En multimodal diskursanalys av fyra svenska politikers mediala gestaltning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En multimodal diskursanalys av fyra svenska politikers mediala gestaltning"

Transkript

1 Kön, politik & media En multimodal diskursanalys av fyra svenska politikers mediala gestaltning Gender, politics and the media A multimodal discourse analysis about media portrayals of four Swedish politicians Marina Stener Fakulteten)för)humaniora)och)samhällsvetenskap) Politices)kandidat) Kandidatuppsats) Handledare:)Andreas)Öjehag)Pettersson) Examinator:)Tomas)Mitander) 2016G06G09)

2 Abstract Bachelor thesis in Political Science by Marina Stener Supervisor: Andreas Öjehag Pettersson Gender, politics and the media: A multimodal discourse analysis about media portrayals of four Swedish politicians The media today is in many ways responsible for how politics is described and of how our politicians are portrayed. The way in which politicians are being portrayed is affected by gender and power structures in our society. Ultimately, this becomes a problem for the democracy. This aim of this thesis is to highlight the problems which are connected to the relationship between gender, politics and the media. The purpose of this thesis is to examine how the media portrays of politicians differ depending on the politicians gender. This will be done by analyzing articles of two female and two male politicians before the election in The research questions that are connected to this purpose deal with how the politicians were portrayed in the media and how these portrayals can be understood as gendered. For this I used the discourse analysis. I looked at four different articles and analyzed them by looking at the written and multimodal text. The results of this study show that there is still a difference in how male and female politicians are portrayed in the media. In this essay I make these differences visable. In some cases they are obvious whiele in others more subtle. I therefore conclude that gender still has an effect in how politicians are portrayed in the media today. Keywords: Gender, politics, media, media portrayals, discourse analysis, multimodal analysis 2

3 Sammandrag Kandidatuppsats i statsvetenskap av Marina Stener Handledare: Andreas Öjehag Petterson Kön, politik & media: En multimodal diskursanalys av fyra svenska politikers mediala gestaltning Media bär idag ett stort ansvar över hur politiken beskrivs och över hur våra politiker gestaltas. Sättet på vilket politiker gestaltas påverkas av en könsmaktsordning, vilket resulterar i att kvinnliga och manliga politiker gestaltas på olika sätt. Detta blir i förlängningen ett demokratiproblem. Denna uppsats ämnar att synliggöra den problematik som finns i relationen mellan kön, politik och media. Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur medial gestaltning skiljer sig beroende på könstillhörighet. Detta undersöks genom en granskning av hur den mediala gestaltningen av två kvinnliga och två manliga politiker såg ut inför riksdagsvalet Forskningsfrågorna som är kopplade till detta handlar om att besvara hur politikerna gestaltades, samt på vilket sätt dessa gestaltningar kan förstås som könade och kopplade en könsmaktsordning. För att kunna göra detta så genomförs en diskursanalys. Jag har undersökt fyra olika artiklar och analyserar dessa genom att dels titta närmare på den skrivna texten och dels den multimodala texten. Resultatet visar att det fortfarande finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i media. Dessa skillnader har i denna uppsats synliggjorts. Skillnaderna är i vissa fall påtagliga och i andra fall mer subtila. Min slutsats är därför att kön forfarande har betydelse för hur politiker gestaltas i media idag. Nyckelord: Kön, politik, media, medial gestaltning, diskursanalys, multimodal textanalys 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Forskningsfrågor Disposition Teori och tidigare forskning Medierad och medialiserad politik Personalisering och intimisering Metodologiskt förhållningssätt Diskursanalys Multimodal textanalys Analytiska begrepp Personalisering och intimisering Interaktion Komposition Narrativa processer Empiriskt material och urval Analys Den 12-åriga statsmannen har blivit stor Birgittakult med spår av övermod Hon vill vara bäst i klassen och älskar doften av strid Doldisen i Åkessons innersta krets söker uppmärksamheten Slutsatser Slutdiskussion Källförteckning Litteratur Tidningsartiklar från webben Webbsidor

5 1. Inledning På högsta nivå handlar denna uppsats om hur relationen mellan kön och makt ser ut. Min teoretiska utgångspunkt i denna uppsats är den feministiska teorin och uppsatsen kommer därför att ha ett feministiskt perspektiv. En central utgångspunkt i den feministiska teorin är att det finns en könsmaktsordning som präglar samhället. I denna könsmaktsordning beskrivs män vara överordnade kvinnor. Könets betydelse bör anses som både socialt och politiskt konstruerade, enligt den feministiska teorin. 1 För att beskriva hur maktordningen faktiskt ser ut och hur den påverkar samhället beskriver Yvonne Hirdman den som ett genussystem. Genussystemet beskrivs som en typ av grundläggande ordningsstruktur av könen, där det finns två logiker. Den ena logiken handlar om könshierarkin och den andra handlar om dikotomierna av manligt och kvinnligt, om åtskillnaden av könen. 2 I könshierarkin står mannen högst och är själva måttstocken för vad som anses vara det normala. I och med detta blir kvinnan det som avviker från mallen och från vad som anses vara normen. Detta beskriver hur könet har stor betydelse för hur vi ser på en människa. Könsmaktsordningen är beroende av att det finns en skiljelinje mellan kvinnor och män, vilket upprätthålls på olika nivåer i samhället. Detta sker inom såväl positioner i samhället som i mer privata miljöer, så som i familjen. Hirdmans teorier om åtskillnad av könen innebär att det finns en strävan efter att hålla isär könen. Hon menar att det finns föreställningar om vad som är kvinnligt och vad som är manligt, och att dessa två inte blandas utan istället hålls isär. Genom att hålla isär könen så blir jämförandet av könen fortsatt aktuellt. För att koppla detta till könshierarkin betyder det återigen att kvinnor blir underordnade och det som är avvikande eftersom mannen fortfarande ses som det normala. Dessa två logiker hänger på så vis samman. 3 Maud Eduards beskriver hur könets betydelse i förlängningen även påverkar demokratin. Historiskt sett har politiken varit kopplad till enbart männen. Trots att kvinnor under tidens gång fått inflytande så finns ett kvarliggande problem i hur det inflytandet faktiskt ser ut. Politiken har formats för och av männen och detta problem finns fortfarande kvar, även om det 1 Höjer Wendt och Åse. Politikens paradoxer En introduktion i feministisk politisk teori, 21 2 Wahl. Könsstrukturer i organisationer, 64 f 3 Höjer Wendt och Åse. Politikens paradoxer En introduktion i feministisk politisk teori, 21 f 5

6 inte är lika tydligt idag. Maud Eduards menar att det allmänna har skapats av och för männen i samhället och att det på så vis redan i grunden finns en ojämlikhet mellan könen. Detta genererar ett demokratiskt och politisk problem. 4 För att vidare kunna förstå problematiken i relationen mellan kön och makt så utgår denna uppsats från att patriarkatet existerar och påverkar samhället. Med patriarkat menas de sociala strukturer där män är överordnade kvinnor. 5 Just begreppet patriarkat har blivit dominerande för att kunna beskriva hur systemet kring kön ser ut och för att kunna förstå det. Begreppet är användbart för att kunna förklara ojämlikheterna mellan könen. Jag anser att patriarkatet fortfarande är en grund till hur problemen om jämställdhet ser ut idag. 6 Denna uppsats ämnar att visa hur de mediala gestaltningar skiljer sig mellan manliga och kvinnliga politiker. Många kvinnliga politiker som brinner för sitt arbete stoppas i sin karriär på grund av den nuvarande granskningen. I Women Framed: The Genderd Turn in Mediated politics beskriver Karen Ross att blir detta ett demokratiskt problem. Anledningen till varför många kvinnliga politiker väljer att inte fortsätta klättra sin politiska karriär menar Ross har att göra med det sätt som media gestaltar kvinnor på. Granskningen som görs av media är främst inriktad på den kvinnliga politikerns utseende och privatliv. Eftersom de kvinnliga politikerna utsätts i större utsträckning för denna typ av granskande så tenderar fler kvinnor att falla bort från politikens toppskikt. 7 Vidare beskriver Ross att det sätt som media idag gestaltar kvinnliga politiker på inte enbart drabbar de kvinnor som det skrivs om, utan även samhället som helhet och demokratin. 8 Den kunskap som vi kan få om politiken och våra politiker går främst via media. Media har således stor makt över hur vi ser på våra politiker. De mediala gestaltningarna av politikerna har stor betydelse för hur deras karriärer formas. Media har därmed även en enorm makt över hur vi kommer att uppfatta våra politiker. Det är just detta som intresserar mig. Jag vill titta 4 Höjer Wendt och Åse. Politikens paradoxer En introduktion i feministisk politisk teori, 53 5 Jónasdóttir & Björk. Teorier om patriarkatet. Betydelser, begränsningar och utvecklingslinjer, 39 6 Wahl. Könsstrukturer i organisationer, 64 7 Ross, Women Framed: The Gendered Turn in Mediated Politics i Byerly & Ross, Women and Media: International Perspectives, 68 8 Ibid, 76 6

7 närmare på hur den mediala gestaltningen av våra politiker ser ut, och framförallt vilka skillnader det finns i hur manliga och kvinnliga politiker gestaltas i media. Eftersom jag anser det finns en problematik i relationen mellan kön och makt så blir det intressant att se hur detta ter sig inom den mediala världen och inom politiken. Tidigare studier inom området har visat på hur skillnader i medial gestaltning mellan könen ser ut. Min studie stödjer sig på de tidigare studierna och bidrar med en mer aktuell inblick av hur skillnaderna i de mediala gestaltningarna ser ut, eftersom de artiklar som analyseras är från Att min studie är just aktuell bidrar till att den även är av inomvetenskaplig relevans. Maria Wendt har beskrivit hur förhållandet mellan kön, politik och media har kommit att bli ett demokratiproblem, med tanke på hur politiken förmedlas, samt vem som har makten över detta. Framförallt lyfter Wendt upp de demokratiproblem som är kopplade till hur medierna gestaltar kön och politik. 9 Även Karen Ross beskriver att det finns problematik i relationen mellan kön, politik och media. Ross menar att kvinnor inom politiken får mindre utrymme i media och blir gestaltade på ett sätt som skiljer sig från männen. Hon beskriver hur fokus kring kvinnliga politiker oftast handlar om deras kroppar och privatliv. Rollen som politiker blir sekundär eftersom det mesta handlar om kvinnan och vem hon är på grund av sitt kön. Det blir svårt för en kvinna inom politiken att faktiskt nå fram med sitt politiska budskap när media väljer att istället skriva om vilka skor hon hade på sig, eller något annat trivialt om hennes utseende. Hennes faktiska åsikter och yrkesroll får inte lika stort utrymme i den mediala världen som en man i samma position får. Sammantaget gör detta att kvinnliga politiker ständigt undermineras och inte tas på allvar Syfte Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur skillnaderna mellan manliga och kvinnliga politikers mediala gestaltning ser ut. Mer specifikt så kommer jag att undersöka detta genom att titta på hur den mediala gestaltningen av både kvinnliga och manliga politiker ser ut. Detta för att kunna synliggöra hur gestaltningarna skiljer sig beroende på könstillhörighet. 9 Wendt, Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Freidenvall & Jansson red., Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap, 116f 10 Ross. Gendered Media: Women, Men, and Identity Politics, 97 f 7

8 1.3 Forskningsfrågor För att kunna besvara uppsatsens syfte har två forskningsfrågor formulerats. Forskningsfrågorna har formulerats på följande sätt: 1. Hur skiljer sig de mediala gestaltningarna av manliga och kvinnliga politiker? 2. På vilka sätt kan de mediala gestaltningarna förstås som könade samt förstås som kopplade till könsmaktsordningen? 1.4 Disposition Detta inledande kapitel presenterar uppsatsens problembild, syfte och forskningsfrågor. I kapitel två beskriver jag tidigare forskning som har bäring i mitt problem. I uppsatsens tredje kapitel beskriver jag val av metod och analysverktyg. I detta kapitel beskriver jag även de analytiska begreppen som är kopplade till uppsatsen. Även valet av material och hur urvalet har gjorts beskrivs i kapitel tre. I det fjärde kapitlet sker analysen av min studie. De valda artiklarna analyseras var för sig. I uppsatsens femte kapitel redogör jag sedan för de resultat som jag kommit fram efter att ha analyserat materialet. Materialet kommer i denna del att sammanställas och jämföras. I uppsatsens avslutande kapitel sker en slutdiskussion om arbetet. 8

9 2. Teori och tidigare forskning Detta kapitel kommer att lyfta fram forskning som underbygger och har bäring på mitt problem. Den forskning som tas upp i detta kapitel exemplifierar olika typer av studier som jag anser relatera till det som kommer att undersökas i min uppsats. Min utgångspunkt bygger på att jag ställer mig bakom den tidigare forskningen och det feministiska perspektivet. Mitt bidrag till den tidigare forskningen handlar om att kunna bidra med en mer aktuell studie inom området och därmed kunna säga något om hur de mediala gestaltningarna skiljer sig beroende av könstillhörighet idag. Den tidigare forskningen som tas upp i detta kapitel och som jag kopplar till mitt problem gjordes för några år sedan, därför känns det relevant att auktalisera problemet och på så vis komplettera och bidra till forskningen inom området. 2.1 Medierad och medialiserad politik Enligt Maria Wendt finns en stark koppling mellan politik och media och dessa är beroende av varandra. Det kan vara svårt att ens tänka på politik utan att det finns någon medial inblandning. Vi har ofta bildat vår uppfattning om hur vi ser på politiken baserat på det som medierna har förmedlat, därför blir frågan om vad och på vilket sätt medierna faktiskt framställer politik viktig. Mediernas maktposition är stark och har en avgörande roll i hur politiken framställs eftersom det är medierna som främst förmedlar den. Det bör dock tilläggas att förhållandet mellan politiken och medierna går åt båda hållen, politiken och politikerna behöver också medierna för att kunna sprida sitt budskap. Det kan beskrivas som att politiken blir allt mer medierad, det vill säga att den politiska informationen sprids via medierna. Politiken beskrivs även som att den blir allt mer medialiserad, det vill säga att politikens innehåll anpassas efter den mediala världen. I förlängningen kan det bli ett demokratiskt problem om politiken utformas efter vad som kan få genomslag i media snarare än ideologiska tankar om förändring eller lösningar. Politiken anpassar sig mer och mer efter den mediala världen, vilket i förlängningen leder till att det faktiskt är den mediala världen som har makten över vad politiken ska innehålla. Detta eftersom politiken är beroende av media för att kunna nå ut med sitt budskap och därmed anpassar sig därefter. Vi behöver förstå relationen mellan politiken och media och ifrågasätta vad det som får medialt utrymme i media, samt sättet som det förmedlas på. Dessa två begrepp, medierad och medialiserad, beskriver hur relationen mellan politik och media ser ut idag. I Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik lyfts denna problematik upp. Utöver det faktum att politiken blir mer medierad 9

