Samordning av häktningsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samordning av häktningsverksamhet"

Transkript

1

2

3 Samordning av häktningsverksamhet Domstolsverket Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internetadress E-postadress Jönköping Kyrkogatan Kriminalvården Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internetadress E-postadress Kriminalvårdsstyrelsen Norrköping Slottsgatan

4 Sammanfattning Uppdraget Allmänt Närmare om uppdraget Samråd m.m Arbetsmetoder Arbetsgrupp Tidigare utredningar Arbetets genomförande Häktningsförhandlingar i dagsläget Allmänt om häktning Forumregler Beredskapsdomstolar Transporter Häktningsförhandlingssalar Videokonferens vid häktningsförhandling Probleminventering Logistik Oklara ansvarsförhållanden Geografiska faktorer Tidigare reformarbeten m.m HAG-grupperna BRU:s delbetänkande Pågående reformarbeten m.m Domstolsväsendet Kriminalvårdsverket Utredningsarbetet Bakgrund Seminarium i Norrköping Seminarium i Härnösand Västernorrlands län Jämtlands län Särskilt om Stockholms län Arbetet med samordningsfrågan i Stockholms län En ny tingsrättsorganisation 2007 m.m Häkten i Stockholms län Stockholms tingsrätt Tingsrätterna i norra delen av länet Solna tingsrätt Tingsrätterna i södra delen av länet...21

5 9 Framgångsfaktorer Utgångspunkter Ökad samverkan Förändrade forumregler Medverkan via videolänk Särskilda häktningsförhandlingssalar Särskilda häktningsdomare Häktesfilialer Häktningsförhandling frekvens och närvaro Överväganden och förslag Allmänt Lokaliseringsstrategi Generella förändringar m.m Ökad samverkan Förändrade forumregler Medverkan via videolänk Särskilda häktningsförhandlingssalar Särskilda häktningsdomare Stockholms län Utgångspunkter Förändringar på kort sikt Förändringar i ett nästa steg Samordning med åklagarkammare m.m Övriga överväganden m.m Häktesfilialer Begränsning av jourhäktningar Längre tid för åtals väckande Ansvaret för transporter Ansvaret för frihetsberövade Genomförande Allmänt Frågeställningar i det inledande arbetet Pilotprojekt Generella förändringar Stockholms län Ekonomiska konsekvenser...39 Bilaga 1. Regeringens beslut den 16 oktober 2003

6 Sammanfattning Genom beslut den 16 oktober 2003 gav regeringen Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att i samverkan hitta former för hur häktningsverksamheten kan samordnas och snarast inleda ett arbete som syftar till denna samordning. Som bakgrund angavs att medborgarnas anspråk på en effektivt bedriven verksamhet med höga kvalitetskrav och hög servicenivå bättre tillgodoses genom en ökad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter samt att det är viktigt att var och en av rättsväsendets myndigheter underlättar övriga myndigheters insatser. Förutsättningarna för ökad samordning har undersökts dels generellt och dels avseende Stockholms län. Två regioner i landet har undersökts mer ingående genom att seminarier hållits där företrädare för tingsrätterna samt kriminalvårds-, polis- och åklagarmyndigheterna bjudits in. Arbetet har sedan koncentrerats till en arbetsgrupp bestående av representanter för de flesta av rättsväsendets myndigheter. Arbetet avseende samordningsfrågorna i Stockholms län har bedrivits i en särskild arbetsgrupp. Förstnämnda arbetsgrupp har identifierat följande framgångsfaktorer. Ökad samverkan Förändrade forumregler Medverkan vid förhandling via videolänk Särskilda häktningsförhandlingssalar Särskilda häktningsdomare Häktesfilialer Minskat antal omhäktningsförhandlingar Förändrad rätt till närvaro Med beaktande av framgångsfaktorerna lämnas följande generella förslag och rekommendationer. Arbetsgruppen förordar en strävan efter att ur ett helhetsperspektiv, på regional eller lokal nivå, hitta ekonomiskt gynnsamma lösningar för samtliga berörda myndigheter. Det föreslås en lagändring som gör det möjligt för tingsrätterna att inrätta särskilda häktningsdomare eller särskilda häktningsdomstolar inom en region. Arbetsgruppen menar att det i syfte att minska antalet transporter av anhållna och häktade kan vara en framkomlig väg att vända på presumtionen om fysisk närvaro i rättssalen när det gäller häktnings- och omhäktningsförhandling men konstaterar att en lagändring innebärande att häktningsförhandling skall hållas via videolänk emellertid av tekniska och ekonomiska skäl måste anstå. Arbetsgruppen föreslår att säkerhets- och transportaspekter alltid ges största uppmärksamhet vid arbete med projektering och omlokalisering av häkten och polishus på så vis att det förbereds för eventuellt framtida utnyttjande av (del av) lokalerna såsom häktningsförhandlingssalar. Det rekommenderas att landets större tingsrätter överväger frågan om inrättande av särskilda häktningsdomare. Samordning av häktningsverksamhet 4 Sammanfattning

