Grav- och boplatsområde i Trevlinge

Transkript

1 Grav- och boplatsområde i Trevlinge Rapport 2017:139 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Uppsala län, Uppland, Uppsala kommun, Rasbo socken, fastighet Trevlinge 1:5 Wivianne Bondesson

2

3 Grav- och boplatsområde i Trevlinge Rapport 2017:139 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Uppsala län, Uppland, Uppsala kommun, Rasbo socken, fastighet Trevlinge 1:5 Dnr Wivianne Bondesson

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:139 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering och layout: Åsa Östlund Omslag: Vy över delar av utredningsområdet. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential inför utredningen 6 Målsättning 6 Metod 7 Resultat 7 Fornlämningar 7 Övriga kulturhistoriska lämningar 13 Utgår 15 Referenser 15 Kartor 15 Administrativa uppgifter 16 Bilagor 17 Bilaga 1. Objekttabell 17 Bilaga 2. Schakttabell 18 Bilaga 3. Fyndtabell 20 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 km Figur 1. Läget för utredningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 620 Uppsala (skala 1:50 000), och Sverigekartan.

7 5 Sammanfattning I området fanns två sedan tidigare kända lämningar. Fornlämningsbilden har nu utökats med ytterligare nio objekt varav fem är klassade som lagskyddade fornlämningar. De utgörs av en skärvstenshög, ett grav- och boplatsområde som inkluderar de två redan kända fornlämningarna, två härdar samt en tegelugn. Sex av objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stor delar av ytan vid utredningsgrävningen. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län har Arkeologerna, Statens historiska museer genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheterna Trevlinge 1:5. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför detaljplan för bostadsändamål i området. Uppdragsgivare var Riksbyggen. Utredningsområdet om drygt cirka 0,075 km 2 (7,5 ha) är beläget på huvudsakligen flacka åkerytor med inslag av skogsbevuxna åkerholmar. Genom området löper väg C660 i nord sydlig riktning. Jordarten är glacial- och postglacial lera på åkrarna och sandig morän på impedimenten. Berggrunden utgörs av sur intrusiv bergart (typ granit, granodiorit, monzonit m.m.). Området är beläget mellan m ö.h. Antikvarisk bakgrund Utredningsområdet förstagångsinventerades år 1952 och reviderades år Inom utredningsområdet finns två fornlämningar registrerade i FMIS, Rasbo 173:1 och Rasbo 173:2. Området är beläget i en rik fornlämningsbygd med ett flertal fornlämningar i närområdet, såväl gravar som boplatslämningar med skärvstenshögar, sotlager, härd och stolphål. En utredning har utförts av Upplandsmuseet år 2004 i Skarpbolsäng nordnordost om nuvarande utredningsområde med fynd av boplatslämningar och tegelugnar (Göthberg & Hennius 2004). I ovan nämnda rapport redogörs för tidigare arkeologiska undersökningar i t.ex. en utredning för ett planerat bostadsområde år 1993 där dock inga fornlämningar påträffades (Annuswer 1993), en undersökning för en VA-ledning vid Lejsta nordnordost om utredningsområdet (Fagerlund 1999) samt en provundersökning väst och sydväst om Rasbo kyrka där boplatslämningar påträffades (Andersson &

