Nr UN Lokaler och förskola i framtiden Anna Bjurenborg. KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Utbildningsnämnden

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Utbildningsnämnden Tid och plats: Utbildningsnämnden kallas till sammanträde kl. 16:00 i kommunhuset, rum Hävringe Britta Bergström Ordförande Thomas Hermansson Sekreterare Nr DiarieNr Ärendemening Handläggare Nr UN Synpunkter på riktlinjer för pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger Nr UN regelbunden tillsyn D- skolan läsåret 2018/2019 Nr UN s kvalitetsgranskning på huvudmannanivå 2019 Nr UN Konsekvenser av uteblivna statsbidrag 2019 Anna Bjurenborg Anna Bjurenborg Anna Bjurenborg Anna Bjurenborg Nr UN Avräkning barn- och elevpeng 2019 Camilla Örnebro Nr UN s Regelbundna kvalitetsgransning av Breviksskolan läsåret 18/19 Nr UN Grundbelopp 2019 gymnasiet och gymnasiesärskola Anna Bjurenborg Anna Bjurenborg Nr UN Lokaler och förskola i framtiden Anna Bjurenborg Sid

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Anna Bjurenborg Utbildningsnämnden Synpunkter på riktlinjer för pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna informationen. 2. Sammanfattning Utbildningsnämnden har mottagit en mängd synpunkter via Säg-vad-du-tycker samt från medborgare som kontaktat Kommuncenter med anledning av den nya riktlinjen för pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger. Därutöver har en medborgare lämnat ett e- förslag med anledning av den nya riktlinjen. Aktuellt e-förslag har under en vecka fått mer än 250 likes. Beslutsunderlag Förvaltningschef (för kännedom) Mikael Wallström Förvaltningschef Anna Bjurenborg Utvecklingsledare Beslut till: Förvaltningschef (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax)

3 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Anna Bjurenborg Utbildningsnämnden regelbunden tillsyn D-skolan läsåret 2018/ Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna informationen. 2. Sammanfattning har fattat beslut utifrån den regelbundna tillsynen av D- skolan. förelägger med stöd av 26 kap 10 skollagen (2010:800) Oxelösunds kommun att senast den 27 augusti 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Utbildningsförvaltningen inväntar beslut från kvalitetsgranskningen av Breviksskolan samt av beslut från kvalitetsgranskningen på huvudmannanivå. Utifrån det samlade underlaget planera förvaltningen att ta fram en handlingsplan för hur påtalade brister samt utvecklingsområden ska åtgärdas. Handlingsplanen kommer att bli en del i att utveckla samtliga skolor i kommunen med målet att skapa likvärdighet. Arbetet med handlingsplanens åtgärder och aktiviteter kommer att följas upp inom det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Ärendet Nedan redovisas påtalade brister. Extra anpassningar och särskilt stöd konstaterar att Oxelösunds kommun inte uppfyller författningens krav avseende att: Eleven ges skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och insatserna utvärderas. Grundläggande förutsättningar för skolenheten konstaterar att Oxelösunds kommun inte uppfyller författningens krav avseende att: Lärarna vid skolenheten har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

4 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Styrning och utveckling av verksamheten konstaterar att Oxelösunds kommun inte uppfyller författningens krav avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat, trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärderna och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Un Beslut gällande regelbunden tillsyn av D-skolan Beslut SI regelbunden tillsyn D-skolan Mikael Wallström Förvaltningschef Anna Bjurenborg Utvecklingsledare Beslut till: Förvaltningschef (för kännedom)

5 Beslut Dnr :10129 Oxelösunds kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i D-skolan i Oxelösunds kommun Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33

6 Beslut Dnr : (9) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Oxelösunds kommun att senast den 27 augusti 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Extra anpassningar och särskilt stöd konstaterar att Oxelösunds kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Eleven ges skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och insatserna utvärderas. (3 kap. 5a och 8 skollagen; Lgr 11, 2.7 Bedömning och betyg, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Rektorn ska se till att alla elever i behov av studiehandledning på modersmål ges sådant stöd. Grundläggande förutsättningar för skolenheten konstaterar att Oxelösunds kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna vid skolenheten har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. (2 kap. 13 och skollagen; 33 införandelagen) Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Rektorn ska se till att lärarna vid skolenheten är behöriga för den undervisning de bedriver. - Rektorn ska se till att psykologen deltar i elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Styrning och utveckling av verksamheten

7 Beslut Dnr : (9) konstaterar att Oxelösunds kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat, trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Rektorn ska se till att följa upp skolenhetens kunskapsresultat i samtliga ämnen samt följa upp att förskoleklassens verksamhet lever upp till utbildningens syfte och till relevanta delar i läroplanens första och andra avsnitt. Uppföljningen ska genomföras i relation till de nationella målen och dokumenteras. - Rektorn ska utifrån en analys av vad som framkommer i uppföljningen av samtliga ämnen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera resultatet av analysen och de beslutade åtgärderna. - Rektorn ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. Planeringen ska dokumenteras. Bedömning s tillsyn av D-skolan visar att det finns brister i D-skolans arbete med att tillse att alla elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål får det. konstaterar vidare att det finns undervisande lärare vid skolenheten som inte har behörighet för den undervisning som bedrivs. Tillsynen visar även att alla kompetenser i elevhälsan inte deltar i det förebyggande och främjande arbetet. I utredningen framkommer att psykologen inte deltar i elevhälsans förebyggande och främjande arbete vilket är ett krav enligt skollagen. Tillsynen visar också att skolenhetens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. s utredning visar att det inte görs någon uppföljning på en aggregerad nivå av skolans kunskapsresultat i samtliga ämnen. Avsaknad av uppföljning av samtliga kunskapsresultat och måluppfyllelse medför att det saknas underlag för en fullständig analys på skolenhetsnivå som i sin tur kan utgöra underlag för beslut om utvecklingsåtgärder för skolenheten. Avslutningsvis framgår av utredningen att rektorns uppföljning av förskoleklassens verksamhet brister i vissa delar. I utredningen framkommer exempelvis att rektorn systematiskt och kontinuerligt följer upp flera delar av förskoleklassens verksamhet, men att rektorn inte följer upp hur förskoleklassens verksamhet lever upp till de nationella målen.

8 Beslut Dnr : (9) Föreläggande Extra anpassningar och särskilt stöd bedömer att det finns brister i D-skolans arbete med att se till att alla elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål ges sådant stöd. Studiehandledning på modersmålet är en rättighet för elever som behöver det och av utredningen framkommer att studiehandledning ges till vissa elever, men att det finns elever som inte får någon studiehandledning på sitt modersmål trots att de är i behov av det. Brister i studiehandledning på modersmål riskerar att försvåra flerspråkiga elevers lärande och utveckling mot målen. Enligt skollagen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Nyanländas rätt till studiehandledning har förstärkts genom en revidering i skollagen som trädde i kraft 1 augusti Där framgår av 3 kap. 12i att en nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12c, ska få studiehandledning på modersmål om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet. Alla elever på D-skolan som har rätt till studiehandledning på modersmålet får inte det. Rektorn uppger att rutinen på skolan är den att undervisande lärare är de som kartlägger behovet av studiehandledning på modersmålet och därefter meddelar rektorn. Rektorn tillägger att han också ser vilka elever som behöver studiehandledning på modersmålet redan när han skriver in dem på skolan. Av inkommen dokumentation framgår att skolan har många elever med behov av studiehandledning, då det finns elever med mer än 20 olika modersmål på skolan. Rektorn uppger vid intervjun att han inte vet hur många elever det är som är i behov av studiehandledning på modersmålet denna termin, men att de största språkgrupperna där det saknas studiehandledare på modersmålet är i urdu, arabiska och tigrinja. Han säger att skolan inte kan tillgodose alla elevers behov av studiehandledning på modersmålet, utan att rektorn har gjort andra prioriteringar. Även av lärarintervjun framgår att det finns elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål som inte får behovet tillgodosett exempelvis i urdu och arabiska. För att hjälpa dessa elever brukar lärarna använda sig av digitala hjälpmedel. Rektorn uppger att skolan även kompenserar för bristen av studiehandledare genom att de har en lärartät organisation, små grupper och digitala hjälpmedel. Ett samarbete sker även med en annan skola i kommunen avseende studiehandledare på somaliska. Motivering till föreläggande som ingripande Då Oxelösunds kommun inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Grundläggande förutsättningar för skolenheten Behörighet

