Välkommen på seminariet om hälsoeffekter av svetsning
|
|
- Ulf Nyström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen på seminariet om hälsoeffekter av svetsning Ingrid Liljelind, yrkeshygieniker Lars Modig, yrkeshygieniker/avdelningschef Maria Öhrn, läkare Arbets- och miljömedicin, Umeå
2 Arbets- och beteendemedicinskt centrum Ett kompetenscentrum för hälsa i arbete, miljö och livsstil Arbets- och miljömedicin Beteendemedicin Stressrehabilitering Livsmedicin Förebygger, utreder, bedömer och bidrar till att åtgärda ohälsa som har samband med arbete och omgivningsmiljö. Erbjuder intensiv livsstilsbehandling till patienter med fetma och/eller metabolt syndrom Bedömer, behandlar och rehabiliterar patienter som har stressrelaterad psykisk ohälsa, framför allt utmattningssyndrom Stödjer och bedriver innovations- och utvecklingsarbete och forskning inom området hälsa i arbete, miljö och livsstil
3 Arbets- och miljömedicin (AMM) Regionuppdrag Patientverksamhet Kontaktuppgifter AMM: Forskning/ undervisning
4 Regionuppdraget - Bedriva preventivt arbete via utbildning och metodstöd till bl a hälso- och sjukvården samt företagshälsovården - Bistå vid förfrågningar - Bistå med miljömedicinskt expertstöd
5 Anledning till att vi ordnar seminariet: WHO:s cancerinstitut IARC klassade 2017 allt svetsningsarbete som cancerframkallande Svetsrök är en vanlig exponering inom vårt upptagningsområde och bland våra patienter Bra tillfälle att belysa även andra arbetsmiljöproblem i samband med svetsning Tack till Centrum för Arbets- och miljömedicin, Stockholm, för lån av presentationer och upplägg.
6 Lite praktiskt: Kaffe kommer att serveras utanför Presentationen som pdf till resp e-post Efter seminariet så kommer ni att få e-post där vi ber er fylla i en utvärdering av seminariet
7 Programmet Exponering och exponerade Hälsoeffekter på luftvägar, nervsystemet och hjärta/kärl Kafferast Cancer och IARC-klassning Fika ca Andra hälsoeffekter vid arbete som svetsare Förebyggande åtgärder Slut ca 16.00
8 Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning Vad är svetsning? Vilka exponeras? Vad exponeras man för? Partiklar Metaller Gaser Sekundär exponering Hur kan man mäta exponering?
9 Referenser till detta föredrag Svetskommissionen Svetsen (Tidning som ges ut av svetskommissionen) Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2013 (Bengt Sjögren) Forskningsartiklar Bilder från arbetsplatsbesök (2002-
10 Vad är svetsning Svetsning Definitionen på svetsning är: åstadkommande av förbindning mellan ett arbetsstyckes delar - med eller utan tillsatsmaterial - eller mellan arbetsstycke och tillsatsmaterial, genom energitillförsel i form av lokal uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur, genom plastisk lokal flytning eller genom atomär diffusion. Från Svetskommissionen
11 Från Svetskommissionen Svetsmetoder
12 Förbrukning svetselektroder Från Svetsen 2017 Pulverbågssvetsning Rörtråd MIG/MAG PIN-svetsning med belagd elektrod
13 Vilka är exponerade? Från Svetsen 2017, statistik från AV
14 Rök och gaser men även Buller Vibrationer Strålning Exponering för vad?
15 Svetsrök - partikelstorlek
16 dn/dlogdp, #/cm3 10 Svetsrök - partikelstorlek 12 x 104 Number distribution, welding fume Workshop Chamber Particle size, nm
17 Exponeringsmått Massa: 90% Äpplen Antal: 90% Körsbär
18 Tre provtagare för att mäta damm Inhalerbart damm - 1 Respirabelt damm - 2 Totaldamm Placeras i andningszonen Bärbar pump drar partiklar genom filtret Filterprov skickas till analyslaboratorium för vägning samt eventuell ytterligare analys, t ex metallbestämning
19 Mätning respirabelt damm