7 Det konstateras att det vore lämpligt att frågan gällande ansvaret för transporter av anhållna och häktade får ett svar, liksom frågan om ansvarsfördelningen när det gäller omhändertagande av gripna och anhållna. Ifråga om Stockholms län redovisar arbetsgruppen följande. I Stockholms tingsrätt är det möjligt att införa ett system med häktningsdomare redan hösten Särskilda förhandlingslokaler kommer att ställas i ordning i Rådhuset. Åtgärder för att förbättra säkerheten i lokalerna krävs. Åtgärderna är av förhållandevis begränsad art och kommer att genomföras snarast. Åtgärderna är finansierade. När det på kort sikt gäller häktningsförhandlingarna i Huddinge, Handens, Nacka och Södertälje tingsrätter bör de kunna samordnas så snart tingsrätterna finner det praktiskt genomförbart. En förhandlingslokal finns i Flemingsberg. Ändring i tingsrättsinstruktionen eller en försöksförordning krävs dock. Vad beträffar Sollentuna, Södra Roslags och Norrtälje tingsrätters häktningsförhandlingar så kan de samordnas på samma sätt som förhandlingarna i södra delen av länet; lämpligen i Sollentuna tingsrätts lokaler. Häktningsförhandlingarna i Solna tingsrätt bör på kort sikt fortsätta att handläggas i Solna tingsrätts lokaler. I ett nästa steg bör man för Stockholms tingsrätts häktningsförhandlingar försöka ordna en lösning med lokaler i anslutning till de som tingsrätten disponerar på Bergsgatan i Stockholm. För tingsrätterna i norr respektive söder är de lösningar med samordnade förhandlingar i Sollentuna respektive i Flemingsberg som föreslås på kort sikt också de som bör gälla efter omorganisation av domstolarna. Förhandlingarna i Flemingsberg kan efter omorganisationen dock hållas i Södertörns tingsrätts lokaler. För Solna tingsrätts del är lösningen beroende av diverse externa faktorer. Enligt arbetsgruppens uppfattning har tidigare utredningar på området inte lett så långt som man kan önska. Arbetsgruppen menar att det nu definitivt är dags att gå från ord till handling och att ett lämpligt sätt att komma igång med arbetet kan vara att anordna seminarier samt initiera ett pilotprojekt. Lämplig region för det sistnämnda skulle kunna vara Östergötland. Projektet kan inledas inom ramen för nu gällande bestämmelser. Samordning av häktningsverksamhet 5 Sammanfattning

8 1 Uppdraget 1.1 Allmänt Genom beslut den 16 oktober 2003 gav regeringen Domstolsverket (DV) och Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) i uppdrag att i samverkan hitta former för hur häktningsverksamheten kan samordnas och snarast inleda ett arbete som syftar till denna samordning. Som bakgrund angavs att medborgarnas anspråk på en effektivt bedriven verksamhet med höga kvalitetskrav och hög servicenivå bättre tillgodoses genom en ökad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter samt att det är viktigt att var och en av rättsväsendets myndigheter underlättar övriga myndigheters insatser. Allt för att myndigheternas enskilda och sammanlagda resultat skall bli så goda som möjligt. I beslutet angavs att en rapport om hur uppdraget genomförts skall ges in till regeringen senast den 1 april Denna tidpunkt har genom regeringens beslut den 22 april 2004 ändrats till den 1 juli Närmare om uppdraget I regeringsbeslutet angavs att tingsrätterna i Göteborg och Malmö sedan några år har organiserat arbetet på så vis att en särskild häktningsdomare hanterar samtliga inkomna häktningsframställningar under en viss period. Uppgiften cirkulerar mellan domarna vid tingsrätten. Förutom att detta arbetssätt ger större möjligheter för den enskilde domaren att planera sitt arbete leder det till en bättre samordning mellan berörda myndigheter. För kriminalvårdens del innebär ett sådant arbetssätt att de resurser som behöver tas i anspråk för denna verksamhet minskar betydligt. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna ansåg regeringen att detta arbetssätt bör kunna användas av fler domstolar. Det uttalades också att även andra sätt att samordna verksamheten bör övervägas. I uppdraget ingår således enligt DV:s och KVS:s uppfattning - att så långt möjligt hitta olika former för hur häktningsverksamheten bättre kan samordnas. Vid utförande av uppdraget skall DV och KVS beakta effekterna för övriga berörda myndigheter inom rättsväsendet. 1.3 Samråd m.m. Under uppdragets bedrivande skall samråd fortlöpande ske med Riksåklagaren (RÅ) och Rikspolisstyrelsen (RPS). Polismyndigheten i Stockholms län har inbjudits att delta i arbetsgruppen men valt att endast i viss utsträckning delta i den del av utredningen som berör Stockholms län. Sveriges advokatsamfund har deltagit vid ett möte för information och samtal den 14 maj Samordning av häktningsverksamhet 6 Uppdraget

9 2 Arbetsmetoder 2.1 Arbetsgrupp Arbetet har genomförts i en arbetsgrupp under ledning av enhetschefen Mats Malmsjö, DV. Från DV har också deltagit rådmännen Dan Töllborn och Inger Söderholm, överstelöjtnanten Rolf Persson, hovrättsassessorn Peter Islander samt hovrättsassessorn Boel Wermelin-Börjesson (fr.o.m t.o.m ). Övriga deltagare har varit byrådirektören Gunilla Kernell, KVS, kriminalvårdschefen Lars-Åke Pettersson, Kriminalvårdsmyndigheten Stockholm Kronoberg, kommissarien Bo Hägglund (fr.o.m t.o.m ) och kommissarien Ingemar Hummer (fr.o.m ), RPS samt f.d. vice överåklagaren Mats Åhlund (fr.o.m t.o.m ) och vice överåklagaren Björn Blomqvist (fr.o.m ), RÅ. Arbetet avseende samordningsfrågorna i Stockholms län har bedrivits i en särskild arbetsgrupp, se avsnitt Tidigare utredningar Under arbetets gång har beaktats vad som framkommit i DV:s och KVS:s rapport Särskilda förhandlingssalar i lokaler där häkten finns (DV:s diarienummer ), DV:s och KVS:s respektive rapport avseende finansiering av videokonferens- och presentationsteknik (DV-rapport 2004:3 respektive KVS:s beteckning ) samt det av Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) överlämnade delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74). Även 1999 års rättegångsutrednings slutbetänkande En modernare rättegång (SOU 2001:103) har beaktats till den del det avser videokonferens. 2.3 Arbetets genomförande Arbetsgruppen i sin helhet har träffats den 25 november 2003, den 5 februari 2004, den 23 mars 2004 och den 29 april Därutöver har, såsom antytts ovan, arbetet bedrivits med två inriktningar. Förutsättningarna för ökad samordning har undersökts dels generellt och dels avseende Stockholms län. Stockholmsregionen har bedömts vara av särskilt intresse såvitt avser häktningssamverkan med hänsyn bl.a. till den organisationsförändring som för närvarande pågår i regionen, de begränsade avstånden, häktenas placering och de relativt sett stora tingsrätterna. Arbetet vad avser landet generellt har bedrivits på så vis att två regioner i landet undersökts mer ingående. Gemensamt för dessa två regioner är bl.a. att det inom varje region finns två eller flera tingsrätter men bara ett häkte. Undersökningen har bedrivits i seminarieform där företrädare för tingsrätterna, kriminalvården (inkl. häktena), polismyndigheterna och åklagarna bjudits in till diskussion kring de faktorer beträffande häktningssamverkan som för deras del är intressanta. Det första seminariet hölls i Norrköping den 12 februari 2004 medan det andra seminariet hölls i Härnösand den 19 februari Till den del de rapporter och utredningar som listats i avsnitt 2.2 har berört häktningsfrågor har dessa rapporter m.m. använts av arbetsgruppen som basmaterial och underlag för diskussioner. Samordning av häktningsverksamhet 7 Arbetsmetoder