10 och medialiserad så tar Wendt upp de problem som finns kopplade till medias gestaltning av kön och politik. 11 I en politisk värld som blivit allt mer medierad och medialiserad är politiker beroende av medierna för att kunna nå ut med sina budskap och för att kunna hålla sig relevanta för allmänheten. Medialt sett hamnar kvinnor i en position där de granskas på ett annorlunda sätt i jämförelse med sina manliga kollegor. Karen Ross beskriver hur kvinnliga politiker i första hand blir gestaltade utifrån sitt kön och sätts i sammanhang utefter detta för att sedan i andra hand bli beskriva som politiker. Tjänsterollen blir alltså sekundär för de kvinnliga politikerna. Att framställa kvinnliga politiker utifrån kön istället för tjänsteroll leder till en mer oseriös beskrivning där kvinnorna tappar sin auktoritet. Ross beskriver detta som att kvinnliga politiska ledare inte tas på samma allvar som de manliga politikerna Personalisering och intimisering Medias bevakning av politiker har med tiden blivit allt mer personlig. Detta brukar beskrivas som att politiken är personaliserad. Detta kommer bland annat till uttryck genom partiledarens roll blivit allt starkare medialt sett. Det finns ett starkt fokus kring de olika partiledarna och dessa har blivit tydliga representanter för vad partiet står för. Partiledaren blir bilden av hur partiet vill framställas och förkroppsligas. Maria Wendt beskriver hur intresset för partiledare och politiker har ökat, och med detta har den mediala gestaltningen av dessa kommit att bli allt mer personlig. Det är inte enbart yrkesrollen som är i fokus, utan personen. Personaliseringen kan komma till uttryck genom att politikernas person allt mer efterfrågas, så som vilken bakgrund denne har och hur hens familjesituation ser ut. Det händer även ofta att politiker får svara på frågor om vad hen tycker om att göra på sin fritid. Detta är alltså saker som inte har direkt koppling till hens yrkesroll, ändå är detta en stor del av hur politiker gestaltas i media. 13 Utöver personaliseringen så har även rapporteringen kring politikerna blivit allt mer intimiserad. Detta har framförallt koppling till de kvinnliga politikerna. The Intimization of 11 Wendt, Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Freidenvall & Jansson red., Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap, 115f 12 Ross. Women Framed: The Gendered Turn in Mediated Politics, 63 f 13 Wendt, Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Freidenvall & Jansson red., Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap, 120 f 10

11 Journalism är pågående studie av Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedt som visar hur media med tiden blivit allt mer intimiserad. Syftet med studien var att se vad som inkluderas och vad som exkluderas i den mediala sfären, med ett särskilt fokus på teman relaterade till sexualitet, familj och det privata. Studien visar att det mediala intresset inom dessa områden har ökat markant de senaste åren. Intimiseringen beskrivs vara både en plats och en handling. Som plats definierat handlar det om den privata sfären, så som hemmet eller andra delar av det privata livet. Gällande intimitet som handling är det kopplat till sociala relationer. Med åren har ett växande fokus lagts på dessa områden inom den mediala världen. 14 Även Maria Wendt beskriver hur intimiseringen drabbar kvinnliga politiker i större utsträckning än manliga politiker. Detta sker exempelvis genom att de blir tilltalade vid förnamn istället för efternamn, något som inte händer deras manliga kollegor i lika stor utsträckning. Denna typ av intimisering leder till att kvinnliga politiker inte framstår som lika auktoritativa och inte tas på lika stort allvar. När de tilltalas vid förnamn framstår de snarare som mjuka och mer personliga, i kontrast till männen som tilltalas vid efternamn som då direkt får ett maktövertag. En annan del av intimiseringen handlar om hur de kvinnliga politikerna i större grad än de manliga gestaltas på ett mer ingående sätt när det kommer till privatlivet. Yrkesrollen och den privata rollen blir tydligt sammankopplade. De kvinnliga politikerna beskrivs i större utsträckning i relation till sitt familjeliv. Exempel på detta kan vara hur media tar upp delar av hur den kvinnliga politikerns vardag ser ut. Delar som inte är kopplade till yrkesrollen, så som beskrivningar om hur politikern hämtar sina barn på förskolan, eller vilken maträtt som brukar lagas hemma till familjen på torsdagar, beskrivs gärna för att ge en bild av vem hon är. När det gäller dessa delar av privatlivet får inte manliga politiker samma typ av uppmärksamhet och fokus. Privatlivet hos de manliga politikerna beskrivs oftare i mycket mer komprimerad form, så som i en faktaruta vid sidan om artikel där familjemedlemmarna enbart nämns vid namn. Det finns alltså en stor skillnad i vad de kvinnliga och de manliga politikerna förväntas dela med sig om när det gäller privatlivet, intimiseringen drabbar därmed kvinnorna i större utsträckning Hirdman, Kleberg & Widestedt. Presentation of the research program: The Intimization of Journalism Transformation of Medialized Public Spheres from the 1990s to Current Times, 109 f 15 Wendt, Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Freidenvall & Jansson red., Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap, 120 f 11

12 Karen Ross uppmärksammar både personaliseringen och intimiseringen i Women Framed: The Genderd Turn in Mediated politics. I denna studie beskriver hon hur kvinnliga politiker gång på gång i första hand bedöms utifrån utseende och liknade, medan det som politikern faktiskt säger bedöms först i andra hand. Kvinnliga politiker beskriver att de ofta gestaltas utifrån ålder, utseende och familjesituation, något som inte drabbar de manliga politikerna i lika stor utsträckning. 16 I Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik visar Maria Wendt hur personalisering och intimiseringen synliggörs i rapporteringen av de politiker som hon tittat närmare på. Wendt beskriver hur Maud Olofsson ofta presenteras med enbart sitt förnamn medan Göran Persson presenteras vid efternamn. Detta blir tydliga exempel på hur intimiseringen drabbar de kvinnliga politikerna. Vidare visar Wendt på hur Maria Wetterstrand och Fredrik Reinfeldt gestaltats i en artikelserie i Dagens Nyheter och hur dessa två porträtt skiljer sig avsevärt. Wetterstrands privatliv blandas in gång på gång i artikel. Bland annat så beskrivs det hur hon ser trött ut, att hon fått lite sömn eftersom hennes son är sjuk samt att hon ser ut att komma direkt från tvättstugan. Sammantaget gestaltas Wetterstrand starkt i relation till sitt privatliv. Detta är en kontrast till hur Dagens Nyheter beskrivit hennes manliga kollega i samma artikelserie. Fredrik Reinfeldts porträtt ser helt annorlunda ut. Till att börja med är platsen för intervjun i tjänsterummet istället för i hemmet. Det beskrivs hur han nu sitter i samma rum som hans (manliga) föregångare och gällande det privata livet nämns det ytterst lite. Hans familjeliv beskrivs enbart som att han är en far till tre barn som är i skolåldern, inget ytterligare. Wendt tar därmed upp en stor skillnad i gestaltningen av de kvinnliga och de manliga politikerna. 17 I Women for President: Media Bias in Nine Campaigns beskriver Erika Falk hur kvinnliga presidentkandidater i USA undermineras i media. När en politiker försöker bli president bär media ett enormt ansvar i hur presidentkandidaten framställs, menar Falk. Kvinnliga presidentkandidater gestaltas på ett annorlunda sätt än de manliga presidentkandidater. Falk beskriver hur detta har kommit att bli ett demokratiskt problem i och med att män och kvinnor 16 Ross. Women Framed: The Gendered Turn in Mediated Politics, 64 f 17 Wendt, Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Freidenvall & Jansson red., Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap,, 121 f 12

13 inte har samma väg mot att nå topplaceringar inom maktpositioner, så som inom politiken. 18 I sin studie visar Falk att de frågor som ställs till de kvinnliga presidentkandidaterna är sådana som de manliga kandidaterna inte får, och att de kvinnliga kandidaterna gestaltas på ett annat sätt. Frågor om klädsel och privatliv inkluderas i större utsträckning när kandidaten är en kvinna. Enligt Falk behöver kvinnliga presidentkandidater besvara frågor gällande om de är auktoritativa och starka nog att leda ett land, något som inte ifrågasätts hos de manliga kandidaterna. De kvinnliga presidentkandidaterna beskrivs även med andra typer av ord i media. Ord som stärker stereotypiska bilder av kön. En kvinnlig kandidat kan exempelvis beskrivas prata i mjuk ton eller vara uppnosig. 19 När dessa frågor och beskrivningar enbart blir riktade mot kvinnliga presidentkandidater tappar dessa sin auktoritet mot de manliga kandidaterna och de stereotypiska tankarna om vad som är kopplat till manligt och kvinnligt drivs vidare, vilket underminerar kvinnorna. 18 Falk. Women for President: Media Bias in Nine Campaigns, 2 19 Ibid, 52 f 13

