningarna och vilka föroreningar som förekommer. På många ställen inom stadsbygden har förorenade massor utnyttjats som utfyllnad, till exempel i form av gjutsand. Det gör att det även kan finnas förorenade områden på andra platser än de markerade områdena på kartan. Gjutsand är ett avfall från gjuterier som ofta innehåller tungmetaller. Ur stadsbyggnadsperspektiv bör man prioritera de områden i vilka man i framtiden har för avsikt att bygga ut. I pågående arbete med planeringsinriktningen för Eskilstuna betonas att utbyggnad i första hand ska ske inom de centrala delarna av Eskilstuna och Torshälla och i de i översiktsplanen utpekade utbyggnadsstråken från Eskilstuna mot Sundbyholm, Torshälla och Kvicksund. Markområden som är aktuella ur stadsutvecklingsperspektiv har analyserats mot befintliga data ur EBH-stödet och resultatet visas som kartor i figurerna 6:1 6:3. 19

20 Figur 6:1 Västra stadsdelen 1 är ett område med 20 objekt registrerade i EBH-stödet. Verksamheterna är bland annat ytbehandling, avfallshantering, kemtvätt och förbränning. Figur 6:2 Västra stadsdelen 2 är ett område med 33 objekt registrerade i EBH-stödet. Verksamheterna är bland annat gjuteri, ytbehandling och oljedepå. 20

21 Figur 6:3 Stadskärnan är ett område med 54 objekt registrerade i EBH-stödet. Verksamheterna är bland annat gasverk, ytbehandling, gjuteri, bensinstation och tryckeri Vad är ansvar? Ansvarsfrågan är svår att reda ut och ofta krävs det juristkompetens. Den eller de ansvariga som kan pekas ut för en förorening kan miljökontoret kräva åtgärder av. För kommunen är det viktigt dels att känna till för vilka områden kommunen har ett ansvar och för vilka områden det saknas ansvar och som kan vara aktuella för statligt bidrag. Ifall ett företag har ett ansvar är det bråttom att ställa krav om verksamheten är under avveckling eller försatt i konkurs Vattenskyddsområden Nya vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområden är på gång att tas fram för Eskilstuna kommun. Grundvatten ses i princip alltid som skyddsvärt men extra viktigt är det med skydd för de områden som utgör eller potentiellt utgör områden för kommunalt dricksvattenuttag. Förorenade områden inom vattenskyddsområden innebär att prioriteten i fråga om efterbehandlingsåtgärd höjs Kommunala planer Kommunala planer såsom vattenplanen och naturvårdsplanen inverkar på bedömningen av vilka områden som bör prioriteras för efterbehandling, som till exempel om att ekologiskt känsliga områden inte ska utsättas för risk för läckage av föroreningar. 6.3 Kartor För att få fram en prioritering för sanering kan de olika faktorerna ges en värdering utifrån ett påverkansperspektiv. Därefter kan en analys där samtliga faktorer sammanvägs göras. Resultatet blir då att risken för negativa miljökonsekvenser kan vägas mellan olika platser. I kommunens karttjänst, Eskilstunakartan, kan all geografisk information som berör förorenade områden läggas in som ett eget tema så att det blir enkelt att komma åt informationen för handläggare och medborgare. Eskilstunakartan finns i en intern och en extern version. Materialet kan även publiceras på eskilstuna.se som inbäddade kartor. 21

22 Nedan presenteras ett antal kartor (figurer 6:4 6:9) där EBH-stödet har analyserats tillsammans med annan tillgänglig data som rör människors hälsa och miljö. Data som valts är områden för bostadsbebyggelse, grundvattenskydd, grundvattentäkt, ytvattenskydd, skredoch översvämningsrisk samt kommunägd mark. Figur 6:4 Inom områden för bostadsbebyggelse finns 127objekt i EBH-stödet, av dessa objekt har 7 stycken riskklass 2. 22

23 Figur 6:5 Inom skyddsområden för grundvattentäkt samt områden där risken för mycket snabb infiltration till grundvattnet föreligger finns 96 objekt registrerade i EBHstödet. Ett av objekten har riskklass 1, 10 objekt har riskklass 2. Figur 6:6 Inom skyddsområden för grundvattentäkt samt planerad skyddszon för grundvattentäkt ligger 14 objekt som finns registrerade i EBH-stödet. Ett av objekten har riskklass 1, två objekt har riskklass 2. 23

24 Figur 6:7 Inom området som föreslås som skyddsområde för ytvattentäkt eller inom en bufferzon på 50 meter från sjöar och vattendrag finns 105 objekt registrerade i EBH-stödet., av dessa objekt har 17 stycken riskklass 2. 24

