Årsredvisning Borås Stad Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

Transkript

1 Borås Stad Årsredovisning 2012

2 Årsredvisning Borås Stad 2012 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Bland 53 tävlande kommuner från hela landet blev Borås utsedd till Sveriges föreningsvänligaste kommun. Resultaten syns genom att Borås kunnat notera ökade aktiviteter både i föreningslivet och hos barn och ungdomar.

3 Innehåll Tio år i sammandrag 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisningens syfte och mål 5 Förvaltningsberättelse 7 Sammanställd redovisning 66 Nämndernas resultat och verksamhet 83 Företagens resultat och verksamhet 111 Välfärdsbokslut 123 Miljöarbetet i Borås 127 Förslag till beslut 131 Revisorsgruppernas berättelser 132 Inkomst- och utgiftsgrafik 148 Särskilda bilagor Nämndernas och företagens årsredovisningar Kommunrevisionens årsrapport

4 Tio år i sammandrag RESULTATRÄKNING Nettokostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter/kostnader ÅRETS RESULTAT NETTOINVESTERINGAR BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA mnkr Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA FINANSIELLA NYCKELTAL STORLEKSUTVECKLING Bruttokostnader förändring % 2,3 3,0 2,8 5,6 4,7 6,0 1,3 4,5 1,3-0,5 Balansomslutning förändring % 4,2 1,5 8,1 6,3 10,5 7,1 9,2 2,1 0,0 6,0 BETALNINGSFÖRMÅGA Rörelsekapital Kassalikviditet % 59,2 55,7 87,8 107,1 131,8 169,4 164,0 181,4 254,4 243,5 SOLIDITET Soliditet % 73,5 76,5 74,6 74,6 71,4 68,5 63,3 63,5 65,5 67,3 RESULTAT Räntabilitet RT % 3,4 4,0 4,4 3,7 2,8 3,0 1,8 2,3 3,1 5,6 Resultatmarginal % 2,6 3,1 3,6 3,0 2,4 2,7 1,7 2,1 2,9 5,5 Skatteintäktsutveckling % 3,2 2,6 5,4 6,1 6,1 5,2 2,3 4,7 3,2-0,1 Nettokostnadsutveckling % 1,7 2,2 4,9 7,0 8,3 6,4 1,9 4,1 3,6-3,3 Nettokostnader i % av skatteintäkterna 97,4 97,0 96,6 97,5 99,5 100,6 100,2 99,6 100,0 96,8 EFFEKTIVITET Kapitalets omsättningshastighet 1,25 1,27 1,21 1,20 1,14 1,13 1,05 1,07 1,09 1,02 ÖVRIGT Folkmängd 31/12 resp år Skattesats % 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,06 2

5 Årsredovisning 2012 Kommunstyrelsens ordförande Borås en del av världen En stabil ekonomi är en nödvändig förutsättning för all vår verksamhet. Det är den grund som anger nivån för våra gemensamma möjligheter att utveckla välfärden. Sådan är den verklighet vi måste förhålla oss till. Det är därför tillfredställande att vi i ett Europeiskt ekonomiskt turbulent 2012 står stadigt. Inte fritt från vad som sker i vår omvärld, men med god kontroll vilket gör att vi kan hantera förändrade framtida förutsättningar. Närhet till Göteborg och den goda kommunikationen framför allt buss 100 utgör, innebär att många Boråsare har tillgång till en kvalificerad och till storlek betydande arbetsmarknad. Samtidigt kan vi konstatera att Borås är en attraktiv plats för människor och företag. Det visar tydligt den fortsatt positiva befolkningsutvecklingen. I skrivande stund har vi passerat invånare. Genom samverkan med Västra Götalandsregionen och tillsammans med högskolan, SP, och det lokala näringslivet tryggar vi tillväxt och utveckling. Inte minst i Viared kan man se hur det på båda sidor om riksväg 40 schaktas för nya etableringar. Vi kommer att i framtiden få se en förtätning av bebyggelsen och att högre hus byggs i centrala Borås. Det har visat sig vara en framgångsfaktor för växande städer och ett i alla bemärkelser bra koncept för ett levande centrum. Miljön har fortsatt varit i fokus med bl a beslut om nya miljömål och tätare uppföljningar. Även vårt internationella engagemang inom miljöområdet har skapat positiv uppmärksamhet. Trots det tuffa året med begränsat ekonomiskt utrymme har vi aldrig tvivlat i vår uppfattning att skolan är den viktigaste hörnstenen för ett samhälles utveckling och ett bibehållet välstånd. Vår strävan har därför hela tiden varit, och är, att göra en bra skola ännu bättre. Trots det minst sagt besvärliga utgångsläget 2011 har nämnderna lyckats genomföra de nödvändiga anpassningar som borde ha gjorts långt tidigare och är nu i balans. Under året öppnades ett nytt och modernt äldreboende på Margaretagatan där bl a möjlighet för varje våning att laga sin egen mat finns. Vidare har arbetet med trygghetsbostäder, föreningshus och anhörigcentral under året nått så långt att det nu är klart för beslut. Medarbetarna har gjort ett fantastiskt arbete inom alla våra områden och det finns all anledning att vara stolt över deras insats. De är ryggraden i de verksamheter som vi vill göra bättre för varje år. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsen 3

6 Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2012 Nu har det nya vård- och omsorgsboendet Margaretagatan 9 i stadsdelen Norrmalm öppnat. Det finns 60 moderna och ljusa lägenheter fördelat på fem våningar. De stora balkongerna på vardera sidan om huset ger en fantastisk utsikt över stora delar av staden. Alla måltider tillagas på varje enhet och äts gemensamt i matsalen. Aktivitetssamordnare har varje vardag aktiviteter för de boende. 4