10 3 Häktningsförhandlingar i dagsläget 3.1 Allmänt om häktning En fråga om häktning väcks normalt genom att åklagaren begär att en misstänkt som är anhållen skall häktas. Enligt 24 kap. 13 rättegångsbalken skall rätten då utan dröjsmål hålla häktningsförhandling. Häktningsförhandlingen skall hållas senast inom fyra dygn efter det att den misstänkte gripits eller ett anhållningsbeslut verkställts (24 kap. 13 andra stycket rättegångsbalken). Om den anhållne förklaras häktad vid häktningsförhandlingen skall s.k. omhäktningsförhandling hållas med normalt högst två veckors mellanrum fram till dess att åtal väckts (24 kap. 18 tredje stycket rättegångsbalken). Den anhållne skall vara personligen närvarande vid en häktningsförhandling om det inte finns synnerliga skäl däremot (24 kap. 14 rättegångsbalken). 3.2 Forumregler Enligt 19 kap. 1 rättegångsbalken är som huvudregel rätten i den ort där brottet förövades laga domstol. Det är alltså domstolen på gärningsorten som är behörig. Huvudregeln är försedd med undantag, t.ex. när brott har begåtts på flera orter. 19 kap 1 RB Laga domstol i brottmål är rätten i den ort, där brottet förövades. Brott anses förövat å den ort, där den brottsliga handlingen företogs, och, om brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle hava fullbordats å annan ort, även å den orten. Förövades brottet å orter under skilda domstolar, äge de lika behörighet. Har det skett å svenskt fartyg eller luftfartyg under resa inom eller utom riket, vare även rätten i den ort, dit den misstänkte med fartyget eller luftfartyget först ankommer eller där han gripits eller eljest uppehåller sig, behörig. Är, då åtal väckes, ovisst, var brottet förövades, må åtal upptagas av rätten i någon av de orter, där det kan antagas hava skett, eller i den ort, där den misstänkte gripits eller eljest uppehåller sig. Åtal för brott må ock upptagas av den rätt, där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet, eller rätten i den ort, där den misstänkte mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. Samma forumregler som gäller för brottmål i allmänhet gäller också för domstolarnas befattning med häktningsfrågor (19 kap. 12 rättegångsbalken). Även en annan domstol får fatta beslut i frågor om förundersökning och tvångsmedel, om beslut bör fattas utan dröjsmål. Skälen för denna bestämmelse framgår av nästa avsnitt. 19 kap 12 RB Vad som sägs i detta kapitel skall tillämpas även i fråga om domstolarnas befattning med förundersökning och användande av tvångsmedel. En sådan fråga får tas upp även av rätten i en annan ort än som följer av reglerna i detta kapitel, om beslut i frågan bör fattas utan dröjsmål. 3.3 Beredskapsdomstolar Det kan ibland, pga. de korta tidsfristerna, vara nödvändigt att pröva frågor om häktning utanför den ordinarie arbetstiden. Av denna anledning har en särskild organisation för prövning av häktningsfrågor m.m. utanför ordinarie arbetstid skapats: beredskapsdomstolarna (de s.k. jourdomstolarna). De närmare bestämmelserna finns i förordningen (1988:31) om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor m.m. Att det är regeringen som förordnar om indelningen i domsagor framgår av 1 kap. 1 rättegångsbalken. Samordning av häktningsverksamhet 8 Häktningsförhandlingar i dagsläget

