En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg."

Transkript

1 Borås Stad Årsredovisning 2011

2 Årsredvisning Borås Stad 2011 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg.

3 Innehåll Tio år i sammandrag 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisningens syfte och mål 5 Förvaltningsberättelse 7 Redovisning koncernen 57 Redovisning kommunen 71 Nämndernas resultat och verksamhet 83 Välfärdsbokslut 108 Gröna nyckeltal 112 Förslag till beslut 116 Revisorsgruppernas berättelser 117 Inkomst- och utgiftsgrafik 120 Särskilda bilagor Nämndernas och företagens årsredovisningar Kommunrevisionens årsrapport

4 Tio år i sammandrag RESULTATRÄKNING Nettokostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter/kostnader ÅRETS RESULTAT NETTOINVESTERINGAR BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA FINANSIELLA NYCKELTAL STORLEKSUTVECKLING Bruttokostnader förändring % 6,9 2,3 3,0 2,8 5,6 4,7 6,0 1,3 4,5 1,3 Balansomslutning förändring % -1,1 4,2 1,5 8,1 6,3 10,5 7,1 9,2 2,1 0,0 BETALNINGSFÖRMÅGA Rörelsekapital Kassalikviditet % 53,3 59,2 55,7 87,8 107,1 131,8 169,4 164,0 181,4 254,4 SOLIDITET Soliditet % 74,3 73,5 76,5 74,6 74,6 71,4 68,5 63,3 63,5 65,5 RESULTAT Räntabilitet RT % 1,8 3,4 4,0 4,4 3,7 2,8 3,0 1,8 2,3 3,1 Resultatmarginal % 1,4 2,6 3,1 3,6 3,0 2,4 2,7 1,7 2,1 2,9 Skatteintäktsutveckling % 5,0 3,2 2,6 5,4 6,1 6,1 5,2 2,3 4,7 3,2 Nettokostnadsutveckling % 6,8 1,7 2,2 4,9 7,0 8,3 6,4 1,9 4,1 3,6 Nettokostnader i % av skatteintäkterna 98,9 97,4 97,0 96,6 97,5 99,5 100,6 100,2 99,6 100,0 EFFEKTIVITET Kapitalets omsättningshastighet 1,28 1,25 1,27 1,21 1,20 1,14 1,13 1,05 1,07 1,09 ÖVRIGT Folkmängd 31/12.resp år Skattesats % 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 2

5 Årsredovisning 2011 Kommunstyrelsens ordförande Balans och kontroll 2011 är ett år som kännetecknats av inledande optimism men under året förbytts i en nedåtgående spiral i världsekonomin. När någon av de stora ekonomierna svajar berör det i informationssamhällets tidevarv snabbt övriga världen. Vi kan också konstatera att problemen i de sydeuropeiska länderna inte går vare sig Sverige eller Borås spårlöst förbi. I Borås har vi fortsatt arbeta för våra prioriteringar bl a innebärande en miljökommun i ordets rätta bemärkelse och en bättre välfärd för alla. Ett Borås där alla människors kraft och vilja att utbilda sig och arbeta tas tillvara. Vi är inte nöjda med att bara förvalta utan, trots kärva tider, vill vi också utveckla den kommunala verksamheten. Värt att särskilt påpeka är att Borås i en kännbar kris klarat sig relativt väl. Ökning av den redan höga arbetslösheten och de kraftigt minskade bidragen från staten innebär kännbara påfrestningar. Det visar återigen, genom den verklighet som präglat 2011, hur avgörande vikten av balans och ekonomisk kontroll är för en bibehållen och utvecklad välfärd har för Borås varit ett omorganisationens år med allt vad det innebär av gemensam ansträngning. Men vi har klarat verksamhet och ekonomin trots budgetavvikelser och kan med tillförsikt se framåt mot en stabilisering av organisationen. Vi har idag mer än invånare och en succé som överträffat alla förväntningar är de fria bussresorna för folkbokförda kommuninvånare 65 år eller äldre. Nu fördelas resandet över dagen och det blir ett bättre kapacitetsutnyttjande som på sikt innebär en kostnadsbesparing. Ett projekt inom hemtjänsten har inneburit att ett antal hemtjänstbrukare får hjälp att laga sin favoritmat eller om situationen kräver det låta hemtjänsten fixa biffen och sköta hela matlagningen. En satsning på 3,5 miljoner extra gör att Borås Stad kan lova sommarjobb till alla som går i gymnasiet. Idén är att kunna erbjuda alla som är intresserade feriearbete fick 800 ungdomar feriearbete och 2012 räknar man med att det omfattar ungdomar. Till hjälp för de yngre eleverna är modellen med lovskola och läxhjälp i stort sett genomförd. Ett viktigt steg för att förverkliga tanken om allas rätt till kunskap. Under året togs äntligen beslut om fria arbetskläder för alla som behöver det i sitt jobb. Ett beslut som andas rättvisa med jämställdhet i fokus. Avgörande för fungerande verksamhet är som alltid alla fantastiska medarbetare. Ni har på ett föredömligt sätt visat ansvar för de ekonomiska resurserna, utan att tumma på kvalitén i verksamheten. Till Er vill jag rikta ett stort tack, ni är utan tvekan Borås Stads största och viktigaste tillgång. Ulf Olsson Ordförande i Kommunstyrelsen 3

6 Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2011 Värdet av ett feriejobb har flera dimensioner där introduktionen på arbetsmarknaden och de kontakter detta skapar, kanske är de viktigaste och ett led i undomars utveckling. 4