7 Årsredovisning 2012 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningens syfte och mål» Årsredovisningen är ett analyserande, politiskt beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag ökar kraven att fullmäktige måste få information om hur nämnderna följt fullmäktiges uppdrag för verksamheten. Redovisningen ska också ge en bild av kommunens finansiella ställning och vara en grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar. Politiskt beslutsunderlag En årsredovisning kan se ut på olika sätt avseende innehåll, utformning m m. Avgörande är vilket syfte årsredovisning en har. Detta beror i sin tur bl a på vem som redovisar och vem man redovisar för, dvs vem som är redovisningsskyldi g respektive redovisningsmottagare. I vissa fall handlar det om att ge korrekt och rättvisande redovisningsin formation om den ekonomiska ställningen och ut veck lingen, i andra fall kan års redovisningen vara ett informationsin stru ment med syftet att förmedla en viss bild över kom munens organisation och verksamhet. Såsom framgår nedan väljer Kommunstyrelsen att hålla kvar årsredovisningsdokumentet som ett politiskt beslutsunderlag. Det hindrar inte att vissa förändringar görs för att göra dokumentet lättillgängligare samt analysen mer intressant för andra målgrupper.. Huvudperspektivet i årsredovisningen behålls där dokumentet i första hand utgör ett analyserande besluts underlag för Kommun fullmäktige. Årsredovisningen skall tillsammans med nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser ligga till grund för full mäk tiges prövning av nämnd ledamöternas ansvar för det gångna årets förvaltning, ge fullmäktige en rättvisande bild över kommunens samlade finansiella ställning och utveckling, ligga till grund för Kommunfullmäktiges beslut om hur nämndernas resultat skall regleras och successivt utvecklas för att kunna ge information till en vidare målgrupp. Utgångspunkten är att respektive nämnd är redovisningsskyldig inför fullmäktige. Det är där för nämnderna som har huvudansvaret för att årsredovisningen till sitt innehåll motsvarar ovan stående krav. Nämn dernas egna års redovisningar med kommentarer och analyser förelägges Kommunfull mäktige som särskilda bilagor. Årsredovisningen är i sin analys också framåtsyftande. Den ekonomiska utvecklingen gör sällan halt vid årsskiftet varför redovisningen av året som gått tillsammans med de första skatteprognoserna för det nya året kan ge värdefullt underlag för nya slutsatser. Avstämning mot mål och resurser Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag på nämndnivå, med stor frihet för nämnderna att själva avgöra hur resurserna skall användas, ökar kraven på kontroll i form av uppföljning, utvärdering och analys av verksam hetens resultat med avseende på målupp fyllelse, resurs använd ning, presta tioner och effekter. Detta innebär att Kommunfullmäktige av års redovisningen måste kunna få information om hur nämn derna följt Kommunfullmäk tiges riktlin jer för verksamheten, om de mål som fast ställts i budgeten uppnåtts och hur effektivt an visade resurser använts. Detta tillbakablickande syfte ställer krav på nämnd visa av stäm ningar mot budget såväl vad gäller ekonomiska mått i form av kost nader och intäkter m m som pres tationer. 5

8 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisning 2012 Årsredovisningen skall också ge Kommunfullmäktige underlag för planering och utveckling av verk samheten. Detta framåtsyftande motiv ställer bl a krav på att det i verk samhetsanaly serna redovisas problem och utvecklingstenden ser, som bl a kan beaktas i kommande budgetarbe te. Samlad bild Årsredovisningen har ett viktigt syfte i att ge Kommunfullmäktige en så rättvisande bild som möjligt över kom munens finansiella ställning och utveckling. Med kommunen menas i detta sam man hang inte bara den verksamhet som drivs under s k offentligrättsliga former. Även sådan verk sam het som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller han dels bolag skall ingå i redovisningen. Motivet bakom kravet på en s k sammanställd redo visning är att en stor del av verksamheten i landets kommuner idag drivs under s k privaträttsliga former och att bilden av kom munens ekonomiska ställning därmed påverkas av om de kommunala före tagen tas med eller inte. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet, för vilken Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret, såväl ekonomiskt som politiskt. De förtroendevalda måste därför ges möjlighet att göra en samlad bedömning av kommunens totala ekonomiska engage mang. Utveckling För att årsredovisningen också skall kunna bli en tillgång för en vidare målgrupp kommer doku mentet successivt att utvecklas. Förutom en tydligare struktur så eftersträvas analys och ökad tillgänglighet. Ett mål i kommande årsredovisningar blir att utveckla beskrivningen av kvalitet. Inte minst är det externa perspektivet viktigt dvs hur medborgaren upplever verksamheten. Medborgarperspektivet stärks också av den utveckling av verksamhetsmål som lagstiftningen numera ställer och där Borås Stad fr o m budget 2008 redovisar måluppfyllelse. Verksamhetsmålen innebär ett arbete med att kunna beskriva och koppla ekonomi, verksamhet och kvalitet, mycket med utgångspunkt från medborgarna och brukarna. Ackumulerat resultat Vid behandling av årsredovisningen skall Kommunfullmäktige också besluta om hur nämndernas resultat för det gångna året skall regle ras. Enligt kommunens regler för budget- och verksam hets upp följning skall nämn dernas resultat, såväl positiva som negativa, balanseras över till nästkommande år. Nämnderna redovisar i samband med nämndbudgeten: i januari hur de planerar använda sina ackumulerade resultat, under förutsättning att Kom munfullmäktige fastställer dem i årsredovisningen. Hur de ackumulerade resultaten behandlas kan anpassas efter konjunkturläge och grundbudgetens styrka och säkerhet. 6

9 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Året i sammandrag... 8 Omvärldsanalys Medborgar och brukarperspektiv Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Koncernen

10 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 Året i sammandrag» För att få bra förutsättningar för en stabil verksamhet har Borås i budgetsammanhang godtagit något låga resultat för 2011 och Att resultatet nu för 2012 blev hela 230 mnkr beror på en stor återbetalning från AFA-försäkringen på 94 mnkr. Det höga resultatet har också gjorts möjligt genom att nämnderna visat en mycket stor budgetföljsamhet, bara 14 mnkr jämfört med 105 mnkr för Plattform för bra verksamhet Borås Stad bedriver huvuddelen av sin verksamhet genom 23 olika nämnder samt ett revisorskollegium och där sammanlagt ca 6,0 mdkr omsätts. I bolagsform bedrivs verksamhet genom 12 olika företag som tillsammans om sätter ca 2,0 mdkr. Borås Stad som koncern omsätter således ca 8,0 mdkr per år. Borås Stad har sedan millennieskiftet kunnat bygga upp en stark ekonomisk plattform. Detta har gynnat verksamheten under perioden och kommer framgent att medverka till att kunna nå målet med en planerad och stabil verksamhet. Liksom andra kommuner har vi drabbats av konjunktursvackor men det som sticker ut för Borås del är att vi hållit tag i ekonomin, bl a genom väl tilltagna buffertar. Dessa buffertar var av stor vikt för resultatet under 2011 då stora organisationsförändringar och omställningar skedde. Förutom att den löpande verksamheten under åren har kunnat expandera så har också satsningar skett på framtiden. Bra exempel på tidigare avsättningar är att vi avsatt 440 mnkr till den s k dolda pensionsskulden, i syfte att kunna behålla verksamhet när skulden skall betalas, samt att vi kunnat engagera oss i specialsatsningar. När Trafikverket inte prioriterat för Boråsarna angelägna projekt såsom byggande av Rv 27, projekt Förbifart Sjöbo samt viktiga gatu och cykelvägar så har kommunen haft kapacitet att gå in. Särskilda egna satsningar har också varit möjliga för kompetenshöjning inom äldreomsorgen, en utbyggd IT infrastruktur samt på vårt eget asfaltunderhåll. Verksamheten i Borås Stad har fortsatt att kontrollerat utvecklas och till tidigare ekonomiska reserver har nu öronmärkts medel för It-kostnader och social investeringsfond. Tidigare stabiliseringsfond planeras successivt överföras till en resultatutjämningsreserv på ca 156 mnkr. En god ekonomi är dock inget självändamål men påverkar i högsta grad möjligheterna till verksamhet. Efter en rekordtillväxt i nämndverksamheten under 2008 på 8% har vi sedan haft ökningar på 2,7% respektive 3,8 % för 2009/2010 och på hela 4,l % för Nivån 2011 innebar stora negativa budgetavvikelser varför ökningen 2012 bromsades ned till 1,5 % Från finanskris till krisekonomier De senaste åren har gått ifrån en finanskris, kris i banksystemet, till fara för en ekonomisk kollaps i framför allt Europas ekonomier. Betydelsen av ett Grekland, Italien, eller andra euroländer i kris är svårt att för närvarande dimensionera. I ett vänteläge inför en oviss utveckling har en kommunal ekonomi infunnit sig som var orolig och nervös. För 2012 innebar detta ett år som började med klart negativa signaler i skatteunderlaget för att under hösten bli något mer optimistiska. Känslan av ett bra ekonomiskt ledarskap på alla nivåer har dock fortsatt och innebär att den kommunala verksamheten i Borås kunnat utvecklas. Den plattform som skapats genom ekonomisk balans och kostnadskontroll ger bra förutsättningar för att klara variationer i konjunkturen. Ett bekymmer som vi återkommer till är alltid en anpassning till rådande resurser. Utrymmet 8