11 Sålunda har landets tingsrätter under lördagar, söndagar och andra helgdagar m.m. beredskap för prövning av bl.a. häktningsfrågor. Landet är indelat i beredskapsområden genom beslut av DV efter samråd med RÅ. En tingsrätt inom varje beredskapsområde är utsedd att svara för samordningen inom respektive område. Tingsrätterna fördelar beredskapen mellan sig och åklagaren vänder sig under beredskapstiden till den domstol som ansvarar för beredskapen (vilket inte nödvändigtvis är samma domstol som har behörighet att handlägga ett senare brottmål). Av förordningens 2 framgår att en tingsrätt, som är indelad för beredskap, dagen före beredskapens början får handlägga frågor som behöver prövas före sammanträdet. DV har meddelat närmare föreskrifter om beredskapen i övrigt genom DVFS 2004: Transporter Ansvaret för transporter är ur författningsmässig utgångspunkt oklart. Utgångspunkten är dock följande. Den myndighet som ansvarar för den lokal där den anhållne befinner sig ansvarar också för transporten av denne till häktningsförhandlingen och sedan också för den eventuella vidare transporten till häktet. Vid omhäktningsförhandlingar är det kriminalvården som ansvarar för transporten till förhandlingen. Kriminalvårdens transporter kan, beroende på omständigheterna, utföras antingen av Kriminalvårdens Transporttjänst eller av de lokala häktena. För en mer utförlig redogörelse av transporter av häktade och anhållna se BRU:s ovan angivna delbetänkande (SOU 2003:74) sid. 261 ff. Det skall betonas att det finns många lokala variationer och överenskommelser i landet beträffande vilken myndighet som utför transporterna. På en del orter synes det t.o.m. vara så att polisen köper transporttjänsten av lokala bevakningsföretag Häktningsförhandlingssalar Enligt en av DV tidigare genomförd enkät hålls ordinarie häktningsförhandlingar i mycket stor utsträckning i domstolarnas egna lokaler. 2 Knappt 10 tingsrätter, av vid tidpunkten för undersökningen totalt 78 tingsrätter 3, utförde 70 procent eller fler av de ordinarie häktningsförhandlingarna i polis- eller häkteslokal. Lika många tingsrätter angav i enkäten ett varierande procenttal mellan 10 och 35. För 15 tingsrätter varierar procenttalet mellan en och fem och ungefär lika många uppger att det rör sig om någon eller några enstaka gånger. Nästan hälften av tingsrätterna genomför aldrig någon ordinarie häktesförhandling i polis- eller häkteslokaler. Flera domstolar i Stockholmsområdet genomför huvuddelen av sina ordinarie häktningsförhandlingar i Stockholms tingsrätts lokaler (Rådhuset). I Stockholms tingsrätt används också ett system med s.k. lunchhäktningar, innebärande att lunchlediga förhandlingssalar nyttjas för häktningsförhandlingar. Vad gäller särskilda häktningsförhandlingssalar på häkten och polishus har KVS under år 2003 begärt in underlag beträffande typ av förhandlingslokal, eventuella biutrymmen och lokalernas storlek. En granskning ovan angivna enkät och det kompletterande underlaget visar att nästan alla förhandlingssalar på häkten och polishus saknar biutrymmen och egen entré från gatan. Många lokaler är olämpliga också av andra skäl. 3.6 Videokonferens vid häktningsförhandling Sedan den 1 januari 2000 pågår en försöksverksamhet med videokonferens i de allmänna domstolarna. Riksdagen har vid två tillfällen förlängt försöksverksamheten; senast fram till den 31 december DV, som haft regeringens uppdrag att genomföra och utvärdera försöksverksamheten, har i slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmänna domstolar (DV-rapport 2002:5) redovisat deltagande domstolars användande av 1 DV:s och KVS:s rapport Särskilda förhandlingssalar i lokaler där häkten finns (DV:s diarienummer ) 2 Se föregående fotnot 3 77 av dessa 78 tingsrätter svarade på enkäten. Samordning av häktningsverksamhet 9 Häktningsförhandlingar i dagsläget

12 videokonferens. I rapporten har DV gjort bedömningen att verksamheten bör permanentas och att videokonferenstekniken successivt bör införas i samtliga allmänna domstolar. 4 I slutrapporten har DV redovisat användningen av videokonferens i de allmänna domstolarna fram till den 1 maj DV har även härefter fortsatt att följa upp användningen av videokonferens under sammanträden. 5 Hittills har 250 videokonferenser rapporterats av de allmänna domstolarna. Av det rapporterade materialet framgår att videokonferens används vid i princip alla typer av förhandlingar. De allra flesta förhandlingar (70 procent) som genomförts med videokonferens har varit brottmålsförhandlingar. Av dessa har ca 89 procent varit huvudförhandlingar och ca 11 procent varit häktnings- eller omhäktningsförhandlingar. Antalet häktnings- eller omhäktningsförhandlingar uppgår till 20. Åklagare har närvarat genom videokonferens såväl vid huvudförhandlingar som vid häktnings- och omhäktningsförhandlingar. Domstolarna har avseende dessa fall ofta angett att videokonferens använts för att åklagare skall kunna utnyttja sin arbetstid mer effektivt. Vid nio tillfällen har det förekommit att anhållna eller häktade närvarat genom videokonferens vid häktnings- eller omhäktningsförhandling. Vid de flesta av dessa tillfällen har deltagarna i videokonferensen befunnit sig i Gällivare och Luleå tingsrätters lokaler. 6 4 Våren 2001 påbörjades även försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol; se DV-rapport 2004:1 5 Se DV-rapport 2004:3, sid. 7f 6 Se DV-rapport 2004:3, sid. 8x Samordning av häktningsverksamhet 10 Häktningsförhandlingar i dagsläget