7 Årsredovisning 2011 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningen är ett analyserande, politiskt beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag ökar kraven att fullmäktige måste få information om hur nämnderna följt fullmäktiges uppdrag för verksamheten. Redovisningen ska också ge en bild av kommunens finansiella ställning och vara en grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar. Politiskt beslutsunderlag En årsredovisning kan se ut på olika sätt vad avser inne håll, utformning m m. Avgörande är vilket syfte årsredovisning en har. Detta beror i sin tur bl a på vem som redovisar och vem man redovisar för, dvs vem som är redovisningsskyldi g respektive redovisnings mottagare. I vissa fall handlar det om att ge korrekt och rättvisande redovisningsin formation om den ekonomiska ställningen och ut veck lingen, i andra fall kan års redovisningen vara ett informationsin stru ment med syftet att förmedla en viss bild över kom munens organisation och verksamhet. Som framgår nedan väljer Kommunstyrelsen att hålla kvar årsredovisningsdokumentet som ett politiskt beslutsunderlag. Det hindrar inte att vissa förändringar görs för att göra dokumentet lättillgängligare samt analysen mer intressant för andra målgrupper. Huvudperspektivet i årsredovisningen behålls där dokumentet i första hand utgör ett analyserande besluts underlag för Kommun fullmäktige. Årsredovisningen skall tillsammans med nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser ligga till grund för full mäk tiges prövning av nämnd ledamöternas ansvar för det gångna årets förvaltning, ge fullmäktige en rättvisande bild över kommunens samlade finansiella ställning och utveckling, ligga till grund för Kommunfullmäktiges beslut om hur nämndernas resultat skall regleras, och successivt utvecklas för att kunna ge information till en vidare målgrupp. Utgångspunkten är att respektive nämnd är redovisningsskyldig inför fullmäktige. Det är där för nämnderna som har huvudansvaret för att årsredovisningen till sitt innehåll motsvarar ovan stående krav. Nämn dernas egna års redovisningar med kommentarer och analyser föreläggs Kommunfull mäktige som särskilda bilagor. Årsredovisningen är i sin analys också framåtsyftande. Den ekonomiska utvecklingen gör sällan halt vid årsskiftet varför redovisningen av året som gått tillsammans med de första skatteprognoserna för det nya året kan ge värdefullt underlag för nya slutsatser. Avstämning mot mål och resurser Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag på nämndnivå, med stor frihet för nämnderna att själva avgöra hur resurserna skall användas, ökar kraven på kontroll i form av uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetens resultat med avseende på målupp fyllelse, resursanvänd ning, presta tioner och effekter. Detta innebär att Kommunfullmäktige av års redovisningen måste kunna få information om hur nämn derna följt Kommunfullmäktiges riktlin jer för verksamheten, om de mål som fastställts i budgeten uppnåtts och hur effektivt an visade resurser använts. Detta tillbaka blickande syfte ställer krav på nämnd visa av stäm ningar mot budget såväl vad gäller ekonomiska mått i form av kost nader och intäkter m m som prestationer. Årsredovisningen skall också ge Kommunfullmäktige underlag för planering och utveckling av verk samheten. Detta framåtsyftande motiv ställer bl a krav på att det i verk samhetsanaly serna redovisas problem och utvecklingstenden ser, som bl a kan beaktas i kommande budgetarbe te. Samlad bild Årsredovisningen har ett viktigt syfte i att ge Kommunfullmäktige en så rättvisande bild som möjligt över kommunens finansiella ställning och utveckling. Med kommunen menas i detta sam man hang inte bara den 5

8 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisning 2011 verksamhet som drivs under s k offentligrättsliga former. Även sådan verk sam het som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller han dels bolag skall ingå i redovisningen. Motivet bakom kravet på en s k sammanställd redo visning är att en stor del av verksamheten i landets kommuner idag drivs under privaträttsliga former och att bilden av kom munens ekonomiska ställning därmed påverkas av om de kommunala före tagen tas med eller inte. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet, för vilken Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret, såväl ekonomiskt som politiskt. De förtroendevalda måste därför ges möjlighet att göra en samlad bedömning av kommunens totala ekonomiska engage mang. Utveckling För att årsredovisningen också skall kunna bli en tillgång för en vidare målgrupp kommer doku mentet successivt att utvecklas. Förutom en tydligare struktur så eftersträvas analys och ökad tillgänglighet. Ett mål i kommande årsredovisningar blir att utveckla beskrivningen av kvalitet. Inte minst är det externa perspektivet viktigt, dvs hur medborgaren upplever verksamheten. Medborgarperspektivet stärks också av den utveckling av verksamhetsmål som lagstiftningen numera kräver och där Borås Stad fr o m budget 2008 redovisar måluppfyllelse. Verksamhetsmålen innebär ett arbete med att kunna beskriva och koppla ekonomi, verksamhet och kvalitet, mycket med utgångspunkt från medborgarna och brukarna. Ackumulerat resultat Vid behandling av årsredovisningen skall Kommunfullmäktige också besluta om hur nämndernas resultat för det gångna året skall regle ras. Enligt kommunens regler för budget- och verksamhetsuppföljning skall nämndernas resultat, såväl positiva som negativa, balanseras över till nästkommande år. Nämnderna redovisar i samband med nämndbudgeten i februari hur de planerar använda sina ackumulerade resultat, under förutsättning att Kommunfullmäktige fastställer dem i årsredovisningen. Hur de ackumulerade resultaten behandlas kan anpassas efter konjunkturläge och grundbudgetens styrka och säkerhet. Inför 2012 och den nya organisationens andra verksamhetsår är de ackumulerade resultaten för stadsdelsnämndernas egna verksamhet och Arbetslivsnämnden nollade. De nämnder som fortsatt har ackumulerade resultat skall i vanlig ordning ges besked i nämndbudgeten om godkänd användning eller planerad återbetalning. 6

9 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Året i sammandrag...8 Omvärldsanalys...13 Medborgar- och brukarperspektiv...18 Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål...22 Finansiell analys...33 Driftredovisning...42 Investeringsredovisning...44 Personalredovisning