20 Exponeringsnivåer respirabelt damm vid svetsning På 70-talet ~ 8 mg/m 3 (BS Kunskapssammanställning; Ulfvarsson) 90-talet ~ 2.5 mg/m 3 (BS Kunskapssammanställning, Nise) Medelvärde 2.3 mg/m 3 ; medianvärde 1.3 mg/m 3 (Hedmer et al 2014) ungefär samma som Gränsvärdet idag är 2.5 mg/m 3 (oorganiskt damm, resp fraktion)
21 Hygieniska gränsvärden metaller Respirabelt damm HGV 2.5 mg/m 3 Fe HGV 3.5 mg/m 3 Mn HGV 0.05 mg/m 3 Cr HGV 0.5 mg/m 3 Cr VI HGV mg/m 3 Ni HGV 0.1 mg/m 3 Zn HGV 5 mg/m 3
22 Innehåll i svetsröken - sexvärt krom Ffa vid svetsning i rostfritt stål Kritisk effekt: slemhinneirritation, carcinogent HGV mg/m 3 IVL 2006 från mg/m 3 ; 38% av mätningarna över mg/m 3 Meeker et al % av mätningar över mg/m 3
23 Innehåll i svetsröken - mangan Kritisk effekt av mangan är påverkan på det centrala nervsystemet Nivågränsvärdet för mangan (respirabel fraktion) var tidigare 0,1 mg/m 3 Nivågränsvärdet för mangan har nyligen (180821) sänkts till 0,05 mg/m 3 Hygieniska gränsvärden AFS 2018:1 De senaste åren har det föreslagits ett hälsobaserat gränsvärde för respirabelt Mn på 0,02 mg/m Medelvärde 0.17 mg/m 3 ; medianvärde 0.08 mg/m 3 (Hedmer et al 2014) ungefär samma som
24 Rökdata (% metall i röken) Fe Mn Cr CrVI Ni Cu F Rökutveckl mg/s Olegerad basisk elektrod Legerad rostfri elektrod Olegerad solidtråd Legerad rostfri solidtråd Låglegerad fluxfylld < <0.01 < <
25 Rökdata mg/s per substans Olegerad basisk elektrod Legerad rostfri elektrod Olegerad solidtråd Legerad rostfri solidtråd Låglegerad fluxfylld rörtråd Fe 20% Mn* 7 mg/s Cr CrVI Ni Cu F Rökutveckl mg/s < < < <
26 Luft/s för att späda till HGV (m 3 /s) 1.4 mg/s / 3.5 Fe mg/mmn 3 Cr CrVI Ni Cu F Olegerad basisk elektrod Legerad rostfri elektrod Olegerad solidtråd Legerad rostfri solidtråd Låglegerad fluxfylld rörtråd < <
27 Samband damm - Mn 0.05 mg/m 3 Mn motsvarar 0.8 mg/m 3 av respirabelt damm. Hedmer et al 2014
28 Gaser som kan bildas NOx CO Ozon (Hedmer et al 2% över HGV)
29 Termisk nedbrytning av närliggande Sekundär exponering Galvaniserat material zink Isocyanater från färg och isolering Blymönja Svetsloppor material
30 Exponeringsdeterminanter Metod Slutna utrymmen Effektivt punktutsug Friskluftsmask Halvering av exponeringen MIG/MAG med trådelektrod (solid) TIG Belagda elektroder och rörelektroder 0,1-5 mg svetsrök/sekund <0,1 mg svetsrök/sekund 2,5-15 mg svetsrök/sekund Nästan en fördubbling av exponeringen (Weldox)
31 Vår viktigaste uppgift att förebygga sjukdom Kunskapsluckor avseende exponering för svetsrök Saknas bra mått på exponering för svetsrök Gränsvärdet för svetsrök satt utifrån respirabelt damm inte innehållet i dammet Bättre kunskap om exakt vad i svetsröken som är farligt Metallerna i sig? Partiklarna? Små partiklar farligare?
32
33 Hälsoeffekter vid svetsning Luftvägar Nervsystemet Hjärta/kärl
34 Rinit = nästäppa och rinnande näsa Irritationsbesvär i näsan vanligt hos svetsare. Ny populations-studie från Norra Europa, som följts över 10 år, inkluderade drygt 2000 svetsare Ca 40% överrisk att utveckla rinit (dvs nydebuterad sjukdom) men också ökad risk att få astma och kronisk bronkit
35 Risk att utveckla rinit Storaas 2015 Eur Resp J
36 Astma Svetsning i rostfritt stål: sexvärt krom och Nickel 60% ökad risk att få astma om man svetsat i rostfritt stål mer är 6 månader (Storaas 2015) I Finland är incidensen astma vid svetsning i rostfritt stål 1-2 per 1000 svetsarår (Hannu 2007). Andra typer av svetsning: exponering för irritanter Ozon, nedbrytningsprodukter av epoxifärg och epoxiester-baserad klarpolymerlack Vid svetsning i polyuretanlack kan diisocyanater frigöras och många diisocyanater är kända för att orsaka astma
37 Kronisk bronkit Hosta med upphostningar dagligen under minst tre mån. per år under minst två år. Beror på låggradig inflammation och ökad slemproduktion Svetsare har ca fördubblad risk att utveckla kronisk bronkit!