25 Figur 6:8 I områden som klassas som skred- eller översvämningskänsliga finns 21 objekt registrerade i EBH-stödet. Ett av objekten har riskklass 1, 4 objekt har riskklass 2. 25

26 Figur 6:9 På kommunägd mark finns 123 objekt registrerade i EBH-stödet. Tre av dessa har riskklass 1 och 22 stycken har riskklass 2. 26

27 7 Organisation och processer 7.1 Miljö- och samhällsbyggnadsprocessen Processen syftar till att skapa attraktiva stadsdelar med god service, ett pulserande centrum och en hållbar landsbygd för eskilstunaborna. Med de naturliga förutsättningarna som utgångspunkt främjas en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Stadsbyggnad i form av transportsnål planering, byggande, skapande av infrastruktur och underhåll syftar till en hållbar utveckling med utnyttjande av kommunens geografiska läge i regionen. Men också till att vårda och bevara värdefulla tillgångar i form av byggnader, stadsmiljöer, landsbygd och natur. Vattenförsörjning, avloppshantering, återvinning och energiproduktion bedrivs med miljömässigt hållbara metoder. Inom huvudprocessen miljö- och samhällsbyggnad är det sakområdena energi och klimat, vatten, biologisk mångfald, förorenad mark samt avfall som därför ska få en bättre koncernövergripande samordning och styrning. De ska också ha en stark ställning i planeringsprocesserna bland annat kopplat till den fysiska planeringen, VA-planering, lokalisering med mera. (Årsplan 2012 för Eskilstuna kommun, 2011) 7.2 Roller och ansvar Kommunfullmäktige Antar handlingsplanen för förorenade områden. Tar ställning till årlig redovisning av arbetet med att nå mål och genomförda åtgärder. Tar en gång per mandatperiod ställning till om handlingsplanen är aktuell eller ska revideras Kommunstyrelsen Är kommunfullmäktiges verkställande organ och följer verksamheternas arbete med genomförande av åtgärder enligt handlingsplanen. Ansvarar för att resultatet av arbetet enligt handlingsplanen för förorenade områden årligen redovisas för kommunfullmäktige. Beslutar om ansökan om statliga bidrag. Beslutar om resursfördelning Kommunledningskontoret Operativt ansvarig och samordnare av arbetet med genomförandet av handlingsplanen. Följer upp och utvärderar handlingsplanens mål och aktiviteter och redovisar utfallet till kommunstyrelsen och i kommunens miljöbokslut. Sammankallande och ansvarig för den koncernövergripende strategiska ledningsgruppen för förorenade områden med representation från i första hand stadsbyggnadsförvaltningen och miljö-räddningstjänstförvaltningen. Ansvarar för att vid behov initiera revidering av handlingsplanen. Representerar kommunen som fastighetsägare (i ägarskapet ingår köp och försäljningar, investeringar, myndighetskontakter med mera). 27

28 7.2.4 Stadsbyggnadsnämnden Planavdelningen har det övergripande ansvaret med fysisk samhällsplanering på olika nivåer och ansvarar för tillämpning utifrån plan- och bygglagen och miljöbalken. Kart och GIS avdelningen ajourhåller kartmaterialet i FO planen utifrån EBH-stödet. Projekt-, park- och gatuavdelningen bevakar efterbehandlingsfrågor i det löpande arbetet (innebär bl.a. att beakta riktlinje för schaktarbeten). Stadsbyggnadsförvaltningen ingår med representant i arbetet med planen för förorenade områden Miljö- och räddningstjänstnämnden Förser kart- och GIS avdelningen med data. Utövar tillsyn över förorenade områden. Har kontakter med Länsstyrelsen i Södermanlands län kring arbetet med förorenade områden. Förser Länsstyrelsen i Södermanlands län med material (markundersökningar, saneringsrapporter) för uppdatering av EBH-stödet Kommunala bolag Energi & Miljö AB har en rådgivande roll i arbetet med förorenade områden och kan adjungeras till den strategiska ledningsgruppen. Bolaget kan även anlitas för utrednings-, sanerings- och reningsuppdrag avseende förorenad mark. Kommunfastigheter AB kan adjungeras till ledningsgruppen när företaget bedöms som fastighetsägare inneha nödvändig och kunskap och kompetens avseende delar i arbetet med förorenade områden. 8 Arbetet i kommunen hittills De flesta instanser inom kommunen påverkas av och påverkar förorenade områden. Det kan vara vid planläggning av områden, schaktning vid rörbyten då föroreningar påträffas, bygglov när fastighetsägaren påträffar förorening eller vid ändrad markanvändning. 8.1 Tillsyn förorenade områden Miljökontoret arbetar med tillsyn över förorenade områden eller så kallade markmiljöärenden. Dessa ärenden kan delas in i fem kategorier Nedlagda verksamheter utan ansvar Nedlagda verksamheter under kommunal tillsyn där ingen ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare finns som krav kan riktas mot. Kommunen kan därmed ta på sig huvudmannaskapet för efterbehandling. Bidrag för undersökningar och efterbehandling kan sökas hos Naturvårdsverket i enlighet med förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden. 28