13 4 Probleminventering 4.1 Logistik Förenklat kan logistiken vid frihetsberövande sammanfattas enligt följande (allt under antagande att den misstänkte grips på platsen för brottet och därefter anhålls, häktas, omhäktas och inställs till huvudförhandling). En misstänkt person grips och förs av polisen till en arrestlokal i en polisstation. Åklagaren anhåller den misstänkte och begär honom häktad. Polisen transporterar den anhållne till tingsrätten. Tingsrätten häktar den anhållne, varefter polisen ombesörjer också transporten till häktet. Vid omhäktningsförhandling och huvudförhandling transporterar kriminalvården den häktade till och från tingsrätten. Efter domen stannar den häktade kvar i häkte i avvaktan på transport till anstalt eller eventuell förhandling i högre instans. Det blir således fråga om en inledande transport till polisstationen, en transport från polisstationen till tingsrätten, en transport från tingsrätten till häktet, eventuellt ytterligare transporter till och från tingsrätten (omhäktningsförhandlingar) och minst en transport från häktet till och från tingsrätten för huvudförhandling. De transporter som har beskrivits är inte bara personalkrävande och kostsamma, utan även ett problem ur säkerhetssynpunkt. Risk för fritagning och rymning kan inte uteslutas. Vidare bör noteras att det inte bara är kriminalvården och polisen som drabbas av transporter. Åklagare och advokater kan i vissa fall bli tvungna att resa längre sträckor till och från häktningsförhandlingar. Sett i relation till polisens och kriminalvårdens transporter, som är av större frekvens och kräver mycket personal, är emellertid åklagarnas och advokaternas resor mindre kostsamma. 4.2 Oklara ansvarsförhållanden Det oklara ansvaret för transporter av anhållna och häktade får konsekvenser. Systemet med lokala variationer och överenskommelser beträffande vilken myndighet som utför transporterna är utan tvekan flexibelt men kan också öppna för konflikter och en obenägenhet att förändra inarbetade rutiner till det bättre. Ett oklart ansvarsförhållande gör det också svårare för respektive myndighet att bedöma vilka resurser som transporterna kan komma att kräva. Möjligheterna att upphandla delar av transporttjänsterna - till den del detta är möjligt - får antas minska. Även det oklara förhållandet om själva omhändertagandet av gripna och anhållna skapar tveksamheter. Vid ett flertal häkten har anhållna förvarats i häktets lokaler efter lokal överenskommelse. I samband med dagens ansträngda beläggningsläge på häktena kan möjligheten till att använda häktesplatser för anhållna i många fall inte längre tillmötesgås. Vid överbeläggning förekommer det även ibland att kriminalvården utnyttjar polisens lokaler för förvaring av häktade. RPS har i ett yttrande avseende samrådsförfarande ifråga om förslag till fortsatt inriktning för en platsutbyggnad i en första etapp inom kriminalvårdens anstalt- och häktesorganisation (POL /04) till KVS anmärkt på de oklara ansvarsförhållandena inom området. RPS påpekar att det är angeläget att ansvarsförhållandena när det gäller omhändertagande av anhållna personer klargörs. Detta särskilt då anhållna i allt högre utsträckning förvaras i polisens arrester. I avvaktan på regeringens åtgärder menar RPS att frågan bör tas upp myndigheterna emellan. Samordning av häktningsverksamhet 11 Probleminventering

14 4.3 Geografiska faktorer Att häktena i vissa fall är belägna långt bort från polis, åklagare och de domstolar där de anhållna och häktade normalt inställs till häktningsförhandling kan leda till svårigheter för samordning myndigheterna emellan. Ett stort geografiskt avstånd kan medföra inte bara logistiska problem utan också svårigheter när det gäller kontakterna mellan myndigheterna. Det geografiska avståndets betydelse för möjligheten att utveckla samarbetet och finna lämpliga lösningar bör inte underskattas. Ett alltför långt avstånd till häktet kan också leda till en allmän ovilja från domarnas sida att hålla häktningsförhandling på andra ställen än den egna domstolen. Här skall dock påpekas att även principiella ståndpunkter hos domarna kan verka i samma riktning (jfr. ovan nämnda rapport Särskilda förhandlingssalar i lokaler där häkten finns, sid. 6). Nuvarande uppdrag går ut på att hitta former för hur häktningsverksamheten kan samordnas och snarast inleda ett arbete som syftar till denna samordning. KVS har emellertid också fått regeringens uppdrag att bygga ut befintliga häkteslokaler vid anstalterna för att kunna utnyttja den flexibilitet mellan häktesplatser och anstaltsplatser som därvid uppnås. KVS har därmed fått två olika uppdrag som till stor del är svåra att förena, då förläggningen av häkten vid anstalter som är lokaliserade på avstånd från övriga myndigheters lokaler försvårar samverkan med andra aktörer i rättskedjan. Samordning av häktningsverksamhet 12 Probleminventering

15 5 Tidigare reformarbeten m.m. 5.1 HAG-grupperna Under 1998 inrättades ett antal samrådsgrupper runt om i landet med representanter från Domstolsväsendet, polis- och åklagarmyndigheterna samt kriminalvården. Grupperna hade sitt ursprung i ett förslag som presenterats av en arbetsgrupp inom polisen och kriminalvården där man undersökt möjligheterna till ett effektivare omhändertagande av häktade, anhållna och gripna (HAG-uppdraget). Antalet grupper bestämdes utifrån tingsrätternas beredskapsområden och sammankallande var kriminalvårdens representant. Syftet var att upparbeta kontakter för en bättre samverkan inom aktuella områden. Bibehållandet av grupperna styrdes mycket från behovet av att samverka, intresset för samarbete och förståelsen för varandras problembilder m.m. Flertalet av de inrättade s.k. HAGgrupperna har upphört att existera men några är fortfarande aktiva. En orsak till att flertalet grupper upphört kan vara att HAG-grupperna inte hade något tydligt direktiv eller mandat. Det har emellertid från flera håll framförts att samverkansgrupper är betydelsefulla och att många problem skulle kunna hanteras mer effektivt om det fanns kända kontaktnät myndigheterna emellan. En allmänt spridd uppfattning är att sådana kontaktnät skulle kunna skapas genom samverkansgrupper. För att detta skall kunna genomföras torde dock enligt arbetsgruppens uppfattning krävas ett starkare stöd från respektive organisations centralmyndighet eller motsvarande. 5.2 BRU:s delbetänkande BRU har i delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) bl.a. uppmärksammat frågan om att skapa förutsättningar för ett billigare och mer effektivt förfarande såvitt avser rättens beslut om häktning och andra tvångsmedel samt andra typer av frågor under en förundersökning som rätten kan besluta om. I delbetänkandet tar BRU upp två pågående projekt för ett mer effektivt förfarande: försöksverksamhet med videokonferens och förläggningen av häktningsförhandlingar till polis- eller häkteslokaler. Även den pågående tingsrättsreformen berörs. BRU har, i syfte att i möjligaste mån undvika transporter av anhållna och häktade, föreslagit att det skall vara möjligt att handlägga frågor om bl.a. häktning vid en annan domstol än den som senare har att handlägga åtalet. Rättens behörighet bör grundas på en lämplighetsprövning där framför allt kostnaden bör vara avgörande. Andra omständigheter som bör beaktas är säkerhetsskäl. BRU har föreslagit att 19 kap 12 rättegångsbalken skall ha följande lydelse (den förslagna ändringen i kursiv stil). Vad som sägs i detta kapitel skall tillämpas även i fråga om domstolarnas befattning med förundersökning och användande av tvångsmedel. En sådan fråga får tas upp även av rätten i en annan ort än som följer av reglerna i detta kapitel, om beslut i frågan bör fattas utan dröjsmål eller om det annars är lämpligt med hänsyn till kostnader eller andra omständigheter. Samordning av häktningsverksamhet 13 Tidigare reformarbeten m.m.

