Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande"

Transkript

1 Till: Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk Förening rörande Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt råd om tillämpningen av föreskrifterna, externremiss För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande För Svensk Arbets och Miljömedicinsk Förening Kristina Jakobsson, ordförande För Svensk Yrkes- och Miljöhygienisk Förening Anneli Julander, ordförande 1. Allmänna kommentarer om förslaget 2. Synpunkter ang. radon 3. Synpunkter ang. kvarts 4. Synpunkter ang. behov av nytt gränsvärde för motoravgaser, där ingen förändring föreslås 5. Synpunkter ang. exponeringsmätningar 6. Kommentarer ang. övriga förslag 1

2 1. Allmänna synpunkter Arbetet med att revidera föreskriften om hygieniska gränsvärden är ett mycket angeläget och viktigt arbete. Denna föreskrift är ett av de viktigaste styrdokumenten för det kemiska arbetsmiljöarbetet och förslag till revideringar bör vara väl genomarbetade och bygga på aktuell kunskap. Trots förändringar på arbetsmarknaden är andelen personer som exponeras för kemiska hälsorisker i arbetet i Sverige oförändrat under senare år. Vi är därför allvarligt bekymrade över att de resurser som avsätts för detta arbete är begränsade. Vissa avsnitt har behandlats mycket övergripande och vi saknar väl genomtänkta förslag för implementering och kunskapsspridning. Vi saknar också en genomgång av och motivering till att Sverige har högre gränsvärden än EU för 28 ämnen. I det aktuella förslaget finns oklarheter till hur man förhåller sig till önskvärda säkerhetsmarginaler till kända risker och eventuella motiv till att frångå tillämpning av säkerhetsmarginal. Detta borde vara konsekvent redovisat för alla ingående ämnen. Man har föreslagit att gränsvärden för ett antal ämnen med kända och allvarliga hälsorisker skall tas bort och användning kommer istället att kräva tillståndsprövning (B-listan). Vi saknar här en beskrivning av hur säkra exponeringsnivåer skall kunna fastställas och efterlevas för dessa ämnen. Generellt anser vi inte att användning av andningsskydd kan rekommenderas som åtgärd annat än vid enstaka kortvariga och tillfälliga arbetsmoment. I det aktuella förslaget medför skrivningen att användning av andningsskydd kan uppfattas som generellt råd vilket är otillfredsställande. Arbetsgivarna har idag ansvaret för tillämpningen av föreskrifterna men för att kunna följa dem krävs en hög kompetens som i många fall saknas, ibland också inom företagshälsovården. Ett stort problem är dessutom att många småföretag saknar FHV och att då enbart förlita sig på att efterlevnaden av föreskriften skall kunna följas upp av vanligt tillsynsarbete av Arbetsmiljöverket är mycket optimistiskt. Vi anser att en resursförstärkning är nödvändig både för informations- och tillsynsverksamhet riktad mot småföretagare 2. Radon Sänkningen av NGV för radon för arbete utom underjordsarbete är rimlig. Sänkningen för underjordsarbetare är också rimlig. Ur arbetsmedicinskt perspektiv bör man dock överväga att föreslå en kraftigare sänkning med hänsyn till den höga risken för lungcancer vid föreslaget NGV. Motivering: Nuvarande NGV för radon i arbetsmiljön är A) 400 Bq/m3 för alla miljöer utom underjordsarbete och B) 2.5 MBq/m3 som kumulativ exponering under ett år, vilket motsvarar 1500 Bq/m3 vid arbete under jord 1600 tim/år. Föreslaget nytt NGV är A) 0.36 MBq/m3 som kumulativ exponering för alla miljöer utom underjordsarbete, vilket motsvarar cirka 200 Bq/m3 under 1800 tim/år och B) 2.1 MBq/m3 som kumulativ exponering under ett år, vilket motsvarar 1300 Bq/m3 vid arbete under jord 1600 tim/år. A. Alla miljöer utom underjordsarbete 2

3 Det är rimligt att ha ett NGV som innebär en låg risk för lungcancer om man kan uppnå en sådan arbetsmiljö med rimliga resurser/åtgärder. En nivå på 200 Bq/m3 under 40 tim per vecka ger en dos som kan antas motsvara Bq/m3 i bostaden (räknat på 65 % av all tid), vilket innebär en mätbar ökning av lungcancerrisk jämfört med en arbetsplats med normal radonhalt om t.ex. 50 Bq/m3. En ökning med 100 Bq/m3 i bostaden innebär en excess relative risk (ERR) på En radonhalt på 200 Bq/m3 på arbetet i stället för till exempel 50 Bq/m3 skulle då kunna motsvara en ERR på och en absolute excess risk (AER) på cirka 0.02 (räknat på 3 % livstidsrisk för lungcancer för en blandad befolkning av rökare och icke rökare). Det är å andra sidan inte rimligt att sätta gränsvärdet i arbetsmiljön lägre än gränsvärdet för bostadsmiljön, där man vistas drygt 3 gånger längre tid om man arbetar heltid. Gränsvärdet för bostäder är 200 Bq/m3. Därför förefaller förslaget välavvägt. B. Arbete under jord. Detta är i huvudsak relevant för gruvindustrin och fr.a. LKAB i Kiruna och Malmberget. 1) Vilken riskökning för lungcancer innebär det föreslagna nya (sänkta) NGV? Om man gör en överslagsberäkning och jämför med bostadsradonhalter, där det finns mycket goda kvantitativa riskbedömningar motsvarar 2.1 MBq en dos om cirka 350 Bq/m3 vid vistelse 65 % av all tid (6000 tim/år) i bostaden. Eftersom riskökningen är 0.15 per 100 Bq/m3 skulle det, räknat på 30 år, ge en livstids ERR om cirka 0.5 för lungcancer och en AER på knappt 2 % (räknat på 3 % livstidsrisk för lungcancer eller 4 % av all död i vuxen ålder). Det finns å andra sidan en svensk studie av lungcancerrisk som funktion av beräknad kumulativ radonexponering (Jonsson 2010) just vid underjordsarbete vid LKAB. Där skattar man ERR till per 1000 Bq/m3 och arbetat år. Med föreslaget gränsvärde (motsvarande 1300 Bq/m3) blir ERR cirka 1.8 efter 30 år och AER så hög som 6-7 %, dvs drygt 3 ggr högre risk än om man använder riskestimat från bostadsradon. Författarna påpekar att riskestimatet är högre än en del tidigare estimat från gruvarbete. Möjligen kan skillnaden bero på inverkan av kvarts, diesel o annat damm, vilket också diskuteras i artikeln. Oavsett om AER är 2 eller 7 % är det en hög risk - ungefär som för BaP vid NGV och mycket högre än för bensen eller asbest vid NGV. 2) Är det möjligt och rimligt att uppnå nivåer under föreslaget nytt NGV eller ett ännu lägre NGV? Exponeringen för de mest högexponerade underjordsarbetarna vid LKAB (uppgifter från Jessica Fagerlönn, LKAB) är följande: 2010 var mediandosen hos 13 lastare i Kirunagruvan 1.4 MBq/m3, 3/13 översteg 2.1 MBq/m3 och ingen 2.5 MBq/m3. Bland 10 diamantborrare var mediandosen 1.7 MBq/m3, 2/10 översteg 2.1 MBq/m3 och 1/10 översteg 2.5 MBq/m3. Bland 8 tillredningsreparatörer var mediandosen 2.3 MBq/m3, 5/8 översteg 2.1 MBq/m3 och ingen 2.5 MBq/m3. Bland 14 laddare var mediandosen 1.6 MBq/m3 och ingen översteg 2.1 MBq/m3. I Malmberget var 2010 mediandosen hos 16 diamantborrare 1.7 MBq/m3 och ingen översteg 2.1 MBq/m3. För 10 gruvbyggare och vägunderhåll var mediandosen 1.6 MBq/m3 och ingen översteg 2.1 MBq/m3. 3