29 Verksamheter i drift Verksamheter i drift idag där kommunen utövar tillsyn och där ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare finns tillgänglig för krav på finansiering av undersökningar eller åtgärder. Nedlagda verksamheter med ansvar Nedlagda verksamheter under kommunal tillsyn där ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare finns tillgänglig för krav på finansiering av undersökningar eller åtgärder. Här krävs att ansvaret för kravet på undersökning och sanering klargörs. Detta är ofta komplexa frågor som kräver juridisk kompetens. Nedlagda deponier För nedlagda deponier finns det krav att det i den kommunala avfallsplanen ska ingå uppgifter för att kunna bedöma deponiernas risk ur miljöskyddssynpunkt. Detta medför att kommunala deponier undantas från den inventering som genomförs med hjälp av statliga medel. Enligt 9 kap 1 miljöbalken ses dessutom en avslutad deponi som pågående miljöfarlig verksamhet och krav kan därmed riktas mot fastighetsägaren. Detta innebär att statlig finansiering för åtgärder inte blir aktuell. Tillsynsansvaret för nedlagda deponier är i många fall oklart. Exploatering Förorenade fastigheter där en exploatör vill ändra markanvändning t.ex. bygga bostäder på industrimark. Då blir exploatören verksamhetsutövare och ska stå för efterbehandlingsåtgärder till halter motsvarande den nya markanvändningen Markmiljöärenden Ett markmiljöärende kan starta hos miljökontoret på flera olika sätt, det kan vara genom att anmälan om sanering skickas in, att underrättelse om påträffad förorening görs, vid avveckling av en miljöfarlig verksamhet eller vid markarbeten. Vid schaktarbeten kan förorenade fyllnadsmassor påträffas. Verksamhetsutövaren (den som vidtar åtgärden) ansvarar för att kraven i miljöbalken följs. Mer information om vad som gäller finns i bilaga 1. Återanvändning av schaktmassor kräver ofta anmälan till miljö- och räddningstjänstnämnden. Mer information om när anmälan krävs och vilket ansvar verksamhetsutövaren har finns i bilaga Anmälan ska innehålla Innan en saneringsåtgärd startar krävs det att verksamhetsutövaren lämnar in en anmälan om efterbehandling till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska göras enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och lämnas till tillsynsmyndigheten minst sex veckor innan åtgärden påbörjas Arbetsprocess med markmiljöärenden hos miljökontoret Enligt Naturvårdsverket, som är tillsynsvägledande myndighet för kommunernas arbete med förorenade områden, är processens gång följande: 1. Formulering av övergripande åtgärdsmål 2. Undersökningar och utredningar 3. Riskbedömning 4. Åtgärdsutredning 5. Riskvärdering 6. Formulering av mätbara åtgärdsmål 29