16 6 Pågående reformarbeten m.m. 6.1 Domstolsväsendet Det pågår sedan ett antal år ett reformeringsarbete avseende den yttre tingsrättsorganisationen. DV arbetar för närvarande med ett antal organisationsutredningar. Efter beslut från regeringen pågår även ett antal sammanläggningsprojekt, vilka beräknas vara genomförda under 2004 och Sedan 1999 har 26 tingsrätter, efter förslag utarbetade inom eller på uppdrag av DV, lagts samman med andra. 7 Den pågående omorganisationen går i riktning mot färre och större tingsrätter. I utredningsarbetet tas särskild hänsyn till lokaliseringen av bl.a. åklagarkammare och häkten. I de flesta fall får organisationsförändringarna till följd att en ökad samordning med rättsväsendets övriga myndigheter uppnås. Det är enligt arbetsgruppen viktigt att samordningsfrågorna får en central plats i det angivna utredningsarbetet. 6.2 Kriminalvårdsverket Uppdraget är att hitta former för hur häktningsverksamheten kan samordnas. Reformarbetet med tingsrättsorganisationen underlättar denna samordning. Såsom nämnts ovan uppstår emellertid svårigheter när KVS också fått regeringens uppdrag att bygga ut befintliga lokaler vid anstalterna för att kunna utnyttja den flexibilitet mellan häktesplatser och anstaltsplatser som därvid uppnås. Såsom angetts försvårar detta uppdrag samverkan mellan myndigheterna, eftersom det i regel varken finns tingsrätt, åklagarkammare eller polis i nära anslutning till några av de anstalter som är aktuella för utbyggnad och som avses utnyttjas för häktesplatser. Ett klargörande av vad som skall prioriteras är enligt arbetsgruppens uppfattning nödvändigt. 7 Per den 1 juli 2004 Samordning av häktningsverksamhet 14 Pågående reformarbeten m.m.

17 7 Utredningsarbetet 7.1 Bakgrund Av naturliga skäl finns det stora skillnader mellan landets regioner när det gäller förutsättningarna för samverkan. På många håll i landet uppnås ett mycket gott resultat genom tingsrätternas omorganisation. Så är fallet t.ex. i Värmlands län. Regeringen har beslutat att tingsrätterna i Arvika, Sunne, Kristinehamn och Karlstad skall läggas samman till en domstol med kansliort i Karlstad (det skall dessutom finnas två tingsställen). Ett ur samordningssynpunkt bra resultat uppnås då eftersom det i Karlstad också finns åklagarkammare, polismyndighet och häkte. Efter det att motsvarande omorganisation är genomförd i Kalmar län förväntas liknande förhållanden inträda där. Det finns emellertid andra regioner i landet där förutsättningarna för samordning av geografiska skäl inte är lika goda. Arbetsgruppen har valt ut två regioner i landet vilka undersökts mer ingående. Gemensamt för dessa två regioner är bl.a. att det inom varje region finns två eller flera tingsrätter men bara ett häkte. Regionerna är Östergötlands län, med Norrköpings tingsrätt och Linköpings tingsrätt (med kansliort även i Motala) samt Jämtlands län och Västernorrlands län med Sundsvalls tingsrätt, Östersunds tingsrätt och Ångermanlands tingsrätt (sistnämnda belägen i Härnösand men med kansliort även i Örnsköldsvik). Vid seminarierna har deltagande myndigheter (tingsrätter, kriminalvårds-, åklagar- och polismyndigheter) redovisat de problem som finns med den nuvarande ordningen för häktningsförhandlingar samt de framgångsfaktorer som finns för att åstadkomma en förbättrad ordning. Bland annat har forumfrågor, häktningsdomare, häktningsförhandlingssalar, häkteslokalisering och videokonferens diskuterats. Nedan följer en redogörelse för de synpunkter som kom fram vid de båda seminarierna. Synpunkterna redovisas utan sammanfattande kommentarer. Syftet med redovisningen är att ge en allmän inblick i vad som var angeläget för deltagarna att föra fram. 7.2 Seminarium i Norrköping Källa: Statistiska Centralbyrån Det finns två tingsrätter i Östergötlands län; Linköpings tingsrätt och Norrköpings tingsrätt. Linköpings tingsrätt har kansliort i Motala. Åklagarmyndigheten ligger i Linköping men åklagarkammare finns också i Norrköping. Häktet finns i Norrköping. Samordning av häktningsverksamhet 15 Utredningsarbetet