14 3. Metodologiskt förhållningssätt Detta kapitel av uppsatsen syftar till att visa vilken metod som valts. Utöver detta kommer även val av material, urval och analytiska begrepp att redogöras för. Kapitlet inleds med en översiktlig presentation av diskursanalys, följt av en presentation av multimodal textanalys. 3.1 Diskursanalys Diskursanalysen är av mångvetenskaplig karaktär. Inom samhällsvetenskapen beskrivs diskursanalysen som övergripande uppfattningar om vad som faktiskt utmärker sociala relationer och språk i en större mening. Diskursanalysen möjliggör för en bredare form av textanalys. Fokus i diskursanalysen ligger i språket och på vilket sätt vi formar verkligheten genom det. Diskursanalysen bryter distinktionen mellan vad som är idéer och vad som är verklighet. Samtidigt läggs även språk och handling ihop med varandra. 20 Diskursanalysen är ett bra sätt för att analysera makt och maktförhållanden eftersom språket i sig sätter gränser för vårt sätt att tänka och handla. Om vi ser språk och handling som sammanflätade så kan maktordningar förstås på en högre nivå. 21 Vissa aspekter är mer eller mindre generella för diskursanalysen. Det finns det en kritisk inställning mot sådan kunskap som tas för givet och som anses vara objektiv. En utgångspunkt när det gäller diskursanalyser handlar om att den kunskap som vi har om världen inte bör ses och behandlas som objektiv sanning. Den kunskap och de tankar som vi har av världen är inte reflektioner av en verklighet, utan det handlar snarare om produkter av diskurser. 22 En annan aspekt handlar om hur vi alla är både historiska och kulturella, och att detta påverkar dels hur vi faktiskt ser på världen och dels vilken kunskap vi har om den. Även om vi ser och förstår världen på ett visst sätt beroende på vår historia och kultur så är dessa uppfattningar inte oföränderliga. De skulle ha kunnat vara annorlunda, och de kan ändras med tiden. All kunskap är föränderlig. Diskursen är en betydande del i hur vi producerar vår sociala värld och hur vi upprätthåller specifika sociala mönster Jørgensen & Phillips. Discourse Analysis as Theory and Method, 1 ff 21 Bergström & Boréus. Textens mening och makt, 353 ff 22 Jørgensen & Phillips. Discourse Analysis as Theory and Method, 5 23 Ibid, 5 14

15 Inom diskursanalyser så finns det en länk mellan kunskap och sociala processer. Detta innebär att det är genom sociala processer som våra sätt att förstå världen skapas och upprätthålls. Vår kunskap skapas genom sociala interaktioner och det är i detta som skapar vi sanningar om världen. Beroende på hur vi ser på världen så finns olika sätt att agera socialt. I grupper med en viss världsbild kan något vara helt naturligt, medan det i en annan kan vara helt otänkbart att agera på samma sätt. Detta beror på att det finns olika typer av underliggande sociala förståelser, vilket i sin tur påverkar hur vi väljer att agera. Detta innebär att konstruktionen av vad som är kunskap och sanningar får sociala konsekvenser. 24 Inom diskursanalys finns olika förgreningar. I min uppsats har jag valt att använda mig av den kritiska diskursanalysen (Critical Discourse Analysis/CDA). Centralt inom CDA är diskursernas betydelse för makt, ideologi och kritik. 25 CDA kan användas för att analysera hur diskurser producerar olika typer av social dominans. Det vill säga hur olika grupper i samhället upprätthåller sin makt över en andra grupper. 26 CDA är en del av den andra generationens diskursanalys och är starkt förknippad med Norman Fairclough. I Faircloughs definition av vad diskurs är så beskrivs det vara bestående av olika praktiker för hur vi talar och skriver. Men inte enbart detta, det kan även utgöras praktiker för annan typ av kommunikation, så som exempelvis genom bilder. 27 Enligt Fairclough så har diskurser tre olika funktioner. Den första är en ideationell funktion. Med detta menas det att diskurser har en innehållslig dimension. För det andra så har diskurser en relationell funktion. Detta eftersom olika relationer etableras mellan olika grupper i diskursen. Den tredje och sista funktionen handlar om att det i diskursen konstrueras olika identiteter. I Faircloughs analysmodell kommer dessa samman. Utgångspunkten är lingvistiken och texten, som sedan omfattas av hur texter skapas, tillhandahålls och konsumeras. Detta sätts sedan i ett större socialt sammanhang. Mycket av det som kännetecknar CDA handlar om att undersöka relationerna mellan diskurser och sociala strukturer Jørgensen & Phillips. Discourse Analysis as Theory and Method, 5 25 Wodak & Meyer. Methods of Critical Discourse Analysis, 1 26 Ibid, 9 27 Jørgensen & Phillips. Discourse Analysis as Theory and Method, 356 f 28 Ibid, 374 ff 15

16 CDA omfattar inte enbart det skrivna och talade språket. Även den visuella texten har växt fram som en viktig del inom området. Detta gör det möjligt för den multimodala analysen att kunna ta plats. Inom CDA är det allmänt vedertaget att visuell text har en speciell semiotik och speciella drag. 29 Det är just detta som intresserar mig och anledningen till varför jag valt att använda mig av CDA för att analysera både skriven och multimodal text. 3.2 Multimodal textanalys Anders Björkvall skriver i Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken 30 om en metod för att kunna analysera visuella texter. Denna multimodala analysmetod gör det möjligt att hitta betydelsefulla delar i visuell text och hur dessa olika aspekter kan förstås. Den multimodala analysen är ett bredare och mer utvidgat sätt för att analysera all form av text, då även visuell text är inkluderad. Bilder i sig kan säga en hel del, och tillsammans med en text blir detta en starkare förmedling av givet budskap. Det hela handlar om att skapa förståelse i hur text och bild samverkar och hur de påverkar betraktaren. 31 I multimodala texter går det att urskilja olika textelement, menar Björkvall. Med textelement menas de olika delarna som tillsammans utgör en helhet, den sammansatta texten. Textelementen är såväl skriftliga som visuella, och det är viktigt att kunna förstå hur dessa har betydelse för hur vi ser på text. 32 Den multimodala analysmetoden möjliggör för en bredare och djupare förståelse av vad det utvalda materialet faktiskt förmedlar. Med hjälp av den multimodala analysen kan jag lyfta fram aspekter som jag annars inte hade kunnat uppmärksamma. Genom att använda mig av den multimodala analysen så kan jag se hur text och bild samverkar och vilken betydelse denna samverkan får. 33 När vi läser en tidningsartikel så läser vi inte enbart den skrivna texten. Även visuell text påverkar det intryck som vi får. Eftersom jag kommer att göra multimodala analyser i min studie så kan jag nå en annan typ av förståelse som troligtvis inte hade varit möjlig utan denna analysmetod. Givetvis kan vissa skillnader i medial gestaltning även synliggöras enbart genom att analysera den skrivna texten, men jag anser att den multimodala analysen möjliggör 29 Jørgensen & Phillips. Discourse Analysis as Theory and Method, Björkvall. Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken 31 Ibid, 6 f 32 Ibid, Ibid, 13 16

17 för slutsatser som annars inte hade kunnat tas. Samverkan mellan skriven text och visuell text har betydelse för vilket intryck som läsaren får, därför anser jag den multimodala analysmodellen vara bäst lämpad för uppsatsens syfte. 3.3 Analytiska begrepp De analytiska begrepp som jag kommer att använda mig av i denna uppsats presenteras nedan. För att skapa tydlighet i analysen så kommer dessa även att kursiveras i analysdelen Personalisering och intimisering För att kunna visa på eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga politiker kommer jag att titta närmare på hur personalisering och intimisering kommer till uttryck i de utvalda artiklarna. Varför jag valt just dessa två analytiska begrepp är för att jag tror att de kan lyfta fram och synliggöra skillnader mellan könen i den mediala gestaltningen. Detta har inspirerats av Maria Wendts kapitel Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap. Att den mediala rapporteringen beskrivs ha blivit allt mer personaliserad handlar om hur det idag finns ett starkt fokus på politiker som personer. Mediala gestaltningar av politiker handlar idag mycket om hur politikern är som person, vilket civilstånd hen har, hur familjesituationen ser ut eller vad hen tycker om att göra på sin fritid. Maria Wendt beskriver att detta fokus på personerna inom politiken visar att rapporteringen blivit allt mer personaliserad. Personaliseringen visar sig även genom det fokus som idag ligger på partiledarna. Partiledare förväntas vara en spegling av hur partiet är, och vad det vill vara. Detta gör att partiledarna ständigt hamnar i fokus. Politiker tvingas bli allt mer privata och det förväntas att de ska dela med sig om hela sitt liv, inte enbart det som är kopplat till den politiska rollen. Även intimiseringen kommer till uttryck genom dagens media. Intimisering är ofta kopplat till kvinnliga politiker eftersom dessa utsätts i större utsträckning än manliga. Intimiseringen kan kan ibland ske subtilt, så som om en journalist beskriver en kvinnlig politiker vid enbart förnamn. Genom att göra detta så förminskas den kvinnliga politikern och hon tappar sin auktoritet i sammanhanget. En annan typ av intimisering handlar om hur kvinnliga politiker beskrivs utifrån sin roll i familjen eller i relation till sin familj, eller överlag beskrivs i allt mer privata ord än de manliga politikerna. Gällande de kvinnliga politikerna menar Maria Wendt att skiljelinjen mellan privatliv och yrkesroll blir mer utsuddad än hos de manliga. Wendt beskriver att både personalisering och intimisering drabbar kvinnliga politiker hårdare än manliga. Wendt menar att den mediala rapporteringen blivit allt 17

18 mer inriktade mot personalisering och intimisering, och att den därmed genomsyrar hur politikerna gestaltas. I detta blir ändå kvinnorna ännu mer drabbade då det ofta drivs längre i rapporteringen kring kvinnliga politiker Interaktion I den multimodala analysen tar jag inspiration utifrån Anders Björkvalls kapitel om visuell textanalys i Textens mening och makt 35, samt utifrån Björkvalls Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken 36. Det finns möjlighet till interaktion mellan det som avbildats och den som betraktar det avbildade. Denna relation är ofta kopplad till makt. 37 För att kunna förstå hur makt förmedlas i visuella texter är det intressant att se från vilket håll kameran är vinklad. Kameravinkeln kan säga en hel del om hur vi tolkar den visuella texten. Kameravinkel beskrivs som vertikalt perspektiv, under vilket det finns i huvudsak tre stycken perspektiv. Dessa är ovanifrån-perspektiv, öga-mot-öga-perspektiv och underifrån-perspektiv. I ovanifrån-perspektivet har kameran vinklats så att betraktaren ser ner på det avbildade. I detta perspektiv ligger makten hos den som betraktar och ser ner på det avbildade. I öga-mot-ögaperspektivet ligger kameravinkeln inte vinklad åt något håll, det vill säga det finns ingen vertikal vinkel. I detta perspektiv blir maktförhållandet mellan betraktaren och det avbildade mer jämlikt. I det tredje perspektivet, underifrån-perspektivet, är kameran vinkat på ett sätt att betraktaren ser upp på det avbildade. Detta gör att makten ligger hos den avbildade eftersom betraktaren ser upp mot denne. 38 I relation till de vertikala perspektiven så finns även horisontellt perspektiv, även detta kommer jag att titta närmare på i min analys. Gällande det horisontella finns det även i detta fall i huvudsak tre stycken perspektiv. Dessa är framifrån-perspektiv, bakifrån-perspektiv och sidoperspektiv. I framifrån-perspektiv möter den avbildade betraktarens bild. Detta ger ett inkluderande intryck som gör att den avbildade blir en del av betraktarens värld. I bakifrån- 34 Wendt, Landsfäder och småbarnsmammor: Mediala gestaltningar av kön och politik i Freidenvall & Jansson red., Politik och kritik En feministisk guide till statsvetenskap, 120 f 35 Bergström & Boréus. Textens mening och makt 36 Björkvall. Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken 37 Bergström & Boréus. Textens mening och makt, Ibid, 314 f 18

19 perspektivet innebär det istället att den avbildade står med ryggen mot betraktaren. Detta innebär att den avbildade inte är en del av betraktarens värld utan att det istället finns en exkludering. Sidoperspektivet hamnar som en väg mellan de två andra perspektiven. I sidoperspektivet ser betraktaren den som är avbildad från sidan och delar av ansiktet på denne syns. I sidoperspektivet skapas en känsla av exkludering, även om den inte är lika stark som i bakifrån-perspektivet. 39 Björkvall beskriver hur den symboliska representationen av distans är en annan viktig del av hur vi tolkar visuell text. Distansen som finns i bilderna ger oss olika intryck. Distans i visuell text kan beskrivas vara under i huvudsak tre stycken kategorier. Dessa är personligt, socialt och distanserat. 40 I den personliga distansen så visas den som avbildas på ett sätt där enbart huvud och maximalt axlarna syns. Detta bidrar till en känsla om att betraktaren och den avbildade har en personlig relation. Social distans innebär att den avbildade istället är beskuren vid midjan, knäna eller i vissa fall så syns den avbildade i helfigur. I denna distans skapas en känsla av att det finns en social relation mellan den avbildade och betraktaren, men att den inte är personlig. I den tredje och sista distansen, distanserade bilder, så är personen eller personerna som avbildas i helfigur och upptar mindre en halva bildytan. Detta göra att betraktaren ser på den avbildade som en främling eller någon som hen är flyktigt bekant med Komposition Gällande kompositionen av visuell text så handlar det till stor del om vilken betydelse den får beroende på var den placeras inom helheten. De delar som är högst upp anses ofta att vara idealiserat eller generellt, medan de delar som är längre ner blir mer jordnära och reella. Utöver detta så är även placeringarna från höger till vänster av betydelse. Till vänster är ofta delar som ska antas som givna eller kända, medan det till höger får representera det nya. Beroende av dessa sammantaget, från högt till lågt och från vänster till höger, så går det att säga något om informationsvärdet i texten som helhet och dess delar. De olika delarna får alltså olika typer av informationsvärde beroende på vart de är placerade inom helheten. 39 Bergström & Boréus. Textens mening och makt, Björkvall. Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken, 39 ff 41 Bergström & Boréus. Textens mening och makt,

20 Utöver de olika delarnas placering så finns även andra typer av förhållanden som kan analyseras gällande kompositionen. En viktig del som jag kommer att titta på när analyserna görs handlar om visuell framskjutenhet. Detta handlar om vad som lyftas fram i en text så som att det vore viktigare än den övriga texten. Det finns vissa aspekter som avgör ordningen för hur viktigt vi uppfattar något att vara. Dessa är bland annat storlek och typsnittsvariation. När det kommer till storleken av något så är det relativt givet. Desto större något är desto viktigare är det. Detsamma gäller ofta för typsnittsvariationen där stora rubriker eller andra utrop i texten blir sådant som uppfattas som viktigt av betraktaren Narrativa processer Det finns fem olika typer av narrativa processer i visuell text. Gemensamt för alla dessa är att de handlar om förändring av olika slag. Det är framförallt vektorer som utrycker dessa förändringar i den visuella texten. Vektorer visar riktning i bilden och kan bestå av olika saker, exempelvis en pil, en kroppsdel eller en mänsklig blick. 43 Aktionsprocesser i visuell text är knutna till den yttre världen, det vill säga till den materiella verkligheten. Exempel på aktionsprocess kan vara om någon riktar ett vapen mot en annan. I detta exempel blir den som riktar vapnet en aktör och den som får vapnet riktat mot sig blir ett mål. 44 En annan typ av narrativ process är händelse. Det som skiljer händelser från aktionsprocesser är att händelser saknar aktörer. Det finns dock mål och vektorer även i denna kategori. Exempel på detta kan vara om en vektor startar vid någon typ av tom yta och riktas mot ett mål. Det är då svårt att säga vem eller vad som satt igång processen, men den uttrycker ändå en händelse. Reaktionsprocesser är en tredje typ av narrativa processer där den inre verkligheten hos människor sker. Denna kategori beskriver hur reaktioner på omgivningen äger rum. I denna kategori krävs minst en mänsklig deltagare, eftersom den kännetecknas av mänskliga blickar som vektorer. Den deltagare som får blicken eller blickarna riktade mot sig kallas för fenomen. 45 Den fjärde typen av process är mentala processer. Denna kategori kännetecknas av att det finns tankebubblor eller dylikt i den visuella texten. Exempel på detta kan vara om en person har en tankebubbla över sitt huvud, då är de små bubblorna som leder 42 Bergström & Boréus. Textens mening och makt, 340 f 43 Björkvall. Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken, Ibid, Ibid, 66 f 20

21 till den stora bubblan vektorer och det som finns i tankebubblan kallas för fenomen. 46 Den femte och sista narrativa processen är verbal process. Denna kategori kännetecknas oftast genom att det finns pratbubblor i en visuell text, eller om det finns andra vektorer som kopplar samman en talare till en skrift Empiriskt material och urval Jag har valt fyra stycken artiklar ur Dagens Nyheters artikelserie Valets stora profiler. I denna artikelserie porträtteras politiker som anses vara nyckelprofiler i valet Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheters hemsida. 48 Anledningen till varför jag valt Dagens Nyheter som tidskrift är att jag vill ha material från en ledande dagstidning i Sverige som många i samhället är i kontakt med. Dagens Nyheter beskrivs enligt tidningen själv som oberoende liberal och tidningen säger sig stå fria från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer. 49 Porträtt av två kvinnliga och två manliga politiker ur samma artikelserie har valts till denna studie. Anledningen till varför jag valt artiklar där både kvinnor och män förekommer är för att jag ska kunna jämföra, lyfta fram och tydliggöra hur skillnaderna beroende av könstillhörighet ser ut i gestaltningarna. Fyra artiklar sammantaget anser jag vara en lämplig avgränsning med hänsyn till uppsatsens syfte och tidsramen för detta arbete. Dessa fyra politikerporträtt hoppas jag ska kunna ge en bredare bild om hur skillnader beroende av könstillhörighet ser ut i de mediala gestaltningarna av politiker i Sverige idag. En stor anledning till varför just dessa fyra artiklar valdes är för att de är just politikerporträtt, samt att de kommer från samma artikelserie. Anledningen till varför jag valt just politikerporträtt är att jag anser det vara en bra artikelform för att kunna ge en bild om just medial gestaltning. Genom att även använda mig av artiklar ur samma artikelserie från samma tidning anser jag ge en bra grund för arbetet. På så vis är artiklarna av samma karaktär. Hade jag använt mig av olika typer av artiklar så hade eventuellt inte samma typ av slutsatser kunnat dras. Jag anser mitt val av material och min avgränsning vara relevant och väl avvägd i relation till uppsatsens syfte. Det analyserade materialet kan generaliseras genom att det kopplas tillbaka 46 Björkvall. Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken, Ibid

22 till de analytiska och teoretiska begrepp som jag i tidigare avsnitt tagit upp. Resultaten som framkommer av min studie kommer att generalisera resultaten till de tidigare valda teorierna. Artiklarna som jag valt att analysera kommer inte att kunna representera hela populationen, eller ge allmänna generaliseringar. Däremot kommer min studie att kunna lyfta fram aspekter som är så pass betydelsefulla att de ändå kan säga något om närliggande fall. Fallen är på så vis inte representativa för populationen som helhet, utan fokuserar på att lyfta fram aspekter som ändå kan säga något om området och med hög sannolighet så kan samma aspekter finns i närliggande fall inom samma studieområde. På så vis gör jag teoretiska generaliseringar, och inte empiriska generaliseringar, i denna studie. 50 Studien visar hur skillnaderna i de mediala gestaltningarna ser ut, och hur frågan om kön blir centralt i detta. Studien är av fallstudiekaraktär där fyra fall studeras och analyseras för att kunna visa på hur skillnaderna i medial gestaltning ser ut. Jag har valt denna typ av forskningsdesign eftersom jag anser den vara bäst lämpad för uppsatsens syfte. 50 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud. Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 158 f 22

23 4. Analys I detta kapitel av uppsatsen redogörs analysen av det utvalda materialet. Detta för att kunna synliggöra uppsatsens syfte. Artiklarna kommer att granskas och analyseras var för sig. De analytiska begreppen kommer att användas som en verktygslåda och de som jag anser vara essentiella tas upp i varje artikel. Tolkningarna som görs i analysen bygger således på de analytiska begreppen. Värt att ta i beaktande är att tolkningarna i denna uppsats är gjorda av mig som författare. 4.1 Den 12-åriga statsmannen har blivit stor Foto: Lotta Härdelin Artikeln är skriven av Björn af Kleen och är publicerad den 19 augusti 2014 av Dagens Nyheter. 51 Här beskrivs Gustav Fridolin som en av de stora profilerna inför det kommande valet. Björn af Kleen lyfter fram att Fridolin sedan unga år varit intresserad av politik och hur han varit en del av Miljöpartiet sedan länge. Han blev språkrör för Grön ungdom redan vid

24 15års ålder. Sedan riksdagsledamot vid 19 års ålder, och vald till språkrör för partiet vid 28 års ålder. Även om Fridolins ålder är ung så beskrivs han vara någon med stor respekt, kompetens och att han är någon som vill se utanför ramarna. Rubriksättningen anspelar på att Fridolins vänner beskrivit honom som en statsman redan vid 12års ålder. Vännerna beskriver att han var som målinriktad redan som ung, med ett vuxet sätt att tänka och agera. Idag har Fridolins ålder kommit ikapp och han är redo att ta ytterligare ett steg i sin politiska karriär. Gustav af Kleen börjar sin artikel med att beskriva Fridolins utseende. Att han har turkos skjorta och lågt skurna chinos. En välklippt nacke och snörskor. Han beskrivs som alltid propert klädd. Detta är exempel på hur artikeln har inslag av personalisering. Det finns ett fokus kring hur Fridolin ser ut och hur detta kan kopplas till vilken typ av person, och i förlängningen vilken typ av politiker, han är. Det beskrivs även hur Fridolins unga år sett ut. Uppväxten beskrivs ha varit problematisk när det kommer till hans förhållande till hans pappa. Det nämns att föräldrarna skiljde sig när Fridolin var två år gammal och att hans pappa därefter varit väldigt frånvarande. I skildringen av hans förhållande till sin familj så lyfts hans morfar fram som en viktig person. I artikeln står det att Fridolin själv gärna framhåller sin morfar, vilket tycks vara något som inger respekt hos många väljare. Hans morfar nämns flertalet gånger i artikeln och tycks vara en stor inspirationskälla för Fridolin. Björn af Kleen menar att det är respekten för morfar som ligger till stor grund för vem Fridolin är idag. Ordentlig, proper och samtidigt folklig. Även detta blir exempel på hur personaliseringen kan komma att ges i uttryck. Journalisten väljer att lyfta fram delar av Fridolins uppväxt och hur hans familjesituation sett ut för att kunna beskriva den person som han är idag. I dagens medieklimat tycks det vara nödvändigt att framhålla personerna bakom partierna för att kunna locka läsare och intresse till politiken. Porträttet av Fridolin blir ett tydligt exempel på detta. Han ska vara ett ansikte utåt för Miljöpartiet. I texten beskrivs det vid flera tillfällen att Fridolin är som gjord för sitt uppdrag. Han tog sig fram i partiet vid väldigt ung ålder och politiken tycktes vara självklar för honom. En man av och för staten. Trots detta valde han andra yrken under en period, något som i efterhand har varit en stor fördel för honom. Att han själv arbetat som lärare ger honom en tyngd hos väljarna när frågor om skolan diskuteras. Av artikeln framgår det att han är väl medveten om detta. Återigen, allt detta lyfts fram för att för att kunna beskriva vem han är och bör ses som en del av personaliseringen. 24

25 Något som dock inte tas upp gällande Fridolins familj är hur hans egen familj ser ut idag. Detta nämns enbart i en faktaruta vid sidan om texten där det står att han har en fru som heter Jennie och en dotter som heter Charlie. Något ytterligare nämns alltså inte om detta. Bilden är tagen ur ett ovanifrån-perspektiv där Fridolin kommer gående uppför en trappa eller liknande. Ovanifrån-perspektivet gör att betraktaren hamnar i en högre position än den avbildade, vilket ger mer makt åt betraktaren. Fridolin har sin blick åt ett annat håll än kameralinsen och vrider sitt huvud något åt det hållet dit han tittar. Överkroppen är fortfarande vänd framåt mot kameran. Bilden är skuren vid midjan på Gustav Fridolin vilket skapar en social distans i bilden. Den sociala distansen betyder att den avbildade är någon som betraktaren kan känna en viss närhet till, så som exempelvis till en arbetskollega. Distansen som finns i bilden skapar ett visst avstånd mellan betraktaren och den avbildade. Fridolin är i rörelse och verkar vara på väg någonstans när bilden tas. Han har mat i handen vilket ger ett intryck om att han är en upptagen person som inte har tid att sitta ner för att äta utan tar maten med sig på sin väg. Blicken än fäst vid något annat och han har en allvarlig min. Han ser bestämd ut. Samtidigt ger det ett intryck om att han är en ensam man på väg mot sitt mål. Bilden speglar textens anda om att han har vuxit upp. Trappan blir som en symbol för detta. Han är inte längre en pojke utan en ung man som är på väg uppåt. Han måste bli en man, och han är snart där. Snart är han i samma höjd som betraktaren. Bilden kommunicerar på många sätt det som texten i artikeln säger. Han är en proper och ordentlig man som har vuxit upp och tagit sitt ansvar. Klädd i kavaj, skjorta och slips. Även om han fortfarande är ung inom politiken så menar han allvar med det han gör. Han vill göra skillnad. Han ser något ensam ut på bilden, vilket även texten förmedlar. I artikeln så beskrivs det att han inte riktigt var som sina kamrater. Han redan tidigt visste vad han ville och var vuxen i sitt sätt att tänka och agera redan som ung. 25

26 4.2 Birgittakult med spår av övermod Foto: Anders G Warne Artikeln är skriven av Karin Eriksson och är publicerad den 22 augusti 2014 av Dagens Nyheter. 52 Karin Eriksson har följt Birgitta Ohlsson, en ledande politiker inom folkpartiet, för att lära känna henne lite närmre. Redan tidigt i artikeln så beskrivs Birgitta Ohlsson som någon som kan elda massorna, och som utmanar jantelagen. Journalisten skriver om hur Birgitta Ohlsson fick sitt politiska genomslag 1999, vid 24års ålder. Ohlsson höll passionerade tal och hon provocerade massorna. Medlemmarna inom partiet tycktes vara splittrade och vissa ansåg Ohlsson var för vänster. Hon utmålades som extrem, på grund av att hon exempelvis var vegan. Hon beskrevs av många som någon som inte skulle kunna samla partiet, snarare skulle hon polarisera det. Detta lyfts fram i artikeln för att beskriva vem Birgitta Ohlsson är idag. Hon beskrivs fortfarande en stark politiker som utmanar och som inte är rädd för att kliva någon på tårna

27 Rubriken ger intryck om att Birgitta Ohlsson driver en ny sorts linje inom politiken. En linje som tilltalar många, men som även ogillas av de som inte är redo för henne. De som håller med om det hon säger gillar henne starkt, men de som ogillar henne känner lika starkt åt det andra hållet. Den grupp som stödjer henne är stor, och den växer allt mer. Med sitt raka sätt och sitt starka engagemang har hon lyckats samla många som ställer sig bakom henne. Rubriken säger dock även att Ohlsson har fått viss hybris mitt i allt detta. Jag tolkar detta som att journalisten inte anser Ohlsson vara berättigad att sättas på en allt för hög piedestal. Exempel på både personalisering och intimisering finns i denna artikel. Karin Eriksson vill visa en bild av vem Birgitta Ohlsson som person är, och hur det kommer sig att just hon lyckats ta sig fram i politiken. Hon beskrivs som en kvinna som säger vad hon tycker och brinner för sin sak. I en del av artikeln beskrivs Birgitta Ohlssons trygga barndom, något som starkt kan kopplas till hur politiker personaliseras. Eriksson beskriver att Ohlsson var en duktig men också blyg flicka, och att hon var det enda barnet i familjen. Det beskrivs att hennes båda föräldrar är folkpartister, även om de är mycket mer lågmälda än Ohlsson själv. Genom att lyfta fram hur Ohlssons barndom har varit så ger journalisten en bild av vem Ohlsson är idag. Redan som ung beskrivs Ohlsson ha haft ett driv, vilket sedan har följt med henne genom livet. Det beskrivs även hur Ohlsson under några år hade det tufft, både som politiker och i sitt privatliv. Detta förklaras till viss del av att hon och hennes man kämpade med att få barn och att detta var tufft för Ohlsson. Det ger en indikation om att privatlivet påverkade hennes yrkesroll. När Ohlsson några år senare blev mamma så rätade vägen ut sig. Samma år tog hon även ett steg framåt i karriären och blev EU-minister. Det framstår som att Ohlsson lyckades med sin yrkesroll när hon äntligen fått bli mamma. Detta anser jag vara kopplat till intimiseringen kring politiker. Detta är något som drabbar framförallt kvinnliga politiker då de ofta beskrivs i förhållande till sin familjeroll. Skiljelinjen mellan den privata Birgitta Ohlsson och politikern Birgitta Ohlsson suddas ut. På bilden i artikeln är Birgitta Ohlsson placerad till vänster i bild och tittar mot en grupp människor som står placerade till höger i bild. Detta indikerar att Ohlsson är det givna och kända, medan gruppen av människor indikerar det nya. Gruppen av människor är till största delen män, endast en kvinna står bland dem. Det tycks vara en god stämning och Ohlsson titta över axeln och ler mot gruppen. Bredvid Ohlsson ser det ut att stå någon typ av tavla eller liknande, men eftersom bilden beskurits så är det osäkert att säga vad det är. Eftersom detta har 27

28 beskurits bort så ser det mest ut som att hon bara står där och gruppen tittar på henne. Hade tavlan inte skurits bort så hade detta kanske ändrat intrycket mot att det snarare såg ut som att hon höll någon typ av presentation. Nu blir hon istället mer ett objekt som beskådas av gruppen. Hon betraktas av dem. Det blir en så kallad reaktionsprocess där Birgitta Ohlsson och gruppen av människor agerar i bilden. Reaktionsprocesser kopplas till reaktioner hos människor. I detta fall ser vi hur Birgitta Ohlsson och gruppen av människor ser på varandra, det ser ett möte mellan dem. Blickarna som riktas från gruppen av människor blir vektorer, och Birgitta Ohlsson blir fenomenet. Ohlsson är synlig från ett sidoperspektiv eftersom hon är vänd snett mot gruppen av människor och kroppen är vriden. Detta skapar en viss exkludering mellan betraktaren och den avbildade. Hon visas i helfigur och upptar mindre än halva bildytan, vilket gör det till en distanserad bild. Även detta skapar en känsla av exkludering mellan betraktaren och den avbildade. Ohlsson i helfigur upptar en relativt liten del av bildrutan. De som observerar henne upptar en en större del av bildrutan. Detta gör att jag får känslan av att gruppen av människor är en viktig del i hur fotografen vill framställa henne. I denna artikel anser jag inte att den bilden av Birgitta Ohlsson förmedlar samma typ av känsla som texten gör. I texten framstår hon som en stark och handlingskraftig kvinna. På bilden blir hon snarare ett objekt för gruppen att beskåda, vilket får henne att framstå som mer passiv. Hon ser glad och lite blyg ut, istället för maktfull. Detta gör att hon inte framstår som varken auktoritativ eller stark, vilket är egenskaper som ofta eftersträvas inom yrket. 28

29 4.3 Hon vill vara bäst i klassen och älskar doften av strid Foto: Jonas Lindkvist Den 29 augusti 2014 skriver Björn af Kleen i Dagens Nyheter om Magdalena Andersson inför valet Även Magdalena Andersson pekas ut som en av valets stora profiler. Redan i ingressen beskrivs hon som en ilsken individualist, som ska försöka fälla Anders Borg. Genomgående i artikeln om Magdalena Andersson finns tydliga spår av personalisering. Det finns ett intresse av att lära känna personen bakom politikern Magdalena Andersson. Hela artikeln är ett exempel på hur den mediala gestaltningen av politiker idag är väldigt personaliserad. Det är viktigt att lyfta fram de starka personerna inom partierna för att kunna lyfta partiet som helhet. Som en del i personaliseringen efterfrågas mer information om politikernas privata liv, något som visar sig i artikeln om Magdalena Andersson. Rubriken anspelar på de delar i artikeln som lyfts fram allra mest. Från att vara en duktig tjej som klarat av både skola och idrott galant har Andersson nu samma vilja att göra bra ifrån sig inom politiken. Det ges en känsla om att Andersson inte gör något halvdant. Rubriken lyfter

30 även fram att Andersson är en person som inte ger vika för hårda diskussioner eller förhandlingar. Det hårda politiska klimatet är något som motiverar henne. För att läsaren ska kunna lära känna Andersson bättre beskrivs hennes yngre år en del i artikeln. Af Kleen skriver om hur hon sedan ungdomen haft en stark arbetsdisciplin, vilket är något som även följt med henne senare i livet. För att förklara hur denna arbetsdisciplin såg ut i unga år så beskriver journalisten att Andersson idrottade mycket, hon höll på med både gymnastik och simning. Trots sin dedikation till idrotten så klarade hon även av att ha höga betyg i princip alla skolämnen. Detta målar en bild om en målinriktad ung människa. För att vidare beskriva vem Magdalena Andersson är idag så förklaras hennes familjesituation. Det tas upp att hon var ensambarn och att hennes pappa gick bort i Alzheimer för några år sedan. Relationen mellan Andersson och hennes mamma beskrivs som stark, och för att ge ett exempel på detta skriver journalisten om att de ringer varandra minst varannan dag. Senare i artikeln beskrivs det att hon själv idag har två barn. Det förklaras att hon skaffade två barn för att ingen skulle behöva känna sig ensam. Detta ger intryck av att Andersson själv har känns sig ensam i sin uppväxt. Att journalisten väljer att beskriva Anderssons unga år, samt hur hennes familjesituation sett ut och ser ut idag blir exempel på personalisering. Även Magdalena Anderssons utseende och personlighet beskrivs i artikeln. Af Kleen skriver om att Andersson är blonderad, har simmaraxlar och bär sammetsklackar. Detta bör ses som en del av intimiseringen. Anderssons utseende beskrivs på ett visst sätt för att hon är kvinna. Gällande hennes personlighet så beskrivs hon som långsint och hennes ilska är något som läggs i fokus. Af Kleen tar upp ett exempel från sju år tillbaka i tiden då någon ljugit henne rakt upp i ansiktet, vilket än idag är något som gör henne arg. Hon beskrivs även vara viljestark, och hon har inte några problem med att bita ifrån om det behövs. Jag får intrycket av att detta är egenskaper som antas göra henne till en bra politiker. Andra exempel på intimisering i artikeln handlar om att Andersson har städhjälp hemma, och att hon har haft barnflicka. Det tycks vara nödvändigt att beskriva hur Andersson inte klarar av att sköta sitt privata liv vid sidan om sin karriär. Journalisten vill lyfta fram att Andersson inte kan vara en närvarande mamma, i alla fall inte i en stereotypisk benämning. Hade Andersson varit en man så tror jag inte att journalisten hade varit benägen att beskriva detta. 30

31 Bilden av Magdalena Andersson i artikeln ger ett ganska vagt intryck. Jag tycker inte att den säger så mycket om henne, varken som person eller som politiker. Andersson går i regnet under ett stort paraply, vilket får henne att se relativt liten ut. Det påverkar intrycket om henne. Hon ser förminskad ut. Om man tittar på bilden i sin helhet så upptar Andersson en ganska liten del av bildytan. Det finns även ett ovanifrån-perspektiv i bilden. Detta gör att betraktaren ser ner på det som avbildas. Även om kameran bara är lite vinklad nedåt så ger detta en viss effekt för bilden. Makten hamnar snarare hos den som betraktar än hos Andersson. Anderssons blick är fäst vid något annat, troligtvis en person som går snett bakom henne. Hon tittar sig lite över axeln och ler smått. Ingen auktoritet i detta kroppsspråk. Andersson är i rörelse och på väg någonstans, men hon ser sig bakåt och ger inte något intryck om att vara en person med mycket makt. Bilden av Magdalena Andersson har beskurits vid midjehöjd, vilket gör att det finns en social distans i bilden. Detta skapar en viss distans mellan betraktaren och den avbildade men det finns ändå en känsla av bekantskap i den. Det blir en typ av reaktionsprocess som sker i bilden där blickarna från Magdalena Andersson blir vektorer som riktas mot något eller någon annan. Troligen är hennes blick riktad mot den kvinna som syns i utkanten av bilden. Hennes leende tillsammans med blicken ger ett intryck av att hon tycker om personen i fråga. Jag anser att artikelns bild och skrivna text inte hänger ihop. I artikelns text så framstår Andersson som en stark kvinna, någon som inte är rädd för att stå upp för sina åsikter och som vill ta sig framåt i karriären. Behöver hon armbåga sig fram lite så skulle det inte beröra henne. Bilden förmedlar inte samma starka intryck. 31

32 4.4 Doldisen i Åkessons innersta krets söker uppmärksamheten Foto: Thomas Karlsson Linus Bylund porträtteras av Karin Eriksson i Dagens Nyheter den 9 september Jimmie Åkessons stabschef beskrivs som en allt mäktigare man inom partiet. I artikeln så beskrivs han som Åkessons högra hand, och som den personen som alltid ser till att finnas där som skydd mot eventuella hot. Även om han för allmänheten än är relativt okänd, så talar aktiva medlemmar och avhoppare av partiet om honom som allt annat än detta. Bylund beskrivs nämligen vara en av de få som ingår i Åkessons närmsta klick, vilken styr hela Sverigedemokraterna. Bylund beskrivs vara en person som arbetar i periferin, men som ändå har enorm makt över var som sker inom partiet. Han beskrivs vara väldigt driven och målmedveten. Det finns ingen rädsla hos Bylund över att möta människor som har andra åsikter eftersom han själv är övertygad om att han själv är på rätt spår. Detta sätt att beskriva Bylund och hans personlighet faller in i hur media är personaliserad. Det blir allt viktigare för partier att ha starka ledare som kliver fram och visar upp vad partiet står för. Bylund blir i denna artikel