8 6 Hjärthner-Holdar 1985). Rapporten uppger även att inga fynd har påträffats i Trevlinge. I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade. Byn Trevlinge har äldsta belägg från år 1316 och dess historik finns utförligt beskriven i Upplandsmuseets rapport (Göthberg & Hennius 2004). Arkeologisk potential inför utredningen Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns här från bronsåldern och framåt och som anlagt de lämningar som är i närområdet. För mellan 4000 och 3500 år sedan var platsen belägen först vid ett nord sydligt sund mellan stora öar, som senare övergick till att grundas upp och övergå till en dalgång med fast mark, med goda förutsättningar för bete på sankängarna som då uppstod allteftersom landhöjningen gjorde att havet drog sig undan. Under brons- och tidig järnålder har lerjordarna varit mindre lämpade för odling. Under det äldre skedet har det då varit en väl vald plats ur såväl husdjursuppfödning-, fiske- och kommunikationssynpunkt. Sundet/dalgångens strategiska betydelse manifesteras av gravar på båda sidor. I söder, på en utskjutande udde på den västra sidan, är Rasbo 177:1 3, en sex meters stenfylld stensättning flankerad av två stora högar, meter i diameter. Längre norrut ligger den stenfyllda 11 meter stora stensättningen Rasbo 173:1 på en markerad kulle på östra sidan vid sundets mynning i en större fjärd. Mitt emot denna, på den västra sidan, är Rasbo 175:1 3, ett elva meters röse med två lite mindre, övertorvade stensättningar bredvid. Vid ytterligare en nord sydlig passage väster om utredningsområdet tronar ett gravfält på krönet av ett berg, Rasbo 172:1. Det måste ha varit svårt att passera sundet/ dalgången utan att notera dessa kaxiga lämningar. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Den nya Kulturmiljölagens (SFS 1988:950) vidgade fornlämningsbegrepp, och den årtalssatta fornlämningsgränsen år 1850, har betydande konsekvenser för kulturmiljövården. De bebyggelse- och odlingslämningar som tidigare bedömts som övrig kulturhistorisk lämning, och är redovisade som sådana i FMIS, kan i och med den nya lagen ha fått status som fornlämningar och därigenom erhållit ett lagstadgat skydd. FMIS har inte uppdaterats enligt den nya lagtexten, varför informationen om fornlämningsstatusen kan vara inaktuell.

9 7 Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera förhistoriska boplatser, från bronsåldern och framåt. Identifiera förhistoriska gravar, från bronsåldern och framåt. Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis äldre bebyggelselämningar. Inventeringen ska också bedöma tidigare kända övriga kulturhistoriska lämningar som kan få ny status utifrån den nya Kulturmiljölagen. Metod Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, rapporter, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt Riksantikvarieämbetets praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, här boplatslägen, möjliga skärvstenshögar och möjliga gravar, har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Flertalet schakt genomsöktes systematiskt med metalldetektor. Denna utfördes som en del av den skiktvisa avbaningen av schakten, i huvudsak dels efter det att det ytliga vegetationsskiktet avlägsnats dels i en till två omgångar ner till orörd mark. Vid behov finrensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. Resultat Vid utredningen påträffades en skärvstenshög, ett grav- och boplatsområde, två härdar samt en tegelugn. Sammanlagt registrerades elva objekt varav fem är klassade som lagskyddade fornlämningar. Inga objekt klassades som övriga kulturhistoriska lämningar. Sex av objekten utgjordes av förmodade boplatslägen som utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stor delar av ytan vid utredningsgrävningen. Fornlämningar Fornlämningarna utgörs av en skärvstenshög, ett grav- och boplatsområde som inkluderar två sedan tidigare kända lämningar, två härdar samt en tegelugn. Skärvstenshögen (objekt 1) ligger solitärt på ett impediment nära åkerkanten. Skärvstenshögen är cirka 4 5 meter diameter och 0,4 meter hög. Centralt är ett 1,5 meter stort block samt flera större stenar

10 8 Rasbo 642 Rasbo 172:1 Ras o 486:2 A7 Rasbo 173:1 A4 Rasbo 173:2 Arkeologiskt objekt Fornlämning enligt utredning Utredningsområde Obj 9 A6 A5 Obj 10 Y X Obj 1 Obj 11 Rasbo 177:1 Rasbo 177:2 Rasbo 177:3 X Y Ras 0 50 m Rasbo 482:1 Figur 2. Resultatkarta med fornlämningar och utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, blad storruta 66G4GN Rasbo. Skala 1: Karlsborg