4 Vår slutsats är att det är möjligt att sänka gränsvärdet till 2.1 MBq/m3. Under 2010 hamnade 10/71 underjordsarbetare (14 %) över 2.1 MBq/m3. Men detta är räknat på de mest exponerade grupperna. För den händelse man vill sänka nivån ytterligare kan konstateras att 20/71 (28 %) låg över 1.8 MBq/m3. Ytterligare tekniska åtgärder är förmodligen dyra och komplicerade. Vatten uppges vara en huvudkälla till radon i gruvluften. Det är enklare att ta enskilda arbetare ur exponeringen. Problemet med denna åtgärd är att populationsdosen (och därmed populationsrisken) blir densamma om man ersätter några högexponerade arbetare med nya under andra halvåret. Ett annat sätt att minska risken vid höga radonnivåer vore att kräva att underjordsarbetare ska vara icke-rökare. ERR skulle (sannolikt) vara oförändrad men AER skulle minska kraftigt. 3. Kvarts Förslaget Kvarts, - respirabelt NGV 0,1 mg/m 3. Anmärkning C, M. Kristobalit, - respirabelt NGV 0,05 mg/m 3. Anmärkning C, M. Tridymit, - respirabelt NGV 0,05 mg/m 3. Anmärkning C, M. Våra synpunkter. Förslaget om cancerklassning av kvarts, kristobalit och tridymit är välmotiverat. Det finns däremot inget förslag om sänkning av dagens gränsvärde för kvarts. Det finns starka skäl, se nedan, för att gränsvärdet för kvarts skall sänkas, åtminstone till det av EU rekommenderade gränsvärdet 0,05 mg/m 3 (SCOEL). Institutet för Miljömedicin (IMM), vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Arbetsmiljöverket (AV) gjort en kunskapssammanfattning avseende kvarts och dess cancerframkallande förmåga. Rapporten (AV 2011:5) ger en aktuell sammanställning över kunskapsläget vad gäller kvarts dess koppling till cancer. Rapporten belyser också andra sjukdomar som silikos och kvarts koppling till olika autoimmuna sjukdomar. I kunskapssammanfattningen skriver man: Den sammantagna bilden av den epidemiologiska litteraturen anger att kvarts är carcinogent för människa. IARC, WHO s cancerinstitut, har 2009 gjort en förnyad prövning av klassningen för kvarts och vidhåller att kvarts ska föras till grupp 1 cancerframkallande för människa. Vid vilka nivåer kan man då se en ökning av cancerincidensen? I en artikel byggd på svenska data (Bergdahl et al 2010) ser man en riskökning för lungcancer vid exponeringsnivån 2-5 mgår/m 3, vilket motsvarar års exponering vid nuvarande gränsvärdesnivå. I en riskanalys från USA framkommer också att gränsvärdet 0,1 mg/m3 inte kan förväntas skydda mot negativa hälsoeffekter (Steenland 2005). Svenska studier visar en ökad risk för allvarlig silikos efter långvarig exponering för respirabelt kvarts vid nuvarande gränsvärdenivå (Hedlund 2008). Likartat resultat har framkommit vid andra epidemiologiska studier av t.ex Steenland et al (1995), och Chen et al (2001). De mätrapporter som skickas in till Arbetsmiljöverket visar att ca 7 % av de rapporterade exponeringsnivåerna överskrider nuvarande gränsvärde. Vår bedömning är också att arbetstagare som exponeras för kvartshaltigt damm arbetar inom sådana yrken/branscher där man är yrkestrogna och att exponeringen därför sker under en stor del av arbetslivet. 4

5 Skälen för en sänkning av gränsvärdet är alltså följande: Exponering för kvarts vid nuvarande gränsvärde tycks ge en ökad risk för lungcancer. Nuvarande gränsvärdet tycks inte skydda mot risken att utveckla silikos. 4. Motoravgaser Det nuvarande gränsvärdet för motoravgaser härrör från 1990 och är baserat på mätning av kolmonoxid (CO) och kvävedioxid (NO2) som indikatorsubstanser. Nivågränsvärdet är 20 ppm CO och 1 ppm (=2 mg/m3) NO2, med syftet att NO2 indikerar dieselavgasexponering och CO bensinavgasexponering. Kunskaperna har utvecklats avsevärt sedan 1990, och avgasernas sammansättning har ändrats genom förändrade bränslen och generellt införandet av katalysatorer i bensindrivna fordon. COs värde som indikator på bensinavgaser är därför mycket tveksamt idag, och gränsvärdet för NO2 är föråldrat då modern forskning tyder på att det förekommer en klart ökad risk för lungcancer vid nivåer under dagens gränsvärde. Vi anser att AV skall revidera gränsvärdet för motoravgaser. Vid gränsvärdessättningen 1990 var den kritiska effekten vid exponering för dieselavgaser luftvägsirritation då cancerriskerna inte var väletablerade. Idag finns välkontrollerade studier som visar en ökad risk för lungcancer efter dieselavgasexponering, för översikt se t ex Ris (US EPA 2007). En nyligen publicerad multicenterstudie med justering för individuella data om rökvanor bekräftar en ökad lungcancerrisk efter exponering för dieselavgaser (Olsson et al 2011). En svensk studie med noggranna data om exponering och rökvanor visade en påtagligt och signifikant ökad risk för lungcancer vid 40 års exponering vid gränsvärdenivå. (Gustavsson 2000). International Agency For Research on Cancer (IARC) har tidigare klassat dieselavgaser i grupp 2A, dvs sannolikt cancerframkallande för människa. IARC har i år aviserat att man kommer att genomföra en ny utvärdering under 2012, mot bakgrund av den nya kunskap som är tillgänglig idag. 5. Kommentarer kring avsnittet om exponeringsmätningar Ett speciellt område som behandlats otillräckligt, vilket också speglar förslagets otillräckliga förarbeten, är de råd och anvisningar som presenteras för exponeringsmätningar, användning av skyddsutrustning och installation av punktutsug. Forskning visar entydigt att upprepade exponeringsmätningar krävs för att få en klarhet i exponeringsnivåer och att personburna mätningar bör ske på flera individer för att data skall var tillförlitliga. Vi ställer oss också mycket frågande till de kostnadsbeskrivningar som presenteras; t ex eftersom nivågränsvärden baseras på 8 timmarsexponering förefaller 4 timmars standardtid per mätning alltför kort. I de beräknade externa kostnaderna presenteras inte heller några kostnader för analys av prover. Dammfraktioner på SYMF:s höstmöte 2010 talade Arbetsmiljöverkets representant om att man planerade se över vilka fraktioner olika sorts damm mäts i så att det skulle bli mera enhetligt i föreskriften. Vi kan inte se att någon sådan översyn har genomförts. Exempel: Oorganiskt damm föreslås nu få ett gränsvärde för inhalerbart damm och respirabelt damm. Flera andra ämnen såsom aluminium, barium, indium, kadmium, koppar, krom, mangan, molybden, nickel, platina, silver, titandioxid, vanadinpentoxid, volfram, zinkoxid har gränsvärde för to- 5

6 taldamm. Då flera av dessa ämnen är oorganiskt damm vore det klart bättre om även gränsvärdena för dessa ämnen gällde för inhalerbart damm istället för totaldamm (innebär i allmänhet en skärpning). Vid mätningar kan man då använda samma filter för analys av inhalerbart damm och ett specifikt innehåll (såsom halten av någon metal). Annars måste man ju mäta med två olika filter- klumpigt för den som skall bära utrustning, ej kostnadseffektivt mm. 7. Allmänna råd är något otydliga och här kan det lätt bli missförstånd. Det står att enstaka överskridelser kan tolereras om medelvärdet av flera mätningar ligger under gränsvärdet. Detta kan vara ok om sannolikheten för att det sker är mindre än 9%, vilket man kan räkna på om man har tillräckligt många upprepade mätningar. Hela stycket bör förtydligas. Vad är kortare exponeringar? 4h, 6h eller 15 min? 8. mätningar skall vara tillgängliga i minst 5 år. Det tycker vi är alldeles för kort tid och bör utökas till minst 20 år. 6. Kommentarer kring övriga förslag Arsenik - Det finns klara belägg för att arsenik orsakar reproduktionsstörningar (fr a perinatal död). Arsenik bör därför förses med R. Beryllium det hygieniska gränsvärdet är 0,002 mg/m3 mätt som totaldamm. ACGIH i USA ha nyligen (2010) sett över sitt gränsvärde för Be och det är numera 0,05 µg/m3 mätt som inhalerbart damm. AV borde också revidera detta gränsvärde. Bly, och oorg. föreningar Det är oklart varför Blyoxid står på egen rad, utan gränsvärde. IARC har klassat bly som "Probably carcinogenic in humans (2A)". Det vore därför rimligt att förse bly med ett C. Kadmium Det är tveksamt om kadmium ger reproduktionseffekter; R är knappast befogat för kadmiumdifluorid och kadmiumdiklorid (fluorid som sådant har inte R). Kvicksilver, och oorganiska föreningar Tveksamt om B är befogat. Metalliskt kvicksilver har visst (om än litet) upptag genom huden. Det kan ge allergiskt kontakteksem, och borde därför ha S. Tetraetylbly, Tetrametylbly Det verkar ologiskt att NGV är 0,05 när Bly, och oorg. föreningar, respirabelt damm har 0,02, vilket också borde gälla för de två organiska föreningarna. Bly och organiska föreningar 6

7 Problemet med relationen mellan halter i blod och luft gäller särskilt vid höga lufthalter, då blodbly mättas, så att det har begränsat värde vid bedömning av exponering och risk. Detta borde påpekas någonstans i texten, i Konsekvensutredning och i Konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen sid 10, styckena 7 och 9 är inte kongruenta. I stycke 7 borde det stå 0,1-0,5 µmol/l. Organiska syraanhydrider Hanteringen av de olika anhydriderna är inte logisk; tre har gränsvärden, medan fem andra saknar sådant. Det är rätt att det är svårt att veta vilka halter som ger sensibilisering, men det gäller för alla åtta.i Finland har man gränsvärden för flera anhydrider som saknar sådant i Sverige, i USA ett. Avsaknad av gränsvärde borde vara ett problem vid övervakning av arbetsmiljön. Syraanhydriderna behandlas på annat sätt än andra sensibiliserande ämnen. Ett rimligt förhållningssätt vore att åsätta HHFA, MHHFA, THFA, MTHFA och TKFA 0,005 mg/m3, med takgränsvärden dubbelt så högt. För FA innebär förslaget 0,2 mg/m3 en klar risk för sensibilisering; värdet borde därför sänkas till 0,1 mg/m3 B-märkning Den nya märkningen B är mycket bra men vi skulle gärna se en kommentar angående konsekvensen av B-märkning för ett ämne. Hur skall risken bedömas? 7

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3).

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Säkerhetsdatablad Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Utfärdad: 1996-01-24 Omarbetad: 2007-12-18 1. Namnet

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET 1(5) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET Handelsnamn Användningsområde Tillverkare Import Telefonnummer vid nödsituationer Påsar för absorption av fukt i olika produkter,

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD KR-19 SH RMA P2/P3

VARUINFORMATIONSBLAD KR-19 SH RMA P2/P3 KR19 SH RMA P2/P3 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: KR19 SH RMA P2/P3 Användning/produkttyp: Lödtenn Leverantör: Venso Elektronik AB Ögärdesvägen 21 433 30 PARTILLE Tfn. 031340 02 50 Fax.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Sponge-Jet Silver Sponge Media. 1/8 Ersätter datum: 2012-11-13 Produktnr.:

SÄKERHETSDATABLAD. Sponge-Jet Silver Sponge Media. 1/8 Ersätter datum: 2012-11-13 Produktnr.: 1/8 AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Förpackningsstorlek: Aluminum Oxide Sponge Blasting Media Diverse 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 37/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Pilotstudie: Exponeringsmätningar av dieselavgaser på företag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD AMM, Örebro, Version 121101 Får användas fritt. Vid ändringar skall all text på den här raden tas bort. Kontakta oss på tfn +4619-602 24 69 om Du har synpunkter eller frågor. CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING

Läs mer

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012

AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

Läs mer

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg 1 (6) KONSEKVENSANALYS Fartygsoperativa enheten Handläggare, direkttelefon Dnr: 010202-06-16987 Bo Vallgren, 011-19 13 94 Mikael H Andersson 011-19 12 72 Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering

Läs mer

VARUINFORMATION Sid 1(5)

VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen

Läs mer

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Gunnar Johanson Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Gunnar.Johanson@ki.se Kemisk exponering och långa

Läs mer

AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön

AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets författningssamling Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts stendamm i arbetsmiljön ISBN 978-91-7930-623-6

Läs mer

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H Utfärdat: 20121220 Versionsnummer: 1 Omarbetad: Sida: 1 av 6 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Brandskyddsskivor för stålkonstruktioner. Leverantör: by ivarsson

Läs mer

Säkerhetsdatablad L-Ag20

Säkerhetsdatablad L-Ag20 Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn: Produkttyp: Artikelnummer: Leverantör: Silverlod. LA20 Metall Svetsmaterial KB Vargmötesvägen 10 186 30 Vallentuna Tel 08-7686140

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Tätning av nockpannor.

Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Tätning av nockpannor. Utfärdat: 2008-04-26 Versionsnummer: 5 Omarbetad: 2009-11-30 Sida: 1 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Tätning av nockpannor. Leverantör: Monier Roofing AB,

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

Indium, serum S-In. Förvaring och sändning. Referensgräns för. Inte fastställt. Gränsvärde för åtgärder

Indium, serum S-In. Förvaring och sändning. Referensgräns för. Inte fastställt. Gränsvärde för åtgärder Indium, serum S-In tagningstid Förvaring och sändning Referensgräns för et sänds till: Indium och dess oorganiska föreningar. 3 ml serum. Vakuumrör för spårmetallanalys utan tillsats (t.ex. Vacuette trace

Läs mer

Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall Anneli Julander, Fil Dr, IMM, KI Per Gustavsson, Professor, IMM, KI Kristina Jakobsson, Docent, AMM, LU Bakgrundsdata Globalt ca 50 miljoner

Läs mer

Medicinska kontroller

Medicinska kontroller Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket. Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mxmx...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mxmx... Sida 1 av 5 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

MinBaS II Område 3 Miljö Hållbar utveckling Projektområde 3.1 Miljöpåverkan från anläggningar. Projekt 3.1.b Arbetsmiljö

MinBaS II Område 3 Miljö Hållbar utveckling Projektområde 3.1 Miljöpåverkan från anläggningar. Projekt 3.1.b Arbetsmiljö MinBaS II Område 3 Miljö Hållbar utveckling Projektområde 3.1 Miljöpåverkan från anläggningar Projekt 3.1.b Arbetsmiljö Sammanställning av nationell och internationell (främst EU) arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till revidering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Konsekvensutredning för förslaget till revidering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden 2011-04-27 CTK 2005/33624 1 (23) Avdelningen för regelarbete och expertstöd Marianne Walding, 08-730 92 59 Konsekvensutredning för förslaget till revidering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska

Läs mer

Säkerhetsdatablad. R63: Möjlig risk för fosterskador. Produkten innehåller ämne, som är klassat som reproduktionstoxisk, kategori 3.

Säkerhetsdatablad. R63: Möjlig risk för fosterskador. Produkten innehåller ämne, som är klassat som reproduktionstoxisk, kategori 3. 109DOT4 1. Namnet på produkten och företaget 1.1 Produktnamn och/eller nummer: Datum: 28.11.2006 Reviderat: 109DOT4, 109DOT44, 109DOT410 1.2 Avsedda eller rekommenderade användningsområden: Bromsvätska

Läs mer

Astma, allergi och laboratoriearbete

Astma, allergi och laboratoriearbete Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n94ytvlx...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n94ytvlx... Seite 1 von 6 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

Xxxxx Berg- och gruvarbete

Xxxxx Berg- och gruvarbete AFS 2014:XX 2014:10 Xxxxx Berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2010:1) om om berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön

Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön 1 AFS 201X:X Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts Innehåll...

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943 SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmiljöverket Vär referens/dnr: 11269 Stockholm 182/2014 Bodil MellbIom Er referens/dnr: RK 2009/6943 201 4-12-18 Remissvar Förslag till ändrade föreskrifter om Kvarts-stendamm 1

Läs mer

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter Jämförelsetabell: Bestämmelser i föreslagna nya kvartsföreskrifter jämfört med AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och övriga tillämpliga föreskrifter inklusive AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-12-14. Förslag till översyn av Strategi för bedömning av metallföroreningar i mark vid exploateringar inom Sala tätort

Sammanträdesdatum 2010-12-14. Förslag till översyn av Strategi för bedömning av metallföroreningar i mark vid exploateringar inom Sala tätort SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2010-12-14 7 (15j 224 Förslag till översyn av Strategi för bedömning av metallföroreningar i mark vid exploateringar inom

Läs mer

Säkerhetsdatablad L-CuZn38Ni

Säkerhetsdatablad L-CuZn38Ni Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn: Användning/produkt: Mässingslod Artikelnummer: Leverantör: LCZN20 Metall Svetsmaterial KB Vargmötesvägen 10 186 30 Vallentuna

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Helena Sandén Överläkare, Med.dr. Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Göteborg den

Läs mer

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Stockholm 2013-05-30 Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Fel! Hittar inte referenskälla. Datum 2012-11-0617 2013-05-30 Uppdragsnummer

Läs mer

Konsekvensbeskrivning. till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18. Rapport 2012:3

Konsekvensbeskrivning. till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18. Rapport 2012:3 Konsekvensbeskrivning till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18 Rapport 2012:3 Konsekvensbeskrivning till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 Rapporten presenterar underlaget

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på

Läs mer

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter?

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? AFA-projekt, slutrapport 100126 Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? Inledning Idén bakom detta projekt var hämtad från AFAs sammanställning

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD BLANKET D-24B

SÄKERHETSDATABLAD BLANKET D-24B BLANKET D-24B Sida 1 av 5 SÄKERHETSDATABLAD BLANKET D-24B AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Utgivningsdatum 17.10.2012 1.1. Produktbeteckning Produktnamn BLANKET D-24B 1.2 Relevanta

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 142 Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en Utredare Karl Forsell, Susanna Lohman, Ralph

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD VOLCLAY BENTONIT SG 40, SPV 200, MX 80. Montmorillonit (bentonit) Bindemedel, tätskikt i deponier, dammar och vägar m.m.

SÄKERHETSDATABLAD VOLCLAY BENTONIT SG 40, SPV 200, MX 80. Montmorillonit (bentonit) Bindemedel, tätskikt i deponier, dammar och vägar m.m. 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Kemikalienamn Kemiskt namn Ersätter säkerhetsdatablad från 2005-03-16 Version nummer 2 1.2 Relevanta identifierade användningar

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts

Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts AFS 2013:X Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts Syfte... 4 Tillämpningsområde.. 4 Vem föreskrifterna riktar

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk bedömning gällande ansökan om miljöfarlig verksamhet vid Perstorp Oxo AB Göteborg den 19 december 2002 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes-

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

Riskbedömning i praktiken

Riskbedömning i praktiken Riskbedömning i praktiken - riktvärden kontra påvisad exponering i hälsoriskbedömningar Renare Mark 2011-04-13 Structor Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se Vilken situation är lättast att förelägga

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Enkomponents silikonbaserad väderskyddsfärg. Färgen är vattenavvisande, UV-resistent och ger ett slitstarkt skydd.

SÄKERHETSDATABLAD. Enkomponents silikonbaserad väderskyddsfärg. Färgen är vattenavvisande, UV-resistent och ger ett slitstarkt skydd. SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTNAMN: SILIKONFÄRG 3-5000 ANVÄNDNING: LEVERANTÖR: Enkomponents silikonbaserad väderskyddsfärg. Färgen är vattenavvisande, UV-resistent

Läs mer

Rapport om undersökning av byggdamm

Rapport om undersökning av byggdamm Rapport om undersökning av byggdamm Olle Nygren Dator Miljö Natur Jongården Berguddsvägen 14 918 03 Holmön Tel: 070-6636706 e-post: olle@damina.se Förord Denna mätning med Daminas diarienummer 1006/13

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Arbetsmiljö DAGORDNINGSPUNKT. nr 68 72

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Arbetsmiljö DAGORDNINGSPUNKT. nr 68 72 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Arbetsmiljö DAGORDNINGSPUNKT nr 68 72 Sid 2 Arbetsmiljö HEM Innehåll Dagordningspunkt 68... 3 Motion nr 108 Angående Arbetsmiljöverket... 3 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? Göteborg 26-27 april 2017 Britta Hedlund, Karin Norström, Linda Linderholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-27 1 Ny organisation från 1

Läs mer