18 Polisen anser att man utför för mycket transporter. De får besked om häktningsförhandlingarna alldeles för sent och tvingas ha personal redo utan att veta om det blir några transporter. Detta gäller särskilt vid veckoslut och helger. Stora problem finns också med häktade som förvaras i arrestlokaler eftersom det inte är möjligt att ge samma service som på häktet i form av t.ex. rastgård och TV på rummet. Detta leder till att friktion uppstår mellan personalen och de häktade. Vad gäller förhandlingar via videolänk ser polisen inga nackdelar med sådant förfarande förutom installationskostnaderna för själva tekniken. Häktet har anfört att problemen uppstår vid omhäktningarna, bl.a. får man besked alltför sent, vilket medför att personalen får arbeta övertid eller att personal från vaktbolag får hyras in. Vidare är transporter av anhållna och häktade resurskrävande samt innebär alltid en säkerhetsrisk. Deltagande vid förhandling via videolänk vore bra. På grund av mycket hög beläggning råder ofta platsbrist vilket innebär att häktade får inhysas i arrestlokaler i Norrköping, Linköping eller Motala. Arrestlokalerna har lägre standard än häkteslokaler. Åklagarna anser att rätten vid stora härvor med många häktade i ett Linköpingsmål borde kunna åka till Norrköping för omhäktningsförhandling. Även en Linköpingsåklagare borde kunna resa till Norrköping. Tiden vore dock ännu bättre utnyttjad om åklagarna kan närvara vid omhäktningsförhandling via videolänk. Ökad tillgång till videoutrustning på häktena kan även leda till att det blir vanligare att häktade medverkar via video, även om det finns en ovillkorlig rätt till personlig inställelse. Vidare anser man att domaren i högre utsträckning borde kunna avgöra om den häktade har rätt till personlig inställelse vid omhäktningsförhandling. Det ifrågasätts också om inte rätten borde kunna ge åklagarna en månads tid för åtals väckande om man t.ex. vet att ett yttrande från Statens kriminaltekniska laboratorium tar tre veckor. Beträffande omhäktningsförhandlingar kan åklagarna bli bättre på att varsko polisen. Linköpings tingsrätt har ett önskemål om att få ett häkte till Linköping. Tingsrätten har så pass få häktningar att man inte har ansett att det är lönt att schemalägga häktningsförhandlingarna. Man vill inte gärna resa till Norrköping för att hålla förhandling. Videolänk borde kunna utnyttjas i högre utsträckning. Frågan om Norrköpings tingsrätt skall ta även Linköpings tingsrätts häktningsförhandlingar har inte diskuterats. Vid den första häktningsförhandlingen befinner sig den anhållne i polishuset, i nära anslutning till tingsrätten. Norrköpings tingsrätt har i nuläget alltför få häktningar för att det inom ramen för en schemaläggning skall löna sig att ha särskilda häktningsdomare. Om tingsrätten skall handlägga även häktningar i mål från Linköpings tingsrätt blir läget ett annat. I en av DV gjord undersökning hade Norrköpings tingsrätt cirka 325 ordinarie häktningsförhandlingar per år. Häktningsförhandlingar borde i större utsträckning hållas i anslutning till häktet. Åklagare från Linköping kan då vara med via videolänk. Den häktade har rätt att vara personligen närvarande med hänsyn till Europakonventionen. Vid omhäktningsförhandlingar borde video kunna användas för alla inblandade. En trepartskommunikation förespråkas. Samordning av häktningsverksamhet 16 Utredningsarbetet

19 7.3 Seminarium i Härnösand Källa: Statistiska Centralbyrån Det finns en tingsrätt i Jämtlands län (Östersunds tingsrätt) och två tingsrätter i Västernorrlands län (Ångermanlands tingsrätt, belägen i Härnösand och med kansliort i Örnsköldsvik, samt Sundsvalls tingsrätt). Häktet ligger i Härnösand, f.n. inne i tätorten men det finns planer på att lägga häktet i anslutning till Kriminalvårdsanstalten Saltvik, i utkanten av Härnösand. Åklagarmyndigheten ligger i Umeå men det finns åklagarkammare i Östersund och i Sundsvall. Samtliga tingsrätter håller jourhäktningsförhandlingar på polishuset i Härnösand Västernorrlands län Sundsvalls tingsrätt, Åklagarmyndigheten i Sundsvall och Polismyndigheten i Västernorrlands län vill ha ett häkte i Sundsvall. I dagsläget har polisen och Häktet Härnösand lokaler i samma hus. Polisen har uppgett att de erbjudit kriminalvården ett 30-tal arrester för att av dessa skapa en häktesfilial i Sundsvall samt att det vore bra om kriminalvården kunde ta ansvar även för anhållna och andra frihetsberövade utöver de häktade. Polisen kommer framöver att få viss videoutrustning installerad. Kriminalvården har framhållit att små häkten och häktesfilialer är dyra. Det är inte omöjligt att integrera häktes- och arrestplatser, men det måste finnas kriminalvårdsutbildad personal på plats. Åklagarna vill att alla häktningsförhandlingar skall hållas i Sundsvall. Det går åt mycket tid för åklagarna att resa till Härnösand och till Örnsköldsvik. Arbetstiden blir inte effektivt utnyttjad. Häkte eller häktesfilial bör finnas i Sundsvall. Det har hänt att åklagarna har fått häva anhållningsbeslut efter det att tingsrätten satt ut häktningsförhandlingar i Örnsköldsvik och åklagarna inte har haft personal att skicka dit. Video bör användas i högre utsträckning, framförallt vid omhäktningsförhandlingar. Det finns videoutrustning på alla åklagarkammare i Norrland. Försöksverksamheten med videokonferens bör permanentas. Om en öppnare forumregel införs är det angeläget att Sundsvalls tingsrätt blir häktningsdomstol. Samordning av häktningsverksamhet 17 Utredningsarbetet

