Saltängen i Västerås. Rapport 2016:63 Arkeologisk Utredning. Västmanlands län, Västmanland, Västerås socken och kommun, Västerås 2:111

Transkript

1 Saltängen i Västerås Rapport 2016:63 Arkeologisk Utredning Västmanlands län, Västmanland, Västerås socken och kommun, Västerås 2:111 Wivianne Bondesson

2

3 Saltängen i Västerås Rapport 2016:63 Arkeologisk Utredning Västmanlands län, Västmanland, Västerås socken och kommun, Västerås 2:111, Dnr Wivianne Bondesson

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2016:63 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering: Lena Troedson Layout: Lena Troedson Omslag framsida: Vy över utredningsområdet från söder. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2016

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential inför utredningen 5 Målsättning 7 Metod 7 Resultat 8 Ej kulturhistorisk lämning 8 Referenser 8 Kartor 8 Administrativa uppgifter 9 Bilagor 10 Bilaga 1. Objekttabell 10 Bilaga 2. Schakttabell 10

6 4 Saltängen i Västerås Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 618 Västerås (skala 1:50 000), och Sverigekartan.

7 Saltängen i Västerås 5 Sammanfattning Vid utredningen registrerades inget av kulturhistoriskt intresse. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Västerås 2:111. Utredningen görs inför nybyggnation i området. Uppdragsgivare var Västerås stad. Utredningsområdet om sammanlagt cirka kvadratkilometer är beläget på i det närmaste plan före detta åkermark vilande på i huvudsak postglacial finlera. En mindre del i centrala delen av området utgörs av glacial lera. Berggrunden utgörs av sur intrusiv bergart (typ granit, granodiorit, monzonit m.m.). Området är beläget mellan 5 10 meter över havet (figur 1). Antikvarisk bakgrund Utredningsområdet förstagångsinventerades år 1961 och reviderades år Det är beläget i en rik fornlämningsbygd. En utredning har genomförts i del av området samt i närområdet vilket ytterligare har förtätat fornlämningsbilden framförallt i öster med bland annat gravar och stensträngar (Zerpe 1991). Det finns inget fynd i Historiska museets (SHM:s) lösfyndsregister registrerat på de aktuella ägorna, eller som kan knytas direkt till utredningsområdet. Dock finns 35 fyndplatser i Västerås registrerade, knutna till andra fastigheter än den här aktuella Gränsta eller med en mycket allmänt och intetsägande fyndplatsbeskrivning som exempelvis trakten av Västerås. Vid en sökning på Lundby socken, som ägan tidigare tillhörde, finns tre poster i SHM:s lösfyndsregister, men ingen på Gränsta. Detsamma gäller Västmanlands länsmuseum där sök på Lundby socken ger ett fynd som dock inte är från Gränsta. I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade. Arkeologisk potential inför utredningen Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns här från yngre järnåldern och framåt och som då anlagt de gravar som är i närområdet. För ca 2000 år sedan var platsen belägen på östra stranden av en bred udde som sträckte sig öst-västligt ut i den stora havsfjärd som då nådde hit. Öster om udden fanns ett par mindre öar. Här har då varit en mycket strategisk plats ur såväl odlings-, fiske- och

8 6 Saltängen i Västerås VÄSTERÅS S23 S22 S16 S1 S21 S17 S2 S6 Objekt 1 S20 S18 S3 S4 S11 S5 S10 S9 S7 S19 S24 S12 S8 S25 S13 S15 S14 AU-område/Objekt 1 Schakt Övrig kulturhistorisk lämning m Figur 2. Objektkarta och schaktkarta med samtliga objekt och schakt markerade på utsnitt ur Fastighetskartan, 66F0IN Västerås. Skala 1:2000.

9 Saltängen i Västerås 7 kommunikationssynpunkt. Därefter har den uppgrundade leriga ytan erbjudit goda förutsättningar för bete på de sankängar som bildades allteftersom landhöjningen gjorde att havet drog sig undan. Gården Gränsta, belägen ca 600 meter söder om utredningsområdet, har skriftligt belägg från år 1303 då det skrivs Granestum och därefter med en mängd olika stavningar. Den äldsta kartläggningen är från år Då anges den vara en skattegård. Av de historiska kartorna framgår att vägen i östra kanten av utredningsområdet har en gammal sträckning. Här har tidigare stått en nu borttagen milstolpe, Västerås 303:1. Utredningsområdet anges vara äng på de äldre kartorna men vid 1883 års karläggning beskrivs de som odlad ängsmark. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera förhistoriska boplatser, från järnåldern och framåt. Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis äldre bebyggelselämningar. Metod Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, excerpter, ortnamnsregistret, rapporter, digitala historiska kartor från LMV och RA och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, här boplatslägen, och möjliga gravar, har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov finrensades ytan för hand. Ytan genomsöktes med metalldetektor. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport (figur 1 2 och omslagsbild).

10 8 Saltängen i Västerås Resultat Vid utredningen registrerades inget av kulturhistoriskt intresse. Ej kulturhistorisk lämning Vid utredningen registrerades ett objekt, ett förmodat boplatsläge, Objekt 1 (figur 2). Objektets yta sammanföll med utredningsområdet då detta i sin helhet var tämligen homogent och med små nivåskillnader. Över ytan drogs 25 schakt av varierande storlek. Djupet gick ner till strax under ploglagret förutom i ett fall då ett djuptag gjordes. Inget av kulturhistoriskt intresse påträffades. Fynden i ploglagret var uteslutande från historisk tid där det äldsta var ett par kritpipeskaft. Utöver dessa iakttogs tegel, ostronskal, obränt djurben, glas, fönsterglas, porslin som delar av figuriner och bruksporslin, järn i form av spikar sömmar, hästsko, grytfragment, klumpar och tenar, Cu-legering i form av ett bleck och en knapp, blyplomb, koks, stenkol, plast med mera. Inget av detta tillvaratogs. Föremålen var tämligen jämnt utspridda över hela området och gav ett intryck av att avfall förr körts ut från staden och lagts som gödning på åkern i samband med dess uppodling. Referenser Zerpe, L Arkeologisk utredning. Etapp 1. Västmanland. Västerås stad. Lundby sn. Riksantikvarieämbetet. Byrån för Arkeologiska Undersökningar. Rapport. Kartor Rak= Rikets allmänna kartverks arkiv Lm= Lantmäterimyndigheternas arkiv Lms= Lantmäteristyrelsens arkiv Häradskartan, år , J Västerås. Rak Generalstabskartan, år 1868, J Rak Ekonomiska kartan, år 1961, J133-11g1h63. Rak Gränsta, avritning, år 1652, T35-6:t1: Lms Gränsta, avritning, år 1693, T35-6:1. Lms Gränsta, geometrisk avmätning, år 1693, 19-väs-35. Lm Gränsta, skattläggning, år 1693, 19-väs-33. Lm Gränsta, skattläggning, år 1693, 19-väs-34. Lm Gränsta, ägobeskrivning, år 1823, 19-väs-198. Lm Gränsta, ägobeskrivning, år 1883, 19-väs-327. Lm Gränsta, ägobeskrivning, år 1922, 19-väs-384. Lm Gränsta, övrigt, år 1853, 19-väs-271. Lm

11 Saltängen i Västerås 9 Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2016:099. Undersökningstid: 24 maj samt 7 9 juni Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Ulf Strucke samt systemförvaltare Anders Biwall. Underkonsulter: Hägglunds AB. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 657 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, Storruta 66F0IN Västerås. Ek karta 11G1h Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: E , N Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

12 10 Saltängen i Västerås Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj.nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Utredningsobjekt. Hela ytan, ca m stor (NNV SSÖ) och m2 är utredningsobjekt. Förmodat boplatsläge Orientering: Omedelbart V och S om väg Terräng: Plan mark, f.d. åkermark, gräsbevuxen Höjd: 5 10 m ö.h. Ej kulturlämning Utredningsgrävd med 25 schakt. Inga fornlämningsindikationer. Ej till FMIS Bilaga 2. Schakttabell Snr Obj.nr Beskrivning Anläggningar och fynd ,2 m stort (Ö V) och 0,6 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera, sen lera. Djuptag 0,6 m djupt, med lera i botten ,2 m stort (Ö V) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera, 0,3 m tjockt, därunder lera m stort (N S) och 0,35 m djupt. Torv 0,1,m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera m stort (N S) och 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder ploglager av lera 0,3 m tjockt, sen lera 5 1 8,5 3 m stort (N S) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera m stort (N S) och 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera m stort (NNÖ SSV) och 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager 0,3 m tjockt av lera, därunder lera ,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera ,5 3 4 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera m stort (NV SÖ) och 0,25 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,2 0,3 m tjockt, därunder lera ,5 m stort (NNV SSÖ) och 0,45 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera ,5 m stort (NV SÖ) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3m tjockt, därunder lera ,5 3,5 m stort (N S) 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera ,5 m stort (NV SÖ) och 0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera ,5 m stort (NV SÖ) och 0,2 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera ,5 4,5 m stort (N S) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,2 m tjockt, därunder lera. Ett femtal stenar och block, 0,2 1 m stora i centrala delen ,5 m stort (N S) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,2 m tjockt, därunder lera ,2 m stort (N S) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera ,2 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera ,6 2,7 m stort (NNV SSÖ) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera ,5 m stort (NNV SSÖ) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,25 m tjockt, därunder lera ,5 2,5 m stort (NNV SSÖ) och 0,2 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,2 m tjockt, därunder lera ,5 2,7 m stort (NNV SSÖ) och 0,2 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, sen lera ,5 2,2 m stort (NV SÖ) och 0,2 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,3 m tjockt, därunder lera ,5 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen ploglager av lera 0,2 m tjockt, därunder lera Verkar omrört. Tegel Verkar omrört. Tegel Tegel, glas, porslin, järn, ostronskal Järn, porslin, tegel, glas Tegel, porslin, glas, spik Porslin, glas, järn, tegel Slagg, glas, porslin, tegel Kritpipa, stenkol, porslin Glas, kritpipa, tegel, obränt djurben, järnskrot Ostronskal, knapp Porslin, glas, spik Porslin, hästsko, spik Järn, tegel, sentida keramik Rostjärn, glas, m.m. Järn, tegelrör Fynd av Cu legering, blyplomb, järn bl.a. Spik, glas porslin Järn, porslin glas Lera, järn porslin lergods Porslin, glas, järn, m.m. Glas, järn, tegel, porslin Järn, porslin, glas Tegel, järn, porslin Järn, tegel, glas, porslin Järn, porslin, glas, koks/stenkol

13

14