10 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Året i sammandrag För att få bra förutsättningar för en stabil verksamhet godtogs något låga 72 som resultat för Att resultatet före dispositioner nu blev 82, utan avsättning till stabiliseringsfonden, beror främst på tillväxten av skatteunderlaget. Att det också inom detta resultat gått att parera drygt 100 i budgetavvikelser på nämndnivå beror på ett väl fungerande buffertsystem Plattform för bra verksamhet Borås Stad bedriver huvuddelen av sin verksamhet genom 23 olika nämnder samt ett revisorskollegium och där sammanlagt ca 6,0 mdkr omsätts. I bolagsform bedrivs verksamhet genom 12 olika företag som tillsammans om sätter ca 2,0 mdkr. Borås Stad som koncern omsätter således ca 8,0 mdkr per år. Borås Stad har sedan millennieskiftet kunnat bygga upp en stark ekonomisk plattform. Detta har gynnat verksamheten under perioden och kommer framgent medverka till att kunna nå målet med en planerad och stabil verksamhet. Liksom andra kommuner har vi drabbats av konjunktursvackor men det som sticker ut för Borås del är att vi hållit tag i ekonomin, bl a genom tilltagna buffertar. Dessa buffertar har också varit av särskild avgörande vikt under 2011, då stora organisationsförändringar och omställningar skett. En god ekonomi är dock inget självändamål men påverkar i högsta grad möjligheterna till verksamhet. Efter en rekordtillväxt i nämndverksamheten under 2008 på 8 % har vi sedan haft ökningar på 2,7 % respektive 3,8 % för 2009/2010 och på 4,1 % för Nivåerna är klart över inflationen varför slutsatsen är att verksamhetsförstärkningar ändock varit möjliga. Förutom att den löpande verksamheten har kunnat expandera har också satsningar skett på framtiden. Under 2011 har ytterligare medel avsatts i stabiliseringsfonden. Bra exempel på tidigare avsättningar är att vi avsatt 440 till den s k dolda pensionsskulden, i syfte att kunna behålla verksamhet när skulden skall betalas, samt att vi kunnat engagera oss i specialsatsningar. När Vägverket inte prioriterat för boråsarna angelägna projekt som byggande av Rv 27, projekt Förbifart Sjöbo samt viktiga gatu och cykelvägar har kommunen haft kapacitet att gå in. Särskilda egna satsningar har också varit möjliga för kompetenshöjning inom äldreomsorgen, en utbyggd IT infrastruktur samt på vårt eget asfaltunderhåll. Från finanskris till krisekonomier De senaste åren har gått ifrån en finanskris, kris i banksystemet, till fara för en ekonomisk kollaps i framför allt Europas ekonomier. Betydelsen av ett Grekland i kris, eller andra euroländer, är svår att för närvarande dimensionera. I ett vänteläge inför en mycket oviss utveckling har en kommunal ekonomi infunnit sig inför 2011/2012 som varit orolig och nervös. För 2011 innebar detta ett år som började med klart positiva signaler i skatteunderlaget för att under hösten bli mer avvaktande. Verksamheten i Borås Stad har fortsatt att utvecklas och till tidigare ekonomiska reserver har lagts nya. Trots detta minns vi 2011 som ett omorganisationens år och de prövningar som varit och återstår för att komma i balans med denna. Känslan av ett bra ekonomiskt ledarskap på alla nivåer har dock fortsatt under 2011 och innebär att den kommunala verksamheten i Borås kunnat utvecklas. Den plattform som skapats genom ekonomisk balans och kostnadskontroll ger bra förutsättningar för att klara variationer i konjunkturen. Ett bekymmer som vi återkommer till är nu en anpassning till rådande resurser. Utrymmet för tillväxt kan kraftigt reduceras om inte anpassningar till verksamhetsunderlag kan ske, t ex till färre elever i våra skolor. Ett axplock av verksamhet, händelser och trender som präglat 2011: Verksamheten inom förskola och skolbarnsomsorg expanderade med +158 respektive +9 barn. Den största ökningen har skett i stadsdel Öster. Grundskolans elevunderlag ökade under 2011 med 10 elever vilket var ett trendbrott efter en kontinuerlig minskning sedan Antalet elever i Borås Stads gymnasieskolor minskade med 2 % till Fler elever från andra kommuner gör 8

11 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse att elevtalet i kommunens gymnasieskolor håller en relativt konstant nivå trots minskande elevkullar. Inom funktionshinderverksamheten har antalet beslut om personlig assistans ökat med 20 % Även antalet beviljade timmar har ökat. Kostnaderna för försörjningsstödet minskade för tredje året i rad och uppgick till 101. Under 2009 infördes möjligheten för hemtjänsttagare att välja andra utförare som alternativ till att få hemtjänsten utförd av kommunen, det s k hemtjänstvalet LOV. 12,3 (7,5) % av verksamheten utfördes 2011 av externa företag. Ombyggnationen av Kulturhuset har fortsatt. Projektet är beräknat till ca 115. Renoveringen av teatersalongen och konstmuseet blev klara Återstående delar färdigställdes under hösten Utredningen om förnyelse av energiverket gick in i ett slutskede med ett principbeslut om en lokalisering till Sobacken för både värmeverk och avloppsverk. Arbetet visar på att en investering på 2,3 mdkr kan bli aktuell. Ett annat viktigt arbete som drivits i år är att tillsammans med Högskolan utveckla kv Simonsland, med Textilhögskolan och Textilmuseet, Espiraverksamheten och Marketplace Borås, och där skapa en plattform för ett företagskluster tillsammans med näringslivet. Här återstår nu att välja organisationsformer. Årets resultat Årets resultat före extraordinära intäkter blev +28,4. Sammanlagt har avsättningar då gjorts i bokslutet på 52,7, vilket förklarar det något låga redovisade resultatet. Som avsättning inom resultatet har avsatts 10,0 för Sjöbo förbifart, 2,7 för Gångport Bogryd, samt 40,0 till stabiliseringsfonden. Efter tillägg för extraordinära poster på 75,5 blev redovisat resultat till eget kapital då +103,9. Utifrån en bruttokostnad på är nämndernas budgetföljsamhet, med en totalavvikelse på 104, relativt försämrad jämfört med tidigare år. Kommunstyrelsen vill framhålla att nämnderna levererat en på alla sätt bra verksamhet som följer de mål som finns uppsatta. Skatteintäkter och statsbidrag Årets redovisade skatteintäkter blev 75,8 bättre än budgeterat medan statsbidrag blev 30,4 sämre. Sammantaget en förbättring på 45,4. Finansiell ställning Borås Stad har sedan millennieskiftet ökat sitt eget kapital, från 2,2 till hela 3,5 mdkr. Därutöver har det funnits möjligheter att använda de goda årsresultaten till att också göra avsättningar för att kunna underlätta kommande år. Denna disposition, att begränsa det egna kapitalets tillväxt för att istället genom avsättningar kunna möta kommande kostnader, tillämpas i hög grad även Sammanlagt finns nu avsättningar för framtiden på över 1 007, främst avseende stabiliseringsfond, pensioner, RV 27, och Sjöbo förbifart. Den långsiktiga upplåningen har exklusive förmedling av lån till kommunala bolag minskat från mitten av 1990-talet från 600 till Från 2005 har en egen likviditet byggts upp på 1,8 mdkr, vilket i stället inneburit att pengar kunnat lånas ut till de kommunala bolagen. För Borås del innebär det framgent en lägre risk för att stora summor avsedda för verksamhet inte behöver användas till räntekostnader. Ekonomiska framgångsfaktorer Borås Stad har medvetet valt att fokusera god ekonomi som grund och plattform i kommunikationen med nämnder och förvaltningar. En utbyggd dialog om god ekonomi och dess betydelse kombinerat med instrument som dubbla månadsuppföljningar buffertar m m, har givit nämnderna instrument och signaler för att hålla sina budgetar. Under 2011 har relativt stora budgetavvikelser konstaterats. Analysen av dessa pågår ännu men klart står redan att omorganisationen varit starkt bidragande orsak. En anpassning ned till budgeterade nivåer blir ett måste under Nämnder och förvaltningar har annars agerat lojalt med givna direktiv. Den vilja som finns ute i verksamheten att arbeta i en organisation med ordning, reda och god ekonomi skall inte underskattas. En slutsats är att kommunen skall fortsätta att förbättra och utveckla uppföljning och styrning genom en dialog samt ett centralt stöd. De främsta av de interna framgångsfaktorerna bygger på dessa element. 9