11 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse för tillväxt kan kraftigt reduceras om anpassningar till verksamhetsunderlag ej kan ske, t ex till färre elever i våra skolor. Ett axplock av verksamhet, händelser och trender som präglat 2012: Verksamheten inom förskola och fritidshem expanderade med 192 (158) respektive 55 (9) barn. Grundskolans elevunderlag ökade under 2012 med 16 (10) elever. Ett trendbrott skede 2011 efter en kontinuerlig minskning sedan Antalet elever i Borås Stads gymnasieskolor uppgick till (4 135) st. Färre Boråsungdomar väljer fristående skolor och fler elever från andra kommuner söker Borås kommunala skolor. Detta gör att elevtalet i kommunens gymnasieskolor håller en relativt konstant nivå trots minskande elevkullar. Tendensen är att alltfler personer omfattas av funktionshinderverksamheten och under året hade 925 (914) brukare beslut om LSS-insatser. Kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter att minska för fjärde året i rad och uppgick till 96,7 (101,4) mnkr. Under 2009 infördes möjligheten för hemtjänsttagare att välja andra utförare som alternativ till att få hemtjänsten utförd av kommunen det s k hemtjänstvalet LOV. Under 2012 utfördes (68 904) timmar av externa utförare vilket är en ökning med 48 %. Utredningen om förnyelse av energiverket fortgår och ett principbeslut om en lokalisering på Sobacken finns för både värmeverk och avloppsverk. Arbetet visar på att en investering i ett CME, centrum för miljö och energi, på 2,3 mdkr kan bli aktuell Ett annat viktigt arbete som drivits är att tillsammans med Högskolan utveckla kv Simonsland, med Textilhögskolan och Textilmuseet, Espiraverksamheten och Market place Borås skapa en plattform för ett företagskluster tillsammans med näringslivet, Ett Textile & Fashion Center håller på att växa fram. Årets resultat Årets resultat, före extraordinära intäkter blev +201 mnkr. Sammanlagt har avsättningar då gjorts i bokslutet på 5 mnkr. Efter tillägg för extraordinära poster på 29 mnkr blev redovisat resultat till eget kapital då +230 mnkr. Utifrån en bruttokostnad på 6 mdkr så är nämndernas budgetföljsamhet, med en totalavvikelse på 14 mnkr, starkt förbättrad jämfört med tidigare år. Skatteintäkter och statsbidrag Årets redovisade skatteintäkter blev 28 mnkr bättre än budgeterat medan statsbidrag blev 24 mnkr sämre. Sammantaget en förbättring på 4 mnkr. Finansiell ställning Borås Stad har sedan millennieskiftet ökat sitt eget kapital, från 2,2 till hela 3,8 mdkr. Därutöver har det funnits möjligheter att använda de goda årsresultaten till att också göra avsättningar för att kunna underlätta kommande år. Denna disposition, att begränsa det egna kapitalets tillväxt, för att istället genom avsättningar kunna möta kommande kostnader förändras i bokslutet för Avsättningar för projekt som bygger på avtal med en extern part fortsätter som vanligt medan ett nytt system med en Resultatutjämningsreserv introduceras jämte möjlighet till speciell öronmärkning av eget kapital. Den långsiktiga upplåningen har exklusive förmedling av lån till kommunala bolag minskat från mitten av 1990-talet från 600 mnkr till 0 mnkr Från 2005 har en egen likviditet byggts upp på 1,8 mdkr, vilket i stället inneburit att pengar kunnat lånas ut till de kommunala bolagen. För Borås del innebär det framgent en lägre risk för att stora summor avsedda för verksamhet inte behöver användas till räntekostnader. Ekonomiska framgångsfaktorer Borås Stad har medvetet valt att fokusera god ekonomi som grund och plattform i kommunikationen med nämnder och förvaltningar. En utbyggd dialog om god ekonomi och dess betydelse kombinerat med instrument som dubbla månadsuppföljningar buffertar m m, har givit nämnderna instrument och signaler, för att hålla sina budgetar. Nämnder och förvaltningar har agerat lojalt med givna direktiv. Den vilja som finns ute i verksamheten att arbeta i en organisation med ordning, reda och god eko 9