11 9 Rasbo 642 S3 S2 S1 Rasbo 172:1 Ras o 486:2 Rasbo 173:1 Schakt Arkeologiskt objekt Obj 7/ Fornlämning enligt S4 S89 Rasbo 173 utredning S87 A7 A4 Rasbo 173:2 Ej kulturhistorisk lämning S5 S86 S88 enligt utredning A6 S84 Utredningsområde S6 A5 S85 Obj 9 S9 S7 Obj 10 X S8 S10 S19 S18 S21 S15 S83 S17 S11 S80 Obj 8 S14 S79 S16 Obj 2 S20 S13 S12 S78 Obj 5 S22 S26 S81 S23 S24 S25 S77 S41 S82 S35 Obj 1 S28 S40 S27 S34 S29 Obj 4 S36 S30 S75 S66 S67 S39 S76 S37 S33 S65 S68 S32 S38 S31 S74 S64 S69 S63 S70 S51 S53 S62 Obj 11 S52 S71 S55 S50 S54 S72 S43 Obj 6 S73 S44 S57 S56 Rasbo 177:1 S42 S49 S58 S61 S48 S59 S60 Rasbo 177:2 Rasbo 177:3 S45 Obj 3 X S46 Y S47 Y Ras 0 50 m Rasbo 482:1 Figur 3. Objektkarta med samtliga objekt och schakt. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, 66G4GN Rasbo. Skala 1: Karlsborg

12 10 varav några sannolikt härrör från senare röjningar. I utredningsschakten iakttogs mörkfärgad mylla med rikligt med skärvsten, samt rundade stenar, 0,01 0,1 meter stora. Närområdet var tätt bevuxet med unga lövträd och sly men i de schakt som upptogs runt omkring påträffades inget av antikvariskt intresse. Impedimentet har inte varit uppodlat enligt de historiska kartor som studerats från år Dock verkade den tjocka humösa silten vara ett gammalt ploglager så det kan inte uteslutas att skärvstenshögen hört ihop med andra, nu bortodlade lämningar. Det solitära läget är lite svårtolkat. Grav- och boplatsområdet (objekt 7/Rasbo 173:1 2) inkluderar två sedan tidigare registrerade objekt, stensättningen Rasbo 173:1 och sotlagret Rasbo 173:2. De kompletteras nu med ytterligare två stensättningar, A5 A6, en skärvstenshög, A4 och ett skärvstensflak, A7. Fler möjliga gravar och skärvstenshögar finns inom ytan. Objektets norra gräns utgörs av tomtgränsen till en bebyggd fastighet som inte utredningsgrävts då den inte ingår i denna exploatering. Det är sannolikt att objektet sträckt sig in även på denna tomt som dock är bebyggd med en villa vilket påverkat tomten. Det kan dock inte uteslutas att det finns lämningar kvar på oskadade partier av denna tomt. Skärvstenshögen, A4, har en flack välvning och är 6 5 meter stor med en höjd av 0,4 meter. Den ena nya stensättningen, A5, är rund med en cirka 7 meter diameter och en höjd av 0,4 meter. Den är övertorvad med stenpackning under torven bestående av 0,05 0,5 meter stora stenar. Under en av de större stenarna påträffades sot och Figur 4. Objekt 1, en skärvstenshög. Foto: Wivianne Bondesson.

13 11 Figur 5. Resultatkarta fornlämningar och FMIS lokaler inlagda med terrängmodell som bakgrund vid en tänkt strandnivå för omkring 3700 år sedan. Skala 1: Rasbo 175:1 3 Rasbo 173:1 Rasbo 172:1 Rasbo 177: m

14 12 Figur 6. Skärvstenshögen A4 inom objekt 7/Rasbo 173. Foto: Wivianne Bondesson. Figur 7. Stensättningen A5 inom objekt 7/Rasbo 173. Foto: Wivianne Bondesson. Figur 8. Stensättningen A6 inom objekt 7/Rasbo 173. Foto: Wivianne Bondesson.