12 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Ett arbete som pågår är att utveckla kopplingen mellan ekonomi och verksamhet i det nya verksamhetsmålssystemet. I detta syfte utvecklas nu nya och förfinade verksamhetsmått samt ett sätt att kvalitetssäkra dessa. I projektet Budget 2012 skapas bl a systemförutsättningar för denna utveckling. Personalstrategiska frågor Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Vi står inför en stor utmaning när det gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. För att klara personalbehovet behöver vi årligen nyanställa ca 800 årsarbetare i konkurrens. Det handlar om att ersätta personal som går i pension eller slutar av andra orsaker, men även på grund av ökning av antalet invånare. Det är en stor utmaning som den offentliga arbetsgivaren står inför i hela Sverige. För Borås del innebär denna utmaning ett aktivt arbete med olika åtgärder för att klara nyrekryteringsbehoven, men även för att kunna behålla redan anställd personal. Vi arbetar idag med olika insatser för att bredda rekryteringsbasen och attrahera nya grupper. Borås Stad har satt upp tre personalstrategiska verksamhetsmål gällande minskning av sjukfrånvaro, långa sjukfall och andelen timavlönade. Vi har under några år haft ett tydligt fokus på åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Förra året gjorde vi en relativt stor minskning och årets resultat visar att vi i stort ligger kvar på den nivån, vilket är 5,05 %. Några andra exempel på positiva resultat är att andelen heltidsanställningar, andelen anställda under 30 år samt andelen anställda som är utrikes födda, är hög. Däremot har vår ambition att minska andelen timavlönade inte lyckats. Förbättringsarbete Six Sigma-metodiken är ett systematiskt sätt att arbeta med större förbättringsprojekt. Metodiken fokuserar på att reducera variationer, kostnader och att skapa så bra arbetsprocesser/flöden/arbets sätt som möjligt. Metoden använder sig av specialutbildade projektledare, och under 2011 utbildades 13 personer i kommunen. Under 2012 och 2013 är fyra förbättringsledare anställda på Stadskansliet för att driva stora och förvaltningsövergripande förbättringsprojekt. Under 2011 fortsatte arbetet med att införa även Lean som förhållningssätt och metod i det systematiska kvalitetsarbetet i Borås Stad. Fem förvaltningar och ett bolag utbildades iprocesstyrning och grunderna i Lean. Ytterligare 28 personer gick en femdagarsutbildning till Lean-coacher. Samhällsplanering Under året har diskussioner förts med Trafikverket om att gå vidare med järnvägsutredning för Götalandsbanan, delen Borås Bollebygd. För att få en samlad vision över Knallelandsområdet pågick under 2011 arbetet med en strategisk plan. Ett planprogram för strandområdet i Sandared antogs av Kommunfullmäktige. Arbete med att ta fram en grönområdesplan pågår, och denna har varit på samråd. För att studera trafikåtgärder och framtida utveckling av Fristad och Sparsör pågick arbetet med strategiska planer för tätorterna. Under 2011 har arbete påbörjats med en strategisk plan för Sjöbo. I samband med att den nya förbifarten byggs görs en strategisk plan för hela Sjöbo för att belysa vilka möjligheter som skapas när genomfartstrafiken minskar. Den naturvetenskapliga dimensionen i utredningen kring förorenade sediment i Viskan vid Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna färdigställdes under året. En riskvärdering utformades som ska kunna vara underlag till beslut under Kommunstyrelsens medel för lokal utveckling gavs till 23 projekt på sammanlagt 1,4, exempelvis till Attraktiva Toarp för en vassklippare till sjöar som växer igen, till Destination Viskan Ekonomisk förening för köp av cyklar, till Kinnarumma Hembygdsförening för informationstavlor om kyrkohistoria och till Vänga Hembygdsförening för åtgärder för energibesparing. Bidragsmedlen som modell har utvärderats och ett råd blev att bokföra och sprida erfarenheterna och vara uthållig. Leader Sjuhärad fortsätter att ge bidrag till projekt inom turism, kultur, natur och miljö. Ett 60-tal projekt pågår i Sjuhärad, t ex Seglora fiber har startat under året, projekt Destination Viskan är i en slutfas och projekt Lokala planer har slutförts. Coompanion Sjuhärad fortsätter att gratis stödja de som vill starta företag tillsammans med andra. Årets kooperativ blev Avfyra en reklambyrå på Skaraborgsvägen i Borås med den gemensamma visionen att ha roligt på jobbet. Företaget med de fyra medlemmarna utsågs i konkurrens med Sjuhärads drygt 200 kooperativ. Kommunfullmäktige fastställde rekommendationer kring etablering av vindkraft. Kommunstyrelsens första tillstyrkan om större vindkraftverk togs under året (har dock ännu inte godkänts av länsstyrelsen). Styrgrupper med politiker från ett antal olika nämnder startade med fokus på stadsplanering och hållbar utveckling i stadsdel Hässleholmen respektive Norrby. Fakta om områdena förenar vid samarbetet. Genom projekt Sociala 10