38 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sänkt lungfunktion, andfåddhet fall i Sverige Ca 15% beror på yrkesexponering Inflammation i framför allt små luftvägar, där partiklar deponerar, resulterar i emfysem
39 Lungfunktionsminskning hos svetsare Viktigt att följa förändring av lungfunktion över tid Svetsare förlorar 9 ml/år mer i lungfunktion (FEV1) än oexponerade kontroller ex: för man 50 år som är 180 cm lång som arbetat 30 år ml: 7% av normal volym 3800 ml Ökad risk för KOL
40 Metallröksfeber Zink och koppar är de metaller som vanligast orsakar feber Frossan uppträder oftast omkring fyra timmar efter exponeringen Feber, sjukdomskänsla, muskel- och huvudvärk Ger inga kvarstående skador
41 Läkartidningen 2017; 114:
42 Dödlighet i lunginflammation bland svenska byggnadsarbetare Relativ risk för lunginflammation bland metallröks-exponerade byggnadsarbetare år, efter justering för ålder och rökvanor. Infektiös lunginflammation (n=27) Lobär lunginflammation (n=9) Pneumokock-orsakad lunginflammation (n=8) 2,3 (1,4-4,0) 3,7 (1,3-10,1) 5,8 (1,5-21,7) Torén oa 2011
43 Svetsning och risken för kvävning Vid svetsning i trånga utrymmen med inert gas t.ex. argon kan gasen tränga undan luftens syre så att syrebrist uppträder Dödsfall pga av kvävning rapporterade
44 Svetsning i fjärrvärmerör Gassvetsning av fjärrvärmerör med acetylen och syrgas har orsakat flera förgiftningsfall med kolmonoxid (CO). C 2 H CO + H 2 Fara för personer som övervakar processen nära röröppningen Acetylengas bildar CO vid förbränning vid brist på syrgas.
45 Lungfibros Ovanligt Billings & Howard inandning av höga halter av både gaser och partiklar som bildats vid svetsning. Hos 15 svetsare som fått diagnosen lungfibros överskred den kumulativa exponeringen 100 mg/m3 x år och medelexponeringstiden var 28 år (Buerke 2004). Kortare exponeringstider har orsakat lungfibros i enstaka fall (Schaller 2007).
46 Lungödem Vätska från blodet tränger in i lungblåsorna ->akuta andningssvårigheter. Kvävedioxid Sönderdelning av klorerade kolväten
47 Påverkan på nervsystemet Mangan Bly Aluminium
48 Mangan Essentiellt näringsämne: -omsättning av kolhydrater och fett -ingår i viktiga enzymsystem -skyddar kroppens celler mot fria radikaler Intag via födan - upptag i tarmen ca 1-5% Interaktion med järn ökat upptag av mangan vid järnbrist
49 Mangan och svetsning Inhalation från svetsrök vid svetsning i Manganhaltigt stål Partiklar som fastnar i svalg, luftstrupe och bronker sväljs och tas upp i tarmen Partiklar som fastnar i lungblåsorna löses (delvis) upp Lösligt Mn övergår till små blodkärl som omger lungblåsorna och transporteras vidare ut i kroppen Passerar blodhjärnbarriären
50 Neurotoxiska effekter - manganism Sällsynt tillstånd som kan uppträda vid långvarig exponering för mycket höga lufthalter mangan >1mg/m 3 Beskrevs av James Couper 1837: On the effects of black oxide of manganese when inhaled into the lungs. Br Ann Med Pharmacol 1837;1:41-2 Mn ansamlas i nervcellskärnor belägna djupt i storhjärnan Liknar till viss del Parkinsons sjukdom Reversibelt i tidigt stadium
51 Manganexponering vid svetsning och hälsoeffekter Effekter på gruppnivå vid 0,1 mg/m 3 nedsatt motorisk snabbhet och koordination sämre finmotorik Effekter på uppmärksamhet, arbetsminne och snabbhet i informationsbearbetning Meyer-Baron et al Neurotoxicology 2013;36:1-9 Få studier av svetsare efter upphörd exponering: Sämre finmotorik och nedsatt motorisk snabbhet Bowler et al., Neurotoxicology 2006;27: Ellingsen et al., Neurotoxicology 2008;29:48-59
52 Blyexponering i samband med svetsning Svetsning eller skärning i blymålat material Inhalation av blyinnehållande rök/damm Blyhalten i blod kan öka till mer än det dubbla vid svetsning utan andningsskydd eller punktutsug Lödning
53 Kritiska organsystem: Blyexponering och hälsoeffekter Centrala och perifera nervsystemet Foster och barn extra känsliga Blodbildning (blodbrist)
54 Blyexponering och hälsoeffekter Vid yrkesmässig exponering Ospecifika symptom Försämrad prestation i tester som mäter uppmärksamhet, minne och motorik beskrivet hos grupper av arbetare med blodblyhalter på 1,5-2 μmol/l
55 Biologiska gränsvärden för bly Avstängning Män och kvinnor >50 år >2,0 µmol/l Kvinnor <50 år >1,2 µmol/l Utredning och åtgärder Män och kvinnor >50 år >1,8 µmol/l Kvinnor <50 år >1,0 µmol/l
56 Aluminiumexponering i samband med svetsning Vanligaste metallen i jordskorpan Används i flygplan, båtar, bilar och andra fordonskonstruktioner, fälgar, fasad och takplåt, möbler, etc MIG och TIG-svetsning Lufthalter kan uppgå till 10 mg/m 3 vid MIG-svetsning (Sjögren, 1985) Exponering via inhalation Aluminium, atomnummer 13
57 CNS Aluminumexponering och Dialysdemens på 70-talet (exponering via dialysvätska) hälsoeffekter Exponeringsrelaterade effekter: Ganska få studier Försämring av motorik, koncentration, reaktionstid och minne beskrivet
58 Svetsning och hjärtkärlsjukdom Exponering Interleukin-6 Fibrinogen Hjärtinfarkt
59 Akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom bland svetsare Sjukdom Akut hjärtinfarkt Antal fall bland män HR (95% KI) Antal bland kvinnor HR (95% KI) ,19 (1,13-1,25) 110 1,29 (1,07-1,56) Ischemisk hjärtsjukdom ,18 (1,13-1,23) 162 1,14 (0,98-1,33) HR står för hazard ratio och KI för konfidensintervall Wiebert m fl, Occup Environ Med 2012;69:
60 Possible biological mechanisms linking PM with cardiovascular disease Brook, R. D. et al. Circulation 2004;109:
61 KAFFE!!
62 Svetsning och cancerny klassning 2017
63 Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för riskhanteringen Referenser
64 Vad är nytt? Svetsrök klassificerat som cancerframkallande för människa: Ökar risken för lungcancer (Grupp 1) Tidigare bedömning (1990): Möjligen cancerframkallande för människa (2B; lungcancer) UV-strålning från svetsning orsakar malignt melanom i ögat
65 Vem gjorde bedömningen International Agency for Research on Cancer (Lyon, Frankrike) WHO-organ Väl etablerad systematisk klassificering som inkluderar alla typer av evidens (men med olika viktning) Mest citerade klassningen av cancerrisk Internationell expertpanel av oberoende experter (forskare) Exponeringsbedömning, epidemiologi, djurstudier, cellstudier Observatörer från företag, organisationer, myndigheter
66 Hur gjordes bedömningen Systematisk litteratursökning Experter värderar var och en evidens före mötet Samsyn kring värdering utarbetas under en veckas möte Värdering av evidens för samband -men inte risk vid viss exponeringsnivå Underlag -Exponeringsförhållanden -Epidemiologiska studier av risk hos exponerade människor -Cancerstudier på exponerade djur -Evidens vad gäller biologiska mekanismer av betydelse för cancerrisk
67 Tillgänglig information lungcancer 59 studier (36 kohortstudier och 23 fall-kontrollstudier) Summerade riskskattningar -typ av studiedesign, studiens storlek, olika typer av svetsning, risk för påverkan av andra faktorer (asbest, rökning), tecken på brister i samstämmighet beroende på tidsperiod eller geografisk plats -uteslutning av överlappande grupper -värdering av studiernas kvalitet
68 Bedömning lungcancer Riskökning konsistent Olika tidsperioder Arbetssituationer Geografiska lokalisationer Ökad risk vid högre exponering (anställningstid/total exponering) i flera stora studier av hög kvalitet Ökning både vid svetsning i rostfritt och i låglegerat stål Bedömning: Ökad risk för lungcancer vid exponering för svetsrök - ej förklarad av exponering för asbest eller tobaksrökning
69 Arbetat som svetsare Svetsning ingår i yrket Kendzia 2013
70 Lungcancerrisk svetsning i olika branscher Bransch Oddskvot (95% konfidensintervall) Kendzia 2013
71 Malignt melanom i ögat 10 studier. Flertalet visade samband. -2 av 3 studier av exponeringstid och risk visade positiv trend -Risken kvarstod efter justering för solexponering och solarieanvändning. Väl känt att exponering för UV-strålning från solljus ger malignt melanom, men inte tidigare bedömt för UV-ljus från svetsning Malignt melanom i ögat är en ovanlig cancer så för den enskilde är inte detta en väsentlig risk -Men UV-strålningen från svetsning kan, liksom UV-strålning från solarier, ge upphov till brännskador och på läng sikt hudcancer. I ögat kan UV-strålningen ge inflammation (svetsblänk) och öka risken för grå starr.
72 Andra tumörer: Njurcancer Njurcancer (Begränsad evidens) Ökad risk för svetsare i flera studier, men -Kan vara ett slumpfynd Flera studier är små Svaga belägg för ökad risk med ökad exponering -Andra faktorer än svetsrök kan ligga bakom Trikloretylen vid rengöring av metall
73 Djurstudier och biologiska mekanismer Begränsat stöd för att svetsrök orsakar cancer hos försöksdjur Svetsrök orsakar kronisk inflammation och påverkar (sänker) immunförsvaret (stark evidens) Genotoxiska studier visar blandade resultat
74 Innebörd för riskhantering Klassningen av svetsrök som lungcancerframkallande är viktigast -Lungcancer är en vanlig cancerform (drygt 4000 insjuknade*), exponering för svetsrök är vanligt, en riskökning ger många extra insjuknade Gränsvärdet behöver anpassas till kunskapsläget Svetsrök bör markeras som cancerframkallande i gränsvärdeslistan Det bör sättas ett specifikt gränsvärde för svetsrök, fokuserat på de små partiklarna Ett underlagsdokument behövs för att veta vilken nivå som skyddar också mot andra allvarliga effekter * hela landet, hela befolkningen
75 Innebörd för riskhantering Malignt melanom i ögat är mycket ovanligare (ca 120 insjuknade*) Ögon och hud skall skyddas från den ultravioletta strålningen från svetsningen Cancerklassningen har betydelse för riskbedömning vid graviditet * hela landet, hela befolkningen
76 Sammanfattning Tydlig och samstämmig evidens för att svetsrök orsakar lungcancer. Risken gäller många typer av svetsning Det är angeläget att reducera exponeringen för svetsrök också med tanke på andra allvarliga effekter Ett gränsvärde för svetsrök inriktat på små partiklar behövs Det kräver ett vetenskapligt underlag som visar vid vilken nivå olika risker uppträder
77 Referenser Fullständig värdering: Monografi publicerad är tillgänglig på Sammanfattning: Kort sammanställning av fynden vad gäller lungcancer Tidigare poolad analys Kendzia och medarb
78 Svetsning andra exponeringar och dess effekter
79 Svetsning olika exponeringar Luftföroreningar, svetsrök och svetsgaser Strålning Optisk strålning Elektromagnetiska fält (EMF) Elektricitet (elolyckor) Buller Hand-/arm-vibrationer Kroppsbelastning
80 Strålning - elektromagnetiska spektrat ej aktuella ej aktuella Källa SNRV Lågfrekventa magnetfält, elsvets och punktsvets Optisk strålning
81 Strålning optisk strålning Svetssprut och gnistor risk för brännskador Stark strålning inom de UV-, synliga och IR våglängdsområdena UV-strålning vid TIG-svetsning Synligt ljus vid TIG, MIG/MAG, gassvetsning IR-strålning vid MIG/MAG, vid pinne och gassvetsning Elektromagnetiska fält (EMF) framförallt vid elsvetsning och punktsvetsning Li ns
82 Optisk strålning Effekter på ögat Bländning UV-strålning (osynligt ljus) Kortvarig exponering: Fotokeratit/Svetsblänk (Arc eye / Welder s eye) Långtidsexponering: Katarakt (Grå starr grumlad lins) Malignt melanom i ögat (jfr hudcancer)
83
84 Optisk strålning Effekter på hud UV-strålning Effekt efter kort tid: Bränna oskyddad hud ( solbränna ) Effekt efter lång tid: Hudcancer Synligt ljus och IR (värmestrålning) I princip ingen effekt
85 Strålning Elektromagnetiska fält (EMF) Vid stora strömmar och höga spänningar - Elsvetsning samt Punktsvetsning - Exponering beror på avstånd, handhavande, svetsinställningar
86 Strålning Elektromagnetiska fält (EMF) Effekter Särskilt utsatta arbetare med medicinska implantat Hörselimplantat, pacemaker, insulinpump Magnetofosfener ljusblixtar Vad göra? Öka avståndet mellan arbetare och utrustning Föreskrifterna om elektromagnetiska fält, AFS 2016:3
87
88 Elstötar och elolyckor 300 elolyckor anmäls till Elsäkerhetsverket varje år Stort mörkertal 1500 personer söker akutsjukvård för elolyckor varje år Elektriker, hemmafixare Svetsare Akuta besvär samt skador som visar sig långt senare! Smärta, svaghet, förändrad känsel Problem med minne, uppmärksamhet, sömn, depression
89 Gränsvärde 85/115/135 db Undre insatsvärde 80/-/135 db Hörselskydd skall erbjudas Övre insatsvärde 85/115/135 db Utreda exponering och vidta åtgärder Principer vid åtgärder: 1. Åtgärd vid källan 2. Skärmning/avstånd/rumsakustik 3. Hörselskydd
90 Tillfälliga besvär Svårare att samtala & höra Buller tröttar och stressar Tillfällig hörselnedsättning Måste höja rösten Bestående hörselskador Bestående hörselnedsättning Tinnitus och ljudförvrängning Ljudöverkänslighet Buller ökad risk för olyckor du arbetar sämre efter jobbet risk röstproblem Och på sikt Högt blodtryck, stress hjärtinfarkt/stroke
91 Vibrationer Exponeringen bestäms av vibrationers nivå (acceleration, mäts i m/s 2 ) och tid A 8 = n 1 8 i=1 a 2 Ti T i T i = arbetstiden med maskinen i a Ti = Vibrationsnivån från maskinen i
92 Beräkning vibrationsdos Hand-arm vibrationer Insatsvärde (8 tim) 2,5 m/s 2 Gränsvärde (8 tim) 5 m/s 2
93 Beräkning vibrationsdos Hand-arm vibrationer Insatsvärde (8 tim) 100 p Gränsvärde (8 tim) 400 p
94 Vibrationer Vibrerande verktyg skadar händerna! Kärl Nerver Muskler, leder Permanenta skador, saknas behandling!
95 Svetsning kroppsbelastning Belastande arbetsställningar Utsträckta armar (armar i axelnivå) Extrema nackvinklar Knästående Huksittande Statisk belastning Kraftgrepp ofta i trånga utrymmen!