15 13 en keramikskärva. Den andra nya stensättningen, A6, har en oklar form men bedöms vara cirka 6 m i diameter och 0,4 meter hög. Även den är övertorvad med stenpackning under torven av 0,05 0,4 meter stora skärviga och runda stenar. I ett av schakten framrensades en del av en tydlig, rak kantkedja, 0,3 meter hög av upp till 0,5 meter långa stenar. Skärvstensflaket, A7, påträffades i ett annat schakt, beläget som ett två meter brett band tvärs över det i övrigt stenfria, sandiga schaktet. Flaket som är av okänt djup, bestod av mörkfärgad mylla, med kol och skärvstenar, 0,01 0,1 meter stora. Grav- och boplatsområdet är strategiskt fint beläget vid vad som under bronsåldern var mynningen av ett smalt sund som i norr öppnar upp mot en större fjärd, på en kulle som överblickar flacka lermarker lämpade för bete. Även när sundet grundats upp utgör kullen en strategisk placering i den flacka dalgången. På krönet tronar stensättningen Rasbo 173:1 som med sina 11 m i diameter och fyllning av upp mot 0,5 meter stora stenar inte kan ha undgått många. På andra sidan sundet/dalgången flankerar två grupper med tydliga, såväl stenfyllda som övertorvade gravar, Rasbo 175:1 3 samt Rasbo 177:1 3. Av härdarna (objekten 9 och 11) är den förstnämnda, rund och cirka 0,6 meter i diameter. I ytan syntes kol, sot och skärvig och skörbrända stenar som var upp till 0,1 meter stora. Den andra härden var oregelbunden till formen och uppskattades till cirka 1 meter i diameter, svårbedömd då den fortsätter in under schaktkanten i väster. I ytan syntes kol, sot, skärvstenar och rundade stenar, 0,01 0,1 meter stora. Härdarna tolkas som solitära s.k. herdehärdar dels då inga andra lämningar påträffades i närområdet som t.ex. stolphål som skulle kunna koppla dem till en boplats dels då deras terränglägen ger dem strategiska placeringar i lite skyddade lägen invid fina betesmarker. Tegelugnen (objekt 10) var cirka 2,2 2 meter stor i ytan och låg på 0,2 meter djup, anlagd i lera. Den syntes som en koncentration av rödbränd lera, ställvis smulig, ställvis sammanhängande, som omgavs av en cirka 0,1 0,15 meter bred sotig rand. Djupet uppskattas till minst 0,2 meter. Inom anläggningen var enstaka kantiga och rundade stenar, mellan 0,05 0,25 meter stora. Metalldetektorn gav utslag i mitten av den östra sidan, dock utan att järn påträffades. Utslaget kan dock härröra från hårt bränd lera. Den brända leran är mer hårdpackad/sammanhängande i ett 0,1 m tjockt skikt närmast sotlagret/ytterkanten. Vid tidigare utredning i närområdet (Göthberg & Hennius 2004) påträffades även där tegelugnar i åkermarken. Att datera dem kan vara lite vanskligt. De kan höra samman med byggnation av Rasbo kyrka som är en gråstenskyrka från 1200-talet med tegelomfattningar på sydportalen. Men det kan inte heller uteslutas att tegelbränning av bonntegel skett i mindre skala i senare tid, markerna utgörs ju av lerjordar i dalgångarna. Övriga kulturhistoriska lämningar Inga övriga kulturhistoriska lämningar påträffades.

16 14 Figur 9. Härden objekt 9 framrensad. Foto: Wivianne Bondesson. Figur 10. Härden objekt 11 framrensad. Foto: Wivianne Bondesson. Figur 11. Tegelugnen objekt 10 framrensad. Foto: Wivianne Bondesson.

17 15 Utgår Objekten 2 6 samt objekt 8 utsågs som möjliga fornlämningar men utgår då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. De första fyra utgjordes av förmodade boplatslägen som valts ut utifrån sina goda topografiska förutsättningar sett ur ett perspektiv från bronsålder och framåt. Inom objekt 6 kunde även gravar förväntas förekomma med tanke på närheten till gravarna Rasbo 177:1 3. På lämpliga platser inom ytorna drogs sammanlagt 71 schakt av varierande längd av en yta mellan 2,2 och 25 m 2 stora, vanligen omkring 8 m 2 stora. I tre av schakten påträffades de två ensamliggande härdarna (obj. 9 och 11) samt tegelugnen (obj. 10), i de andra schakten påträffades endast recenta fynd och anläggningar. Objekten 5 och 8 utgjordes av möjliga skärvstenshögar/område med skärvstenshögar som vid utredningsgrävningen visade sig vara naturbildningar med ibland påförd odlingssten. Här drogs tio schakt av samma typ som de ovan nämnda, även dessa med endast recenta fynd Referenser Andersson, K. & Hjärthner-Holdar, E Arkeologisk provundersökning, Uppland, Rasbo sn, Gåvsta. Riksantikvarieämbetet. Arkivrapport. Stockholm. Annuswer, B Gåvsta. Utbyggnadsområde B2, B3. Arkeologisk utredning, Uppland, Uppsala kommun, Rasbo socken, Trevlinge 1:5. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala Rapport. Stockholm. Fagerlund, D (? årtal saknas i rapporten, utförd ). VA-ledning Lejsta-Tibble. Arkeologisk undersökning för VA-ledning, sträckan Lejsta, Rasbo socken- Tibble, Rasbokils socken, Uppsala kommun, Uppland. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala Rapport. Stockholm. Göthberg, H. & Hennius, A Skarpbolsäng. Arkeologisk utredning. Skarpbolsäng 2:1, Rasbo socken, Uppsala kommun, Uppland. Upplandsmuseet 2004:22. Uppsala. Kartor Ekonomisk karta, år 1952, J133-11i9d67. Rikets allmänna kartverks arkiv. Häradskartan, år 1859, J Rikets allmänna kartverks arkiv. Trevlinge, år 1640, Geometrisk avmätning, RA A Riksarkivet. Trevlinge, år 1640, Geometrisk avmätning, B Lantmäteristyrelsens arkiv. Trevlinge, år 1641, Arealavmätning, 03-rao-5. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Trevlinge, år 1709, Rågångsåtgärd, 03-rao-41. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Trevlinge, år 1709, Ägodelning, B Lantmäteristyrelsens arkiv. Trevlinge, år1743, Övrigt, delning, 03-rao-62. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Trevlinge, år 1763, Storskifte, B Lantmäteristyrelsens arkiv. Trevlinge, år 1764, Storskifte, 03-rao-77. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Trevlinge 1874 Laga skifte 03-rao-208. Lantmäterimyndigheternas arkiv.

18 16 Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2016:135. Undersökningstid: 25 november samt 30 november 7 december Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Torbjörn Jakobsson Holback, Maria Lingström, Niclas Björck samt systemförvaltare och Anders Biwall. Underkonsulter: Hägglunds Maskiner AB. Exploateringsyta: 7,5 ha. Undersökt yta: 668 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, 66G4GN Rasbo. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: E ,07, N ,64. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm:. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: F1 förvaras hos Arkeologerna i Hägersten, SHMM tills fyndfördelning sker.

19 17 Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj. nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Skärvstenshög Skärvstenshög, 4 5 m diameter och 0,4 m hög. 1 block 1,5 m stort, samt flera större stenar. Fylld med mörk mylla med rikligt med skärvsten, samt rundade stenar, 0,01 0,1 m stora. Vegetation: Bevuxet med lövträd, en och lövsly. Orientering: 2 m Ö om åkerkant. Terräng: Flack förhöjning. Impediment. Höjd: 20 m ö.h. 2 Utredningsobjekt Boplatsläge, m stort (N S). Beläget i flack V sluttning ner mot forntida sund. Objekten 9 (härd) och 10 (tegelugn) är belägna inom objekt 2. Vegetation: Åker samt impediment med lövsly. Orientering: Omedelbart V om väg. Terräng: Flack V sluttning. Åkermark, lerjord. Höjd: 20 m ö.h. 3 Utredningsobjekt Boplatsläge, m stort (Ö V). Beläget i flack V sluttning ner mot forntida sund. Åker samt impediment. Objekt 11 (härd) är beläget inom objekt 3. Vegetation: Åker. Orientering: Omedelbart V om väg. Terräng: Flack V sluttning. Åkermark, lerjord. Höjd: 20 m ö.h. 4 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca (NÖ SV). Beläget i flack S sluttning. S om impediment. Vegetation: Åker. Orientering: Omedelbart Ö om väg. Terräng: Flack S sluttning. Åkermark, lerjord. Höjd: 20 m ö.h. 5 Utredningsobjekt Område med möjliga skärvstenshögar, ca m stort (N S). På impedimentet är flera förhöjningar runt block och sten, liknande de skärvstenshögar som finns i området. Vegetation: Lövslymed enstaka lövträd och enar. Orientering: Omedelbart Ö om väg. Terräng: Flackt impediment. Skogsmark, sly. Höjd: 20 m ö.h. 6 Utredningsobjekt Utredningsobjekt, ca m stort (N S), möjlig plats för gravar. Belägen omedelbart Ö om tre gravar. Vegetation: Åker. Orientering: Invid och Ö om skog. Terräng: Flack Ö sluttning. Åkermark. Höjd: 20 m ö.h. 7/ Rasbo 173 Grav- och boplatsområde Ca m stort (Ö V). Område runt stensättning (Rasbo 173:1) och sotlager (Rasbo 173:2) med block och ojämna förhöjningar. Två av förhöjningarna visade sig vara stensättningar (A5 A6) och två var skärvstenshög (A4) respektive skärvstensflak (A7). Tillsammans med Rasbo 173:1 2 bildar de ett grav- och boplatsområde. Fler möjliga gravar och skärvstenshögar finns inom ytan. A4. Skärvstenshög, 6 5 m stor (Ö V) och 0,4 m hög, flackt välvd. Bevuxen med 1 lövträd samt lite lövsly. A5. Stensättning, rund, ca 7 m i diameter och 0,4 m hög. Övertorvad med stenpackning under, av 0,05 0,5 m stora stenar. Sot, keramik (F1) under en av de större stenarna. A6. Stensättning, oklar form, ca 6 m i diameter och 0,4 m hög. Övertorvad med stenpackning under av 0,05 0,4 m stora skärviga och runda stenar. Kantkedja, 0,3 m hög av upp till 0,5 m långa stenar. A7, Skärvstensflak, ca 2 m långt, med mörkfärgad mylla, kol och skärvsten, 0,01 0,1 m stora. Okänt djup. Vegetation: Bevuxet med gles uppvuxen blandskog. Orientering: V om väg. Terräng: S sluttning av impediment. Skogsmark, blandskog. Höjd: m ö.h. 8 Utredningsobjekt Skärvstenshög (?) ca 10 m diameter och 0,3 m hög. 1 block ca 3 m stort, samt flera större stenar. Utredningsgrävd med ett schakt. Fylld med ploglager med enstaka kantiga och rundade stenar, 0,01 0,4 m stora. Vegetation: Bevuxet med gräs. Orientering: Strax SV om ägogräns. Terräng: Flack förhöjning. Impediment med stort block. Höjd: 20 m ö.h. 9 Härd Härd, rund, ca 0,6 m i diameter. Kol, sot och skärvig och skörbränd sten, upp till 0,1 m stora. Ett sorkbo inom härden. (A1). Vegetation: Åkermark. Orientering: Strax SV om skogsbryn. Terräng: Flack SV sluttning. Åkermark, lerjord. Höjd: 20 m ö.h. 10 Tegelindustri Tegelugn, 2,2 <2 m stor. Belägen på 0,2 m djup. Synlig som en koncentration med rödbränd lera, ställvis smulig, ställvis sammanhängande, omgiven av en ca 0,1 0,15 m sotig rand. Djup minst 0,2 m, anlagd i lera. Enstaka stenar, kantiga och rundade, 0,05 0,25 m stora inom anläggningen. Metallutslag i mitten av den Ö sidan, ej funnet. Den brända leran är mer hårdpackad/ sammanhängande i ett 0,1 m tjockt skikt närmast sotlagret/ ytterkanten. (A2) Vegetation: Åkermark. Orientering: Strax S om skogsbryn. Terräng: Flack SS sluttning. Åkermark, lerjord. Höjd: 20 m ö.h. 11 Härd Härd, oregelbunden, ca 1 m i diameter, fortsätter i V in under schaktkanten. Kol, sot, skärvsten samt rundad sten i ytan, 0,01 0,1 m stora. (A3). Vegetation: Åkermark. Orientering: Strax S om skogsbryn. Terräng: Plan gip in mellan moränryggar. Åkermark, lerjord. Höjd: 20 m ö.h. Fornlämning Utredningsgrävd med 2 schakt. Ej fornlämning. Utredningsgrävd med 39 schakt. Ej fornlämning. Utredningsgrävd med 13 schakt. Ej fornlämning. Utredningsgrävd med 12 schakt. Ej fornlämning. Utredningsgrävd med 9 schakt. Ej fornlämning. Utredningsgrävd med 7 schakt. Fornlämning Utredningsgrävd med 6 schakt. Ej fornlämning. Utredningsgrävd med 1 schakt. Fornlämning Påträffad i utredningsschakt. Fornlämning Påträffad i utredningsschakt. Fornlämning Påträffad i utredningsschakt. Aktualiserad bedömning enligt Lämningstyplista. Lämningstyplista. Lämningstyplista. Lämningstyplista. Lämningstyplista.

20 18 Bilaga 2. Schakttabell Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd 1 2 3,7 1,2 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,4 m tjockt, av lera, sen lera med några 0,1 m stora stenar ,2 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar ,5 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,2 m stora stenar ,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,2 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,05 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar. Sotfnyk ,5 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera m några upp till 0,1m stora stenar. Dike tvärs över ,2 m stort (Ö V) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar ,3 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,2 0,3 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,2 m stora stenar ,5 1,2 m stort (N S) och 0,2 0,3 m djupt. Plog 0,15 m tjockt, av lera, sen lerig morän med rikligt med grus och sten upp till 0,4 m stora ,5 1,2 m stort (N S) och 0,35 m djupt. Plog 0,25 m tjockt, av lera, sen lera, med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,5 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,35 m djupt. Plog 0,2 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,35 m djupt. Plog 0,25 m tjockt, av lera, sen lera med måttligt med upp till 0,3 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 av lera, sen lera med några upp till 0,3 m stora stenar ,7 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,2 0,4 m djupt. Plog 0, m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,7 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,45 m djupt. Plog 0,35 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,45 m djupt. Plog 0,35 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NNÖ SSV) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med några upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1m stora stenar, samt en 0,3 m stor sten ,5 1,2 m stort (N S) och 0,1 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös, siltig morän, sen silt med rikligt med 0,1 0,3 m stora skärvstenar och runda stenar ,2 m stort (Ö V) och 0,1 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös, siltig morän i Ö delen med rikligt med upp till 0,01 0,3 skärviga och runda stenar under. Skärvstenshög i V delen, obj ,2 m stort (Ö V) och 0,1 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös, siltig morän med rikligt med grus och upp till 0,01 0,3 m stora stenar ,2 1,2 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,5 1,2 m stort (N S) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar. Tegel. Tegel, spik, sot. Tegel, spik, hästskosöm. Obj.9/A1. Härd, se objekttabell. Tegel, halv hästsko i schaktet. Obj.10/A2. Tegelugn se objekttabell. Tegel. Tegel. Tegel. Tegel. Tegel, spik. Tegel. Tegel.

21 19 Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd ,5 1,2 m stort (NNÖ SSV) och 0,45. Plog 0,3 m tjockt, av lera sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med måttligt upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,45. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera med enstaka småsten, sen lerig morän med rikligt med upp till 0,5 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (N S) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 m stort (N S) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,2 m stora stenar ,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar. Djuptag 0,8 m djupt totalt, av lera ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,3 m stora stenar ,7 1,2 m stort (N S) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,15 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med någon sten, upp till 0,1 m stor ,2 m stort (NÖ SV) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 0,3 m stora ,2 m stort (NÖ SV) 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,2 1,2 m stort (Ö V) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,2 1,2 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,15 m stora ,7 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,15 m stora ,2 1,2 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,3 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,15 m stora ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,15 m stora ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med måttligt med sten, upp till 0,2 m stora. Häll i N delen ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,4 m stora ,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med måttligt med sten, upp till 0,5 m stora. Kolfnyk ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,2 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,3 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,3 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,7 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med måttligt med sten, upp till 0,1 m stora ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka stenar, upp till 0,1 m stora ,7 1,2 m stort (NNÖ SSV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med någon sten, upp till 0,1 m stor ,2 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med sparsamt, centralt måttligt med upp till 0,15 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar, samt två 0,4 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,15 m stora stenar. 1 spik. 1 spik. Glas. 1 hästskosöm. Tegel. Tegel Obj.11/A3. Härd, se objekttabell. Tegel, järnfragment. Hästskosöm. Tegel Hästskosöm. Tegel, järnslagg. Tegel. Järnmutter. 1 spik. Tegel, järnfragment.

22 20 Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd ,2 2,1 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,15 m stora stenar. Häll i N delen ,2 1,2 m stort (Ö V) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med någon upp till 0,1 m stor sten ,2 2,6 m stort (NÖ SV) och 0,35 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med sparsamt upp till 0,45 m stora stenar. Centralt i schaktet var en sentida röjningshärd, med spräckt och hel sten, 0,01 0,45 m stora, kol och sot ,2 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,45 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (Ö V) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,15 m stora stenar ,2 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera, sen lera med sparsamt upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,4 m djupt. Plog 0,35 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,15 m stora stenar ,2 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,45 m djupt. Plog 0,35 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar. Häll i centrala delen ,2 m stort (SÖ NV) och 0,45 m djupt. Plog 0,35 m tjockt, av lera, sen lera med någon upp till 0,1 m stor sten ,2 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,4 m djupt. Plog 0,35 m tjockt, av lera, sen lera med enstaka upp till 0,15 m stora stenar ,7 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,4 m stora stenar ,2 1,2 m stort (N S) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,9 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,8 m stora stenar ,2 m stort (Ö V) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,6 m stora stenar ,5 1,2 m stort (Ö V) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,2 m stora stenar ,5 1,2 m stort (Ö V) och 0,2 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,2 m stora stenar ,2 m stort (N S) och 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig/grusig morän med rikligt med upp till 0,01 0,7 m stora stenar ,2 1,2 m stort (N S) 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera sen lera med enstaka upp till 0,4 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera sen lera med enstaka upp till 0,1 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NV SÖ) och 0,35 m djupt. Plog 0,3 m tjockt, av lera sen lera med enstaka upp till 0,4 m stora stenar, en är 0,9 m stor ,2 1,2 m stort (N S) och 0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen mylla med rikligt med skärvsten, <0,1 m stora samt enstaka rundade stenar upp till 0,4 m stora ,5 1,2 m stort (Ö V) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen mylla med några skärvstenar, <0,1 m stora samt rikligt med rundade stenar upp till 0,45 m stora. Under en av de större stenarna var sot och keramik (F1) ,5 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen mylla med några skärvstenar,<0,1 m stora samt rikligt med rundade stenar, upp till 0,45 m stora ,3 m stort (NNÖ SSV) och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen synlig kantkedja 0,3 m hög av rundade 0,4 0,45 m stora stenar. Framrensad manuellt ,2 m stort (N S) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen mylla, centralt är ett skärvstensflak, 2m långt av mörkfärgad mylla med kol och skärvsten, <0,1 m stora ,2 m stort (N S) och 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen mylla med rikligt med rundade och skärviga stenar, 0,05 0,4 m stora. Tegel. Ståltråd. Järnfragment. 1 järnmutter. Tegel. Patron 1 ölburk. 1 rombisk nit av järn. Tegel, spik, söm A4. Skärvstenshög, se objekttabell. Ingår i obj. 7/Rasbo 173. A5. Stensättning, se objekttabell. Ingår i obj. 7/Rasbo 173. A6. Stensättning, se objekttabell. Ingår i obj. 7/Rasbo 173. A7, Skärvstensflak, se objekttabell. Ingår i obj. 7/Rasbo 173. Bilaga 3. Fyndtabell Fynd nr Objekt nr Schakt nr Typ Vikt 1 7/Rasbo krukskärva av keramik. 5,3 gram

23

24 Grav- och boplatsområdei trevlinge Vid utredningen i Trevlinge, Rasbo socken i Uppland, påträffades en skärvstenshög, ett grav- och boplatsområde som inkluderar två sedan tidigare kända lämningar, två härdar samt en tegelugn. Av de elva objekt som registrerades är fem klassade som lagskyddade fornlämningar.