13 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse risker, där Borås var en av testkommunerna i länet, prövades en metod att synliggöra risker för att kunna samarbeta och prioritera förebyggande arbete. Miljöarbete Våren 2011 startade arbetet med att revidera Borås Stads miljömål. De nya miljömålen, som förväntas bli klara under 2012, ska bli tydligare och lättare att överblicka än de nuvarande och de ska också ha en tydlig ansvarskoppling. De gällande miljömålen och miljöarbetet 2011 har följts upp i den miljörapport för 2011 som Miljö- och konsumentnämnden tagit fram. Mer om detta finns i avsnittet Gröna nyckeltal. Nytt fr o m 2011 är att uppföljningen av miljömålen och en redovisning av miljösituationen finns i Miljöbarometern på Borås Stads webbplats. Flera aktiviteter har genomförts för att sprida miljökunskap. Fyra miljöföreläsningar har arrangerats och informationsbladet MiljöFokus med såväl lokal som global miljöinformation har getts ut fyra gånger. Sommartorsdagarna är fr o m 2011 ett miljöcertifierat evenemang. För att synliggöra och motverka nedskräpningen av Borås närmiljö finns samarbetet Borås rent och snyggt. Ca barn och ungdomar deltog i Skräpplockardagarna som genomfördes i maj månad i samarbete med Håll Sverige Rent. 19 förskolor och skolor är anslutna till miljöledningssystemet Grön Flagg. Två av dessa, Sörmarksgården och Sandaredsskolan, belönades med Miljö- och konsumentnämndens miljöpris Borås är sedan 2008 en Fairtrade City och under 2011 förnyades diplomeringen. Borås Stads inköp av etiskt märkta livsmedel ökade under året kraftigt, till 8,5 ton vilket utgör 0,6 procent av den totala volymen. Även andelen ekologiska livsmedel ökade rejält, från ca 5 procent 2010 till ca 9 procent Fortfarande är det dock långt till miljömålet som är satt till 25 procent. Satsningar på kollektivtrafiken har gett resultat. Resandet i stadstrafiken ökade med 11 procent under 2011 och på sträckan Göteborg Borås, som är Sveriges tredje största pendlingsstråk, var ökningen kring 25 procent. Borås Stad är fortsatt engagerad i Energimyndighetens program Uthållig kommun. I den tredje etappen av programmet deltar Borås i två projekt; Möjligheter med mobility management vid planering och Nytänkande belysningslösningar. Under året har vi deltagit i seminarier och utbildningar samt utbytt erfarenheter med övriga deltagande kommuner. Nya projekt som initierats under året är ett EU-samarbete kring hållbara transporter (QUEST) samt medverkan i ett nationellt projekt för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Vidare har Borås Stad gått med i Sveriges Ekokommuner som är ett nätverk för att sprida kunskap om praktiskt miljö- och klimatarbete på lokal nivå. Utredningarna om de förorenade bottensedimenten i Viskan söder om Borås har slutförts under året och en riskvärdering av möjliga saneringsalternativ har genomförts. Riskvärderingen har varit ute på remiss och en beredning inför ärendets fortsatta hantering sker för närvarande hos Kommunstyrelsen. Gässlösa avloppsreningsverk har nått sin maxkapacitet och i december 2011 fattade Kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut om att bygga ett nytt avloppsreningsverk på Sobacken. Inriktningsbeslutet omfattade även ett nytt kraftvärmeverk med samma lokalisering. Målbild Borås Under år 2011 har arbetet med ett nytt visionsdokument Borås 2025 fortsatt. Under våren 2012 skall fattas beslut i Kommunfullmäktige om en ny vision för Borås, en vision som sedan kommer att ligga till grund för kommande målformuleringar och uppdrag till alla våra verksamheter. Borås Stad och näringslivet bildade under 2009 ett gemen samt bolag, BoråsBorås TME AB. Bolaget har som uppgift att stärka Borås som mål för besök. Stora ambitioner finns för att tillsammans finna en effektiv organisation. På det strategiska och informativa planet kommer en samrådsgrupp arbeta för Borås ur ett brett planeringsperspektiv. Här samarbetar Borås Stad och näringsliv samt Högskolan genom att bl a arrangera ERFA-kvällar för information och intressant mingel. Ökad befolkning Kommunens folkmängd uppgick vid årsskiftet till , en ökning med 812 invånare. Åldersstrukturen i Borås är sådan att gruppen 0-24 år utgör 30,8 %, år utgör 50,5 % och 65 år och äldre utgör 18,7 %. I Borås föddes det barn, samtidigt som personer avled. Detta innebär ett födelseöverskott på 207 personer. Befolkningen ökade också genom inflyttning som gav ett överskott på 583 personer. Totalt flyttade det in och flyttade ut Flyttningsutbytet mot utlandet gav ett tillskott på 447 personer, det egna länet Västra Götaland gav ett tillskott på 161 och utbytet mot övriga Sverige blev -25 personer. Under den senaste tioårsperioden har Borås befolkning ökat med personer eller 6,9 %, jfr riket 6,4 %. 11

14 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Näringsliv & Utveckling Under det gångna verksamhetsåret har arbetet fortsatt med att marknadsföra Borås som en bra etableringsort. Insatserna har riktats i första hand till företag och aktörer som arbetar med etableringsfrågor. Intresset för mark i Viaredsområdet är fortsatt stort och ett antal företag har flyttat till Viared under året. Planläggningen för ny industrimark har slutförts och detaljplan har utarbetats för Viared Norra och Viared Västra. Planering pågår även för Viared Östra. Marketplace Borås har ökat aktiviteten och har framgångsrikt marknadsfört Borås som Skandinaviens ledande affärsarena för mode, textil och design. Marketplace Borås ekonomiska förening ägs av företag, Borås Stad och Högskolan tillsammans. Under året har Boråsregionens alla företag med textil anknytning kartlagts i syfte att nå dem med information och andra insatser för att stimulera affärer inom mode, textil och design. Ett material kallat A reliable deal har tagits fram för att stimulera små företag att etablera sig i Borås. Under årets har en kundnöjdhetsundersökning, kallad Insikt, genomförts där företag som varit i kontakt med staden under året fått bedöma vår servicegrad. Ett åtgärdsprogram har startats för att råda bot på de brister som kommit fram. Näringslivsrådet har deltagit i arbetet kring Vision 2025 Projektet Generationsskiften i Borås har jobbat vidare med hjälp och stöd vid försäljning av små företag i generationsskifte. Projektet har jobbat fram en ny hemsida och samtliga kommuner i Boråsregionen samarbetar nu i projektet. Ecoex är ett projekt inom affärsdriven miljöutveckling som Borås Stad deltar i. Syftet är att hjälpa miljöföretag till internationell export. Inom det internationella uppdraget finns också ett samarbete med flera indonesiska städer inom området miljöutveckling., kallat Waste Recovery. Området har under året utvecklats att omfatta flera länder bl a Brasilien och Vietnam. Detta är ett samarbete med Högskolan Borås, SP och BEMAB. Arbetet med att utveckla förvaltningarnas interna arbete med internationella kontakter har planlagts, strategier och en utbildning har tagits fram. 12