30 7. Åtgärdskrav 8. Åtgärdsförberedelser 9. Genomförande av åtgärd 10. Uppföljning & Dokumentation Denna process kan innebära problem vid både planering och exploatering. Detta beror på att det först i skedet riskvärdering är möjligt att göra en relativt säker ekonomisk beräkning för vilken markanvändning som är rimlig att ha på ett visst område. För att nå fram till en riskvärdering, och innan beslut kan tas om framtida projekt, krävs ekonomiska resurser för undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering 9 Industrihistoria Eskilstuna kommun har en lång industritradition som bidragit till kommunens utveckling. Vi ser idag baksidan av industriutvecklingen med förorenade områden som följd. Under 1600-talet expanderar all industri i länet och speciellt berghanteringen. Eskilstuna har alltid varit centrum för metallhanteringen i länet, alltifrån Rademacher och Lohefamiljen på 1600-talet fram till fristaden under 1800-talet. Även under 1900-talet har Eskilstuna befäst sin ställning med Bolinder-Munktell och t.ex. Assa Stenman. (Från Regionalt program för arbetet med Förorenade områden i Södermanlands län 2011, Länsstyrelsen i Södermanlands län ) Kanske redan under medeltiden, hade verkstäder för järnsmide anlagts vid fallen i Tunafors. På 1500-talet anlades smidesverkstäder även vid Skogstorp och nuvarande Faktoriholmarna. År 1659 fick Eskilstuna stadsrättigheter under namnet Karl Gustavs stad. Kung Carl X Gustav lät sin hovarkitekt Jean de la Valleé rita en ny stad på jungfrulig mark, väster om Tuna (Gamla staden), med syfte att bygga upp ett centrum för svensk järnmanufaktur. Från Livland hämtades Reinhold Rademacher som tog med sig kunniga tyska smeder för att lära upp svenskarna. År 1771 kom nästa kungliga ingripande i Eskilstunas historia med inrättandet av Eskilstuna Fristad. Då kunde envar som var kunnig i järnvarusmide utan krav på skråtillhörighet etablera en smedja inom Fristadens domäner. De varor som producerades var dessutom befriade från vissa skatter och tullar. Härmed lades grunden till Eskilstunas industriella utveckling. År 1812 köpte kronan Karl Gustavs stads bruk och flyttade året därpå dit det gevärsfaktori som tidigare legat i Söderhamn. Eskilstuna utvecklades i rask takt till en betydande industristad. I slutet av 1800-talet utvecklades smidesverkstäderna till att bli alltmer industrialiserade. De hantverksmässiga arbetsmomenten ersattes av specialiserade maskiner och hantverkarna blev arbetare. Verkstäderna ombildades från familjeföretagen till aktiebolag. Ett tidigt sådant var Eskilstuna Jernmanufaktur AB, som kom att bli stilbildande för andra företag. Till de större företagen hörde också Gevärsfaktoriet, Munktells mekaniska verkstad (föregångare till Volvo BM), CO Öbergs filfabrik, August Stenman låsfabrik (ASSA) och Eskilstuna Stålpressnings AB. År 1889 fanns 147 fabriker i Eskilstuna som sysselsatte arbetare. En majoritet av dessa var metallindustrier. Först i slutet av 1800-talet växte befolkningen och Torshälla utvecklades till en industristad, om än i mindre format än Eskilstuna. Nyby bruk blev med tiden den helt dominerande arbetsplatsen i Torshälla. 30

31 År 1877 byggdes järnvägen mellan Oxelösund och Kvicksund, varvid Eskilstuna fick sina första tågförbindelser och en rangerbangård. Tågstationer byggdes också i Skogstorp och Hällby. År 1895 invigs järnvägen mellan Eskilstuna och Södertälje. Samma år fick Nyby bruk spåranslutning och några år senare byggs järnvägen vidare till Mälarbaden. Genom utbyggnaden av järnvägen österut kunde industrierna på Norrmalm spåranslutas via ett järnvägsspår från Munktells industriområde runt staden, utanför nuvarande Gränsgatan, till Sveaplan. Norrmalm fick samtidigt en egen järnvägsstation. Från 1960-talet skedde en omvandling av Eskilstunas centrala delar. Kvarvarande industrier sökte sig utanför stadskärnan. Det revs som aldrig förr och många tomter förblev öppna sår i stadsbilden. Många industribyggnader har fått ny användning som skolor eller kontor, medan flertalet äldre bostadshus rivits. Hällby var ursprungligen en bondby och i början av 1800-talet startade ett tegelbruk som under sin storhetstid kring 1870 sysselsatte ett 70-tal arbetare. I början av 1900-talet lades bruket ned. Järn har hanterats i Skogstorp sedan slutet av 1500-talet, bortsett från ett kort uppehåll i mitten av 1800-talet. År 1861 anlades Rosenfors manufakturverk av bröderna Liberg. 100 år senare, år 1957 köptes fastigheten av AB Sveaverken. Granne med denna lät AB Separator, idag Alfa Laval, bygga ett valsverk år 1909 och på 1970-talet hade hela deras verksamhet flyttat hit från Eskilstuna. Under 1960-talet utvecklades Skogstorp till ett villasamhälle och en förort till Eskilstuna. (Från Eskilstuna kommuns Översiktsplan, dokument Fördjupning av översiktsplanen för stadsbygden 2005) 31

32 Källor Efterbehandling av förorenade områden -Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering, Naturvårdsverket 2008 Efterbehandlingsstödet (EBH-stödet) maj 2011 Eskilstunakartan Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål, antaget av kommunfullmäktige 24 oktober 2002 Eskilstuna kommuns Översiktsplan, antagen av Kommunfullmäktige, 2005 Länsstyrelsen i Södermanlands län Naturvårdsplan för Eskilstuna kommun, antagen av Kommunfullmäktige, 2006 Naturvårdsverket Riskklassificering av gamla avfallsupplag i Eskilstuna kommun Vattenplan för Eskilstuna kommun, antagen av Kommunfullmäktige, 2006 Årsplan 2012 för Eskilstuna kommun, beslutad av Kommunfullmäktige