96 Tinnitus (buller) 5% Övrigt 11% Arbetssjukdomar hos svetsare Hjärtkärlsjukdom (svetsrök) 5% Luftvägsbesvär (svetsrök) 8% Muskel- och ledbesvär (ergonomi) 47% Nacke? Rygg? Axlar? Annat? Nervskador (svetsrök, vibrationer) 10% Nedsatt hörsel (buller) 14%
97 Förebyggande åtgärder Utbildning Ventilation Förebyggande åtgärder medicin Hälsokontroller Vaccination?? Gravida arbetstagare
98 Resurser på nätet AFS 1992:9 Smältsvetsning och termisk skärning Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:5 ( (svetskommissionen) (IVL) (IVL)
99
100 Ventilation Punktutsug Svetshjälm med filtrerad luft
101 Förebyggande åtgärder medicin Hälsokontroller? Vaccinationer? Gravida arbetstagare
102 Hälsokontroller I dagsläget inga obligatoriska medicinska kontroller
103 Hälsoundersökning innan arbete som svetsare Undersökning innehållande frågor om luftvägsbesvär + spirometriundersökning Syfte: Avslöja sjukdom som påverkar lungfunktionen svetsarbete mindre lämpligt Utgångsvärde! Personer med uttalade luftvägsbesvär och astma bör avrådas från arbete som svetsare. Lindriga besvär måste bedömas i relation till exponeringen vid den aktuella svetsuppgiften. Om arbetet innebär exponering för bly, kadmium eller diisocyanater regler kring Medicinska Kontroller i Arbetslivet tillämpas (AFS 2005:6)
104 Hälsoundersökning under arbete som svetsare Sänkning av spirometrivärdena utöver förväntat: Preventiva åtgärderna måste se över och man får ta ställning till om svetsaren kan fortsätta sitt arbete Luftvägsbesvär i samband med svetsning : Se över preventiva åtgärder: andningsskydd, punktutsug, allmänventilation. Vad kan förbättras? Spirometriundersökningarnas periodicitet inte given Kan vara 3 år eller längre
105 Vaccination? Epidemiologiska studier har observerat en ökad dödlighet i lunginflammation hos svetsare Vaccination mot pneumokocker diskuteras som preventiv åtgärd för att minska risken för insjuknande i lunginflammation. I Storbritannien rekommenderas att vaccination mot pneumokocker övervägs för personer som yrkesmässigt exponeras för metallrök. Känsliga svetsargrupper, som kan vara en målgrupp för vaccination, är äldre än 50 år, rökare och personer som tidigare behandlats på grund av lunginflammation eller annan respiratorisk sjukdom (Sjögren & Johanson Läkartidningen 2014; 111: 454; Flodin Läkartidningen 2017; 114: 225-7).
106 Förebyggande åtgärder medicin Gravida arbetstagare
107 Risker för gravida svetsare Risker som ska minimeras enligt tidigare bedömning Buller Tungt arbete Sexvärt krom Elektromagnetiska fält Kolmonoxid Helkroppsvibrationer Förbud mot blyarbete vid graviditet!
108 Gravida svetsare Arbetsmiljöverkets tidigare bedömning var att det kan vara befogat att tillämpa försiktighetsprincipen och om möjligt omplacera gravida svetsare till arbeten där man inte utsätts för starka elektromagnetiska fält, tungt arbete, svetsrök mm.
109 Gravida svetsare Nu är svetsrök klassat som cancerframkallande Gravida ska inte exponeras för cancerframkallande ämnen Ofta tänker man då på mutagena ämnen. Vi vet inte säkert mekanismen för att svetsrök är cancerframkallande, kan vara kronisk inflammation och påverkan på immunförsvaret I väntan på ny bedömning bör individuell riskbedömning göras där alla faktorer beaktas inkl svetsrök, tveksamt om arbete bör tillåtas
110 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) Åtgärder när arbetsmiljön bedöms vara skadlig 1. Anpassning av arbetssituationen (eliminera skadliga uppgifter) 2. Omplacering till andra uppgifter 3. Om ovanstående inte är möjligt avstängning från arbetet, ansöka om graviditetspenning
111 TACK!
Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor
Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för
Läs merSvetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker
Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Innehåll Exponerade grupper Svetsmetoder Exponering Partiklar Metaller Gaser Sekundär exponering Exponeringsbedömning
Läs merNågra hälsoeffekter vid svetsning. Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018
Några hälsoeffekter vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018 Innehåll Kolmonoxidförgiftning Lungödem Astma Kronisk bronkit
Läs merHälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning
Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning
Läs merSVETSNING inte bara kemisk exponering
SVETSNING inte bara kemisk exponering Jouni Surakka Jonathan Lyström Yrkeshygieniker Läkare Seminarium om svetsning 19 jan 2018, CAMM Skyddsutrustning - ett måste!! Svetsarens skiftande riskpanorama Ljusbågen,
Läs merWebbplatsen SvetsaRätt.se. Hur öka nyttan i utbildningar?
Webbplatsen SvetsaRätt.se Hur öka nyttan i utbildningar? Svetslärarmötet 14-15e januari 2016 Disposition Om IVL och IVLs arbetsmiljöverksamhet Exempel på hur arbetsmiljön kan vara vid svetsning Konsekvenser
Läs merArbetsmiljö vid svetsning. Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar?
Arbetsmiljö vid svetsning Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar? Forskningsseminarium 2015-06-08 Disposition Om IVL och IVLs arbetsmiljöverksamhet Resultat från ett par projektarbeten på KTH om
Läs merLite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Läs merArbetsmiljö vid svetsning Hur kan ni använda webbplatsen Svetsa Rätt vid utbildning av svetsare?
Arbetsmiljö vid svetsning Hur kan ni använda webbplatsen Svetsa Rätt vid utbildning av svetsare? Seminarium Svetsrök 2015-04-29 Disposition Om IVL och IVLs arbetsmiljöverksamhet Webbplatsen Svetsa Rätt
Läs merVibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-
Läs merVälkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer
Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning
Läs merLösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater elektronikindustrin Inom elektronikindustrin innebär olika arbetsmoment, som till exempel gjutning och limning, risk för exponering för isocyanater. Dessutom kan isocyanater
Läs merMöte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se
Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa
Läs mer2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
Läs merArbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Läs merVibrationer. Vibrationer. Vibrationer
Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater heta arbeten Många arbetsmoment och i synnerhet heta arbeten innebär uppvärmning till temperaturer där plastmaterial som rörisolering, lim och lack börjar brytas ned och frigöra
Läs merArbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets
Läs merArbetsmiljö kunskap om att få bättre luft
Arbetsmiljö kunskap om att få bättre luft Svetslärarmötet 2017 Fokus på ren och säker arbetsplats Ökad medvetenhet (industrin och individ) av miljö- och hälsorisker samt tillhörande kostnader Strängare
Läs merXxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
Läs merEnligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3).
Säkerhetsdatablad Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Utfärdad: 1996-01-24 Omarbetad: 2007-12-18 1. Namnet
Läs merHälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning. Kunskaps sammanställning
Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Kunskaps sammanställning Kunskapssammanställning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren, medicine doktor och
Läs merMartin Tondel. föredragande läkare Enheten för hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen.
Martin Tondel föredragande läkare Enheten för hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Martin.Tondel@socialstyrelsen.se Ansvar inom hälsoskyddsområdet Expertmyndighet för frågor som rör miljö och hälsa
Läs merArbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett
Läs merVårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Läs merCHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER
CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER farliga arbetsmoment och målning SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren ska i samverkan med skyddsombudet använda checklistan som underlag och hjälpmedel under
Läs merKunskap och forskning
Kunskap och forskning Kvarts, asbest, dieselavgaser, radon Maria Albin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Kvarts, dieselavgaser, asbest, radon Vilka sjukdomar? Vilka nivåer ger ökad risk?
Läs merElektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor
Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor 2017-05-29 Maria Feychting 1 Det elektromagnetiska spektrumet Källa: Jimmy Estenberg, SSM Kraftfrekventa elektromagnetiska fält Genereras i
Läs merAFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vad behöver vi göra? AFS 2016:3 Vilka branscher är intressanta Mätförfarandet Vad gör vi nu? 1 Källa SNRV AFS 2016:3 2 Induced electric field [V/m,peak] Ska skydda arbetstagarna
Läs merIsocyanatrelaterade sjukdomar och besvär
Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär Margareta Littorin f d överläkare, AMM SYD, nu adjungerad Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund (margareta.littorin@med.lu.se) Diisocyanater - sjukdomar och besvär
Läs merCancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater byggindustrin Inom byggindustrin finns risk för exponering för isocyanater i en rad olika arbetsmoment. Exponering för isocyanater kan orsaka: täppt eller rinnande näsa rinnande
Läs merRiskbedömning - vibrationer
Riskbedömning - vibrationer Marie Lewné Pernilla Wiebert Jouni Surakka Yrkeshygieniker på CAMM 2019-05-07 1 Programmet 1. Välkommen 2. Vägen framåt tillsammans förebygger vi vibrationsskador 3. Regler
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater fordonsverkstad I fordonsverkstäder finns risk för exponering för isocyanater i en rad olika arbetsmoment. Isocyanater kan även bildas vid en del heta arbeten, som svetsning
Läs merArbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1
Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Läs merBrandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud
Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med
Läs merSPIROMETRI i primär- och företagshälsovård
SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 151019 Martin Andersson, vik specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and
Läs merFöreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson
Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående
Läs merKemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Läs merInformation om arbetsmiljörisker. för dig som är gravid eller ammande arbetstagare
Information om arbetsmiljörisker för dig som är gravid eller ammande arbetstagare Är din arbetsmiljö skadlig under graviditet? Vissa arbeten eller arbetsuppgifter kan vara skadliga för dig som är gravid
Läs merProdukten är inte klassificerad som farlig. Profilerna i den form de levereras är inte skadliga för människa eller omgivning.
Gäller för legeringar Sapa 6060 F22 och Sapa EN AW 6060, 6063, 6005, 6005A, 6082, gulkromaterad ytbehandling, med eller utan pulverlack. 1. Namnet på blandningen och företaget Produktnamn:, (legeringar
Läs merTom Bellander, Institutet för miljömedicin
Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Hälsoeffekter av partiklar Svenska lutfvårdsföreningen Tom Bellander, civ ing, docent Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL & Institutet för miljömedicin,
Läs merLuftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs mer-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
Läs merVARUINFORMATION Sid 1(5)
1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merSVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4
SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4 1 SVETSMETODER Svetsning förekommer inom en mängd olika branscher. Svetsning kan utföras manuellt men i vissa fall så sker det lämpligen i en maskin. De metoder som främst
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merVibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Läs merVad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson
Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson 1 Elektriska och magnetiska fält i arbetslivet och i allmänna miljöer. Av: Göran Olsson 2 Elektriska och magnetiska fält Omedelbara effekter - Exponering
Läs merVAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
Läs merEnergiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet
Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
Läs merArbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!
Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har
Läs merVibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5
Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5 Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs för det utförda arbetet
Läs merLO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-08-22 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM LO:s yttrande
Läs merHur mår din bebismage på jobbet?
Hur mår din bebismage på jobbet? Arbets- och miljömedicin Sunderbyn 3 oktober 2018 Helén Bertilsson, sjuksköterska Ingrid Liljelind, yrkes- och miljöhygieniker Martin Andersson, överläkare ARBETS- OCH
Läs merPartiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,
Läs merFarliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet
Läs merEffektivare åtgärder mot exponering för svetsrök
RAPPORT Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök Bengt Christensson Pär Fjällström Gabriella Östlund Ann-Beth Antonsson B1931 Juni 2010 Rapporten godkänd: 2010-06-24 Lars-Gunnar Lindfors Senior
Läs merRiskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning
1 Riskkällor Ingår i delkursen Arbetsmiljö och säkerhet i kurspaketet Arbetsmiljöingejörsutbildningen Department of Chemistry Systematiskt arbetsmiljöarbete Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning
Läs merVARUINFORMATIONSBLAD KR-19 SH RMA P2/P3
KR19 SH RMA P2/P3 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: KR19 SH RMA P2/P3 Användning/produkttyp: Lödtenn Leverantör: Venso Elektronik AB Ögärdesvägen 21 433 30 PARTILLE Tfn. 031340 02 50 Fax.
Läs merStadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Läs merSPIROMETRI i primär- och företagshälsovård
SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 160322 Martin Andersson, specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and pleuritic
Läs merKemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?
Kemiska hälsorisker i arbetslivet Varför skall vi tala om det på 2000-talet? Något om: Hur vanlig är kemisk exponering i arbetslivet Betydelsen för allvarliga sjukdomar Ny kunskap vi måste pressa nivåerna
Läs merSäkerhetsdatablad L-CuZn38Ni
Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn: Användning/produkt: Mässingslod Artikelnummer: Leverantör: LCZN20 Metall Svetsmaterial KB Vargmötesvägen 10 186 30 Vallentuna
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merTrikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg
Trikloramin i badhus Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare Arbets- och miljömedicin Göteborg 1 Kunskapssammanställningen baseras på: Vetenskapligt publicerade artiklar
Läs merMetaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater sprutmålning Polyuretanfärg (PUR-färg) används framför allt på metallytor utomhus. Bilar och metallkonstruktioner som broar är några exempel där PURfärg används. PUR-färg
Läs merKemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Läs merReferensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth
Läs merKrom och mangan vid svetsning exponering och behov av åtgärder
RAPPORT Krom och mangan vid svetsning exponering och behov av åtgärder Frida Gavelin B1675 Maj 2006 Rapporten godkänd 2006-05-22 Lars-Gunnar Lindfors Forskningschef Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet
Läs merRemissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande
2011-08-29 Till: Arbetsmiljoverket@av.se Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk
Läs merMedicinska kontroller
Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs merEn miniprovtagare för svetsaerosol. innanför svetsskärmen
En miniprovtagare för svetsaerosol placerad ad nära näsan/munnen innanför svetsskärmen Göran Lidén 1 & Jouni Surakka 2 1 Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2 Arbetsmiljöverket,
Läs merPOPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo
Läs merPresentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merArbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Läs merKemiska hälsorisker vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser
RAPPORT Kemiska hälsorisker vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser En studie av VVS-montörer För VVS- och Kylbranschens Centrala Arbetsmiljöråd Eliana Alvarez Civ.ing. 2010-02-16 Arkivnummer:
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merKloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson
Kloraminer och exponering i badhus Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering bland badhuspersonal Badmästare, simlärare, badvakter, vaktmästare, lokalvårdare,
Läs merFörtätad bebyggelse, miljö och hälsa
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska
Läs merDen här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare
Den här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare Områden där det krävs medicinska kontroller är vibrationer handintensivt arbete nattarbete allergiframkallande kemiska produkter som innehåller:
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merFarliga partiklar i AM-miljö?
Farliga partiklar i AM-miljö? Helen Karlsson, AMM Linköping, Docent Jönköping 2018-05-16, helen.m.karlsson@liu.se Bakgrund * Ett företag beslutade sig för att satsa på Additiv Manufakturering i Metall
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merCenter for Vibration Comfort. www.cvk.se
Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG
Läs mer