12 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 nomi skall inte underskattas. En slutsats är att kommunen skall fortsätta att förbättra och utveckla uppföljning och styrning genom en dialog samt ett centralt stöd. De främsta av de interna framgångsfaktorerna bygger på dessa element. Ett arbete som pågår är att utveckla kopplingen mellan ekonomi och verksamhet med hjälp av ett nytt IT-stöd. I detta system utvecklas nya och förfinade verksamhetsmål samt ett sätt att kvalitetssäkra dessa. I arbetet med Vision 2025 har sju målområden formulerats vilka också skall följas upp och mätas. Personalstrategiska frågor Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Vi står inför en stor utmaning när det gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. För att klara personalbehovet behöver vi årligen nyanställa ca 800 årsarbetare i konkurrens. Det handlar om att ersätta personal som går i pension eller slutar av andra orsaker men även på grund av ökning av antalet invånare. Det är en stor utmaning som den offentliga arbetsgivaren står inför i hela Sverige. För Borås del innebär denna utmaning ett aktivt arbete med olika åtgärder för att klara nyrekryteringsbehoven men även för att kunna behålla redan anställd personal. Vi arbetar idag med olika insatser för att bredda rekryteringsbasen och attrahera nya grupper. Samarbetet mellan avdelningarna på Stadskansliet har intensifierats för sammanhållna strategier för att möta vision Personal och förhandling arbetar tillsammans med övriga avdelningar med ständiga förbättringar och kontinuerlig verksamhetsutveckling i syfte att Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina anställda goda arbetsvillkor. Samarbetet med informationsavdelningen har inletts för kommunikationsinsatser och marknadsföring av Borås Stad som en attraktiv arbetsgivare. Under året genomgick ett 60-tal chefer stadens ledarskapsprogram Chef- och ledarskap i praktiken. Urval till Stadens interna chefsförsörjningsprogram Framtidens chef genomfördes och 12 personer kommer under 2013 att genomgå programmet. Avdelningen har under år 2012 utarbetat ett utvecklingsprogram i syfte att som en god arbetsgivare säkerställa en hög kvalitet på stadens chefer. Från och med 2013 startar ett systematiskt utvecklingsprogram för chefer i Borås Stad. Medarbetarcentrum är en verksamhet som drivs tillsammans med några av kommunerna som ingår i Sjuhärads kommunalförbund. Målsättningen är bl a att underlätta för arbetsrotation i syfte att motverka konsekvenserna av s k inlåsningseffekter. 111 kvinnor och 21 män har under året anlitat Medarbetarcentrum för olika reflekterande samtal, livs - och karriärplanering, ledarskapsutveckling m m 71 personer har fått stöd för byte av tjänst externt och internt. Under året har stadens satsning gällande jämställdhet fortsatt.140 handläggare, 500 chefer har genomgått utbildning som på sikt skall ligga till grund för en kompetenshöjning för all personal. Dessutom har utbildningar genomförts för att antal av våra nämnder och styrelser. Borås ingår i SKL:s projekt gällande Gender budgeting med utgångspunkt i vårt välfärdsbokslut. Under 2012 genomfördes bl a följande aktiviteter inom hälsoområdet: Grundkurs för hälsoinspiratörer och fortsättningskurser med olika teman, familjeföreläsning, kom-igång kampanjen Ta Steget samt den årliga friskvårdskvällen med miniföreläsningar och provapå aktiviteter. MerKraft bygger i hög grad på ideella insatser och är en av de mest livskraftiga kommunala personalföreningarna i Sverige. Digitala nämndhandlingar har införts för KS och KF. Inom ramarna för Borås Stads bredbandssatsning, har nio fiberföreningar startat. Upphandling av ny IT-plattform har beslutats och är under upphandling. Införande av ny IT-förvaltningsmodell har beslutats och är under införande. Kostnaderna för löneökningarna under 2012 motsvarar ca 3,16 % för alla avtalsområden. Arbetet med att jämföra lika och likvärdiga manliga och kvinnliga grupper fortsätter och under året har ett arbetsvärderingsprojekt genomförts. Under året har även upphandling av pensionsadministratör påbörjats. Några andra exempel på positiva resultat är att andelen heltidsanställningar, andelen anställda under 30 år samt andelen anställda som är utrikes födda, är hög Samhällsplanering Under året har avtal tecknats med Trafikverket om att intensifiera arbetet med lokalisering av Götalandsbanan, delen Borås Bollebygd. Arbetet med en järnvägsföp påbörjades under året och kommer att vara en parallell process med Trafikverkets arbete. Under 2012 påbörjades arbetet med en Trafikstrategi. Denna kommer att utgöra en viktig del i översiktligt planarbete. För att få en samlad vision över Knallelandsområdet pågick under 2012 samråd för en Strategisk plan. En grönområdesplan har varit på samråd och inkomna 10

13 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse synpunkter har bearbetats. För att studera trafikåtgärder och framtida utveckling av Fristad och Sparsör pågick arbetet med strategiska planer för tätorterna. Under 2012 har arbetet fortsatt med en strategisk plan för Sjöbo. I samband med att den nya förbifarten byggs görs en strategisk plan för hela Sjöbo för att belysa vilka möjligheter som skapas när genomfartstrafiken minskar. I det strategiska planarbetet identifieras områden för framtida utveckling av nya bebyggelse- och rekreationsområden. Nuvarande markägoförhållanden inom dessa studeras och utgör underlag för beslut om fastighetsförvärv eller markbyten i en Markstrategisk plan. Detta arbete sker i nära samarbete med bl a Tekniska förvaltningens Skogsavdelning. Vi har en betydande omvärldsbevakning av fastigheter som är till försäljning. Tillsammans med Skogsavdelningen görs en första bedömning om ev fastighetsköp. I arbetet med Framtidens kollektivtrafik arbetar Stadskansliet aktivt med att öka dialogen kring kollektivtrafikfrågorna och har nyligen startat en förvaltningsövergripande Kollektivtrafikgrupp med medverkan från bussentreprenörerna och Västtrafik. Arbetet för att samla civilt skytte till ett gemensamt center har fortsatt under Nya lokaliseringsalternativ har diskuterats, andra har avförts. Den naturvetenskapliga dimensionen i utredningen kring förorenade sediment i Viskan samt en riskbedömning och riskvärdering vid Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna har färdigställts. Kommunfullmäktige beslutade under året att inleda processen om framtida sanering av Viskan. År 2012 inkom 114 ansökningar till Kommunstyrelsens Medel för lokal utveckling. 50 % beviljades, till en total kostnad av 1,7 miljoner kronor. Exempel på vad beviljade projekt skulle göra var förarbete till fiberföreningar, utrustning till konferenslokaler, parkbänkar, anslagstavla, hemsida, radioutrustning, altan, bryggor, grus, friggebod, värmepump, kök och handikappanpassning av toalett. Leader Sjuhärad fortsätter att ge bidrag till projekt inom turism, kultur, natur och miljö. Viktiga delar i den strategi som gäller fram till 2014 är småföretagande, kulturhistoria, textil, turism och ungdomar. Ett 70-tal projekt pågår i Sjuhärad, bl a ett flertal fiberföreningar t ex i Tämta, TFK (Tärby-Komlösa-Finnekumla), Seglora, Kinnarumma och Borgstena, samt bland de många Sjuhäradsövergripande projekten pågår bl a Kyrkan som besöksmål och Vandringsturism i Sjuhärad. Coompanion Sjuhärad fortsätter att gratis stödja de som vill starta företag tillsammans med andra. Nya kooperativ eller projekt på gång i Borås var Shabellerna, Guldkanten, Musketörerna, Caféet i Brygghuset, Borgstena Fiberförening och Marketplace Borås. Styrgrupper med politiker från ett antal olika nämnder som startade 2011 med fokus på stadsplanering och hållbar utveckling i stadsdel Hässleholmen respektive Norrby har under 2012 haft många enskilda möten och även en gemensam studieresa till Alingsåshem för inspiration. Hässlehomen-gruppen har presenterat ett förslag kring torget. Samtidigt pågår nationella uppmärksamheten (och stöd) kring områden med utmaningar kring integration och Hässleholmen är den enda stadsdel från Borås som redovisas i statistiska centralbyråns redovisning kring främst arbetslöshet, invandring och utbildningsnivå. Norrby-gruppen samarbetar kring alla de processer som pågår i stadsdelen med nya aktiva boendegrupper, AB Bostäder, Mötesplatsen, Cultural Planning och arbetet med s k Nedre Norrby (mellan Magasinsgatan och Norrbyleden). Intresset för att etablera vindkraft har ökat både i kommunen och nära gränsen i grannkommunerna och även invånares engagemang för att i vissa områden bilda grupper som inte vill ha vindkraft. Ett tiotal projekt i olika storleksklasser undersöks av exploatörer eller är under beredning. Miljöarbete I december fastställde Kommunfullmäktige nya miljömål för Borås Stad Mål som fokuserar på aktiviteter som kommunen som organisation råder över och har möjligheter att nå. Inom fyra målområden; Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur, finns sammanlagt 12 mål som vart och ett har ett antal etappmål. För etappmålen finns åtgärder formulerade och ansvar utpekat för genomförandet. Miljömålen och miljöarbetet 2012 har följts upp i den miljörapport för 2012 som Miljö- och konsumentnämnden tagit fram. Mer om detta finns i avsnittet Miljöarbetet i Borås längre fram i Årsredovisningen. Uppföljningen av miljömålen och en redovisning av miljösituationen finns även i Miljöbarometern på Borås Stads webbplats. Flera aktiviteter har genomförts för att sprida miljökunskap. Borås Stad och Borås Energi och Miljö AB m fl har samverkat kring Kretsloppsveckan i september med bl a miljögala på Folkan, miljöföreläsning på Stadsteatern, Kretsloppis och klädswopping på Stora Torget samt motionsloppet Kretsloppet. Under Kretslopps 11

14 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 veckan invigdes även Borås största och Sveriges sjunde största solcellsanläggning på ca 770 m 2 på Simonsland. Vidare har ytterligare miljöföreläsningar arrangerats, informationsbladet MiljöFokus med såväl lokal som global miljöinformation har getts ut fyra gånger och miljöarbetet i Borås finns numera även på Facebook. Deltagande i manifestationer som Earth Hour och Europiska trafikantveckan är andra exempel på insatser för att kommunicera miljöbudskap. Vidare har ett inriktningsbeslut tagits om att bygga ett Orangeri i Stadsparken med ett Rådrum som avses bli ett forum för att kommunicera hållbarhetsfrågor. Borås är sedan 2008 en Fairtrade City, diplomerad för att arbeta för etisk konsumtion och att upphandlingen av etiskt märkta varor ökar. Under året köptes livsmedel för nästan 80 miljoner kronor; varav cirka en procent utgjordes av etiskt märkta livsmedel. Under 2012 arbetade Borås Stad för att minska miljöpåverkan genom att öka andelen ekologiska livsmedel i de offentliga köken, klimatanpassa måltiderna och minska matsvinnet. Under 2012 utgjordes 13 procent av livsmedelsinköpen av ekologiska produkter. En ökning från 2011 då andelen var 9 procent. Målet är att 25 procent av de livsmedel som köps in är ekologiska. Arbete har påbörjats med att ta fram en övergripande, näringsberäknad skolmatsedel med fler klimatanpassade recept och fler säsongsanpassade livsmedel. Ett treårigt projekt, Är du Matsmart, där skolorna tävlar mot varandra med att minska tallrikssvinnet i skolrestaurangerna påbörjades under året. Ett arbete med en samlad trafikstrategi för staden påbörjades under Strategiskt arbete kring parkering, inom EU-projektet QUEST (Quality management tool for urban energy efficient sustainable transport) har också pågått under året. Satsningar på kollektivtrafiken har gett resultat. Resandet med stadsbuss, regionbuss och lokaltåg fortsätter öka och låg på drygt 150 resor per invånare En ökning från 2011 då resandet låg på 138 resor per invånare. Cirka 700 nyinflyttade har under hösten 2012 fått hem information i brevlådan om möjligheter till hållbart resande i Borås. Åtgärder för att förbättra infrastrukturen för cyklister är också på gång. Under 2013 kommer ett paket av åtgärder med nya cykelparkeringar, hyrcykelsystem, bevakat cykelgarage vid Resecentrum samt ökad takt i utbyggnaden av cykelvägnätet. Kommunstyrelsen har beslutat att ett system för klimatkompensation för tjänsteresor ska införas för Borås Stads förvaltningar och bolag. Tjänsteresor som utförts med flyg och bil under 2012 ska ligga till grund för en klimatavgift. Den beräknade klimatavgiften ska kompenseras med miljöförbättrande åtgärder i budget Borås Stad är fortsatt engagerad i Energimyndighetens program Uthållig kommun. I den tredje etappen av programmet deltar Borås i två projekt; Möjligheter med mobility management i fysisk planering och Nytänkande belysningslösningar. Med anledning av engagemanget i Uthållig kommun fick vi även möjlighet att delta vid en internationell miljökonferens i Brasilien, Rio+20. I augusti 2012 beslutade Kommunfullmäktige att Borås Stad under vissa förutsättningar vill ta på sig huvudmannaskapet för en sanering av de förorenade bottensedimenten i Viskan söder om Borås. Arbete med en ansökan om statsbidrag har initierats. Gässlösa avloppsreningsverk har nått sin maxkapacitet och i december 2011 fattade Kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut om att bygga ett nytt avloppsreningsverk på Sobacken. Beslutet omfattade även ett nytt kraftvärmeverk med samma lokalisering. Borås Energi och Miljö AB har under året intensifierat planeringen av den nya anläggningen, Energi och Miljöcenter, bl a har en tillståndsansökan enligt miljöbalken lämnats in. Under 2012 har Borås Stad samarbetat med staden Palu i Indonesien i projektet Symbio City kring att integrera miljö- och hälsoperspektivet i samhällsplaneringen. Sedan tidigare finns ett samarbete inom projektet Waste Recovery om utveckla avfallshanteringen. I projektet Kulturlandskap Borås, som startade under 2012, pågår inventering av skyddsvärda träd och bymöten genomförs i syfte att öka samverkan på landsbygden och arbeta för att bevara naturvärden och hitta nya näringsformer. Naturvårdsfonden, där medel kan fås för ideella naturvårdsprojekt, marknadsförs vid byträffarna. Målbild Borås Under år 2012 har arbetet med framtagandet av ett nytt visionsdokument Borås 2025 blivit klart. Under hösten 2012 fattades beslut i Kommunfullmäktige om en ny vision för Borås, en vision som sedan kommer att ligga till grund för kommande målformuleringar och uppdrag till alla våra verksamheter. Borås Stad och näringslivet bildade under 2009 ett gemensamt bolag, BoråsBorås TME AB. Bolaget har som uppgift att stärka Borås som mål för besök. Stora ambitioner finns för att tillsammans finna en effektiv organisation. På det strategiska och informativa planet kommer en samrådsgrupp arbeta för Borås ur ett brett planeringsperspektiv. Här samarbetar Borås Stad och 12

15 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse näringsliv samt Högskolan genom att bl a arrangera ERFA-kvällar för information och intressant mingel. Till målbilden av Borås kan nu också läggas Textile & Fashion Center. I kvarteret Simonsland färdigställs unika möjligheter till samverkan mellan högskolan, näringslivet och Borås Stad. Ökad befolkning Kommunens folkmängd uppgick vid årsskiftet till , en ökning med 761 invånare. Åldersstrukturen i Borås är sådan att gruppen 0-24 år utgör 30,8 %, år utgör 50,3 % och 65 år och äldre utgör 18,9 %. I Borås föddes det barn, samtidigt som personer avled. Detta innebär ett födelseöverskott på 305 personer. Befolkningen ökade också genom inflyttning som gav ett överskott på 456 personer. Totalt flyttade det in och flyttade ut Flyttningsutbytet mot utlandet gav ett tillskott på 500 personer, det egna länet Västra Götaland gav upphov till ett tillskott på 5 och utbytet mot övriga Sverige blev -49 personer. Under den senaste tioårs perioden har Borås befolkning ökat med personer eller 6,8 %, jfr riket 6,9 %. Näringsliv Under det gångna verksamhetsåret har arbetet fortsatt med att marknadsföra Borås som en bra etableringsort. Intresset för etablering i Viaredsområdet är fortsatt stort och ett antal företag har flyttat till Viared under året. Planläggningen för ny industrimark har slutförts och detaljplan har utarbetats för Viared norra och Viared Västra. Planering pågår även för Viared Östra där bl a en utredning om Götalandsbanans sträckning beställts av Trafikverket. Market Place Borås har okat medlemsantalet, stärkt sin organisation och har framgångsrikt marknadsfört Borås som Skandinaviens ledande affärsarena för mode, textil och design. Market Place Borås ekonomiska förening ägs av företag, Borås Stad och Högskolan tillsammans. Arbetet med det textila klustret har intensifierats i och med vision 2025s tydliga inriktning på året Borås som mode och textilstad. Ett projektarbete kring utveckling av övriga kreativa näringar, kallat Creative Camp har startats. Arbetet med åtgärder för att förenkla myndighetsutövningen med utgångspunkt i resultaten från Insiktsundersökningen har fortsatt. Antalet företagsbesök och nätverksarbetet gentemot företagen har ökat och företagsluncherna har samlat ca 125 företag till nätverket varje månad. Arbetet med att samla tillväxtarbetet i regionen har startats i och med bildandet av Business Region Borås. Samtliga Sjuhäradskommuner deltar i projektet som leds genom näringslivsenheten i Borås. I det internationella uppdraget har samarbetet med flera indonesiska städer inom området miljöutveckling, kallat Waste Recovery har utökats till flera länder, bl a Vietnam, Moldavien och Brasilien. Detta är ett samarbete med Högskolan Borås, SP & BEMAB. Arbetet med att utveckla förvaltningarnas interna arbete med internationella kontakter har planlagts, strategier och en utbildning har tagits fram och genomförts. 13

16 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 Omvärldsanalys» Utsikterna inför 2013 är något mer positiva än vid bugettillfället i november God planering och ekonomisk hushållning kombinerat med en försiktig verksamhetsexpansion måste vara styrande för att inte begränsa möjligheterna till service i framtiden. Arbetet med att fokusera grundskoleutvecklingen är angeläget. Kommunen står också inför en utmaning att kunna rekrytera arbetskraft när allt större åldersgrupper går i pension Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan på verka Borås Stad. Den här analysen behandlar de områden och förutsättningar som bedöms viktiga. Inledningsvis kommenteras kommunen och samhällseko nomin. Där efter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringsliv/ arbetsmarknad och ut bildning för att avslutas med ett framtidsperspektiv. Kommunen och samhällsekonomin Borås Stad har under en längre period kunnat stärka sin ekonomiska plattform. Detta har skett genom att eget kapital vuxit och att relativt stora avsättningar skett för kommande kostnader. Dessa reserver är emellertid små sett till effekterna om en lågkonjunktur slår igenom. Därför är en bevakning av den ekonomiska utvecklingen ytterst viktig. Sveriges kommuner och landsting, SKL, konstaterade i sitt budgetcirkulär tidigt 2011 att tillväxten blivit rekyloch rekordartad Aldrig tidigare hade i modern tid efterfrågan ökat så mycket. Normaliserade förhållanden på den finansiella marknaden och en ökad tillgång på krediter hade då bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringar. Denna positiva rekyl kom av sig och avmattades i slutet under SKL skrev dock i sitt budgetcirkulär 12:06 att vi efter en kort dipp 2012 åter sakta kommer att gå mot bättre tider. Slutsatsen om något bättre tider ligger kvar in i Denna grundar sig på en allt större optimism bland svenska företag. Tillväxten blir lägre än de föregående åren men skatteunderlaget beräknas dock öka något under 2013 i förhållande till tidigare prognoser. Nyckeltal för den svenska ekonomin % BNP* 1,2 1,4 2,8 3,4 Sysselsättning, timmar* 0,4-0,1 0,6 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 7,7 8,1 7,8 7,3 Timlön, nationalräkenskaperna 3,1 2,8 3,1 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,9 2,7 3,3 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,8 1,3 1,5 Konsumentpris, KPI 0,9 0,6 1,4 2,1 Realt skatteunderlag 2,0 1,3 1,1 1,4 *Kalenderkorrigerad utveckling. Kommunstyrelsen följer utvecklingen i konjunkturen noggrant. En relativt lång rad av år med en väsentlig expansion av nämndernas nettokostnader hölls tillbaka under Beredskapen inför osäkerheten i konjunkturen 2013 och framgent är nödvändig med hänsyn till att Europas ekonomier inte är helt stabila. Fortsatt beredskap, buffertar enligt anvisningar gäller, även om det på sikt kan kännas lite ljusare i SKL:s senaste prognos. Kom ihåg att vi fortfarande sett som enskild kommun 2013 befinner oss i ett sparläge med ett anpassningsbehov inför 2014 till bl a ett lägre kostnadsutjämningsbidrag. I ett läge där konjunkturen förväntas vända uppåt samt med många bra historiska resultat kan det också vara svårt att nå ut med återhållsamma budskap. Det är lätt att trycket på en expansion blir stor, och att olika särintressen arbetar utan en helhetssyn. Årsredovisningen 2012 visar att Borås Stad genom besitter en god förmåga att anpassa sin verksamhet till ekonomin. Tillsammans med en stabil ekonomisk platt 14

17 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse form och en strategisk styrning av tillgängliga resurser så är förutsättningarna goda att på ett balanserat sätt möta de krav på ökad eller förbättrad verksamhet som ställs.. Befolkning Folkmängden ökade med 761 personer under år Kommunens befolkning uppgick till personer och Borås ligger kvar på 13:e plats bland Sveriges kommuner. Ökningen i antal personer var under året på 28:e plats bland landets kommuner. Borås Stad fortsätter att öka i jämn och stadig takt. Särskilt glädjande är att vi ännu ett år har ett stort födelsenetto. Det betyder att vi bygger på basen i vår befolkningspyramid. En hög siffra för antalet nyfödda brukar dessutom avspegla en framtidstro hos befolkningen. Vår folkökning genom flyttningsnettot beror till största delen på inflyttning från utlandet. Vi behöver bli bättre på att även attrahera nya invånare från övriga Sverige. Det är Kommunstyrelsens uppfattning att arbetet för en stabil befolkningsökning i Borås lyckats. Det finns inget som idag talar för en försämring då underliggande tillväxtfaktorer såsom t ex arbete, bostäder, högskola, kommunikation och attraktivitet bearbetas kontinuerligt. Bostadsmarknaden Bra bostäder i attraktiva lägen är en konkurrensfaktor för kommuner i jakten på fler invånare och ökat skatteunderlag. Borås Stad samverkar med byggherrar för att tillskapa bra förutsättningar för ökat boende i kommunen. Det är fortsatt bostadsbrist i Borås. Framförallt är det brist på hyresrätter. Detta har inneburit förbättrade förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande de senaste åren. Men mycket har hänt de senaste åren och mer kommer att byggas. Detaljplanearbete pågår för ytterligare ca hyresrätter, bostadsrätter och småhus. I de större tätorterna behövs fler bostäder i anslutning till service och kommunikationer. Många äldre vill byta sin bostad till förmån för ett mindre, tillgängligare och mer lättskött boende, ofta i den egna tätorten. Det ger förutsättningar för bättre livskvalité och de yngre möjlighet till ett större boende till rimligare kostnader. Ett vällokaliserat bostadsbyggande kan bidra till en hållbar utveckling. I Översiktsplanen, ÖP06, ges spelregler för bostadsbyggandet. Med en tätare bebyggelse minskas påverkan på miljön samtidigt som redan gjorda investeringar kan utnyttjas bättre. Näringsliv och arbetsmarknad Borås Stads näringsliv kännetecknas av att det finns ett stort antal företag i många olika branscher där de flesta företagen är små eller medelstora. Det finns drygt företag som ger ca arbetstillfällen och ca 250 företag som har fler än 25 anställda. Borås har en stark position som attraktiv etableringsort och ett flertal intressenter, både nationella och internationella, har visat sitt intresse under året. Våra strategiska fördelar såsom läge nära en större stad, närhet till en internationell flygplats och närhet till Skandinaviens största hamn betyder mycket. Tillgång till kvalificerad arbetskraft, rimliga levnadskostnader och en god livsmiljö väger också tungt. Ett samarbete kring tillväxt frågorna, Business Region Borås, har startats tillsammans med övriga kommuner i regionen. Detta innebär ytterligare konkurrensfördelar vid etablering och är ett första steg i samarbetet kring en västsvensk arbetsmarknadsregion. Intresset för Viaredsområdet är fortsatt stort. Under året har ytterligare företag etablerat sig där eller påbörjat byggnation. Då bara några få tomter på Viared kvarstår så har projektering av nya tomtområden väster och norr anlagts och projektering och detaljplanearbete öster om Viared pågår. Även industriområdet på Sjöbo norr om Borås längs nya dragningen av RV42 har startas. Dessa områden ska nu färdigställas och försäljning kan starta under Boråsföretagen inom textil och konfektion har en fortsatt stark position och svarar för drygt 54 % av försörjningen av textil- och konfektionsvaror i Sverige. Handeln har, trots lågkonjunkturen, klarat sig relativt bra i konkurrensen. E-handelsbolagen har ytterligare stärkt sin ställning. Satsningen på det textila klustret, Textile Fashion Center, har lett till att Borås röner stor uppmärksamhet för vår unika position i Sverige. MarketPlace Borås ek förening, affärsarenan för affärer inom textil, mode och design, har utvecklats starkt och ca 120 av stadens företag har hittills valt att delta i arbetet med att sätta Borås på kartan som Skandinaviens ledande textil och modestad. I en allt mer globaliserad ekonomi pågår en omflyttning av tjänste- och industriproduktion till företrädesvis länder i Asien. Näringslivet i Borås berörs också av denna utveckling. Ett antal företag har eller kommer att skaffa produktionskapacitet i länder som Indien och Kina. I en del fall betyder det inte att produktion flyttas ut, utan snarare att den nya kapaciteten används till att konkurrera på utländska marknader. Företagen får därmed en starkare marknadsposition och en ökad global konkurrenskraft. För att konkurrera globalt, är det nödvändigt med lokal samverkan mellan aktörer i privat och offent 15

18 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 lig sektor. Market Place Borås ek förening, Högskolans satsning på handelsutveckling, SIIR, och Föreningen Sweden Logistics kan ses som uttryck för denna form. Affärsdriven miljöutveckling är ett annat prioriterat område för Borås. Inom arbetet med Waste Recovery använder vi vår stora kunskap och långa erfarenhet inom området resursåtervinning. I Indonesien skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle genom utbildning och produktionsstöd för utvinning av biogas för el, sophantering och samhälsplanering. Projektet skapar tillväxt såväl i Borås som i Indonesien. Vårt framgångsrika samarbete inom detta område har under året fått ytterligare samarbetsländer i Vietnam, Brasilien och Moldavien. endast tre lärosäten i Sverige som har rätt att bedriva konstnärlig forskarutbildning. Högskolan har också ett omfattande utbyte med en rad universitet och högskolor i samtliga världsdelar liksom en tydlig strävan att genom utbildning och forskning bidra till hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Flera av högskolans utbildningar är unika för landet. Därför väljer studenter från hela Sverige att komma till Borås. Många väljer också Högskolan i Borås just för den starka inriktningen mot yrkeslivet som innebär att högskolans studenter i en nationell jämförelse snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Högskolan hade under 2012 nästan studenter. Högskolan Genom sin centrala placering i Borås bidrar Högskolan i Borås till en levande och attraktiv stadsmiljö. Inte långt från huvudcampus ligger Institutionen Textilhögskolan med unika resurser i form av verkstäder, maskinpark och laboratorier för undervisning, forskning och utvecklingsarbete inom design och textil tillverkning. För att samla högskolans verksamhet i ett campus och för att skapa en unik innovationsmiljö med textil inriktning ska Institutionen Textilhögskolan under 2013 flytta till Konstsilkes före detta industrilokaler i stadsdelen Simonsland. Där utvecklar och etablerar Högskolan i Borås och Borås Stad en unik miljö för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet i bred samverkan mellan högskolan, staden och övriga aktörer inom innovationssystemet i regionen. Högskolan i Borås utbildning och forskning kännetecknas av en ömsesidighet mellan vetenskap och kvalificerat yrkesliv. Högskolan i Borås är en nationellt profilerad högskola med en stark regional förankring. Högskolan förser det regionala arbetslivet med kvalificerad arbetskraft samt bedriver ett antal utbildningar där högskolan är den nationellt ledande aktören. Utbildningarna utvecklas ständigt med hög kvalitet i fokus. Söktrycket till högskolan utbildningar är högt. Av antalet antagna förstahandssökande till programutbildningar till landets högskolor och universitet hösten 2012 placerade sig Högskolan i Borås i topp fem. Samtliga utbildningar utmärks av väl utvecklade kontakter med respektive profession och av anknytning till forskning inom respektive fält. Högskolan utvecklar starka och uthålliga nationellt ledande och internationellt framstående forskningsmiljöer Högskolans medvetna profilering av verksamheten har till dags dato resulterat i fyra examensrätter på forskarnivå, varav en inom det konstnärliga området. Högskolan i Borås är ett av Framtiden Borås Stad måste behålla en organisation med förmåga att anpassa sin verksamhet till rådande ekonomiska situation. God ekonomi är ett färskvarubegrepp och kan snabbt förändras. Bra uppföljning, hushållning med befintliga resurser och att hitta smarta lösningar är vägar för att tillgodose medborgarnas service under ekonomisk kontroll. Här är kommunens personal det viktigaste redskapet för att nå målet. God planering och ekonomisk hushållning måste vara styrande i nuet för att inte begränsa möjligheten till service i framtiden. Kommunsektorn och Borås står också inför andra utmaningar än ekonomiska. Även om tillgången på arbetskraft i dagsläget är förhållandevis god så bedöms möjligheten att rekrytera arbetskraft framgent svår när allt större åldersgrupper går i pension. Kommunens satsning på att bli en attraktiv arbetsgivare är därför nöd vändig och prioriterad. För Borås gäller att fortsätta arbetet med Vision 2025, verksamhetsmål och kvalitetsutveckling i kombination med upp följning. Bättre service till samma kostnad är en väg att möta nya och för att minska gapet mellan vad medborgare förväntar sig och vad verksamheten kan erbjuda. Sedan 2008 har systemet med verksamhetsmål utvecklats. Medborgarenkäter, brukarenkäter etc blir i dessa sammanhang viktiga inslag för att utröna på vilket sätt, och med vilket resultat, vi når våra mål och visioner. Förutom den normala osäkerheten i att inte veta konjunkturernas effekt på kommunal eko nomi så innebär den demografiska befolkningsutvecklingen att nya behov på sikt uppstår eller att gamla förändras. I framtiden kommer antalet äldre att öka kraftigt vilket med stor sannolikhet innebär ökade krav och därmed kostnader. Borås Stad jobbar nu mycket aktivt med att också systematiskt utveckla grundskolan. 16

19 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse För att kunna vidareutveckla näringslivet och öka antalet arbetstillfällen behövs utbyggnad av infrastrukturen. Borås utmärkta läge för bl.a. logistikföretag, kräver en förbättring av kommunikationerna till och från staden. Riks väg 40 och 27 jämte Götalandsbanan är centrala delar i en sådan utveckling varför Borås Stad har varit och är djupt engagerade i dessa projekt. Ett mycket viktigt stadsbyggnadsprojekt är Textile & Fashion Center. I ett samarbete mellan Borås Stad, Högskolan och näringslivet skapas ett textilt kluster i Simonsland som kommer att sätta staden och dess utveckling på kartan. Kultur vetenskap, forskning och affärer är grunderna i samarbetet som dessutom renoverar en hel stadsdel, kopplar staden och knalleland samt lyfter fram Viskan som tillgång. En annan fråga med stor påverkan på Borås är Borås Energi och Miljö AB:s utredning om ett kraftvärmeverk samt nytt avloppsverk, EMC-energi och miljöcentrum. En eventuell investering, på ca 2,8 mdkr betyder mycket såväl ur miljösynpunkt som ur ekonomiskt åtagande. Ett principbeslut är fattat om en lokalisering av verksamheten till Sobacken och arbetet med miljötillstånd och kalkyler fortskrider. Strategiskt arbete Kommunen har en bred och central roll i att förbereda och påverka andra delar av sam hället. För att underlätta en planerad samhällsutbyggnad för medborgare och näringsliv har Borås Stad under år arbetat med framtagande av ett nytt visionsdokument, Borås Visionen beslutades under hösten 2012 och syftet är att på ett målinriktat och strategiskt sätt genomföra insatser inom en rad specificerade områden. Insatserna spänner från infrastrukturutbyggnad till utbildning och kulturella satsningar för att göra Borås till en attraktiv stad att leva och verka i. En annan viktig ingrediens i det strategiska arbetet för Borås är marknadsföring på kort och lång sikt. På sikt ska även omvärldens bild av Borås göras tydlig och rättvisande. Målet är att flytta fram Borås position som en attraktiv stad att bo, leva och verka i. Ett led i denna marknadsföring var att ändra kommunens namn till Borås Stad. Ett annat exempel är bildandet av BoråsBorås TME AB där staden och näringslivet gemensamt arbetar för att göra Borås till en attraktivare besöksstad. Samverkansarenan är den konstellation mellan Borås Stad och näringslivet som tagit över de frågor som finns kvar sedan bildandet av BoråsBorås. Här finns arbetsgrupper bildade inom olika fokusområden, där t ex mötesplatsgruppen arbetat med frågan om hur behovet av en modern kongressanläggning skall lösas. Ett principbeslut till ett kongresshus i gamla Kårhuset/Folketshus är taget av Kommunfullmäktige. 17

20 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 För att underlätta en planerad samhällsutbyggnad för medborgare och näringsliv har Borås Stad under år arbetat med framtagande av ett nytt visionsdokument, Borås