15 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Utsikterna inför 2012 är positiva. Ett bättre 2011 än väntat ger en bra plattform framöver. God planering och ekonomisk hushållning kombinerat med en försiktig verksamhetsexpansion måste vara styrande för att inte begränsa möjligheterna till service i framtiden. Vi står också inför en utmaning att kunna rekrytera arbetskraft när allt större åldersgrupper går i pension. Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan på verka Borås Stad. Den här analysen behandlar de områden och förutsättningar som bedöms viktiga. Inledningsvis kommenteras kommunen och samhällseko nomin. Där efter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringsliv/arbetsmarknad och ut bildning för att avslutas med ett framtids perspektiv. Kommunen och samhällsekonomin Borås Stad har under en längre period kunnat stärka sin ekonomiska plattform. Detta har skett genom att eget kapital vuxit och att relativt stora avsättningar skett för kommande kostnader. Dessa reserver är emellertid små sett till effekterna om en lågkonjunktur slår igenom. Därför är en bevakning av den ekonomiska utvecklingen ytterst viktig. Sveriges kommuner och landsting, SKL, konstaterade i sitt budgetcirkulär tidigt 2011 att tillväxten blivit rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare hade i modern tid efterfrågan ökat så mycket. Normaliserade förhållanden på den finansiella marknaden och en ökad tillgång på krediter hade också bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringar. Denna positiva rekyl kom av sig och avmattades i slutet under SKL skriver dock i sitt budgetcirkulär 12:06 att vi efter en kort dipp 2012 åter sakta kommer att gå mot bättre tider. Slutsatsen grundar sig på en allt större optimism bland svenska företag. Tillväxten blir dock väsentligt lägre än de föregående åren. Sammantaget beräknas skatteunderlaget öka något under 2013 i förhållande till tidigare prognoser. Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP* 4,5 1,3 2,5 3,5 Sysselsättning, timmar* 1,1 0,5 0,1 1,4 Öppen arbetslöshet, nivå 7,6 7,9 8,1 7,4 Timlön, nationalräkenskaperna 4,4 3,2 3,1 3,2 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 3,1 3,2 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,2 1,0 1,3 Konsumentpris, KPI 3,0 1,9 1,4 2,0 *Kalenderkorrigerad utveckling. Kommunstyrelsen följer utvecklingen i konjunkturen noggrant. En relativt lång rad av år med en väsentlig expansion av nämndernas nettokostnader kunde fortsätta in i Beredskapen inför osäkerheten i konjunkturen 2012 och framgent är dock nödvändig med hänsyn till att Europas ekonomier inte är helt stabila och till att oroligheterna i arabvärlden inte är slut. Fortsatt beredskap och buffertar enligt anvisningar gäller, även om det på sikt kan kännas lite ljusare i SKL:s prognos. Kom ihåg att vi fortfarande sett som enskild kommun 2012 befinner oss i ett sparläge med anpassningsbehov. I ett läge där konjunkturen förväntas vända uppåt samt med många bra historiska resultat kan det också vara svårt att nå ut med återhållsamma budskap. Det är lätt att trycket på en expansion blir stor, och att olika särintressen arbetar utan en helhetssyn. Årsredovisningen 2011 visar att Borås Stad genom reserver besitter en god förmåga att anpassa sin verksamhet till ekonomin. Tillsammans med en stabil ekonomisk plattform och en strategisk styrning av tillgängliga resurser är förutsättningarna goda att på ett balanserat sätt möta de krav som ställs på ökad eller förbättrad verksamhet. 13

16 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Befolkning Folkmängden ökade med 812 personer under år Kommunens befolkning uppgick till personer och Borås ligger kvar på 13:e plats bland Sveriges kommuner. Ökningen i antal personer var under året på 25:e plats bland landets kommuner. Borås Stad fortsätter att öka i jämn och stadig takt. Särskilt glädjande är att vi har ett stort födelsenetto, återigen på samma nivå som året innan. Det betyder att vi bygger på basen i vår befolkningspyramid. En hög siffra för antalet nyfödda brukar dessutom avspegla en framtidstro hos befolkningen. Vår folkökning genom flyttningsnettot beror till största delen på inflyttning från utlandet. Vi behöver bli bättre på att även attrahera nya invånare från övriga Sverige. Det är Kommunstyrelsens uppfattning att arbetet i enlighet med den strategiska planens mål om en stabil befolkningsökning för Borås lyckats. Det finns inget som idag talar för en försämring då underliggande tillväxtfaktorer som t ex arbete, bostäder, högskola, kommunikation och attraktivitet bearbetas kontinuerligt. Bostadsmarknaden Bra bostäder i attraktiva lägen är en konkurrensfaktor för kommuner i jakten på fler invånare och ökat skatteunderlag. Borås Stad samverkar med byggherrar för att skapa bra förutsättningar för ökat boende i kommunen. Det är fortsatt bostadsbrist i Borås. Framförallt är det brist på hyresrätter. Detta har inneburit förbättrade förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande de senaste åren. Under 2010 och 2011 återhämtade sig bostadsbyggandet efter ett sämre Under 2010 påbörjades 208 bostäder och under 2011 påbörjades 205 bostäder. Men trots bostadsbrist och fortsatt inflyttning väntar en sval bostadsbyggnadsmarknad under Den pågående konjunkturavmattningen har inneburit att bostadsinvesteringarna sjunker. Men mycket har hänt de senaste åren och mer kommer att byggas. Detaljplanearbete pågår för ytterligare ca hyresrätter, bostadsrätter och småhus. I de större tätorterna behövs fler bostäder i anslutning till service och kommunikationer. Många äldre vill byta sin bostad till förmån för ett mindre, tillgängligare och mer lättskött boende, ofta i den egna tätorten. Det ger förutsättningar för bättre livskvalitet och de yngre möjlighet till ett större boende till rimligare kostnader. Ett vällokaliserat bostadsbyggande kan bidra till en hållbar utveckling. I Översiktsplanen, ÖP06, ges spelregler för bostadsbyggandet. Med en tätare bebyggelse minskas påverkan på miljön samtidigt som redan gjorda investeringar kan utnyttjas bättre. Näringsliv och arbetsmarknad Borås Stads näringsliv kännetecknas av att det finns ett stort antal företag i många olika branscher där de flesta företagen är små eller medelstora. Det finns drygt företag som ger ca arbetstillfällen och ca 250 företag som har fler än 25 anställda. Borås har successivt stärkt sin position som attraktiv etableringsort och ett flertal intressenter, både nationella och internationella, har visat sitt intresse under året. Konkurrensfördelar som strategiskt läge nära en större stad, närhet till en internationell flygplats och närhet till Skandinaviens största hamn betyder mycket. Tillgång till kvalificerad arbetskraft, rimliga levnadskostnader och en god livsmiljö väger också tungt. Intresset för Viaredsområdet är fortsatt stort. Under året har flera företag etablerat sig där eller påbörjat byggnation. Då merparten av tomtmarken på Viared tagits i anspråk har projektering av nya tomtområden i väster och norr slutförts, och öster om Viared pågår. Även industriområdet på Sjöbo norr om Borås längs nya dragningen av riksväg 42 har slutförts. Dessa områden ska nu färdigställas och viss försäljning kan starta under Boråsföretagen inom textil och konfektion har en fortsatt stark position och svarar för drygt 50 % av försörjningen av textil- och konfektionsvaror i Sverige. Handeln, speciellt postorder och e handel, har haft en god utveckling under det gångna året. Orderingången för postorderföretagen via internet ökar kraftigt och andelen överstiger nu 60 % av försäljningen. Satsningen på det textila klustret har lett till att Borås röner stor uppmärksamhet för vår textila historia och för vår unika position i Sverige. Marketplace Borås ek förening, klustret för affärer inom textil, mode och design, röner stor uppmärksamhet och ca 80 av stadens företag har hittills valt att delta i arbetet med att sätta Borås på kartan som Skandinaviens ledande textil och modestad. I en allt mer globaliserad ekonomi pågår en omflyttning av tjänste- och industriproduktion till företrädesvis länder i Asien. Näringslivet i Borås berörs också av denna utveckling. Ett antal företag har eller kommer att skaffa produktionskapacitet i länder som Indien och Kina. I en del fall betyder det inte att produktion flyttas ut, utan snarare att den nya kapaciteten används till att konkurrera på utländska marknader. Företagen får därmed en starkare marknadsposition och en ökad global konkurrenskraft. För att konkurrera globalt är det nödvändigt med lokal samverkan mellan aktörer i privat och offentlig sektor. 14