33 Bilaga 1 Riktlinjer för schaktarbete eller motsvarande i kommunens regi inom Eskilstuna kommun Vid flera tillfällen har det konstaterats att jordmassor som bearbetats i tätbebyggda områden inom Eskilstuna kommun varit förorenade trots att det inte funnits några tecken på att miljöstörande verksamhet bedrivits på platsen tidigare. Förklaringen har många gånger varit att förorenade massor från annan verksamhet förts till platsen i samband med schaktnings/utfyllnadsarbeten eller motsvarande. Det finns därmed en risk att det både ur arbetarskydds- och allmän miljöskyddssynpunkt uppstår en olämplig situation. Exponering mot oskyddade personer kan i vissa fall ge akuta hälso- och miljökonsekvenser. Förorenade massor riskerar att föras till andra platser där risken för exponering är större eller att renare massor på denna plats förorenas. Med anledning av detta har följande riktlinjer utarbetats: 1. Före alla former av schaktningsarbeten (nyanläggning, upprustning eller löpande driftåtgärder) ska projektansvarig ha inhämtat uppgifter från EBH-stödet för kontroll av om det finns uppgifter om nuvarande eller tidigare verksamhet som kan ha förorenat mark- eller vattenområden, grundvatten, byggnad eller anläggning utmed den sträcka eller område som avses bearbetas. EBH-stödet är en nationell databas för förorenade områden som finns hos Länsstyrelsen i Södermanlans län och delvis hos Miljökontoret. Om sådan information framkommer ska projektansvarig samråda med miljökontoret om eventuellt behov av t.ex. provtagning. 2. Om jordmassor som avviker i färg, lukt eller på annat sätt, påträffas under arbetet skall arbetet avbrytas för ställningstagande om särskilt utbildad personal skall tillkallas för kontroll av massorna. Arbetet får ej återupptas förrän klartecken från ansvarig arbetsledare har givits. Ovanstående skall på lämpligt sätt inarbetas i gällande rutiner för kommunalt arbete innefattande schaktning/grävning och även tillämpas vid arbete som utförs inom entreprenad beställd av kommunen eller kommunalt bolag. 33

34 Bilaga 2 Information om schaktmassor Schaktmassor definieras som avfall enligt miljöbalken. För schaktmassor som flyttas från en fastighet som ett avfall till en annan för användning är utgångspunkten att det ska anmälas till miljö- och räddningstjänstnämnden. Åtgärden kallas användning för anläggningsändamål och aktuella koder, i bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är B och C Definitionen för C är Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa. och för C Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa. Naturvårdsverket har gett ut en handbok som heter 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. I handboken framgår att avfall som innehåller så liten mängd föroreningar och där användningen är så okomplicerad att den inte ens medför ringa föroreningsrisk inte omfattas av krav på anmälan. I handboken finns angivna nivåer för några föroreningar, då risken är mindre än ringa. Avfallsproducenten har ansvar att skaffa sig kunskap om avfallets egenskaper och informera mottagaren om dessa. Avfallsmottagaren har ansvar att ta reda på avfallets egenskaper. Anmälan krävs inte Miljökontorets bedömning är att schaktmassor som innehåller föroreningar i nivåer som inte överstiger naturliga bakgrundshalter eller de angivna nivåerna för mindre än ringa risk enligt naturvårdsverkets handbok, inte kräver anmälan. Anmälan krävs Miljökontorets bedömning för när anmälan måste göras om: Schaktmassor innehåller föroreningar i nivåer som överstiger naturliga bakgrundshalter eller de angivna nivåerna för mindre än ringa risk enligt naturvårdsverkets handbok. Platsen för uppläggningen är särskilt skyddsvärd t.ex. vattenskyddsområde eller Natura område. Verksamhetsutövarens ansvar Verksamhetsutövaren har alltid bevisbördan och ska ha kunskap varifrån avfallet kommer och var det lagts upp. Dokumentation av schaktmassorna kan exempelvis omfatta: Varifrån massorna kommer Hur den platsen ser ut Om någon typ av verksamhet har bedrivits på platsen Om området har fyllts ut Vilken typ av massor de är Resultat från provtagning Vem som lämnar massorna Hur stor mängd massor som ska läggas upp Var massorna ska läggas 34