9 Beslut Dnr : (9) bedömer att det finns lärare vid skolenheten som saknar behörighet för den undervisning som bedrivs. Det framkommer i utredningen att det finns en lärare som undervisar i alla ämnen i en årskurs vilka hen saknar behörighet för. Av 2 kap. 13 framgår att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och som är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Av 2 kap. 18 skollagen framgår vidare att om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller dessa krav, eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, får en annan lärare bedriva undervisning. En sådan lärare ska vara lämplig att bedriva undervisning och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Av förarbetet till skollagen (prop. 2009/10:195, s. 262) framgår vidare att rektorn har ansvar för att planera verksamheten på ett sådant sätt att lärare används för sådan undervisning som läraren har utbildning för. Det betonas också (s. 261) att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Studier visar att lärares ämneskompetens och didaktiska kompetens är avgörande för att eleverna ska nå goda resultat. En lärare vid skolenheten har inte behörighet för den undervisning hen bedriver. Rektorn uppger att i en av klasserna så undervisar en obehörig lärare, vilket även framgår av inkommen dokumentation. Rektor har valt den nuvarande organisationen utifrån att gruppen behövde kontinuitet och trygghet istället för att eleverna undervisas av behörig lärare. Rektorn uppger vidare att det finns behöriga lärare på skolan som kunde ha undervisat klassen. Av inkommen förteckning över all undervisande personal framgår att det finns flera lärare som har behörighet att undervisa i den aktuella årskursen. Elevhälsans förebyggande och främjande arbete bedömer att alla kompetenser i elevhälsan inte deltar i det förebyggande och främjande arbetet. Det framkommer i utredningen att psykologen inte deltar i elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Att alla kompetenser i elevhälsan deltar i det förebyggande och främjande arbetet är av stor vikt för att eleverna ska få det stöd de behöver. Av 2 kap. 25 skollagen framgår att för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Av förarbetet till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) framgår att syftet med en samlad elevhälsa är att de ska bidra till att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. På sidan 275 framgår vidare att för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till

10 Beslut Dnr : (9) personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Psykologen deltar inte i det förebyggande och främjande arbetet. Elevhälsan och den biträdande rektorn uppger att de, under flera år, har haft en psykolog på konsultbasis. Den biträdande rektorn berättar att skolan har möjlighet att använda psykologen i elevhälsans förebyggande och främjande arbete, men att de inte har gjort det under det senaste läsåret. Detta bekräftas även av övriga representanter i elevhälsan. Psykologen har används i individuella utredningar. Motivering till föreläggande som ingripande Då Oxelösunds kommun inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Styrning och utveckling av verksamheten bedömer att skolenhetens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. s utredning visar att det inte görs någon uppföljning på en aggregerad nivå av skolans kunskapsresultat i samtliga ämnen. Avsaknad av uppföljning av samtliga kunskapsresultat och måluppfyllelse medför att det saknas underlag för en fullständig analys på skolenhetsnivå som i sin tur kan utgöra underlag för beslut om utvecklingsåtgärder för skolenheten. Detta innebär att det inte finns en fullständig dokumentation av vare sig resultat, eller beslut om och planering för utvecklingsåtgärder. Vidare visar utredningen att rektorns uppföljning av förskoleklassens verksamhet brister i vissa delar. I utredningen framkommer att rektorn systematiskt och kontinuerligt följer upp flera delar av förskoleklassens verksamhet, men att rektorn inte följer upp att förskoleklassens verksamhet lever upp till de nationella målen. Av skollagen framgår att en systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras på skolenhetsnivå. Rektorn ansvarar för att ett sådant kvalitetsarbete genomförs. Vidare framgår av skollagen att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra förskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, avsnitt 2.8, framgår att som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 304 och 308) betonas att syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. Vidare betonas att för att få genomslag och leda till verkliga

11 Beslut Dnr : (9) förbättringar måste kvalitetsarbetet vara brett förankrat bland personal, elever och vårdnadshavare. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98 s. 11, 21 och 32) med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete framgår att ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att skolenheten systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla verksamheten. Vidare framgår att det av dokumentationen behöver framgå hur förutsättningar och arbetsprocesser påverkat resultaten. Framför allt betonas vikten av att dokumentationen innehåller personalens gemensamma analys av vilka utvecklingsinsatser som enheten behöver genomföra för att uppfylla de nationella målen. Det är viktigt att rektorn analyserar orsaken till skillnader i måluppfyllelse mellan olika grupper och klasser eller mellan olika ämnen. Tillsammans med personalen kan olika förklaringar till enhetens resultat diskuteras och analyseras i förhållande till de nationella målen. Uppföljning av kunskapsresultat i grundskolan Rektorn följer inte upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Skolledningen (rektorn och den biträdande rektorn) uppger att de kontinuerligt och systematiskt under året följer upp elevernas kunskapsresultat i ämnena svenska, engelska och matematik men inte övriga ämnen. De följer även upp elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen och de nationella proven för elever i årskurs 3. Den biträdande rektorn berättar att hen genomför tester och kartläggningar med eleverna på individnivå och att lärarna genomför tester på gruppnivå i ämnena svenska, matematik och engelska. Skolledningen informeras av lärarna om elevernas måluppfyllelse i de övriga ämnena, men gör inga egna sammanställningar eller analyser av dessa ämnen. Rektorn menar att oftast är det så att om eleverna når målen i svenska, matematik och engelska så når de även målen i övriga ämnen. Uppföljningen av elevers kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik görs tillsammans med personalen på skolan vilket även elevhälsan bekräftar. Uppföljningen sker både på individnivå, gruppnivå och årskursvis. Skolledningen berättar vidare att uppföljningen görs på kontinuerliga möten där skolledningen och all personal deltar, men även i andra forum som arbetslagen har och där skolledningen deltar emellanåt. Skolledningen och all personal har även större avstämningar vid terminsslut. Det är skolledningen som gör analysen av kunskapsresultaten i svenska, engelska och matematik och därefter genomförs utvecklingsåtgärder. Skolledningen ger flera exempel på utvecklingsåtgärder som har genomförts som exempelvis att årskurs fyra detta år har blivit två klasser på grund av låga kunskapsresultat i något av kärnämnena förra läsåret. Detta för att öka måluppfyllelsen bland eleverna. Även omfördelning av resurser har gjorts exempelvis i årskurs 5 för att öka måluppfyllelsen. Uppföljning av förskoleklassens verksamhet Det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet avseende förskoleklassen. Av intervju med rektorn framgår att tester av elevernas språkliga medvetenhet och matematiska förmågor genomförs i förskoleklassen och att resultaten följs upp på

12 Beslut Dnr : (9) individ- och gruppnivå. Även elevernas trygghet följs upp med hjälp av trivselenkäter som eleverna i förskoleklass besvarar. Skolledningen uppger att de inte efterfrågar någon dokumentation från förskoleklassens verksamhet och inte följer upp och analyserar hur väl förskoleklassen arbetar i riktning mot de nationella målen, exempelvis hur elevernas lärande och utveckling påverkas av innehåll, arbetsformer och organisering av undervisningen. Motivering till föreläggande som ingripande Då Oxelösunds kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Områden där inte har funnit brister Undervisning och lärande Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Oxelösunds kommun uppfyller författningarnas krav inom undervisning och lärande. Bedömning och betygssättning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Oxelösunds kommun uppfyller författningarnas krav inom bedömning och betygssättning. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Oxelösunds kommun uppfyller författningarnas krav inom trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. På s vägnar X Allan Westerdahl Allan Westerdahl Beslutsfattare Signerat av: Allan Westerdahl X Åsa Rasmussen Åsa Rasmussen Föredraganden Signerat av: Åsa Rasmussen

13 Beslut Dnr : (9) Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om D-skolan

14 Bilaga Dnr : (1) Fakta om D-skolan har genomfört tillsyn av Oxelösunds kommun under vintern D- skolan besöktes av den 22 januari 2019 och den 23 januari D-skolan är en kommunal F-5 skola i Oxelösund. På skolan går det 204 elever i 10 klasser. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Måluppfyllelse Huvudmannen har inte lämnat in någon statistik avseende måluppfyllelsen för elever i åk 3 då underlaget inte går att ta fram på grund av de byter system i kommunen.