17 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Marketplace Borås ek förening och Föreningen Sweden Logistics är sådan samverkan. Visionen för Sweden Logistics är att i Borås skapa ett inter nationellt ledande kompetenscentrum för lönsam effek tiv logistik. Det är en av förutsättningarna för att produktion ska kunna hållas kvar i Sverige. Affärsdriven miljöutveckling är ett annat prioriterat område för Borås. Inom arbetet med Waste Recovery använder vi vår stora kunskap och långa erfarenhet inom området resursåtervinning. I Indonesien skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle genom utbildning och produktionsstöd för utvinning av biogas för el. Projektet skapar också tillväxt såväl i Borås som i Indonesien. Vårt framgångrika samarbete inom detta område sprids nu vidare till ytterligare länder i samarbete med SIDA och ICLD. Nya samarbetspartner är bl a flera städer i Brasilien och i Vietnam. Högskolan Genom sin centrala placering i Borås bidrar Högskolan i Borås till en levande och attraktiv stadsmiljö. Inte långt från huvudcampus ligger institutionen Textilhögskolan med verkstäder, maskinpark och laboratorier för undervisning, forskning och utvecklingsarbete inom design och textil tillverkning. För att samla högskolans verksamhet i ett campus och för att skapa en unik innovationsmiljö med textil inriktning ska institutionen Textilhögskolan under 2013 flytta till Konstsilkes före detta industrilokaler i stadsdelen Simonsland. I Simonsland utvecklar och etablerar Högskolan i Borås och Borås Stad en unik miljö för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet i bred samverkan med övriga aktörer inom innovationssystemet i regionen. Inom campusområdet ligger även Kårhuset. Här har satsningar gjorts av kommuner och näringsliv i Sjuhäradsregionen för att ge studenterna en träffpunkt alldeles intill högskolans lokaler. Högskolan i Borås bedriver utbildning och forskning i partnerskap med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Högskolan i Borås är en nationellt profilerad högskola med en stark regional förankring som placerar sig i topp bland högskolor och nya universitet avseende såväl antal examina som söktryck till högre utbildning. Samtliga utbildningar utmärks av väl utvecklade kontakter med respektive profession och av anknytning till forskning. Högskolans medvetna profilering av verksamheten har till dags dato resulterat i fyra examensrätter på forskarnivå, varav en inom det konstnärliga området. Högskolan i Borås är ett av endast tre lärosäten i Sverige som har rätt att bedriva konstnärlig forskarutbildning. Högskolan har också ett omfattande utbyte med en rad universitet och högskolor i samtliga världsdelar, liksom en tydlig strävan att genom utbildning och forskning bidra till hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Flera av högskolans utbildningar är unika för landet. Därför väljer studenter från hela Sverige att komma till Borås. Många väljer också Högskolan i Borås just för den starka inriktningen mot yrkeslivet som innebär att högskolans studenter i en nationell jämförelse snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Högskolan hade under 2011 drygt studenter. Framtiden Borås Stad måste behålla en organisation med förmåga att anpassa sin verksamhet till rådande ekonomiska situation. God ekonomi är färskvara och kan snabbt förändras. Bra uppföljning, hushållning med befintliga resurser och att hitta smarta lösningar är vägar för att tillgodose medborgarnas service under ekonomisk kontroll. Här är kommunens personal det viktigaste redskapet för att nå målet. God planering och ekonomisk hushållning måste vara styrande i nuet för att inte begränsa möjligheten till service i framtiden. Kommunsektorn och Borås står också inför andra utmaningar än ekonomiska. Även om tillgången på arbetskraft i dagsläget är förhållandevis god så bedöms möjligheten att rekrytera arbetskraft framgent svår när allt större åldersgrupper går i pension. Kommunens satsning på att bli en attraktiv arbetsgivare är därför nöd vändig och prioriterad. För Borås gäller att fortsätta arbetet med verksamhetsmål och kvalitetsutveckling i kombination med upp följning. Bättre service till samma kostnad är en väg att minska gapet mellan vad medborgare förväntar sig och vad verksamheten kan erbjuda. Sedan 2008 har systemet med verksamhetsmål utvecklats. Medborgarenkäter, brukarenkäter etc blir viktiga inslag för att utröna på vilket sätt, och med vilket resultat, vi når våra mål. Inom projektet Budget 2012 kommer verksamhets- och kvalitetsmålen att utvecklas och få det systemstöd som är nödvändigt. Förutom den normala osäkerheten i att inte veta konjunkturernas effekt på kommunal eko nomi innebär befolkningsutvecklingen att nya behov på sikt uppstår eller att gamla förändras. I framtiden kommer antalet äldre att öka kraftigt vilket med stor sannolikhet innebär ökade krav och därmed kostnader. Borås Stad jobbar bl a med att finna alternativ och komplement till det gamla äldreboendet. Trots detta märks ånyo ett tryck på nya äldreomsorgsplatser. För att vidareutveckla näringslivet och öka antalet arbetstillfällen behövs utbyggnad av infrastrukturen. Borås 15