20 Sundsvalls tingsrätt är villig att ta över även Ångermanlands tingsrätts häktningar. I Sundsvall finns en gång mellan polishuset och tingsrätten. Det saknas därför behov av en häktningsförhandlingssal i polishuset. Den inledande häktningsförhandlingen bör inte hållas per video. Däremot kan omhäktningsförhandlingar mycket väl hållas via videolänk. Ångermanlands tingsrätt är positiv till att hålla alla regionens häktningsförhandlingar vid det nya häktet i Saltvik om det byggs en häktningsförhandlingssal där. Tingsrätten har idag inga större praktiska problem med häktningsförhandlingarna Jämtlands län Östersunds tingsrätt, Åklagarkammaren i Östersund och Polismyndigheten i Jämtlands län vill ha ett häkte i Östersund. Polisen har pekat på att man inte kan hålla förhör i lika stor utsträckning när personen sitter häktad 25 mil bort. Utredningarna blir sämre. Polisen utför alltför många transporter i dag (även åt kriminalvården). Åklagarna har anfört att utredningarna fördröjs, med längre häktningstider till följd, eftersom polis och försvarare måste boka upp hela dagar för att åka till Härnösand och hålla förhör. En ändrad forumregel, där endast en tingsrätt skall ta regionens häktningsförhandlingar, medför problem beträffande transporterna. Frågan blir då om polisen i Östersund skall transportera en anhållen till häktningsförhandling i Härnösand. Vinst kan möjligen uppnås vid omhäktningsförhandlingar men det kan i sådana fall vara svårt att engagera någon annan åklagare på häktesorten. Det vore bra om åklagarna kunde närvara per video. För det fall åklagaren måste resa till häktningsförhandling i östersundsområdet överväger nackdelarna stort. Östersunds tingsrätt har anfört att avståndet till Härnösand är ett problem. Vid omhäktningsförhandlingar måste den häktade transporteras långa sträckor. Samarbetet med polisen, transporttjänst och häktet fungerar dock utmärkt. Förvaring av häktade vid förhandling i tingshuset fungerar emellertid inte så bra. Det finns i nuläget bara plats för en häktad. Man har behov av tre platser. BRU:s förslag reglerar inte vem som skall fatta beslutet om att leja ut omhäktningsförhandlingar. En öppen forumregel måste innehålla en tydlig reglering beträffande vem som beslutar. Omhäktningsförhandlingar bör hållas av den domstol som har målet och av den domare som är insatt i detsamma. Det har funnits en diskussion om att samordna frivård, häkte, polisarrest, rättspsykiatrisk avdelning och en säkerhetssal i Östersund. Detta vore mycket bra. Tingsrätten har önskemål att få tillbaka häktet i Östersund eller åtminstone få en häktesfilial. Omhäktningsförhandlingar borde kunna hållas per video. Däremot inte den inledande häktningsförhandlingen. Samordning av häktningsverksamhet 18 Utredningsarbetet

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om åklagares jour- och beredskapstjänstgöring; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:5 Åklagarmyndigheten

Läs mer

Domstolsverkets 2010:2. Rutiner kring häktningsberedskap

Domstolsverkets 2010:2. Rutiner kring häktningsberedskap Domstolsverkets r apportserie 2010:2 Rutiner kring häktningsberedskap Diarienummer 368-2010 Omslagsfoto: Carl Johan Erikson Tryckt på Danagårds Grafiska, maj 2010 DV-RAPPORT 2010:2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1811-2003 Tryckt av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 T 1039-13 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Hovrättsassessor RJ MOTPART VT Ombud och biträde enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45)

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Ju2011/4074/Å Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) Hovrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1 MISSTÄNKT Kastellet HVB BROTT Vållande till annans död -2005-05-18 Anmälan K33150-05,405A05003712

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2005 Ö 2472-04 KLAGANDE 1. EVP 2. JS MOTPART Domstolsverket, 551 81 JÖNKÖPING SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om restriktioner; ÅFS 2015:2 Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:1 Åklagarmyndigheten

Läs mer

Åklagarnas dokumentationsskyldighet. restriktioner

Åklagarnas dokumentationsskyldighet. restriktioner Åklagarnas dokumentationsskyldighet vid användning av restriktioner Tillsynsrapport 2013:7 Utvecklingscentrum Malmö December 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund...

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:23

Regeringens proposition 2003/04:23 Regeringens proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen Prop. 2003/04:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2003 Margareta Winberg Thomas Bodström

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Den framtida rekryteringen av nämndemän Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18). R-2016/0744 Stockholm den 29 juni 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/01870/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Vilket skydd ger kontaktförbud?

Vilket skydd ger kontaktförbud? Vilket skydd ger kontaktförbud? Disposition Vad är ett kontaktförbud? Olika former av kontaktförbud Åklagarens riskbedömning Partsinsyn, sekretess och kommunikation Redovisning av tillsynsrapport Åklagarmyndighetens

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

PROTOKOLL Förhandling och föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Förhandling och föredragning i Stockholm 1 Rotel 0713 Förhandling och föredragning i Stockholm Aktbilaga 12 Mål nr RÄTTEN Hovrättsråden Sven Jönson och Gunilla Schöldström, referent, samt tf. hovrättsassessorn Lisa Nilheim FÖREDRAGANDE OCH FÖRARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2016 B 6315-15 KLAGANDE 1. HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JE 2. KO Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART

Läs mer

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 30 Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den 8 augusti 2014 R-2014/0861 Stockholm den 8 augusti 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3186/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2016 Ö 795-16 ANSÖKANDE STAT Republiken Turkiet MOTPART IC Offentlig försvarare: Advokat ES SAKEN Prövning enligt 18 lagen

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2014-09-24 Dnr 457-2014 Sid 1 (8) Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län, för att polisen i strid mot proportionalitetsprincipen gripit personer

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket 1(4) Arkivbeteckning Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket Bakgrund Länsstyrelsen i Västerbotten har beretts möjlighet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-10 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland

Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland redovisning av ett regeringsuppdrag Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Februari 2007 Förbättrad samordning

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Anders Johansson Aftonbladet, Rättsredaktionen Blekholmsgatan 18 105 18 Stockholm

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång ÅKLAGARMYNDIGHETEN Promemoria Sida 1 (8) Kammaråklagare Göran Hellstrand Ert datum Er beteckning AKLAGr.iRVYN1;: GHETEN Riksåklagaren R:kst;., ~,'c",onsll Box 5553, "'tnf\c\ i') 13 114 85 STOCKHOLM \nk,vi),j

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 april 2012 Ö 2733-11 KLAGANDE MJ MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

BESLUT 2015-12-28 Meddelat i Karlstad

BESLUT 2015-12-28 Meddelat i Karlstad Meddelat i Karlstad Mål nr 1 KLAGANDE 1. Svenska Naturskyddsföreningen, 802002-4280 Box 4625 116 91 Stockholm 2. Svenska Rovdjursföreningen, 883202-3264 Masthamnen 116 30 Stockholm 3. Världsnaturfonden

Läs mer