15 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Anna Bjurenborg Utbildningsnämnden s kvalitetsgranskning på huvudmannanivå Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna informationen. 2. Sammanfattning s syfte med regelbunden kvalitetsgranskning är att höja utbildningens kvalitet i svensk skola och bidra till en god utbildning i en trygg miljö för alla elever. Inom den regelbundna kvalitetsgranskningen på huvudmannanivå granskar två områden: Huvudmannens analys av studieresultat och trygghet och Huvudmannens kompensatoriska arbete. Nationella mål och riktlinjer såväl som forskning och beprövad erfarenhet ligger till grund vid granskningen. Om identifierar ett behov av att höja kvaliteten inom ett område kommer de att föreslå ett utvecklingsområde. Syftet är att utvecklingsområdet ska stödja huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet. besöker huvudmannen den 9 april Under dagen kommer intervjuer att genomföras med rektorer, tjänstemän på Utbildningsförvaltningen, Utbildningsnämndens presidium samt Kommunstyrelsens presidium. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Un- s kvalitetsgranskning av huvudmannen Information till huvudman inför granskning Mikael Wallström Förvaltningschef Anna Bjurenborg Utvecklingsledare Beslut till: Förvaltningschef (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

16 Informationsbrev till huvudman (2) Dnr 2019:2261 Nu startar regelbunden kvalitetsgranskning av huvudmannens ansvarstagande för grundskolan i Oxelösunds kommun genomför en regelbunden kvalitetsgranskning i er verksamhet under den 9 april s uppdrag s målbild har fokus på alla barns och elevers lika värde. En skola där alla barn och elever oavsett könstillhörighet får en god kvalitet i sin utbildning, en likvärdig utbildning och kunskaper i en stimulerande och trygg miljö. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. I myndighetens verksamhet finns ett jämställdhetsperspektiv integrerat. Inför och efter granskningen Inför granskningen kommer vi efterfråga viss dokumentation. Efter besöket kommer vi att sammanställa ett protokoll som ni får ta del av. Ni får möjlighet att gå igenom och faktagranska materialet/protokollet och även lämna de synpunkter ni eventuellt har till oss. Vad innebär en regelbunden kvalitetsgranskning? s syfte med regelbunden kvalitetsgranskning är att höja utbildningens kvalitet i svensk skola och bidra till en god utbildning i en trygg miljö för alla elever. Inom den regelbundna kvalitetsgranskningen på huvudmannanivå granskar vi två områden: Huvudmannens analys av studieresultat och trygghet och Huvudmannens kompensatoriska arbete. Nationella mål och riktlinjer såväl som forskning och beprövad erfarenhet ligger till grund vid granskningen. Om identifierar ett behov av att höja kvaliteten inom ett område kommer vi att föreslå ett utvecklingsområde. Syftet är att utvecklingsområdet ska stödja huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet.. Telefon: vx , skolinspektionen@skolinspektionen.se

17 Informationsbrev till huvudman 2 (2) Information om s olika granskningsmodeller: Regelbunden kvalitetsgranskning Syftet är att ge mer stöd och återkoppling än tidigare till skolor, kommuner och enskilda huvudmän både kring sådant som behöver utvecklas och det vi bedömer som styrkor och goda arbetssätt. Beslut: Rådgivande och stödjande återkoppling. Regelbunden tillsyn sätts in vid större brister. Webb: Regelbunden tillsyn Syftet med tillsynen är att se att skolverksamheten följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Beslut: I våra beslut uppmärksammar vi brister och ger förslag på åtgärder vilket kan leda till krav på förändring. Webb: Tematisk kvalitetsgranskning Syftet är att granska kvaliteten i skolväsendet och bidra till utveckling genom att lyfta fram viktiga utvecklingsområden och framgångsfaktorer. Beslut: I våra beslut uppmärksammar vi utvecklingsområden vilket kan leda till krav på förändring. Omfattning: ca 12 tematiska kvalitetsgranskningar/år, ca. 200 skolor berörs Webb: Telefon: vx , skolinspektionen@skolinspektionen.se

18 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Anna Bjurenborg Utbildningsnämnden Konsekvenser av uteblivna statsbidrag Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna informationen. 2. Sammanfattning Utbildningsnämnden har kartlagt konsekvenserna av uteblivna statsbidrag för Utifrån den information Utbildningsnämnden har tillgång till i nuläget visar kartläggningen att uteblivelse av intäkt från statsbidrag kommer generera en minskad intäkt på 2.4 miljoner. Kartläggningen visar också att det råder osäkerhet kring några av de statsbidrag som Utbildningsnämnden tidigare år fått beviljat men där förutsättningarna nu har förändrats på framförallt nationell nivå. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Un- Konsekvenser av uteblivna statsbidrag 2019 Mikael Wallström Förvaltningschef Anna Bjurenborg Utvecklingsledare Beslut till: Förvaltningschef (för kännedom) Kommunstyrelseförvaltningen (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

19 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Camilla Örnebro Utbildningsnämnden Avräkning barn- och elevpeng Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens förslag till beslut i Kommunstyrelsen Godkänna avräkning för perioden januari februari 2019, tkr. Finansiering tas via reserven för oförutsett. 2. Sammanfattning Utbildningsnämnden (Un) har ett resursfördelningssystem med en överenskommen Kommunfullmäktige barn- och elevpeng (Kf barn- och elevpeng) för förskola, grundskola fritidshem och gymnasieskola. Enligt budgetreglerna görs tre avräkningar varje år och detta är den första för året. För perioden januari-februari visar avräkningen tkr. Avräkningen finansierades med medel i reserven för oförutsett. Avräkningen för januari-februari visar att det totalt sett är fler barn och elever när verksamhetstalen lästs av, än vad som prognostiserats i befolkningsprognosen och som fastställts av Kommunfullmäktige. Antal elever som har ökat avser olika åldersgrupper. Vi ser en ökning inom förskolan 4-5 år. Ökning av antal barn inom förskoleklass samt inom årskurs 4-5 och 6-9. Gymnasiet visar en ökning med antal elever, 38 elever avser KAA (kommunalt aktivitetsansvar). Detaljerad specifikation ges i bifogat beslutsunderlag. Avräknat antal barn- och elever multipliceras med Kf barn- och elevpeng för olika åldrar. För januari-februari, uppgår summan till tkr. Avräkningen med tkr, som medför anslagsjustering och beslutas av Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Avräkning barn- och elevpeng januari-februari 2019 Bilaga 1: Avräkning barn- och elevpeng januari-februari ny Mikael Wallström Förvaltningschef Camilla Örnebro Verksamhetsekonom Beslut till: Kommunfullmäktige (För åtgärd) Ekonomichef (För kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

20 MBB Förskola Grundskola År 1-3 år 4-5 år Fklass Åk 1-3 Åk 4-5 Åk 6-9 GY Fritids Sär 1-5 Sär ,7 409,9 259,3 494,7 316,1 498,8 Januari F-Klass Åk 1-3 Åk 4-5 Åk 6-9 Gy Fritids Sär 1-5 Sär 6-9 KAA, år Summa Bep/barn MBB 306,36 325,08 135,7 409,9 259,3 494,7 316,1 498,8 Utfall ,36 63,92 6,3-2,9 6,7 18,3 32,9-18, ,00 kr ,67 kr Februari F-Klass Åk 1-3 Åk 4-5 Åk 6-9 Gy Fritids Sär 1-5 Sär 6-9 KAA, år Summa Bep/barn MBB 306,36 325,08 135,7 409,9 259,3 494,7 316,1 498,8 Utfall ,36 64,92 5,3-3,9 4,7 18,3 31,9-16, ,00 kr ,33 kr Totalt för Jan-feb: ,00 kr

21 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Anna Bjurenborg Utbildningsnämnden s Regelbundna kvalitetsgranskning av Breviksskolan läsåret 18/19 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna informationen 2. Sammanfattning har fattat beslut utifrån den regelbundna kvalitetsgranskningen av Breviksskolan. har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Breviksskolan åk 6 9 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande områden: Rektors ledarskap Att rektorn leder och styr arbetet med att förankra skolans gemensamma arbets- och förhållningssätt bland personal. Undervisning Att lärarna involverar eleverna i att planera och utvärdera undervisningen i relation till elevernas ålder och mognad. Trygghet och studiero Att rektorn ser till att lärarna på skolan har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa studiero. Bedömning och betygssättning Att rektorn säkerställer att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig. Beslutsunderlag Huvudmannen ska senast den 22 augusti 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Utbildningsförvaltningen inväntar beslut från den regelbundna tillsynen av D-skolan samt av beslut från kvalitetsgranskningen på huvudmannanivå. Utifrån det samlade underlaget planera förvaltningen att ta fram en handlingsplan för hur påtalade brister samt utvecklingsområden ska åtgärdas. Handlingsplanen kommer att bli en del i att utveckla samtliga skolor i kommunen med målet att skapa likvärdighet. Arbetet med handlingsplanens åtgärder och aktiviteter kommer att följas upp inom det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Beslutsunderlag Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

22 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Tjänsteskrivelse Un-Beslut gällande kvalitetsgranskning vid Breviksskolan Beslut kvalitetsgranskning Breviksskolan Mikael Wallström Förvaltningschef Anna Bjurenborg Utvecklingsledare Beslut till: Förvaltningschef (för kännedom)

23 Beslut Oxelösunds kommun (20) Dnr-2018:10130 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Breviksskolan åk 6-9 i Oxelösunds kommun

24 2 (20) Inledning har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Breviksskolan åk 6-9 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte motsvarande redovisning men kan lämna framåtsyftande kommentarer. Beslut: bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Breviksskolan åk 6-9 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn leder och styr arbetet med att förankra skolans gemensamma arbets- och förhållningssätt bland all personal. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

25 3 (20) Att lärarna involverar eleverna i att planera och utvärdera undervisningen i relation till elevernas ålder och mognad. Trygghet och studiero Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn ser till att lärarna på skolan har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa studiero. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn säkerställer att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig Uppföljning Huvudmannen ska senast den 22 augusti 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se, eller per post till,, Box 330, Linköping. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 2018:10130) i de handlingar som sänds in.

26 4 (20) s bedömningar Nedan redovisas s bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Skälen till bedömningen är att rektorn på olika sätt följer upp och analyserar skolenhetens kunskapsresultat, värdegrundsresultat och undervisningens genomförande. I detta arbete saknas dock ett strategiskt jämställdhetsarbete. Rektorn leder och organiserar också det pedagogiska arbetet genom att skapa förutsättningar för lärare att samverka. Rektorn ser dock inte till att det finns ett gemensamt arbetsoch förhållningssätt hos lärarna och detta område behöver skolan utveckla. Uppföljning, analys och förbättringsåtgärder Rektorn följer till viss del upp och analyserar elevernas kunskapsresultat. Rektor och biträdande rektor beskriver att de går igenom elevernas kunskapsresultat vid slutet och början av läsåret och för diskussioner med lärarna kring detta. Lärarna har olika uppfattningar gällande deras delaktighet i diskussioner kring elevernas måluppfyllelse. Av skolenhetens kvalitetsrapport och intervju med rektor och biträdande rektor framgår att lärarna i slutet av läsåret gör enskilda analyser av sina klassers resultat och den egna undervisningen för att exempelvis se mönster och skillnader mellan flickor och pojkar. Dessa utgör enligt rektorn och lärarna underlag för diskussion vid medarbetarsamtal. Rektorerna har av detta kunnat utläsa att svaren visar på stor variation. Av skolans kunskapsanalys framgår att elevernas kunskapsresultat är beroende av vilket lärarlag som undervisar. Ett av de fyra arbetslagen har återkommande ett högre resultat än de tre andra. Skolledningen har i sin analys sett att de förbättrade resultaten är kopplade till ett av arbetslagen och dess arbete för

27 5 (20) ökad trygghet hos eleverna och elevernas ökade intresse. Även den höga behörigheten hos lärarna är en framgångsfaktor tillsammans med att de har ett gott samarbete. Rektor och biträdande rektor har inte gjort någon analys gällande flickornas sjunkande respektive pojkarnas ökade resultat i årskurs 6. Däremot har de i sin betygsanalys för årskurs 9 sett att pojkarnas resultat sjunkit. Insatser har gjorts i årskurs 9 utifrån att meritvärdet har sjunkit, exempelvis har en resurs anställts och lovskola anordnas på de flesta lov. Rektorn följer upp och utvärderar undervisningens genomförande på flera sätt. Rektorn uppger att han har gjort lektionsbesök hos lärarna, vilka sedan diskuteras vid medarbetarsamtalen. Vid lektionsbesöken, menar rektorn att lärare och elever kan agera på ett annat sätt än de brukar, därför anser rektorn att det även behövs pedagogiska diskussioner i olika forum, exempelvis på arbetsplatsträffar och i ledningsgruppen för att få en bild av lärarnas syn på sitt uppdrag. Biträdande rektorn uppger att hon kontinuerligt är med på arbetslagsmöten där det exempelvis förs diskussioner kring anpassningar i klassrummet. Skolledningen beskriver att de utgår från att lärarna har höga förväntningar på eleverna, men att de inte systematiskt följer upp detta. Rektorn har dock påbörjat en uppföljning av hur skolans organisering av matematikundervisningen påverkar elevernas möjlighet att utvecklas. Skolans värdegrundsresultat följs upp men rektorn gör inte någon systematisk uppföljning av hur värdegrundsarbetet integreras i undervisningen. På skolan genomförs en trygghetsenkät en gång per läsår vilken enligt skolledningen visar att eleverna upplever skolan som trygg. Trygghetsenkäterna sammanställs och följs upp av rektorn, biträdande rektorn och kuratorn och samtal förs i elevrådet om resultaten och eleverna får då framföra sina synpunkter. Gällande uppföljning av hur värdegrundsarbetet integreras i undervisningen beskriver skolledningen att de utgår från att lärarna gör sitt bästa och att de ofta för diskussioner kring vikten av lärarnas syn på eleverna. I dessa diskussioner framkommer även lärarens elevsyn exempelvis gällande hur lärarna arbetar med elever som har behov av extra anpassningar och om de ser elevernas möjligheter. Av lärarintervju framgår att rektorn inte följer upp hur lärarna arbetar med normer och värden i sin undervisning och det är inte heller något som de diskuterar i arbetslagen. Jämställdhetsarbete Det bedrivs inte något strategiskt jämställdhetsarbete på skolan. Av intervjuer framgår att skolan inte bedriver något strategiskt jämställdhetsarbete. Rektorn och elevhälsan uppger att de inte har fört några diskussioner kring jämställdhetsuppdraget. Lärarna berättar att rektorn inte har följt upp hur lärarna arbetar med jämställdhet och att det

28 6 (20) inte heller finns något gemensamt arbete kring detta på skolan. Några lärare uppger att de i arbetslagen tar upp olika frågeställningar som kan handla om jämställdhet och hur flickor och pojkar behandlas. Rektorn menar att man ser att lärarna behandlar eleverna lika oavsett könstillhörighet. Jämställdhet är enligt rektorn ingen stor fråga och skillnader mellan flickors och pojkars resultat är heller inget som analyserats i samband med betygsdiskussioner eller i diskussioner kring undervisningen. Ledning och organisation Rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet genom att skapa förutsättningar för lärare att samverka. Av intervjuer med skolledning, lärare och elevhälsa samt ingiven dokumentation framgår att personalen har flera olika forum att träffas i exempelvis arbetslagsmöten, ämnesträffar och arbetsplatsträffar. Arbetslagen har möten tillsammans med elevhälsan var tredje vecka och utöver detta berättar elevhälsan att de träffar lärarna i olika pedagogiska forum och vid behov av insatser både på grupp- och individnivå. Vid arbetsplatsträffar är det rektorn som ansvarar för agendan, vid arbetslagsmötena är det arbetslagsledaren och vid ämnesträffarna är det ämnesansvarig, men lärarna kan ta upp frågor som de vill diskutera kopplat till undervisning i ämnet. Minnesanteckningar från arbetslagsmöten tar arbetslagsledaren med till ledningsgruppen medan anteckningar som förs vid ämnesträffarna inte förs vidare till rektorerna. Skolledningen beskriver att lärarna är parallellagda i schemat för att möjliggöra samarbete med en kollega gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Rektorn följer upp att det sker ett lärande i kollegiet som ger avtryck i undervisningen. Skolledningen berättar att lärarna diskuterar kunskaper och förmågor i arbetslaget. På skolan finns enligt ledningen ett arbetslag som har kommit långt i detta arbete, vilket också lett till god måluppfyllelse för eleverna. Ledningen har sett att detta arbetslag har lyckats med sin undervisning och att det har höga förväntningar på eleverna. Vidare samarbetar och stöttar lärarna varandra i arbetet. Ledningen har försökt att sprida arbetslagets framgångsfaktorer till övriga tre arbetslag på skolan, men det är ännu inte implementerat hos dem. De beskriver att det är viktigt att eleverna är trygga och har goda relationer med lärarna. På skolan har man sett att elever lyckas bra när de har goda relationer till lärarna och sådana frågor har diskuterats i ledningsgruppen och därefter i arbetslagen. I medarbetarsamtal följer rektorn och biträdande rektorn upp lärarnas arbete, både gällande relationsskapande aktiviteter och kollegialt lärande. Obehöriga lärare får en planerad och noga övervägd introduktion. Lärarna uppger att när en nyanställd börjar på skolan så informeras hen av arbetslaget och av rektorn

29 7 (20) exempelvis kring arbetet med studiero och att lärarna ska vara mycket bland eleverna. Vidare berättar lärarna att obehöriga lärare ges stöd i planering av undervisningen, genomförande, bedömning och betygssättning av behöriga lärare. Det gemensamma arbets- och förhållningssättet hos lärarna behöver utvecklas. Skolledningen uppger att det finns behov av att hitta gemensamma förhållningssätt i kollegiet. De har sett ett mönster att elever lyckas bra när de har en god relation med sin lärare och när de tas på allvar. Denna typ av frågor diskuteras i ledningsgruppen och det har visat sig att arbetslagen lyckas olika bra med detta, vilket ledningen har påtalat för arbetslagen. Rektorn berättar att personalen diskuterat mottagandet av eleverna när de börjar årskurs 6. De menar att det är viktigt för hur elevernas fortsatta tid på skolan kommer att bli. Ett exempel på detta är att eleverna är vana att ha hemklassrum på sina tidigare skolor och att de bestämt att eleverna behöver stöd i att ta sig i tid till de olika klassrummen på Breviksskolan. Detta skulle lärarna arbeta aktivt med under höstterminen, men det gjordes inte enligt rektorn. Rektorn berättar vidare att det finns ordningsregler på skolan och att lärarna diskuterar ordningsfrågor i olika forum, men att han vet att eleverna tycker att det skiljer mellan lärare hur de efterlever ordningsreglerna. Det framgår även av elevintervjuer och lektionsobservationer att det finns olikheter i hur lärare hanterar mobiltelefoner och elevers placering i klassrummen. (Se vidare under området trygghet och studiero.) Lärarna berättar också att ordningsregler, förhållningssätt och hur de följer skolans gemensamma lektionsstrukturer skiljer sig åt mellan arbetslagen. Lärarna uppger att personalen inte har diskuterat gemensamma regler och förhållningssätt för hela skolan, utan diskussioner förs främst i arbetslagen. Vidare uppger lärarna att frågan inte följts upp av rektorn eller i lärargruppen. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn leder och styr arbetet med att förankra skolans gemensamma arbets- och förhållningssätt bland all personal. bedömer att rektorns arbete med att förankra skolans gemensamma arbets- och förhållningssätt hos personalen behöver utvecklas. Det är inte tydligt för personalen vilka gemensamma arbets-och förhållningssätt som finns på skolan. Som framgår ovan så finns på skolan utarbetade ordningsregler, men lärarna och arbetslagen efterföljer dessa i olika utsträckning.

30 8 (20) Av 4 kap. 5 skollagen och läroplanen för grundskolan (Lgr-11), avsnitt 2.8 framgår att rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Av området ovan framgår att det finns forum för personalen att träffas och rekommenderar rektorn att leda arbetet med att skapa samsyn hos skolans personal avseende arbets- och förhållningssätt vid dessa möten. Det är av vikt att rektorn ser till att de olika arbetslagen samspelar med varandra för att främja undervisningen och elevernas lärande och utveckling. Det behöver vara tydligt för alla lärare och övrig skolpersonal vilka arbets- och förhållningssätt som finns och hur skolan arbetar i olika avseenden. Det kan exempelvis handla om frågor gällande skolans ordningsregler och plan mot kränkande behandling. Undervisning Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Skälen till bedömningen är att undervisningen till stora delar främjar elevernas möjlighet att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Lärarna planerar och genomför undervisningen så att aktuella arbetsområden inriktas mot ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Vidare framgår att undervisningen är varierad och att eleverna ges ett aktivt lärarstöd. Lärarna arbetar på olika sätt för att stärka elevernas självförtroende och motivation att lära och undervisningens innehåll är till viss del anpassat så att eleverna stimuleras och utmanas. Undervisningen behöver dock utvecklas så att eleverna ges större möjlighet att planera och utvärdera undervisningen. Undervisningen är strukturerad och syftena med lektionerna och dess kopplingar till läroplanen är tydliga för eleverna. Lärarna beskriver att undervisningens planering utgår från det centrala innehållet, de förmågor som eleverna ska utveckla och kunskapskraven. Detta går lärarna igenom både muntligt och skriftligt i samband med att arbetsområden introduceras. Vid elevintervjun ges exempel på att lärare presenterar centralt innehåll och bedömning kopplat till kunskapskraven när nya arbetsområden inleds. Av intervjuer och ingiven dokumentation framgår att skolan

31 9 (20) sett behov av ökad tydlighet gällande lektionsstruktur och det har arbetats fram en gemensam lektionsstruktur kring frågorna vad, hur och varför. Läraren ska skriva på tavlan inför varje lektion kring dessa frågor. Av lektionsobservationer framgår att undervisningen är strukturerad och varierad. Lektionerna innehåller inledning med genomgång av lektionsplanering, varierad undervisning med olika arbetssätt och arbetsformer samt avslutning, där de flesta lektioner sammanfattas och läraren tillsammans med eleverna pratar om vad som kommer att ske på nästa lektion. Eleverna ges ett aktivt lärarstöd så att de förstår instruktioner, kommer igång med skolarbetet och bibehåller engagemanget för arbetsuppgifterna. Lärarna beskriver att i både lektionsplaneringar och planeringar för arbetsområden, ingår aspekten att undervisningen ska vara varierad, exempelvis ska arbetsformer variera. Exempelvis ges eleverna möjlighet till diskussioner, leda samtal i grupp, arbeta enskilt, i par och i grupp. Av elevintervjun framgår att eleverna oftast uppfattar undervisningen som varierad och att den omfattar olika arbetssätt och arbetsformer. De ger exempel på att de får spela spel, se på filmer på internet och ha frågesport. Lärarna beskriver sin roll under lektioner som att de introducerar eleverna i arbetet, ställer frågor och inspirerar dem. De vägleder och stöttar eleverna så att de kommer vidare i sin kunskapsutveckling. Detta framgår både av intervjuer och lektionsobservationer genom att lärarna är aktiva och interagerar med eleverna i klassrummen genom att ställa utmanande och individanpassade frågor och förklara ord och begrepp som hör till undervisningens innehåll. Eleverna beskriver att de ställer frågor till lärarna om de uppfattar något som oklart och att lärarna då oftast förklarar på ett tydligare sätt så att eleverna förstår. Lärarna kan också ha extra genomgångar för enskilda elever eller om det är många elever som har frågor om samma sak så tar läraren upp det med hela klassen och kan även repetera detta på nästkommande lektion. Eleverna upplever att de för det mesta får hjälp och stöd som de behöver för att utvecklas. Undervisningens innehåll och arbetssätt är anpassat till aktuell elevgrupp och i de flesta ämnen förekommer naturliga inslag i undervisningen som stärker elevernas självförtroende och motivation att lära. Eleverna beskriver att lärarna i de flesta ämnen har höga förväntningar på dem. Det framgår även av intervjun med lärarna, vilka ger exempel på att de visar eleverna detta genom att kontinuerligt prata om att eleverna kan och att de ska utmana sig själva. Lärarna ger eleverna återkoppling och visar också sina förväntningar på dem genom kontinuerliga samtal. Dock framgår att undervisningen i matematik kan utvecklas så att lärarnas förväntningar på eleverna höjs. Eleverna beskriver att de i ämnet matematik, där undervisningens är nivågrupperad, kan känna att de är dåliga om de går i en lägre grupp. Lärarna menar att anledningen till nivågrupperingen är att eleverna ska utvecklas utifrån sin nivå och inte sakna delar inom ämnet, då vissa elever behöver arbeta under en längre tid och i

32 10 (20) lägre tempo än andra. Elevernas uppfattning är att om de är placerade i den lägre eller mellersta gruppen så har de inte har möjlighet att nå de högre betygen. Lärarna menar dock att det är möjligt för alla elever att nå de högre betygen. Eleverna beskriver att lärare i olika grad arbetar med att uppmuntra och motivera eleverna. De menar att de har en bra relation till de flesta lärare på skolan, vilket bidrar till att lektionerna blir intressanta. Både lärare och elever beskriver att lärarna skapar intresse och motivation hos eleverna genom en varierad undervisning och genom att göra ämnet levande, intressant och elevnära. Eleverna beskriver att lärarna arbetar för att eleverna ska våga prata genom att ha ett tillåtande klimat i klassrummet. Eleverna brukar få diskutera i par för att de ska känna sig mer trygga att svara inför hela gruppen. Lärarna beskriver att eleverna på olika sätt ges möjlighet att arbeta utifrån sina olika förutsättningar. Lärarna planerar för att nå alla elever. De varierar arbetsformer och använder olika medier. Både elever och lärare beskriver att de oftast utgår från en grunduppgift där möjlighet till fördjupning finns. Ofta är uppgifterna och frågorna av öppen karaktär, vilket gör att de kan anpassas efter varje enskild elev. Det förekommer att elever ges möjlighet till reflektion över sitt eget lärande och att de kan påverka innehållet i undervisningen. Av intervju med lärare framgår att eleverna reflekterar över sitt eget lärande genom att lärarna vid genomgångar använder elevlösningar för att visa hur dessa kan förbättras och utvecklas. De har även arbetat med studieteknik för att eleverna ska få reflektera över vilka lärstrategier som passar dem bäst. Lärarna ger eleverna återkoppling både under arbetets gång och på slutprodukter, exempelvis texter. Någon elev berättar att de vid olika tillfällen har reflekterat över sitt lärande och sina prestationer, medan övriga elever inte upplever att de brukar tänka på vad de lärt sig. Eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen oftast i form av att välja redovisningsform, arbetssätt och provform, men de involveras inte tillräckligt strukturerat och regelbundet i planering och utvärdering. Elever och lärare beskriver att eleverna ges möjlighet till delaktighet genom att välja om de vill skriva ett prov under lektionstid eller göra en inlämningsuppgift, och om de vill arbeta enskilt eller i grupp. Lärare ger exempel på att eleverna fått vara med i planeringen genom att bestämma vilka frågor som ska diskuteras och genom att välja fördjupningsområde inom ämnet. Lärarna uppger att eleverna inte har utvärderat undervisningen under detta läsår. Lärarna berättar att rektorn inte har efterfrågat eller gett dem i uppdrag att eleverna systematiskt ska utvärdera undervisningen. Några lärare ger exempel på att de använt så kallade exit-tickets och illustrationer med ansikten med glada/ledsna uttryck för att ta reda på hur eleverna upplevt en uppgift. Detta framgår även av

33 11 (20) elevintervjun där någon elev säger att några lärare kan fråga eleverna vad de tyckte om undervisningen efter varje arbetsområde, medan övriga elever inte känner till att de har varit med och utvärderat något som är kopplat till undervisningens planering eller upplägg. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att lärarna involverar eleverna i att planera och utvärdera undervisningen i relation till elevernas ålder och mognad. bedömer att arbetet med att involvera eleverna i planering och utvärdering av undervisningen behöver utvecklas. Som framgår av området ovan så anges elevernas möjlighet till ansvar och inflytande på flera sätt, främst inom val av arbetssätt och redovisningsform. Av 4 kap. 9 skollagen framgår att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Av Lgr 11, avsnitt 2.3 framgår att skolans mål är att eleverna successivt ska utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Som ett led i detta arbete ska läraren svara för att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Av läroplanen framgår vidare att eleverna även ska få en undervisning som ger dem möjlighet att ta ett reellt inflytande över undervisningens innehåll. rekommenderar att eleverna i större utsträckning ges inflytande på undervisningens innehåll och ges möjlighet att utvärdera undervisningen. Även om undervisningen ska styras av läroplanen finns det utrymme för elevers inflytande. När det gäller val av innehåll i undervisningen finns det exempelvis utrymme för lärare och elever att tillsammans i planeringen resonera kring vilka delar i det centrala innehållet de ska fokusera på inom respektive ämne. För att inflytandet ska vara reellt behöver eleverna stimuleras till att ta aktiv del i planering och utvärdering av undervisningen. För att ytterligare utveckla undervisningen är det väsentligt att läraren inhämtar elevernas synpunkter på hur undervisningen genomförts avseende innehåll, arbetsformer och arbetssätt och ger dem möjlighet att tänka på och reflektera över undervisningens kvalitet. För att möjliggöra detta på skolan kan rektorn skapa

34 12 (20) förutsättningar för lärarna att gemensamt diskutera och utveckla former för att öka elevernas delaktighet i planering, utvärdering och utveckling av undervisningen i förhållande till ålder och mognad. Det är viktigt att eleverna upplever att lärarna tar tillvara på deras synpunkter för att utveckla undervisningen. Trygghet och studiero Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Skälen till bedömningen är att det på skolan finns ett medvetet arbete med att skapa trygghet och att arbetet bygger på en analys av hur elevernas trygghet påverkar lärandet. Granskningen visar dock att skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för att skapa studiero. Lärarna vidtar oftast åtgärder för att skapa en lugn miljö som på kort sikt ger effekt, men inte långsiktigt ger förutsättningar för studiero. Konsekvensen är ett mindre gott resultat där det återkommande finns elever som ägnar sig åt annat än skolarbete och elever som upplever sig störda i sitt skolarbete. Skolan arbetar på ett medvetet och strukturerat sätt för att skapa trygghet. På skolan genomförs en trygghetsenkät en gång per läsår vilken nu visar att eleverna upplever skolan som trygg. Trygghetsenkäterna följs upp av rektorerna och kuratorn och samtal förs i elevrådet om resultaten och eleverna får då framföra sina synpunkter. Skolledningen beskriver att de har ett ökat elevantal på skolan, vilket medfört att det är trångt på raster i korridorer och konflikter uppstår. Skolan har identifierat behov av att göra insatser för att öka tryggheten. På skolan har man fokus på att skapa relationer till eleverna för att på så sätt öka tryggheten. Det är hög vuxennärvaro bland eleverna, exempelvis så fikar all personal tillsammans med eleverna i elevcaféet och lärarna äter pedagogisk lunch i skolmatsalen. Skolan har även anställt tre aktivitetspedagoger som arbetar med att säkerställa och öka elevernas trygghet på raster. Elevhälsan har utarbetat ett material bestående av gruppstärkande samarbetsövningar som ska genomföras av mentorerna i alla klasser vid minst tre tillfällen per läsår. Elevhälsan uppger att samarbetsövningarna har upplevts positiva av både lärare och elever. Elevhälsan har i vissa klasser sett effekt, tryggheten och trivseln har ökat. En del i skolans trygghetsarbete är enligt skolledningen att skolan har

35 13 (20) ett väl fungerande samarbete med fritidsgården, socialtjänsten och polisen, vilka besöker skolan i förebyggande syfte vid flera tillfällen per vecka. På skolan saknas däremot ett samlat arbete med att skapa studiero. Någon lärare uppger att de har gemensamma rutiner för vad som ska gälla för hela skolan kring studiero, medan andra lärare beskriver att regler finns i varje arbetslag och att de överensstämmer med varandra, men att det saknas gemensamma regler för hela skolan. Rektorn berättar att han följt upp studieron och konstaterat att det är ett område som skolan behöver arbeta vidare med, framför allt i vissa grupper. Insatser har gjorts för att öka studieron, exempelvis gruppstärkande samarbetsövningar och att lärarna tydliggör lektionens planering och mål på tavlan. Av lektionsobservationer framgår att rutinen om att informera via tavlan följs på de flesta lektioner, men inte alla. Även hur lärarna efterföljer ordningsregeln som innebär att eleverna inte får ha mobiltelefon under lektionen skiljer sig åt mellan lärare. Vid flertalet lektionsobservationer samlas mobiltelefonerna in när eleverna går in i klassrummet, men under någon lektion så har eleverna mobiltelefoner och flera elever ägnar sig åt dessa under större delen av lektionen istället för de uppgifter som är kopplade till undervisningen. Läraren säger till vid flera tillfällen, men följer inte upp sina tillsägelser och eleverna fortsätter använda mobiltelefonen under hela lektionen. Av intervju med eleverna framgår att detta är vanligt förekommande och att de upplever att det inte är studiero under lektionerna i ämnet. Utredningen visar även att studieron skiljer sig åt mellan grupper/klasser och lärare genom att lärarna agerar olika när det inte är studiero, eftersom vissa lärare säger till medan andra inte gör det. Vidare berättar eleverna att vissa lärare även bidrar till att det inte är studiero genom att de pratar om annat än det som är kopplat till undervisningen. Detta framgår även av en lektionsobservation. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn ser till att lärarna på skolan har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa studiero. bedömer att rektorn behöver utveckla arbetet med ett gemensamt förhållningssätt för lärarna att skapa studiero. Som framgår ovan finns det inte någon samsyn gällande hur lärarna skapar studiero på skolan. Gemensamma diskussioner förs endast vid enstaka tillfällen. Däremot förs mer kontinuerliga diskussioner i arbetslagen. Det här kan förklara varför lärarna vidtar olika åtgärder som ger viss

36 14 (20) effekt på kort sikt, men som inte långsiktigt ger eleverna förutsättningar för studiero. En följd av detta är ett mindre gott resultat där det återkommande finns elever som ägnar sig åt annat än skolarbete och elever som upplever sig störda i sitt skolarbete. Av 5 kap. 3 skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Av Lgr 11 avsnitt 2.2 framgår att all personal på skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vidare framgår av avsnitt 2.3 att alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Av s kvalitetsgranskningsrapport om studiero 1 framgår att det i rektors ansvar ingår att säkerställa att skolans processer, överenskommelser och rutiner är tydliga för lärarna och att det finns väl fungerande forum för lärarna att diskutera och komma överens om viktiga gemensamma strategier och förhållningssätt. För rektor är lärarnas upplevelse av hur detta fungerar en viktig utgångspunkt för reflektion och omprövning. Det handlar ytterst om att fånga och förstå den skolkultur som råder. rekommenderar rektorn att utveckla ett gemensamt förhållningssätt för lärarna i arbetet med att skapa studiero. På skolan förs diskussioner, främst i de fyra arbetslagen. För att åstadkomma ett effektivt arbete med studiero krävs att skolan som helhet har ett gemensamt förhållningssätt kring detta arbete, såsom skolan har för att öka tryggheten hos eleverna. Ett sätt att åstadkomma en miljö där all undervisning präglas av studiero kan vara att det finns väl fungerande och återkommande forum för lärarna att diskutera och komma överens om gemensamma strategier och förhållningssätt. Bedömning och betygssättning Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg 1 (2016). Skolans arbete för att säkerställa studiero - det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm:, s. 18

37 15 (20) Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Skälen till bedömningen är att rektorn följer upp och analyserar vissa skillnader i betyg i olika årskurser och skillnader mellan resultat på nationella ämnesprov och slutbetyg. Vidare framgår att rektorn ger lärarna förutsättningar att använda olika metoder för att göra likvärdiga bedömningar, men följer inte i tillräcklig grad upp att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig. Rektorn följer upp och analyserar vissa skillnader i betyg i olika årskurser. Rektor och biträdande rektor beskriver att de i sin analys ser att skolans måluppfyllelse för årskurs 9 ökar var fjärde år och att detta beror på att lärarna i arbetslaget som har de eleverna har lyckats väl med undervisningen och att de samarbetar och stöttar varandra. Vidare har rektorerna diskuterat den ökade måluppfyllelsen med lärarna och då kommit fram till att det beror på ökad trygghet hos eleverna vilket bidragit till ett större intresse för undervisning och även att det på skolan är en hög behörighet hos lärarna. Lärarna och rektorn beskriver att rektorn följer upp den enskilda lärarens bedömningar och betygssättning vid medarbetarsamtalet. Förra läsåret fyllde varje lärare i en enkät/matris kring sin betygssättning. Lärarna motiverade betygssättningen och de tittade bland annat på antal och fördelning av de olika betygen och även på fördelning flickor/pojkar. Detta diskuterades i arbetslaget och lämnades även in till rektorn och diskuterades vid medarbetarsamtal. Utifrån detta har ledningen sett att svaren visar på stor variation och att det inte går att utläsa något mönster för skolenheten. Rektor, biträdande rektor och lärarna analyserar skillnader mellan resultat på nationella prov och slutbetyg. Ledningen och några av lärarna uppger att de tidigare sett att elevernas slutbetyg överensstämmer med betygen på de nationella ämnesproven, men att det skilde sig åt föregående läsår. Rektor och biträdande rektor vet att lärarna även sambedömde vid betygssättningen föregående läsår, vilket bidragit till att lärarna blev mer insatta i kursplanerna och att eleverna även har getts möjlighet att höja sina betyg efter att de genomfört de nationella ämnesproven. Av intervju med lärare framgår att de har olika uppfattning om de nationella provens betydelse vid betygssättning, någon lärare säger att resultatet på nationella proven är avgörande för betyget medan en annan lärare säger att hen inte använder resultatet på de nationella proven för betygssättning. Lärarna berättar att rektorn inte har styrt några diskussioner kring och inte heller tagit upp resultaten på de nationella ämnesproven jämfört med elevernas slutbetyg. Samma lärargrupp uppger att de inte varit delaktiga i någon uppföljning av betyg och bedömning. Andra lärare uppger att

38 16 (20) de förra läsåret var med och diskuterade skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg. Rektorn ger lärarna förutsättningar för att använda olika metoder för att göra likvärdiga bedömningar och för att kvalitetssäkra omdömen och betyg, men följer inte upp arbetet. Rektorn har skapat förutsättningar för lärarna att samplanera och sambedöma, exempelvis genom att de är schemalagda parallellt vilket underlättar för dem att träffas. Lärarna beskriver att de sambedömer nationella prov men att dessa inte avidentifieras. Utöver sambedömning av nationella prov träffas lärarna vid flera tillfällen i olika forum under läsåret för att diskutera bedömning och även för att sambedöma uppgifter. Rektorn uppger att det på skolan skulle kunna vara mer sambedömning mellan lärarna, men att tiden inte finns till detta. Lärarna berättar att de ges förutsättningar för att diskutera bedömning, men att rektorn inte styr agendan och inte heller följer upp om lärarna har diskuterat likvärdiga bedömningar. Lärarna beskriver att de inte fått i uppdrag av rektorerna att gemensamt diskutera och tolka kunskapskraven i de olika ämnena, men att de i vissa ämnesgrupper har gjort detta på eget initiativ. Lärarna ger exempel på att det saknas en likvärdig syn på kunskapskraven hos lärarna i några ämnen på skolan. Rektorn uppger att han inte tar del av det som diskuteras vid forumen för sambedömning. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn säkerställer att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig. bedömer att rektorn behöver utveckla arbetet med att se till att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig. Som framkommer ovan ges lärarna förutsättningar för att sambedöma för att skapa likvärdighet i bedömning och betygssättning, men det saknas uppföljning. Rektorn har inte sett till att den avsedda samverkan kring bedömning faktiskt blir av genom att inte ge lärarna tillräckligt tydliga uppdrag, instruktioner och stöd. Utredningen visar också att det på skolan finns skillnader mellan hur lärare som undervisar i samma ämne tolkar kunskapskraven och att lärarna har olika uppfattning gällande de nationella provens betydelse för slutbetygen. Av 1 kap. 9 skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den ordnas och av 3 kap. 14 skollagen

39 17 (20) framgår att rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 299) framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att se till att lärarna dels är väl förtrogna med det regelverk som gäller, dels i övrigt får det stöd de behöver för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. rekommenderar rektorn att utveckla arbetet med att se till och säkerställa att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig. Rektorn har skapat förutsättningar för lärarna att diskutera bedömning och betygssättning, men arbetet kan utvecklas genom att rektorn ser till att lärarnas samverkan kring bedömningsfrågor utgår ifrån kursplanernas krav, forskning och beprövad erfarenhet. I handläggningen av ärendet har även Åsa Rasmussen och Lena Stadler medverkat. På s vägnar X Maria Sundkvist Beslutsfattare Signerat av: Maria Sundkvist X Ulrika Hultberg Föredragande/Utredare Signerat av: Ulrika Hultberg

40 18 (20) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 7 lektionsobservationer. 2 gruppintervjuer med elever. 2 gruppintervjuer med lärare. En gruppintervju med skolans elevhälsa. En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av s protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har s utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. De är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer. Dessa beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorn lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

41 19 (20) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida:

42 20 (20) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten besökte skolenheten mellan den 14 januari och den 16 januari Besöket genomfördes av Ulrika Hultberg och Åsa Rasmussen. Breviksskolan ligger i Oxelösunds kommun och är en grundskola med årskurs 6 9. På skolan går 465 elever. Skolan leds av en rektor som till sin hjälp har en biträdande rektor. Skolan har fyra årskursvisa arbetslag vilka leds av arbetslagsledare.

43 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Anna Bjurenborg Utbildningsnämnden Grundbelopp 2019 gymnasiet och gymnasiesärskola 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut 1) Godkänna korrigerade grundbelopp 2019 för naturbruksprogrammet inriktning djur, lantbruk, skog och trädgård, hantverksprogrammet inriktning florist, fordonoch transportprogrammet samt fordon- och transportprogrammet inriktning transport. 2) Realgymnasiet Lärande i Sverige AB, organisationsnummer Naturbruksprogrammet inriktning djur, kr/år Naturbruksprogrammet inriktning skog, kr/år 2. Sammanfattning Grundbelopp till fristående utförare 2019 har ändrats för naturbruksprogrammet inriktning djur, skog, lantbruk och trädgård, hantverksprogrammet inriktning florist samt fordon- och transportprogrammet samt fordon- och transportprogrammet inriktning transport. Priserna har ändrats från exklusive 6 % moms till att inkludera 6 % moms. Grundbelopp till fristående utförare och andra kommuner regleras i Skollagen (2010:800). Ersättning ska bestå av grundbelopp och tilläggsbelopp. Utbildningsförvaltningen föreslår ersättningsnivåer för grundbelopp. Grundbeloppet gäller för barn och elever som är folkbokförda i Oxelösunds kommun vid månadsvisa avstämningstillfällen och tillämpas för så väl kommunala som fristående verksamheter. Utbildningsnämndens beslut Un om prisreglering för gymnasieskolan ligger till grund för beslut om grundbelopp Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Un Korrigering av grundbelopp 2019 till fristående utförare Grundbelopp till fristående utförare 2019 Mikael Wallström Förvaltningschef Susanne Eriksson Handläggare Beslut till: Utbildningsförvaltningen (för åtgärd) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

44 Information 1 (1) Datum Diarienummer :80 Grundbelopp till fristående utförare 2019 Program Grundbelopp Barn- och Fritid kr/år Bygg- och Anläggning kr/år Bygg- och Anläggning - Anläggningsfordon kr/år Ekonomiprogrammet kr/år El- och Energiprogrammet kr/år Estetiska - Bild & formgivning kr/år Estetiska - Dans & Teater kr/år Estetiska - Estetik & Media kr/år Estetiska - Musik kr/år Fordon- och Transport kr/år Fordon- och Transport - Godstransport kr/år Fordon- och Transport - Kaross/Lackering kr/år Fordon- och Transport - Lastbil/Maskin kr/år Fordon- och Transport - Personbil kr/år Fordon- och Transport - Transport kr/år Handel- och Administration kr/år Hantverk - Frisör kr/år Hantverk - Stylist kr/år Hantverk - Florist kr/år Hotell & Turism kr/år Humanistiska kr/år Industritekniska kr/år Naturbruk - Djur kr/år Naturbruk - Lantbruk kr/år Naturbruk - Skog kr/år Naturbruk Trädgård kr/år Naturvetenskap kr/år Restaurang och Livsmedel kr/år Samhällsvetenskap kr/år Teknik kr/år VVS- och Fastighet kr/år Vård- och Omsorg kr/år Beloppen är inklusive 3% administrativa avgifter samt 6% moms. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Bankgiro Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund Oxelösund OCR