18 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 utmärkta läge för bl a logistikföretag kräver en förbättring av kommunikationerna till och från staden. Riks väg 40 och 27 jämte Götalandsbanan är centrala delar i en sådan utveckling, varför Borås Stad har varit och är djupt engagerad i dessa projekt. Ett mycket viktigt stadsbyggnadsprojekt är Simonsland. I ett samarbete mellan Borås Stad, Högskolan och näringslivet skapas ett textilt kluster som kommer att sätta staden och dess utveckling på kartan. Kultur vetenskap, forskning och affärer är grunderna i samarbetet som dessutom renoverar en hel stadsdel, kopplar staden och Knalleland, samt lyfter fram Viskan som tillgång. En annan fråga med stor påverkan på Borås är Borås Energi och Miljö AB:s utredning om ett kraftvärmeverk samt nytt avloppsverk. En eventuell investering på ca 2 mdkr betyder mycket ur miljösynpunkt och som ekonomiskt åtagande. Ett principbeslut är nu fattat om en lokalisering av verksamheten till Sobacken. Strategiskt arbete Kommunen har en bred och central roll i att förbereda och påverka andra delar av sam hället. För att underlätta en planerad samhällsutbyggnad för medborgare och näringsliv har Borås Stad under år 2011 arbetat med ett nytt visionsdokument, Borås Syftet är att på ett målinriktat och strategiskt sätt genomföra insatser inom en rad specificerade områden. Insatserna spänner från infrastrukturutbyggnad till utbildning och kulturella satsningar för att göra Borås till en attraktiv stad att leva och verka i. Kommunfullmäktige kommer under våren 2012 att fatta beslut om en ny vision och strategi. En annan viktig ingrediens i det strategiska arbetet för Borås är marknadsföring på kort och lång sikt. På sikt ska även omvärldens bild av Borås göras tydlig och rättvisande. Målet är att flytta fram Borås position som en attraktiv stad att bo, leva och verka i. Ett led i denna marknadsföring var att ändra kommunens namn till Borås Stad. Ett annat exempel är bildandet av BoråsBorås TME AB, där staden och näringslivet gemensamt arbetar för att göra Borås till en attraktivare besöksstad. Samverkansarenan är den konstellation mellan Borås Stad och näringslivet som tar över de frågor som finns kvar sedan bildandet av BoråsBorås. Här finns arbetsgrupper inom olika fokusområden, där t ex mötesplatsgruppen arbetar med frågan om hur behovet av en modern kongressanläggning skall lösas. 16

19 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Soptippen i Palu, Indonesien, ingår i projektet Waste to Value in Palu. På bilden syns studenter från Universitetet i Palu och tjänstemän från staden, men i bakgrunden finns de som bor på soptippen och lever på att sortera ut plast och metall från de sopor som kommer med lastbil till tippen. Besök i ett bostadsområde som 2011 vann staden Palus tävling Green and Clean, för sitt arbete med att hålla området fint. På bilden syns kommunens representanter tillsammans med vice borgmästaren i Palu, lokala tjänstemän och husmödrarnas förening som tog emot priset. 17

20 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Medborgar- och brukarperspektiv Invånarna i Borås Stad har höga krav på information, valfrihet, delaktighet och medbestämmande. För att möta dessa krav har Borås Stad infört ett antal verktyg för att förbättra information, dialog och medbestämmande för medborgarna Från 2011 finns enheten Kvalitet och utveckling under Kommunstyrelsen. Arbetet på enheten utgår från hörnpelarna i Borås Stads kvalitetspolicy. Borås Stad tycker det är viktigt att kommunens medborgare har möjlighet att påverka det som sker och beslutas i kommunen. Därför har under 2011 en kartläggning av boråsarnas möjligheter till medborgardialog genomförts. Arbetet kommer att fortsätta under 2012 med fokus på att ta fram principer för medborgardialog samt utveckla i vilka former dessa kan ske. Borås Stad skall utvecklas och erbjuda service och tjänster efter medborgarnas behov. För att möta dessa krav har Borås Stad infört ett antal verktyg för att förbättra information, dialog och medbestämmande för medborgarna Nöjd kund- index brukarenkäter Brukarenkäter har genomförts under våren I brukarenkäterna ingår SCB:s analysmodell NKI som bygger på tre standardiserade frågor hur nöjd man är med verksamheten i dess helhet hur väl verksamheten uppfyller förväntningarna hur verksamheten är jämfört med en ideal sådan. Jämförelse NKI övergripande för Borås Stad Verksamhet Bibliotek Fritidsgård Fritidshem Funktionsnedsättning Förskola Grundskola elever (1) Grundskola föräldrar Gymnasieskola Hemtjänst Hemtjänst enskilda utförare Individ- och familjeomsorg Vård och omsorgsboende, somatiskt. Brukare 72 (2) 72 (2) 78 Vård och omsorgsboende demens. Anhöriga 68 (3) 65 (3) 77 Gator och vägar (4) (1) NKI ingår inte. (2) Avser alla brukare, även demensavdelning. (3) Avser alla anhöriga inom vård- och omsorgsboende, även somatisk avdelning. (4) NKI varierar mellan respektive område. Resultat Alla verksamheter, med undantag av några delområden inom gator och vägar, har ett NKI på 55 eller högre vilket innebär nöjda eller mycket nöjda brukare. Mest nöjda brukare finns inom bibliotek och fritidsgårdar. 18

Årsredvisning Borås Stad 2012. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

Årsredvisning Borås Stad 2012. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Borås Stad Årsredovisning 2012 Årsredvisning Borås Stad 2012 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Bland 53 tävlande kommuner från hela landet blev Borås utsedd till

Läs mer

Personlig assistans innebär att personliga assistenter är med under dagen eller hela dygnet.

Personlig assistans innebär att personliga assistenter är med under dagen eller hela dygnet. Borås Stad Årsredovisning 2010 Årsredvisning Borås Stad 2010 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Personlig assistans innebär att personliga assistenter är med under

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Inriktningar effektmål 2015

Inriktningar effektmål 2015 1 (5) Datum CENTRALA FÖRVALTNINGEN Stab Administrativ controller Marie Löfgren 0224-361 11 marie.lofgren@heby.se Inriktningar effektmål 2015 Centrala inriktningar Heby kommun ska vara en trygg och säker

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar.

Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Vision för Ronneby Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Kommunen ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och ansvarstagande ledarskap där omsorg om

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Granska. Det är en god vana att då och då ifrågasätta saker och ting som man i åratal har tagit för givna. (Tyskt ordspråk) Informera.

Granska. Det är en god vana att då och då ifrågasätta saker och ting som man i åratal har tagit för givna. (Tyskt ordspråk) Informera. Handbok Åtgärda Medborgare/brukare Informera Dokumentera Följ upp Åtgärder Beskriv uppdraget Verksamhet Det är en god vana att då och då ifrågasätta saker och ting som man i åratal har tagit för givna.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2014-2018 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer