Personlig assistans innebär att personliga assistenter är med under dagen eller hela dygnet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personlig assistans innebär att personliga assistenter är med under dagen eller hela dygnet."

Transkript

1 Borås Stad Årsredovisning 2010

2 Årsredvisning Borås Stad 2010 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Personlig assistans innebär att personliga assistenter är med under dagen eller hela dygnet.

3 Innehåll Tio år i sammandrag... 2 Kommunstyrelsens ordförande... 3 Årsredovisningens syfte och mål... 5 Förvaltningsberättelse... 7 Året i sammandrag... 8 Omvärldsanalys Medborgar- och brukarperspektivet Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Redovisning koncernen Redovisning kommunen Nämndernas resultat och verksamhet Välfärdsbokslut Gröna nyckeltal Förslag till beslut Revisorsgruppernas berättelser Inkomst- och utgiftsgrafik Särskilda bilagor Nämndernas och företagens årsredovisningar Kommunrevisionens årsrapport

4 Tio år i sammandrag mnkr RESULTATRÄKNING Nettokostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter/kostnader ÅRETS RESULTAT NETTOINVESTERINGAR BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA FINANSIELLA NYCKELTAL STORLEKSUTVECKLING Bruttokostnader förändring % 6,2 6,9 2,3 3,0 2,8 5,6 4,7 6,0 1,3 4,5 Balansomslutning förändring % 4,9-1,1 4,2 1,5 8,1 6,3 10,5 7,1 9,2 2,1 BETALNINGSFÖRMÅGA Rörelsekapital Kassalikviditet % 62,5 53,3 59,2 55,7 87,8 107,1 131,8 169,4 164,0 181 SOLIDITET Soliditet % 71,6 74,3 73,5 76,5 74,6 74,6 71,4 68,5 63,3 63,5 RESULTAT Räntabilitet RT % 3,6 1,8 3,4 4,0 4,4 3,7 2,8 3,0 1,8 2,3 Resultatmarginal % 2,9 1,4 2,6 3,1 3,6 3,0 2,4 2,7 1,7 2,1 Skatteintäktsutveckling % 5,9 5,0 3,2 2,6 5,4 6,1 6,1 5,2 2,3 4,7 Nettokostnadsutveckling % 7,1 6,8 1,7 2,2 4,9 7,0 8,3 6,4 1,9 4,1 Nettokostnader i % av skatteintäkterna 97,2 98,9 97,4 97,0 96,6 97,5 99,5 100,6 100,2 99,6 EFFEKTIVITET Kapitalets omsättningshastighet 1,18 1,28 1,25 1,27 1,21 1,20 1,14 1,13 1,05 1,07 ÖVRIGT Folkmängd 31/12.resp år Skattesats % 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 2

5 Årsredovisning 2010 Kommunstyrelsens ordförande Bra grund för kommande verksamhet I budgeten för 2011 skrev vi under Solidaritet i praktisk handling att det var viktigt att bygga en rättvis välfärd i Borås. Detta bl a genom att skapa ett samhälle där alla människors inneboende kraft att vilja utvecklas, utbilda sig och arbeta tas tillvara. Då är det viktigt att ta lärdom av det som varit samtidigt som man inspireras av de framtida möjligheterna. Precis som tidigare år har det 2010 framgått att grunden och förutsättningen för fortsatt välfärd är god kontroll över ekonomin. Det är så vi inte bara kunnat förvalta utan också utveckla en bra omsorg och skola i en ren och vacker stad. Hit har vi kunnat nå också genom en stor lojalitet och ett stort engagemang från alla Borås Stads medarbetare. Alla de som oftast inte nämns i texter, inte syns i officiella sammanhang men som utan tvekan är verksamheternas hjältar. Våra avvägningar måste alltid harmonisera med det ekonomiska utrymme som finns. Samtidigt är det viktigt att verksamhet och service till medborgarna ges förutsättningar att utvecklas. Återigen är det värt att framhålla alla duktiga medarbetare som genom sitt innovativa vardagsarbete föder utveckling och tillväxt. Det är med ett aldrig kompromissbart välfärdsperspektiv som vi tillsammans skapar utveckling och framgång för Borås. Några händelser som sticker ut och som kan vara värda att nämna är att Borås Stad utsågs till Årets ungdomskommun. Ett annat är ett lyckat arrangerande av masters VM i vatten polo, som arrangerades i den nya simarenan. Med ovanstående som bakgrund vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Vägvalet använda årets resultat på +175 mnkr att ytterligare förbättra förutsättningarna för verksamhet. Vi avsätter 141 mnkr för att på olika sätt stärka den framtida utvecklingen där stora behov finns i första hand inom skola, vård och omsorg. Likaså behövs de åtaganden vi har i infrastruktur säkras, t ex RV27, för att inte ta resurser från andra viktiga områden. Vi möter 2011 med såväl en ny politisk- som kommunal organisation. Detta ställer givetvis stora krav på samarbete och hänsyn. Låt oss ta med de goda förutsättningar och den stabilitet 2010 skapat i Borås Stads ekonomi och verksamhet, fokusera medborgarnas behov och utifrån dessa skapa drivkraften i förändringsarbetet så möter vi framtiden. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsens 3

6 Årsredovisning 2010 Kommunstyrelsens ordförande Sommartorsdagar med kända artister, talangjakt på Stora torget och dansband i Stadsparken är populära inslag i sommar-borås. 4

7 Årsredovisning 2010 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningen är ett analyserande, politiskt beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag ökar kraven att fullmäktige måste få information om hur nämnderna följt fullmäktiges uppdrag för verksamheten. Redovisningen ska också ge en bild av kommunens finansiella ställning och vara en grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar. Politiskt beslutsunderlag En årsredovisning kan se ut på olika sätt vad avser innehåll, utformning m m. Avgörande är vilket syfte årsredovisning en har. Detta beror i sin tur bl a på vem som redovisar och vem man redovisar för, dvs vem som är redovisningsskyldi g respektive redovisnings mottagare. I vissa fall handlar det om att ge korrekt och rättvisande redovisningsin formation om den ekonomiska ställningen och ut veck lingen, i andra fall kan års redovisningen vara ett informationsin stru ment med syftet att förmedla en viss bild över kom munens organisation och verksamhet. Såsom framgår nedan väljer Kommunstyrelsen att hålla kvar årsredovisningsdokumentet som ett politiskt beslutsunderlag. Det hindrar inte att vissa förändringar görs för att göra dokumentet lättillgängligare samt analysen mer intressant för andra målgrupper. Huvudperspektivet i årsredovisningen behålls där dokumentet i första hand utgör ett analyserande besluts underlag för Kommun fullmäktige. Årsredovisningen skall tillsammans med nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser ligga till grund för full mäk tiges prövning av nämnd ledamöternas ansvar för det gångna årets förvaltning, ge fullmäktige en rättvisande bild över kommunens samlade finansiella ställning och utveckling, ligga till grund för Kommunfullmäktiges beslut om hur nämndernas resultat skall regleras och successivt utvecklas för att kunna ge information till en vidare målgrupp. Utgångspunkten är att respektive nämnd är redovisningsskyldig inför fullmäktige. Det är där för nämnderna som har huvudansvaret för att årsredovisningen till sitt innehåll motsvarar ovan stående krav. Nämn dernas egna års redovisningar med kommentarer och analyser förelägges Kommunfull mäktige som särskilda bilagor. Årsredovisningen är i sin analys också framåtsyftande. Den ekonomiska utvecklingen gör sällan halt vid årsskiftet varför redovisningen av året som gått tillsammans med de första skatteprognoserna för det nya året kan ge värdefullt underlag för nya slutsatser. Avstämning mot mål och resurser Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag på nämndnivå, med stor frihet för nämnderna att själva avgöra hur resurserna skall användas, ökar kraven på kontroll i form av uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetens resultat med avseende på målupp fyllelse, resursanvänd ning, presta tioner och effekter. Detta innebär att Kommunfullmäktige av års redovisningen måste kunna få information om hur nämn derna följt Kommunfullmäktiges riktlin jer för verksamheten, om de mål som fastställts i budgeten uppnåtts och hur effektivt an visade resurser använts. Detta tillbaka blickande syfte ställer krav på nämnd visa avstämningar mot budget såväl vad gäller ekonomiska mått i form av kost nader och intäkter m m som pres tationer. Årsredovisningen skall också ge Kommunfullmäktige underlag för planering och utveckling av verk samheten. Detta framåtsyftande motiv ställer bl a krav på att det i verk samhetsanaly serna redovisas problem och utvecklingstenden ser, som bl a kan beaktas i kommande budgetarbete. 5

8 Årsredovisning 2010 Årsredovisningens syfte och mål Samlad bild Årsredovisningen har ett viktigt syfte i att ge Kommunfull mäktige en så rättvisande bild som möjligt över kom munens finansiella ställning och utveckling. Med kommunen menas i detta sam man hang inte bara den verksamhet som drivs under s k offentligrättsliga former. Även sådan verk sam het som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller han dels bolag skall ingå i redovisningen. Motivet bakom kravet på en s k sammanställd redo visning är att en stor del av verksamheten i landets kommuner idag drivs under s k privaträttsliga former och att bilden av kom munens ekonomiska ställning därmed påverkas av om de kommunala före tagen tas med eller inte. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet, för vilken Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret, såväl ekonomiskt som politiskt. De förtroendevalda måste därför ges möjlighet att göra en samlad bedömning av kommunens totala ekonomiska engage mang. Ackumulerat resultat Vid behandling av årsredovisningen skall Kommunfullmäktige också besluta om hur nämndernas resultat för det gångna året skall regle ras. Enligt kommunens regler för budget- och verksamhetsuppföljning skall nämndernas resultat, såväl positiva som negativa, balanseras över till nästkommande år. Nämnderna redovisar i samband med nämndbudgeten i februari hur de planerar använda sina ackumulerade resultat, under förutsättning att Kommunfullmäktige fastställer dem i årsredovisningen. Hur de ackumulerade resultaten behandlas kan anpassas efter konjunkturläge och grundbudgetens styrka och säkerhet. Inför 2011 och den nya organisation som gäller då är de ackumulerade resultaten för stadsdelsnämnderna och Socialnämnden nollade. De nämnder som fortsatt har ackumulerade resultat skall i vanlig ordning ge besked i nämndbudgeten om godkänd användning eller planerad återbetalning Utveckling För att årsredovisningen också skall kunna bli en tillgång för en vidare målgrupp kommer doku mentet successivt att utvecklas. Förutom en tydligare struktur så eftersträvas analys och ökad tillgänglighet. Ett mål i kommande årsredovisningar blir att utveckla beskrivningen av kvalitet. Inte minst är det externa perspektivet viktigt dvs hur medborgaren upplever verksamheten. Medborgarperspektivet stärks också av den utveckling av verksamhetsmål som lagstiftningen numera ställer och där Borås Stad fr o m budget 2008 redovisar måluppfyllelse. Verksamhetsmålen innebär ett arbete med att kunna beskriva och koppla ekonomi, verksamhet och kvalitet, mycket med utgångspunkt från medborgarna och brukarna. 6

9 Förvaltningsberättelse Året i sammandrag... 8 Omvärldsanalys Medborgar- och brukarperspektivet Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Finansiell analys Driftredovisning...40 Investeringsredovisning Personalredovisning... 48

10 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Året i sammandrag För att få bra förutsättningar för en stabil verksamhet så godtogs låga 40 mnkr som resultat för Att resultatet före dispositioner nu blev 175 mnkr beror främst på tillväxten av skatteunderlaget och betyder att vi kommit ur finanskrisen grepp. Att det också inom detta resultat gått att parera 35 mnkr i extrakostnader för den snöiga vintern beror på en annars nästan perfekt budgetföljsamhet från nämnderna. Plattform för bra verksamhet Borås Stad bedriver huvuddelen av sin verksamhet genom 23 olika nämnder samt ett revisorskollegiet och där sammanlagt ca 5,8 mdkr omsätts. I bolagsform bedrivs verksamhet genom 12 olika företag som tillsammans om sätter ca 2,0 mdkr. Borås Stad som koncern omsätter således ca 7,8 mdkr per år. Borås Stad har sedan millennieskiftet kunnat bygga upp en ekonomisk plattform. Detta har gynnat verksamheten under perioden och kommer framgent medverka till att kunna nå målet med en planerad och stabil verksamhet. Liksom andra kommuner har vi drabbats av konjunktursvackor men det som sticker ut för Borås del är att vi hållit tag i ekonomin genom bl a bra budgetföljsamhet. Om vi tar hänsyn till den svåra vintern, och nämndernas rätt att disponera ackumulerade överskott, så var verksamhetens faktiska budgetavvikelse under 2010 nära nog noll. En god ekonomi är dock inget självändamål men påverkar i högsta grad möjligheterna till verksamhet. Efter en rekordtillväxt i nämndverksamheten under 2008 på 8 % har vi sedan haft ökningar på 2,7 % respektive 3,8 % för 2009/2010. Nivåerna är klart över inflationen varför slutsatsen är att verksamhetsförstärkningar varit möjliga. Förutom att den löpande verksamheten har expanderat så har också satsningar skett på framtiden. Bra exempel är att vi nu avsatt 440 mnkr till den s k dolda pensionsskulden, i syfte att kunna behålla verksamhet när skulden skall betalas, samt att vi kunnat engagera oss i specialsatsningar. När Vägverket inte prioriterat för Boråsarna angelägna projekt såsom byggande av Rv 27, projekt Förbifart Sjöbo samt viktiga gatu- och cykelvägar så har kommunen haft kapacitet att gå in. Särskilda egna satsningar har också varit möjliga för kompetenshöjning inom äldreomsorgen, en utbyggd IT-infrastruktur samt på vårt eget asfaltunderhåll. Den sedan 2009 avsatta stabiliseringsfonden har också ökat möjligheterna till en jämn och långsiktig verksamhetsutveckling. Ur finanskrisens grepp Under 2009 så ändrades förutsättningarna radikalt. Den finanskris som hade härjat sedan 2008 nådde in i den kommunala ekonomin genom nedskrivna skatteprognoser. I april hade vi tappat ca 120 mnkr i förhållande till budget. Läget skulle dock ljusna under senare delen av året. Statligt konjunkturstöd, sänkta arbetsgivaravgifter, återbetalda kommunförbundsavgifter samt bättre skatteprognoser bidrog till att kraftigt förbättra resultatet som före bokslutsdispositioner hamnade på hela +192 mnkr. Nämndernas nettokostnader kunde ändock öka med 2,7 %, vilket var över inflationen. Utvecklingen som startade 2009 innebar att den kris som vi planerade för 2010 inte infann sig. Istället kan Borås Stad ytterligare stärka sig genom att 80 mnkr avsätts till stabiliseringsfonden. Dessutom har vi bl a avsatt ytterligare 50 mnkr till Rv 27. Känslan av ett bra ekonomiskt ledarskap på alla nivåer har fortsatt under 2010 och innebär att den kommunala verksamheten i Borås kunnat utvecklas. Den plattform som skapats genom ekonomisk balans och kostnadskontroll ger bra förutsättningar för att klara variationer i konjunkturen. Som noterats på andra ställen i årsredovisningen så finns det dock några osäkra faktorer i den positiva utvecklingen varför en expansion bör ske försiktigt. Utrymmet för tillväxt kan också kraftigt reduceras om anpassningar till verksamhetsunderlag ej kan ske, t ex till färre elever i våra skolor. 8

11 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ett axplock av verksamhet, händelser och trender som präglat 2010: Verksamheten inom förskola och skolbarnsomsorg expanderade med +26 respektive +171 barn. I förskolan minskade Göta påtagligt medan Fristad, Norrby, Sjöbo och Trandared ökade. I skolbarnsomsrogen ökade samtliga kommundelat utom Trandared och Viskafors Grundskolans elevunderlag minskade under 2010 med 146 elever. Antalet Boråselever i gymnasieskolan minskar 2010 med 76 elever totalt, men antalet elever i de fristående skolorna ökar med 37 elever. Inom handikappomsorgen har antalet vårdtagare i boende med särskilt stöd och service enligt LSS minskat något, vilket även gäller antalet som är i behov av hjälp av personliga assistenter. Inga nya boenden har öppnats under 2010 men ytterligare boenden planeras under 2011 och de kommande åren. Kostnaderna för Individ- och familjeomsorgen har ökat under Inom flera områden har det varit ett större behov av insatser än föregående år, t ex inom vård av barn och unga. Kostnadsökningen för försörjningsstöd har planat ut och kostnaderna för 2010 var 121 mnkr jämfört med 118 mnkr 2009 och förhoppningen är att kostnaderna kommer att minska under kommande år. Sedan sista kvartalet 2008 finns möjlighet för föräldrar med barn i åldern 1-3 år att få vårdnadsbidrag på kr om barnet inte placeras i förskola. I december 2010 utbetalades bidrag för 163 barn en ökning med 5 barn sedan december Under 2009 infördes möjligheten för hemtjänsttagare att välja utförare som alternativ till att få hemtjänsten utförd av kommunen, hemtjänstval. 7,5 % av verksamheten utfördes 2010 av externa företag. Ombyggnationen av Kulturhuset har fortsatt. Projektet är beräknat till ca 115 mnkr. Förutom viss renovering av teatersalongen så är konstmuseet nu ombyggt. Återstående delar beräknas bli klara under hösten Utredningen om förnyelse av energiverket gick in i ett slutskede. Arbetet visar på att en investering på 1,2-1,6 mdkr kan bli aktuell beroende på verkets geografiska placering, Pantängen eller Sobacken. Till utredningen har nu förts frågan om ett nytt avloppsreningsverk för ca 800 mnkr. Ett annat viktigt arbete som drivits i år är att tillsammans med Högskolan utveckla kv Simonsland, med Textilhögskolan och Textilmuseet, Espiraverksamheten och Market place Borås skapa en plattform för ett företagskluster till sammans med näringslivet. Avtal ligger klara och s k blocklayouter produceras nu. Årets resultat Årets resultat, före extraordinära intäkter blev +33,2 mnkr. Sammanlagt har avsättningar då gjorts i bokslutet på 141 mnkr, vilket förklarar det något låga redovisade resultatet. Inom resultatet har således avsatts 50 mnkr för Riksväg 27, 80 mnkr till stabiliseringsfonden samt övriga avsättningar motsvarande 11,5 mnkr. Efter tillägg för extraordinära poster på 47,5 mnkr blev redovisat resultat till eget kapital då +80,7 mnkr. Utifrån en bruttokostnad på mnkr så är nämndernas budgetföljsamhet, med en totalavvikelse på -72 mnkr, mycket god då avvikelsen helt förklaras med den kostsamma vintern och uttag av tidigare ackumulerade resultat. Kommunstyrelsen vill framhålla att nämnderna levererat en på alla sätt bra verksamhet som följer de mål som finns uppsatta. Skatteintäkter och statsbidrag Årets redovisade skatteintäkter blev 58,3 mnkr bättre än budgeterat medan statsbidrag blev 13,2 mnkr bättre. Sammantaget en förbättring på 71,5 mnkr. Finansiell ställning Borås Stad har sedan millennieskiftet ökat sitt eget kapital, från 2,2 till hela 3,4 mdkr. Därutöver har det funnits möjligheter att använda de goda årsresultaten till att också göra avsättningar för att kunna underlätta kommande år. Denna disposition, att begränsa det egna kapitalets tillväxt, för att istället genom avsättningar kunna möta kommande kostnader tillämpas i hög grad även Sammanlagt finns nu avsättningar för framtiden på över 930 mnkr främst avseende stabiliseringsfond, pensioner, RV 27, och Sjöbo förbifart. Den långsiktiga upplåningen har exklusive förmedling av lån till kommunala bolag minskat från mitten av 1990-talet från 600 mnkr till 0 mnkr Från 2005 har en egen likviditet byggts upp på 1,7 mdkr, vilket i stället inne burit att pengar kunnat lånas ut till de kommunala bolagen. För Borås del innebär det framgent en lägre risk för att stora summor avsedda för verksamhet behöver användas till räntekostnader. Ekonomiska framgångsfaktorer Borås Stad har medvetet valt att fokusera god ekonomi som grund och plattform i kommunikationen med nämnder och förvaltningar. En utbyggd dialog om god ekonomi och dess betydelse kombinerat med instrument 9

12 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse som dubbla månadsuppföljningar buffertar m m, har givit nämnderna instrument och signaler, för att hålla sina budgetar. Nämnder och förvaltningar har agerat mycket lojalt med givna direktiv och med ambitionen att hålla budget. Den vilja som finns ute i verksamheten att arbeta i en organisation med ordning, reda och god ekonomi skall inte underskattas. En slutsats är att kommunen skall fortsätta att förbättra och utveckla uppföljning och styrning genom en dialog samt ett centralt stöd. De främsta av de interna framgångsfaktorerna bygger på dessa element. Ett arbete som pågår är att utveckla kopplingen mellan ekonomi och verksamhet i de nya verksamhetsmålssystemet. I detta syfte utvecklas nu nya och förfinade verksamhetsmått samt ett sätt att kvalitetssäkra dessa. I projektet Budget 2012 så skapas bl a systemförutsättningar för denna utveckling. Personalstrategiska frågor Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Vi står inför en stor utmaning när det gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. För att klara personalbehovet behöver vi årligen nyanställa årsarbetare i konkurrens. Det handlar om att ersätta personal som går i pension eller slutar av andra orsaker men även på grund av ökning av antalet invånare. Det är en stor utmaning som den offentliga arbetsgivaren står inför i hela Sverige. För Borås del innebär denna utmaning ett aktivt arbete med olika åtgärder för att klara nyrekryteringsbehoven men även för att kunna behålla redan anställd personal. Vi arbetar idag med olika insatser för att bredda rekryteringsbasen och attrahera nya grupper. Borås Stad har satt upp tre personalstrategiska verksamhetsmål gällande minskning av sjukfrånvaro, långa sjukfall och andelen timavlönade. Vi har under några år haft ett tydligt fokus på åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Detta har under 2010 resulterat i en relativt stor sänkning på 0,4 procentenheter till en sjukfrånvaro på 5,0 procent. Kvinnors sjukfrånvaro minskar mer än männens. Några andra exempel på positiva resultat är att andelen heltidsanställningar, andelen anställda under 30 år samt andelen anställda som är utrikes födda, är hög. Däremot har vår ambition att minska andelen timavlönade inte lyckats. Samhällsplanering Under året har Trafikverket av ekonomiska skäl beslutat att inte gå vidare med järnvägsutredning för Götalandsbanan, delen Borås-Linköping. Kommunen har erbjudit sig att delta i finansieringen av järnvägsutredning. Diskussioner pågick under året med Trafikverket. Mycket har hänt och mer kommer att byggas. Under 2010 påbörjades 208 bostäder. Detaljplanearbete pågår för ytterligare ca hyresrätter, bostadsrätter och småhus. För att tillskapa ytterligare mark för företagsetablering prioriterades planarbete för bl a Västra och Norra Viared samt för en Citygalleria vid Krokshallstorget. Under 2010 har ett planprogram för Knallelandsområdet tagits fram, för att få ett helhetsgrepp och en samlad vision över hur området ska utvecklas i framtiden. Planprogrammet har varit på samråd. Ett tema tiskt tillägg till översiktsplanen om områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge har tagits fram och varit på samråd. Ett planprogram för strandområdet i Sandared pågår. Under året har även ett vatten resurs program tagits fram och godkänts av Kom munfullmäktige. Arbete med att ta fram en grönområdesplan pågår. Ett projekt angående buller fas 2 pågår. En detaljerad översvämnings kartering för delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön har genomförts. Därutöver har Kommunfullmäktige tagit beslut om att delegera ansvar för prövning av dispens från strandskyddsbestämmelserna till Kommunstyrelsen. Utredningen kring föroreningar i Viskan vid Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna skulle varit färdig 2010, men fick av länsstyrelsen förlängt slutdatum till våren Saneringen av oljeföroreningarna vid Alidebergsbadet genomfördes under året. Kommunsty relsen som markägare fick stå för kostnaden. Vindkraftutredningen färdigställdes i en arbetsgrupp och sändes på bred remiss. Resultatet blev förslag till riktlinjer om grupper av verk, estetisk placering inom grupper, fri siktyta åt något väderstreck, vinst i lokalsamhället och att samordna med andra störningar. Underlaget indikerar att det finns ett fåtal geogra fiska platser i kommunen utan tydliga intressekonflikter och där möjlig etablering av vindkraftpark kan vara intressant att studera vidare. Medlemskapet i Leader Sjuhärad ideell förening ska leda till utveckling av landsbygdens ekonomi. Leader Sjuhärad stöttade projekt inom landsbygdsutveckling. Leader Sjuhärad har under året haft 27 medlemmar och täcker lansbygden i 8 kommuner. Medlemskapet i Coompanion Sjuhärad Ekonomisk förening resulterade i att 13 nya ekonomiska föreningar 10

13 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse bildades i Sjuhärad och blev registrerade hos Bolagsverket. Runt personer deltog i informationstill fällen, 180 personer medverkade i utbildningar bl a inom vård och omsorg, sociala företag, kulturentre prenör skap, markandsföring och sälj samt i att skapa och administrera hemsida, 25 grupper blev stöttade och 50 personer fick råd inom ideella föreningar och nätverk. Kommunstyrelsens Medel för lokal utveckling gavs till 40 projekt på sammanlagt 1,8 mnkr, exempelvis till Äspereds hembygdsförening för trädgårdsmöbler, Viareds fiskevårdsförening för bryggor, PRO Dalsjöfors för datorer och Vänga Hembygdsförening för modernisering och isolering av Vänga kvarn. Samhällsplaneringsavdelningen har varit aktiv kring att involvera vuxna invånarnas och ungdomarnas roll i samhällsplaneringen bl a i arbetsgruppen Samlad Kraft. Ett försök att engagera barn och ungdo mar i samhällsplaneringen i Rydboholm föll väl ut. Möten med alla kommunens lokala utvecklingsgrupper har arrangerats i Drared och i Sandared. Möte med invånarna i Tosseryd och Frufällan har hållits för engagemang kring områdesstudier. Delaktighet i arbetsgruppen Trygg och Attraktiv stadsdel i projekt Hässleringen inom Urbana utvecklings arbetet innebar bl a att en medarbetare på Urban City Research på Ax:sonjonsonstiftelsen bjöds in för att få en utomstående experts syn på stadsdelen Hässleholmens struktur. Miljöarbete I maj tillträdde både en miljöstrateg samt en miljöinformatör och arbetet med stadens miljömål kunde nu ta ny fart. Under hösten genomfördes en intern utvärdering av miljömålen och arbetet med förutsätt ningarna för ett nytt miljöprogram startades. Arbetet med miljöföreläsningar har fortgått under året och aktiviteter har genomförts både internt och externt. Miljöstrategen har framförallt fokuserat på det interna arbetet, förvaltningarna och de kommunala bolagen; medan miljöinformatören riktat sig mera externt. Ett förslag till Energi & Klimatplan för åren har utarbetats. Planen har inte skickats ut på remiss ännu då vi under hösten även startat arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi enligt de krav som Energimyndigheten fastställt. Dessa två dokument skulle med fördel kunna samordnas, därav dröjsmålet med energi- och klimatplanen. Det finns även en möjlighet att utveckla dokumenten vidare genom arbetet med Stadens miljöprogram som skall ske under 2011; samordning av dokumenten innebär färre styrdokument vilket kan vara önskvärt. Borås Stad är fortsatt engagerad i Energimyndighetens program Uthållig kommun. Borås är aktiva i två grupper, Storstadsklustret och Västra Götalandsklustret. Under året har vi deltagit i seminarier och utbildningar inom energioch miljöområdet samt utbytt erfarenheter med övriga deltagande kommuner. Kommunrevisionen undersökte resor med egen bil i tjänsten vilket föranledde en vidare studie över hur förvaltningarna använder denna lösning i sin dagliga verksamhet. Borås kan sannolikt spara både miljö och pengar genom att ytterligare utveckla transportlösningarna för förvaltningarna. I Borås skyddas ungefär 1 % av de totala markarealerna som naturreservat, biotopskydd eller med natur vårdsavtal. Under 2010 invigdes naturreservat på Vänga mosse. Syftet med reservatet är att återskapa och bevara en värdefull högmosse med höga naturvärden, återfå en livskraftig och artrik myrfågelfauna och utveckla Vänga mosse som studieobjekt och rekreationsområde. Området görs tillgängligt och reservatet blir ett populärt utflyktsmål för boråsarna. Målbild Borås Kommunen beslutade under 2002 om en strategisk plan för Borås. Planen innehåller nio olika delområden. Som delresultat av detta arbete genomfördes en rad investeringar 2002/2007. Den strategiska planen skall vara ett grunddokument utifrån vilket kommunens olika verksamheter successivt arbetar med i sin planering. En ny strategisk plan skall tas fram under Borås Stad och näringslivet bildade under 2009 bildat ett gemensamt bolag, BoråsBorås TME AB. Bolaget har som uppgift att stärka Borås som mål för besök. Stora ambitioner finns för att tillsammans finna en effektiv organisation. På det strategiska och informativa planet kommer en samrådsgrupp arbeta för Borås ur ett brett planeringsperspektiv. Här samarbetar Borås Stad och näringsliv samt Högskolan genom att bl a arrangera ERFA-kvällar för information och intressant mingel. Ökad befolkning Kommunens folkmängd uppgick vid årsskiftet till , en ökning med 836 invånare. Åldersstrukturen i Borås är sådan att gruppen 0-24 år utgör 30,7 %, år utgör 50,7 % och 65 år och äldre utgör 18,6 %. I Borås föddes det barn, samtidigt som personer avled. Detta innebär ett födelseöverskott på 215 personer. Befolkningen ökade också genom inflyttning som gav 11

14 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse ett överskott på 608 personer. Totalt flyttade det in och flyttade ut Flyttningsutbytet mot utlandet gav ett tillskott på 671 personer, det egna länet Västra Götaland gav upphov till ett underskott på 11 och utbytet mot övriga Sverige blev -74 personer. Under den senaste tioårs perioden har Borås befolkning ökat med personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten i Borås Stad var i slutet av året 7,5 (8,0) % av arbetskraften. Motsvarande siffror för riket som helhet är 7,1 (9,1) %. Näringsliv & Utveckling Under det gångna verksamhetsåret har arbetet fortsatt med att marknadsföra Borås som en bra etableringsort. Insatserna har riktats i första hand till företag och aktörer som arbetar med etableringsfrågor. Intresset för mark i Viaredsområdet är fortsatt stort och ett antal företag har flyttat till Borås. Som exempel kan nämnas Brightpoint AB och CentiroAB. Ericsson AB har under året placerat ytterligare lager för flera globala marknader i Borås vilket har tillfört flera nya arbeten. Market Place Borås har etablerats och har till syfte att marknadsföra Borås som norra Europas centrum för handel och design inom mode och accessoarer. Market Place Borås ekonomiska förening ägs av företag, Borås Stad och Högskolan. Next Textile Borås som arrangerades av FutureLab och Future DesignDays samt Borås Stad, i nära samarbete med ledande aktörer inom framtidens textilier. Next Textile är en plattform där forskning och innovation möter marknaden och dess kommersiella krafter. Designtävlingen Show Up Fashion Award har etablerats som ett årligt återkommande event för nya designers. Projektet Generationsskiften i Borås har som syfte att underlätta och stödja en generationsskiftesprocess i småföretag, upp till 10 anställda. Projektet har inneburit att det finns ett flertal företag till försäljning på webbplatsen Företagsbörsen. Ecoex är ett projekt inom affärsdriven miljöutveckling som Borås Stad deltar i. Syftet är att hjälpa miljöföretag till internationell export. Inom det internationella uppdraget finns också projekt med den kinesiska staden Gonqing och flera indonesiska städer inom området miljöutveckling. Detta arbete kallat Waste Recovey är ett samarbete med Högskolan Borås, SP & BEMAB. Arbetet med att utveckla förvaltningarnas interna arbete med internationella kontakter har intensifierats. 12

15 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Utsikterna inför 2011 är positiva. Ett bättre 2010 än väntat ger en bra plattform framöver. God planering och ekonomisk hushållning kombinerat med en försiktig verksamhetsexpansion måste vara styrande för att inte begränsa möjligheterna till service i framtiden. Vi står också inför en utmaning att kunna rekrytera arbetskraft när allt större åldersgrupper går i pension. Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan på verka Borås Stad. Den här analysen behandlar de områden och förutsättningar som bedöms viktiga. Inledningsvis kommenteras kommunen och samhällseko nomin. Där efter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringsliv/arbetsmarknad och ut bildning för att avslutas med ett framtids- och strategiskt perspektiv. Kommunen och samhällsekonomin Borås Stad har under en längre period kunnat stärka sin ekonomiska plattform. Detta har skett genom att eget kapital vuxit och att relativt stora avsättningar skett för kommande kostnader. Dessa reserver är emellertid små sett till effekterna om en lågkonjunktur slår igenom, såsom befarades under 2009/2010. Nu försämrades de kommunala resultaten inte i paritet med budgetförutsättningarna beroende på statsbidrag, sänkta arbetsgivaravgifter mm samt under 2010 en bättre konjunkturutveckling. Istället blev 2009/2010 år då vi kunde stärka ekonomin och lägga i ladorna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver i sitt budgetcirkulär 2011 att tillväxten blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare i modern tid har efterfrågan ökat så mycket, vilket delvis motsvaras av motsvarande fall Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Normaliserade förhållanden på den finansiella marknaden och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringar. Arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan. Antalet arbetade timmar är uppe i nivå med den föregående toppen i slutet på De senaste förbättrade skatteunderlagsprognoserna innebär bättre förutsättningar för kommunsektorn. Förbättringen är störst initialt för att sedan avta efter åren. Tabellen nedan visar på en bra real skatteunderlagstillväxt. Detta innebär att kommunerna kan, utan skattehöjningar, finansiera en relativt god ökning av verksamheten. Trots förstärkningen av den kommunala ekonomin kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Procentuell förändring av skatteunderlagets utveckling Timlön 0,7 2,3 2,7 2,9 Sysselsättning 1,5 1,4 0,6 0,5 Sociala ersättningar 0,1-0,1 1,0 1,0 Övriga inkomster/avdrag 0,1 0,2 0,2 0,2 Summa realt skatteunderlag 0,5 1,5 1,7 1,5 Kommunstyrelsen följer för närvarande utvecklingen noggrant. En relativt lång rad av år med en väsentlig expansion av nämndernas nettokostnader kunde fortsätta in i Beredskap inför osäkerheten i konjunkturen är dock nödvändig med hänsyn till att Europas ekonomier inte är helt stabila, oroligheterna i arabvärlden samt nu senast katastrofen i Japan. Fortsatt beredskap och buffertar enligt anvisningar, gäller även om läget känns ljusare än på länge. I ett läge där finanskrisen är över och konjunkturen vänt uppåt samt med många bra historiska resultat kan det också vara svårt att nå ut med återhållsamma budskap. Det är lätt att trycket på en expansion blir stor, och att olika särintressen arbetar utan en helhetssyn. Årsredovisningen 2010 visar att Borås Stad besitter en god förmåga att anpassa sin verksamhet. Tillsammans med en stabil ekonomisk plattform och en strategisk styrning av tillgängliga resurser så är förutsättningarna goda att på ett balanserat sätt möta de krav på ökad eller förbättrad verksamhet som ställs och som delvis i detta läge blir möjligt. 13

16 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Befolkning Folkmängden ökade med 836 personer under år Kommunens befolkning uppgick till personer och Borås ligger därmed på 13:e plats bland Sveriges kom muner. Ökningen i antal personer var under året på 22:a plats bland landets kommuner. Borås Stad fortsätter att öka i jämn och stadig takt. Särskilt glädjande är att vi har ett stort födelsenetto, ännu större än året innan. Det betyder att vi bygger på basen i vår befolkningspyramid. En hög siffra för antalet nyfödda brukar dessutom avspegla en framtidstro hos befolkningen. Vår folkökning genom flyttningsnettot beror till största delen på antalet utrikes ankommande, flyktingar och immigranter. Vi behöver bli bättre på att även attrahera nya invånare från övriga Sverige. Det är Kommunstyrelsens uppfattning att arbetet i enlighet med den strategiska planens mål om en stabil befolkningsökning för Borås lyckats. Det finns inget som idag talar för en försämring då underliggande tillväxtfaktorer såsom t ex arbete, bostäder, högskola, kommunikation och attraktivitet bearbetas kontinuerligt. Bostadsmarknaden Bra bostäder i attraktiva lägen är en konkurrensfaktor för kommuner i jakten på fler invånare och ökat skatteunderlag. Borås Stad samverkar med byggherrar för att tillskapa bra förutsättningar för ökat boende i kommunen. Det är bostadsbrist i Borås, 99 % av AB Bostäders bostäder var uthyrda vid årsskiftet. Det har inneburit att förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande förbättrats markant under de senaste åren. Under 2010 återhämtade sig bostadsbyggandet efter ett sämre Under 2010 påbörjades 208 bostäder. En ständig inflyttning till kommunen, bostadsbrist, stort intresse från byggherrar och låga räntor bör innebära att bostadsbyggandet på nytt kan ta fart. Mycket har hänt och mer kommer att byggas. Detaljplanearbete pågår för ytterligare ca hyresrätter, bostadsrätter och småhus. I de större tätorterna behövs fler bostäder i anslutning till service och kommunikationer. Många äldre vill byta sin bostad till förmån för ett mindre, tillgängligare och mer lättskött boende, ofta i den egna tätorten. Det ger förutsättningar för bättre livskvalité och de yngre möjlighet till ett större boende till rimligare kostnader. Ett vällokaliserat bostadsbyggande kan bidra till en hållbar utveckling. I Översiktsplanen, ÖP06, ges spelregler för bostadsbyggandet. Med en tätare bebyggelse minskas påverkan på miljön samtidigt som redan gjorda investeringar kan utnyttjas bättre. Näringsliv och arbetsmarknad Borås Stads näringsliv kännetecknas av att det finns ett stort antal företag i många olika branscher där de flesta företagen är små eller medelstora. Det finns drygt företag som ger ca arbetstillfällen och ca 250 företag har fler än 25 anställda. Borås har successivt stärkt sin position som attraktiv etableringsort och ett flertal intressenter, både nationella och internationella, har visat sitt intresse under året. Konkurrensfördelar såsom strategiskt läge nära en större stad, närhet till en internationell flygplats och närhet till Skandinaviens största hamn betyder mycket. Tillgång till kvalificerad arbetskraft, rimliga levnadskostnader och en god livsmiljö väger också tungt. Intresset för Viaredsområdet är fortsatt stort. Under året har flera företag etablerat sig där eller påbörjat byggnation. Då merparten av tomtmarken på Viared tagits i anspråk, har projektering av nya tomtområden väster, norr och öster om Viared påbörjats. Områden för mindre industri och handel planeras också vid Kyllared öster om Borås, liksom på Sjöbo norr om Borås längs nya dragningen av RV42 och längs nya sträckningen av RV 27 vid korsningen med RV 41 och på Osdal. I en allt mer globaliserad ekonomi pågår en omflyttning av tjänste- och industriproduktion till företrädesvis länder i Asien. Näringslivet i Borås berörs också av denna utveckling. Ett antal företag har eller kommer att skaffa produktionskapacitet i länder som Indien och Kina. I en del fall betyder det inte att produktion flyttas ut, utan snarare att den nya kapaciteten används till att konkurrera på utländska marknader. Företagen får därmed en starkare marknadsposition och en ökad global konkurrenskraft. För att kunna konkurrera i den globala världen, är det också nödvändigt med lokal samverkan mellan aktörer i privat och offentlig sektor. MarketPlace Borås ek förening och Föreningen Sweden Logistics kan ses som uttryck för denna form av samverkan. Visionen för MarketPlace Borås är att i Borås skapa en internationell marknadsplats för Mode, Design, Teknisk Textil och handel med närliggande branschområden. Visionen för Sweden Logistics är att i Borås skapa ett internationellt ledande kompetenscentrum för lönsam logistik Effektiv logistik är en av förutsättningarna för att produktion ska kunna hållas kvar i Sverige. Textil och konfektion, handel och kommunikation är såväl som affärsdriven miljöutveckling och upplevelseindustri prioriterade områden för näringslivet i Borås utveckling. 14

17 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Boråsföretagen inom textil och konfektion har en fortsatt stark position och svarar för drygt 50 % av försörjningen av textil- och konfektionsvaror i Sverige. Handeln, speciellt postorder- e-handelsverksamheten har haft en god utveckling under det gångna året. Orderingången för postorderföretagen via Internet ökar kraftigt och andelen överstiger nu 60 % av försäljningen. Högskolan Genom sin centrala placering bidrar Högskolan i Borås till en levande och attraktiv stadsmiljö. Inte långt från campus ligger Institutionen Textilhögskolan med specialanpassade lokaler för design och textilproduktion. För samla högskolans verksamhet i ett campus ska Institutionen Textilhögskolan flytta till Konstsilkes före detta industrilokaler i stadsdelen Simonsland. I Simonsland kommer Högskolan i Borås och Borås Stad att utveckla och etablera en unik miljö för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet i bred samverkan mellan högskolan, staden och övriga aktörer inom innovationssystemet i regionen. Inom cam pusområdet ligger även Kårhuset. Här har satsningar gjorts av kommuner och näringsliv i sjuhäradsregionen för att ge studenterna en träffpunkt alldeles intill högskolans lokaler. Högskolan i Borås är ett modernt och attraktivt lärosäte med betydande växtkraft inom såväl utbildning som forskning. Högskolan i Borås har sedan lång tid en väl utvecklad profil att bedriva utbildning och forskning i nära samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Genom dessa nära kontakter har högskolan utvecklat sin nuvarande profil som professionslärosäte. Detta innebär att många utvecklingsprojekt drivs växelvis på högskolan och ute på företag och förvaltningar. Högskolan har också ett omfattande utbyte med en rad universitet och högskolor i samtliga världsdelar. Flera av högskolans utbildningar är unika för landet. Därför väljer studenter från hela Sverige att komma till Borås. Många väljer också Högskolan i Borås just för den starka inriktningen mot yrkeslivet som innebär att högskolans studenter i en nationell jämförelse snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Högskolan hade under 2010 drygt studenter. Framtiden Borås Stad måste behålla en organisation med förmåga att anpassa sin verksamhet till rådande ekonomiska situation. God ekonomi är ett färskvarubegrepp och kan snabbt förändras. Bra uppföljning, hushållning med befintliga resurser och att hitta smarta lösningar är vägar för att tillgodose medborgarnas service under ekonomisk kontroll. Här är kommunens personal det viktigaste redskapet för att nå målet. God planering och ekonomisk hushållning måste vara styrande i nuet för att inte begränsa möjligheten till service i framtiden. Kommunsektorn och Borås står också inför andra utmaningar än ekonomiska. Även om tillgången på arbetskraft i dagsläget är förhållandevis god så bedöms möjligheten att rekrytera arbetskraft framgent svår när allt större åldersgrupper går i pension. Kommunens satsning på att bli en attraktiv arbetsgivare är därför nöd vändig och prioriterad. För Borås gäller att fortsätta arbetet med verksamhetsmål och kvalitetsutveckling i kombination med upp följning. Bättre service till samma kostnad är en väg att möta nya uppgifter. Under 2005 blev arbetet färdigt med Medborgarkontrakt för att tydliggöra uppdragen och för att minska gapet mellan vad medborgare förväntar sig och vad verksamheten kan erbjuda. Under har systemet med verksamhetsmål utvecklats. Medborgarenkäter, brukarenkäter etc blir i dessa sammanhang viktiga inslag för att utröna på vilket sätt, och med vilket resultat, vi når våra mål. Inom projektet Budget 2012 så kommer verksamhets- och kvalitetsmålen att utvecklas och få det systemstöd som är nödvändigt. Förutom den normala osäkerheten i att inte veta konjunkturernas effekt på kommunal eko nomi så innebär den demografiska befolkningsutvecklingen att nya behov på sikt uppstår eller att gamla förändras. I framtiden kommer antalet äldre att öka kraftigt vilket med stor sannolikhet innebär ökade krav och därmed kostnader. Borås Stad jobbar aktivt bl a med att finna alternativ och komplement till det gamla äldreboendet. Trots detta märks ånyo ett tryck på nya äldreomsorgsplatser. För att kunna vidareutveckla näringslivet och öka antalet arbetstillfällen behövs utbyggnad av infrastrukturen. Borås utmärkta läge för bl a logistikföretag, kräver en förbättring av kommunikationerna till och från staden. Riksväg 40 och 27 jämte Götalandsbanan är centrala delar i en sådan utveckling varför Borås Stad har varit och är djupt engagerade i dessa projekt. Ett mycket viktigt stadsbyggnadsprojekt är Simonsland. I ett samarbete mellan Borås Stad, Högskolan och näringslivet skapas ett textilt kluster som kommer att sätta staden och dess utveckling på kartan. Kultur vetenskap, forskning och affärer är grunderna i samarbetet som dessutom renoverar en hel stadsdel, kopplar staden till Knalleland samt lyfter fram Viskan som tillgång. En annan fråga med stor påverkan på Borås är Borås Energi och Miljö AB:s utredning om ett kraftvärmeverk samt nytt avloppsverk. En eventuell investering, på ca 2 mdkr 15

18 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse betyder mycket såväl ur miljösynpunkt som ur ekonomiskt åtagande. Valet står här mellan olika geografiska placeringsalternativ. Strategiskt arbete Kommunen har en bred och central roll i att förbereda och påverka andra delar av sam hället. För att underlätta en planerad samhällsutbyggnad för medborgare och näringsliv har Borås under 2002 beslutat om en strategisk plan. Syftet är att på ett målinriktat och strategiskt sätt genomföra insatser inom en rad specificerade områden. Insatserna spänner från infrastrukturutbyggnad till utbildning och kulturella satsningar för att göra Borås till en attraktiv stad att leva och verka i. En förnyelse av planen och med ett tydligt hållbarhetsperspektiv planeras hösten En viktig ingrediens i det strategiska arbetet för Borås är marknadsföring på kort och lång sikt. På sikt ska även omvärldens bild av Borås göras tydlig och rättvisande. Målet är att flytta fram Borås position som en attraktiv stad att bo, leva och verka i. Ett led i denna marknadsföring var att ändra kommunens namn till Borås Stad. Ett annat exempel är bildandet av BoråsBorås TME AB där staden och näringslivet gemensamt arbetar för att göra Borås till en attraktivare besöksstad. Samverkansarenan är den konstellation mellan Borås Stad och näringslivet som tar över de frågor som finns kvar sedan bildandet av BoråsBorås TME AB. Här finns arbetsgrupper bildade inom olika fokusområden, där t ex mötesplatsgruppen arbetar med frågan om hur behovet av en modern kongressanläggning skall lösas. 16

19 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Borås vann utmärkelsen Årets stadskärna. Utmärkelsen delas ut av föreningen Svenska Stadskärnor till den svenska stad som under de närmaste föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. 17

20 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Medborgar- och brukarperspektiv Invånarna i Borås Stad har höga krav på information, valfrihet, delaktighet och medbestämmande. För att möta dessa krav har Borås Stad infört ett antal verktyg för att förbättra information, dialog och medbestämmande för medborgarna Nöjd Kund Index brukarenkäter (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder analysmodellen NKI. Modellen bygger på tre standardiserade frågor. hur nöjd man är med verksamheten i dess helhet hur väl verksamheten uppfyller förväntningarna hur verksamheten är jämfört med en ideal sådan. NKI-undersökningarnas utformning har diskuterats under 2010 och slutsatsen är att modellen behöver utvecklas och förbättras. Undersökningarna har inte genomförts under 2010 utan återupptas i förbättrat och utvecklat skick under Kommunens kvalitet i korthet Tillsammans med ett 70-tal andra kommuner har Borås under 2009 deltagit i ett projekt med syfte att ge en bild av kvaliteten i ett medborgarperspektiv i kommunens olika verksamheter. Totalt 39 mått hämtade från fem olika verksamhetsområden ger en samlad bild av vad kommunen åstadkommit vad gäller: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Kostnadseffektivitet Samhällsutveckling Resultatet från undersökningen 2009 har sänts till berörda förvaltningar för analys, uppföljning och åtgärder. Återrapportering sker till Kommunstyrelsen den 1 juni Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett antal indikatorer som redovisas återkommande och som beskriver verksamheter med avseende på kvalitet och effektivitet. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Öppna jämförelser görs inom följande områden: Folkhälsa Grundskola Gymnasieskola Missbruk- och beroendevård Sociala barn- och ungdomsvården Stöd till personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvård Trygghet och säkerhet Vård och omsorg om äldre Trygghet och säkerhet Övrig socialtjänst Medborgarna i ett demokratiskt samhälle har dessutom rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer helt enkelt vad man får för pengarna. I öppna jämförelser ingår bland annat Äldreguiden, som gör det möjligt att jämföra kvaliteten på vården och omsorgen av äldre på enheter och kommuner runt om i landet. Äldreguiden kan ge vägledning när du väljer äldreomsorg. Uppgifter redovisas inom tio områden bl a delaktighet, kompetens, kontinuitet, mat och stöd till närstående. Äldreguiden se nedanstående länk: 18

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Årsredvisning Borås Stad 2012. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

Årsredvisning Borås Stad 2012. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Borås Stad Årsredovisning 2012 Årsredvisning Borås Stad 2012 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Bland 53 tävlande kommuner från hela landet blev Borås utsedd till

Läs mer

En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg.

En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg. Borås Stad Årsredovisning 2011 Årsredvisning Borås Stad 2011 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011,

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Nr 12 Reviderade kommunbidrag Januari 2012 handlingar separat bilaga

Nr 12 Reviderade kommunbidrag Januari 2012 handlingar separat bilaga Nr 12 Reviderade kommunbidrag 2012 26 Januari 2012 handlingar separat bilaga 2012-01-09 2011/KS0875 Kommunfullmäktige 1 (3) Reviderade kommunbidrag 2012 Budgetförutsättningar 2012 Kommunfullmäktiges budget

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer