Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande"

Transkript

1 Till: Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk Förening rörande Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt råd om tillämpningen av föreskrifterna, externremiss För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande För Svensk Arbets och Miljömedicinsk Förening Kristina Jakobsson, ordförande För Svensk Yrkes- och Miljöhygienisk Förening Anneli Julander, ordförande 1. Allmänna kommentarer om förslaget 2. Synpunkter ang. radon 3. Synpunkter ang. kvarts 4. Synpunkter ang. behov av nytt gränsvärde för motoravgaser, där ingen förändring föreslås 5. Synpunkter ang. exponeringsmätningar 6. Kommentarer ang. övriga förslag 1

2 1. Allmänna synpunkter Arbetet med att revidera föreskriften om hygieniska gränsvärden är ett mycket angeläget och viktigt arbete. Denna föreskrift är ett av de viktigaste styrdokumenten för det kemiska arbetsmiljöarbetet och förslag till revideringar bör vara väl genomarbetade och bygga på aktuell kunskap. Trots förändringar på arbetsmarknaden är andelen personer som exponeras för kemiska hälsorisker i arbetet i Sverige oförändrat under senare år. Vi är därför allvarligt bekymrade över att de resurser som avsätts för detta arbete är begränsade. Vissa avsnitt har behandlats mycket övergripande och vi saknar väl genomtänkta förslag för implementering och kunskapsspridning. Vi saknar också en genomgång av och motivering till att Sverige har högre gränsvärden än EU för 28 ämnen. I det aktuella förslaget finns oklarheter till hur man förhåller sig till önskvärda säkerhetsmarginaler till kända risker och eventuella motiv till att frångå tillämpning av säkerhetsmarginal. Detta borde vara konsekvent redovisat för alla ingående ämnen. Man har föreslagit att gränsvärden för ett antal ämnen med kända och allvarliga hälsorisker skall tas bort och användning kommer istället att kräva tillståndsprövning (B-listan). Vi saknar här en beskrivning av hur säkra exponeringsnivåer skall kunna fastställas och efterlevas för dessa ämnen. Generellt anser vi inte att användning av andningsskydd kan rekommenderas som åtgärd annat än vid enstaka kortvariga och tillfälliga arbetsmoment. I det aktuella förslaget medför skrivningen att användning av andningsskydd kan uppfattas som generellt råd vilket är otillfredsställande. Arbetsgivarna har idag ansvaret för tillämpningen av föreskrifterna men för att kunna följa dem krävs en hög kompetens som i många fall saknas, ibland också inom företagshälsovården. Ett stort problem är dessutom att många småföretag saknar FHV och att då enbart förlita sig på att efterlevnaden av föreskriften skall kunna följas upp av vanligt tillsynsarbete av Arbetsmiljöverket är mycket optimistiskt. Vi anser att en resursförstärkning är nödvändig både för informations- och tillsynsverksamhet riktad mot småföretagare 2. Radon Sänkningen av NGV för radon för arbete utom underjordsarbete är rimlig. Sänkningen för underjordsarbetare är också rimlig. Ur arbetsmedicinskt perspektiv bör man dock överväga att föreslå en kraftigare sänkning med hänsyn till den höga risken för lungcancer vid föreslaget NGV. Motivering: Nuvarande NGV för radon i arbetsmiljön är A) 400 Bq/m3 för alla miljöer utom underjordsarbete och B) 2.5 MBq/m3 som kumulativ exponering under ett år, vilket motsvarar 1500 Bq/m3 vid arbete under jord 1600 tim/år. Föreslaget nytt NGV är A) 0.36 MBq/m3 som kumulativ exponering för alla miljöer utom underjordsarbete, vilket motsvarar cirka 200 Bq/m3 under 1800 tim/år och B) 2.1 MBq/m3 som kumulativ exponering under ett år, vilket motsvarar 1300 Bq/m3 vid arbete under jord 1600 tim/år. A. Alla miljöer utom underjordsarbete 2

3 Det är rimligt att ha ett NGV som innebär en låg risk för lungcancer om man kan uppnå en sådan arbetsmiljö med rimliga resurser/åtgärder. En nivå på 200 Bq/m3 under 40 tim per vecka ger en dos som kan antas motsvara Bq/m3 i bostaden (räknat på 65 % av all tid), vilket innebär en mätbar ökning av lungcancerrisk jämfört med en arbetsplats med normal radonhalt om t.ex. 50 Bq/m3. En ökning med 100 Bq/m3 i bostaden innebär en excess relative risk (ERR) på En radonhalt på 200 Bq/m3 på arbetet i stället för till exempel 50 Bq/m3 skulle då kunna motsvara en ERR på och en absolute excess risk (AER) på cirka 0.02 (räknat på 3 % livstidsrisk för lungcancer för en blandad befolkning av rökare och icke rökare). Det är å andra sidan inte rimligt att sätta gränsvärdet i arbetsmiljön lägre än gränsvärdet för bostadsmiljön, där man vistas drygt 3 gånger längre tid om man arbetar heltid. Gränsvärdet för bostäder är 200 Bq/m3. Därför förefaller förslaget välavvägt. B. Arbete under jord. Detta är i huvudsak relevant för gruvindustrin och fr.a. LKAB i Kiruna och Malmberget. 1) Vilken riskökning för lungcancer innebär det föreslagna nya (sänkta) NGV? Om man gör en överslagsberäkning och jämför med bostadsradonhalter, där det finns mycket goda kvantitativa riskbedömningar motsvarar 2.1 MBq en dos om cirka 350 Bq/m3 vid vistelse 65 % av all tid (6000 tim/år) i bostaden. Eftersom riskökningen är 0.15 per 100 Bq/m3 skulle det, räknat på 30 år, ge en livstids ERR om cirka 0.5 för lungcancer och en AER på knappt 2 % (räknat på 3 % livstidsrisk för lungcancer eller 4 % av all död i vuxen ålder). Det finns å andra sidan en svensk studie av lungcancerrisk som funktion av beräknad kumulativ radonexponering (Jonsson 2010) just vid underjordsarbete vid LKAB. Där skattar man ERR till per 1000 Bq/m3 och arbetat år. Med föreslaget gränsvärde (motsvarande 1300 Bq/m3) blir ERR cirka 1.8 efter 30 år och AER så hög som 6-7 %, dvs drygt 3 ggr högre risk än om man använder riskestimat från bostadsradon. Författarna påpekar att riskestimatet är högre än en del tidigare estimat från gruvarbete. Möjligen kan skillnaden bero på inverkan av kvarts, diesel o annat damm, vilket också diskuteras i artikeln. Oavsett om AER är 2 eller 7 % är det en hög risk - ungefär som för BaP vid NGV och mycket högre än för bensen eller asbest vid NGV. 2) Är det möjligt och rimligt att uppnå nivåer under föreslaget nytt NGV eller ett ännu lägre NGV? Exponeringen för de mest högexponerade underjordsarbetarna vid LKAB (uppgifter från Jessica Fagerlönn, LKAB) är följande: 2010 var mediandosen hos 13 lastare i Kirunagruvan 1.4 MBq/m3, 3/13 översteg 2.1 MBq/m3 och ingen 2.5 MBq/m3. Bland 10 diamantborrare var mediandosen 1.7 MBq/m3, 2/10 översteg 2.1 MBq/m3 och 1/10 översteg 2.5 MBq/m3. Bland 8 tillredningsreparatörer var mediandosen 2.3 MBq/m3, 5/8 översteg 2.1 MBq/m3 och ingen 2.5 MBq/m3. Bland 14 laddare var mediandosen 1.6 MBq/m3 och ingen översteg 2.1 MBq/m3. I Malmberget var 2010 mediandosen hos 16 diamantborrare 1.7 MBq/m3 och ingen översteg 2.1 MBq/m3. För 10 gruvbyggare och vägunderhåll var mediandosen 1.6 MBq/m3 och ingen översteg 2.1 MBq/m3. 3

4 Vår slutsats är att det är möjligt att sänka gränsvärdet till 2.1 MBq/m3. Under 2010 hamnade 10/71 underjordsarbetare (14 %) över 2.1 MBq/m3. Men detta är räknat på de mest exponerade grupperna. För den händelse man vill sänka nivån ytterligare kan konstateras att 20/71 (28 %) låg över 1.8 MBq/m3. Ytterligare tekniska åtgärder är förmodligen dyra och komplicerade. Vatten uppges vara en huvudkälla till radon i gruvluften. Det är enklare att ta enskilda arbetare ur exponeringen. Problemet med denna åtgärd är att populationsdosen (och därmed populationsrisken) blir densamma om man ersätter några högexponerade arbetare med nya under andra halvåret. Ett annat sätt att minska risken vid höga radonnivåer vore att kräva att underjordsarbetare ska vara icke-rökare. ERR skulle (sannolikt) vara oförändrad men AER skulle minska kraftigt. 3. Kvarts Förslaget Kvarts, - respirabelt NGV 0,1 mg/m 3. Anmärkning C, M. Kristobalit, - respirabelt NGV 0,05 mg/m 3. Anmärkning C, M. Tridymit, - respirabelt NGV 0,05 mg/m 3. Anmärkning C, M. Våra synpunkter. Förslaget om cancerklassning av kvarts, kristobalit och tridymit är välmotiverat. Det finns däremot inget förslag om sänkning av dagens gränsvärde för kvarts. Det finns starka skäl, se nedan, för att gränsvärdet för kvarts skall sänkas, åtminstone till det av EU rekommenderade gränsvärdet 0,05 mg/m 3 (SCOEL). Institutet för Miljömedicin (IMM), vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Arbetsmiljöverket (AV) gjort en kunskapssammanfattning avseende kvarts och dess cancerframkallande förmåga. Rapporten (AV 2011:5) ger en aktuell sammanställning över kunskapsläget vad gäller kvarts dess koppling till cancer. Rapporten belyser också andra sjukdomar som silikos och kvarts koppling till olika autoimmuna sjukdomar. I kunskapssammanfattningen skriver man: Den sammantagna bilden av den epidemiologiska litteraturen anger att kvarts är carcinogent för människa. IARC, WHO s cancerinstitut, har 2009 gjort en förnyad prövning av klassningen för kvarts och vidhåller att kvarts ska föras till grupp 1 cancerframkallande för människa. Vid vilka nivåer kan man då se en ökning av cancerincidensen? I en artikel byggd på svenska data (Bergdahl et al 2010) ser man en riskökning för lungcancer vid exponeringsnivån 2-5 mgår/m 3, vilket motsvarar års exponering vid nuvarande gränsvärdesnivå. I en riskanalys från USA framkommer också att gränsvärdet 0,1 mg/m3 inte kan förväntas skydda mot negativa hälsoeffekter (Steenland 2005). Svenska studier visar en ökad risk för allvarlig silikos efter långvarig exponering för respirabelt kvarts vid nuvarande gränsvärdenivå (Hedlund 2008). Likartat resultat har framkommit vid andra epidemiologiska studier av t.ex Steenland et al (1995), och Chen et al (2001). De mätrapporter som skickas in till Arbetsmiljöverket visar att ca 7 % av de rapporterade exponeringsnivåerna överskrider nuvarande gränsvärde. Vår bedömning är också att arbetstagare som exponeras för kvartshaltigt damm arbetar inom sådana yrken/branscher där man är yrkestrogna och att exponeringen därför sker under en stor del av arbetslivet. 4

5 Skälen för en sänkning av gränsvärdet är alltså följande: Exponering för kvarts vid nuvarande gränsvärde tycks ge en ökad risk för lungcancer. Nuvarande gränsvärdet tycks inte skydda mot risken att utveckla silikos. 4. Motoravgaser Det nuvarande gränsvärdet för motoravgaser härrör från 1990 och är baserat på mätning av kolmonoxid (CO) och kvävedioxid (NO2) som indikatorsubstanser. Nivågränsvärdet är 20 ppm CO och 1 ppm (=2 mg/m3) NO2, med syftet att NO2 indikerar dieselavgasexponering och CO bensinavgasexponering. Kunskaperna har utvecklats avsevärt sedan 1990, och avgasernas sammansättning har ändrats genom förändrade bränslen och generellt införandet av katalysatorer i bensindrivna fordon. COs värde som indikator på bensinavgaser är därför mycket tveksamt idag, och gränsvärdet för NO2 är föråldrat då modern forskning tyder på att det förekommer en klart ökad risk för lungcancer vid nivåer under dagens gränsvärde. Vi anser att AV skall revidera gränsvärdet för motoravgaser. Vid gränsvärdessättningen 1990 var den kritiska effekten vid exponering för dieselavgaser luftvägsirritation då cancerriskerna inte var väletablerade. Idag finns välkontrollerade studier som visar en ökad risk för lungcancer efter dieselavgasexponering, för översikt se t ex Ris (US EPA 2007). En nyligen publicerad multicenterstudie med justering för individuella data om rökvanor bekräftar en ökad lungcancerrisk efter exponering för dieselavgaser (Olsson et al 2011). En svensk studie med noggranna data om exponering och rökvanor visade en påtagligt och signifikant ökad risk för lungcancer vid 40 års exponering vid gränsvärdenivå. (Gustavsson 2000). International Agency For Research on Cancer (IARC) har tidigare klassat dieselavgaser i grupp 2A, dvs sannolikt cancerframkallande för människa. IARC har i år aviserat att man kommer att genomföra en ny utvärdering under 2012, mot bakgrund av den nya kunskap som är tillgänglig idag. 5. Kommentarer kring avsnittet om exponeringsmätningar Ett speciellt område som behandlats otillräckligt, vilket också speglar förslagets otillräckliga förarbeten, är de råd och anvisningar som presenteras för exponeringsmätningar, användning av skyddsutrustning och installation av punktutsug. Forskning visar entydigt att upprepade exponeringsmätningar krävs för att få en klarhet i exponeringsnivåer och att personburna mätningar bör ske på flera individer för att data skall var tillförlitliga. Vi ställer oss också mycket frågande till de kostnadsbeskrivningar som presenteras; t ex eftersom nivågränsvärden baseras på 8 timmarsexponering förefaller 4 timmars standardtid per mätning alltför kort. I de beräknade externa kostnaderna presenteras inte heller några kostnader för analys av prover. Dammfraktioner på SYMF:s höstmöte 2010 talade Arbetsmiljöverkets representant om att man planerade se över vilka fraktioner olika sorts damm mäts i så att det skulle bli mera enhetligt i föreskriften. Vi kan inte se att någon sådan översyn har genomförts. Exempel: Oorganiskt damm föreslås nu få ett gränsvärde för inhalerbart damm och respirabelt damm. Flera andra ämnen såsom aluminium, barium, indium, kadmium, koppar, krom, mangan, molybden, nickel, platina, silver, titandioxid, vanadinpentoxid, volfram, zinkoxid har gränsvärde för to- 5

6 taldamm. Då flera av dessa ämnen är oorganiskt damm vore det klart bättre om även gränsvärdena för dessa ämnen gällde för inhalerbart damm istället för totaldamm (innebär i allmänhet en skärpning). Vid mätningar kan man då använda samma filter för analys av inhalerbart damm och ett specifikt innehåll (såsom halten av någon metal). Annars måste man ju mäta med två olika filter- klumpigt för den som skall bära utrustning, ej kostnadseffektivt mm. 7. Allmänna råd är något otydliga och här kan det lätt bli missförstånd. Det står att enstaka överskridelser kan tolereras om medelvärdet av flera mätningar ligger under gränsvärdet. Detta kan vara ok om sannolikheten för att det sker är mindre än 9%, vilket man kan räkna på om man har tillräckligt många upprepade mätningar. Hela stycket bör förtydligas. Vad är kortare exponeringar? 4h, 6h eller 15 min? 8. mätningar skall vara tillgängliga i minst 5 år. Det tycker vi är alldeles för kort tid och bör utökas till minst 20 år. 6. Kommentarer kring övriga förslag Arsenik - Det finns klara belägg för att arsenik orsakar reproduktionsstörningar (fr a perinatal död). Arsenik bör därför förses med R. Beryllium det hygieniska gränsvärdet är 0,002 mg/m3 mätt som totaldamm. ACGIH i USA ha nyligen (2010) sett över sitt gränsvärde för Be och det är numera 0,05 µg/m3 mätt som inhalerbart damm. AV borde också revidera detta gränsvärde. Bly, och oorg. föreningar Det är oklart varför Blyoxid står på egen rad, utan gränsvärde. IARC har klassat bly som "Probably carcinogenic in humans (2A)". Det vore därför rimligt att förse bly med ett C. Kadmium Det är tveksamt om kadmium ger reproduktionseffekter; R är knappast befogat för kadmiumdifluorid och kadmiumdiklorid (fluorid som sådant har inte R). Kvicksilver, och oorganiska föreningar Tveksamt om B är befogat. Metalliskt kvicksilver har visst (om än litet) upptag genom huden. Det kan ge allergiskt kontakteksem, och borde därför ha S. Tetraetylbly, Tetrametylbly Det verkar ologiskt att NGV är 0,05 när Bly, och oorg. föreningar, respirabelt damm har 0,02, vilket också borde gälla för de två organiska föreningarna. Bly och organiska föreningar 6

7 Problemet med relationen mellan halter i blod och luft gäller särskilt vid höga lufthalter, då blodbly mättas, så att det har begränsat värde vid bedömning av exponering och risk. Detta borde påpekas någonstans i texten, i Konsekvensutredning och i Konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen sid 10, styckena 7 och 9 är inte kongruenta. I stycke 7 borde det stå 0,1-0,5 µmol/l. Organiska syraanhydrider Hanteringen av de olika anhydriderna är inte logisk; tre har gränsvärden, medan fem andra saknar sådant. Det är rätt att det är svårt att veta vilka halter som ger sensibilisering, men det gäller för alla åtta.i Finland har man gränsvärden för flera anhydrider som saknar sådant i Sverige, i USA ett. Avsaknad av gränsvärde borde vara ett problem vid övervakning av arbetsmiljön. Syraanhydriderna behandlas på annat sätt än andra sensibiliserande ämnen. Ett rimligt förhållningssätt vore att åsätta HHFA, MHHFA, THFA, MTHFA och TKFA 0,005 mg/m3, med takgränsvärden dubbelt så högt. För FA innebär förslaget 0,2 mg/m3 en klar risk för sensibilisering; värdet borde därför sänkas till 0,1 mg/m3 B-märkning Den nya märkningen B är mycket bra men vi skulle gärna se en kommentar angående konsekvensen av B-märkning för ett ämne. Hur skall risken bedömas? 7

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Gunnar Johanson Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Gunnar.Johanson@ki.se Kemisk exponering och långa

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning

Läs mer

Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall Anneli Julander, Fil Dr, IMM, KI Per Gustavsson, Professor, IMM, KI Kristina Jakobsson, Docent, AMM, LU Bakgrundsdata Globalt ca 50 miljoner

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter Jämförelsetabell: Bestämmelser i föreslagna nya kvartsföreskrifter jämfört med AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och övriga tillämpliga föreskrifter inklusive AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mxmx...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mxmx... Sida 1 av 5 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n94ytvlx...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n94ytvlx... Seite 1 von 6 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 142 Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en Utredare Karl Forsell, Susanna Lohman, Ralph

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Konsekvensbeskrivning. till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18. Rapport 2012:3

Konsekvensbeskrivning. till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18. Rapport 2012:3 Konsekvensbeskrivning till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18 Rapport 2012:3 Konsekvensbeskrivning till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 Rapporten presenterar underlaget

Läs mer

Xxxxx Berg- och gruvarbete

Xxxxx Berg- och gruvarbete AFS 2014:XX 2014:10 Xxxxx Berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2010:1) om om berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

MinBaS II Område 3 Miljö Hållbar utveckling Projektområde 3.1 Miljöpåverkan från anläggningar. Projekt 3.1.b Arbetsmiljö

MinBaS II Område 3 Miljö Hållbar utveckling Projektområde 3.1 Miljöpåverkan från anläggningar. Projekt 3.1.b Arbetsmiljö MinBaS II Område 3 Miljö Hållbar utveckling Projektområde 3.1 Miljöpåverkan från anläggningar Projekt 3.1.b Arbetsmiljö Sammanställning av nationell och internationell (främst EU) arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Farligt ämne Konc. (%) CAS EINECS Farokod Riskfraser. Portlandcement* 1-3 65997-15-1 266-043-4 Xi R37/38, R41

Farligt ämne Konc. (%) CAS EINECS Farokod Riskfraser. Portlandcement* 1-3 65997-15-1 266-043-4 Xi R37/38, R41 Trim Std. Komponent B 1/4 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Leverantör: I nödsituationer ring: Trim Std. Komponent B Concrete Floor Finish Nordic AB, AB Röda Stugans gata 5, 60 228 Norrköping

Läs mer

VARUINFORMATION Sid 1(5)

VARUINFORMATION Sid 1(5) VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverfosforkopparlod Artikelnummer: 5202-1020, 5202-1025, 5202-1030,5202-1120 5205-1020, 5205-1025, 5205-1030,

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Första utgåvan Revisionsdatum Ersätter Art. nr Utfärdat av Sida EGP MULTIBALLAST. Ingår som delkomponent i EGP Multi golvmassa.

SÄKERHETSDATABLAD. Första utgåvan Revisionsdatum Ersätter Art. nr Utfärdat av Sida EGP MULTIBALLAST. Ingår som delkomponent i EGP Multi golvmassa. SÄKERHETSDATABLAD Första utgåvan Revisionsdatum Ersätter Art. nr Utfärdat av Sida 2001-10-25 2015-07-07 2011-04-12 301010 Trossa AB 1 av 8 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTBETECKNING

Läs mer

RAPPORT. Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477. Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen Fe 956 405 83 Göteborg

RAPPORT. Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477. Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen Fe 956 405 83 Göteborg RAPPORT Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477 Mätning av asbest 19-20 nov 2008 efter asbestsanering för arbete med ventilationskanaler Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen

Läs mer

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten Arbets- och miljömedicin i Linköping En presentation av verksamheten Fotografier: Per Leanderson, Måns Lindell och Martin Tondel Illustrationer: Anna-Lena Hällsten Juni 2012 Arbets- och miljömedicin Patientverksamhet

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Yttrande över exponering för asbest vid sanering i flerfamiljshus Maria Albin Håkan Tinnerberg Yttrande över exponering för asbest vid sanering i flerfamiljshus

Läs mer

Kartläggning av exponering för diisocyanater på hud i olika arbetsmiljöer inom motorbranschen

Kartläggning av exponering för diisocyanater på hud i olika arbetsmiljöer inom motorbranschen Kartläggning av exponering för diisocyanater på hud i olika arbetsmiljöer inom motorbranschen Roger Lindahl Kemiska institutionen 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00 www.umu.se Bakgrund Isocyanat är en beståndsdel

Läs mer

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget 1. Namnet på produkten och företaget Produk tnamn Produk tkod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Anv ändningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Se Tekniskt Data Blad. Företagsnamn International

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE för 2014

ÅRSBERÄTTELSE för 2014 ÅRSBERÄTTELSE för 2014 Nordiska expertgruppen för kriteriedokument om kemiska hälsorisker (NEG) 19 januari 2015 Gunnar Johanson, ordförande Bakgrund Föreliggande årsberättelse för Nordiska expertgruppen

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd

Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd Datum Vår beteckning Sid 2013-09-09 RES 2013/100674 1 (120) Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd Införande av sanktionsavgifter i föreskrifter Postadress: 112 79 Stockholm Besöksadress:

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Perio

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Perio SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Eldfasta fibrer. kan vara farliga!

Eldfasta fibrer. kan vara farliga! Eldfasta fibrer kan vara farliga! Eldfasta fibrer kan vara farliga! Prevent är ledande kunskaps- och utbildningsförmedlare inom arbetsmiljöområdet. Vi arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX

Läs mer

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Föreläsare: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin vid Göteborgs universitet Föreläsningens innehåll Vad

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG Datum för utskriften: 19.01.2007 Omarbetat: 05.02.2007 1 Namnet ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produktnamn: Repair Finish Polish Användning: Används för att polera glas

Läs mer

Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket

Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest AFS 2014:XX 2014:27 Xxxxx Asbest Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL 1. NAMN PÅ PRODUKTERNA OCH FÖRETAGET Produktnamn Paroc Stenull i form av lösull för värme-, brand- och ljudisolering. Stenullsprodukter i bunden form redovisas på särskilt blad. Tillverkare och leverantör

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 - ISO 11014-1

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 - ISO 11014-1 Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 - ISO 11014-1 LOCTITE 8065 Sidan 1 / 5 SDB-nr : 153550 V001.2 Reviderat den: 25.07.2008 Utskriftsdatum: 11.05.2010 Handelsnamn: LOCTITE 8065 Avsedd användning:

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Konsekvensutredning för Arbetsmiljöverkets förslag till reviderade föreskrifter om kvarts

Konsekvensutredning för Arbetsmiljöverkets förslag till reviderade föreskrifter om kvarts 2012-12-12 REK 2009/6943 1 (26) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Gabriela Balodis arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning för Arbetsmiljöverkets förslag till reviderade

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: 1201-419/2012

Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: 1201-419/2012 Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: 1201-419/2012 Svar mailas till stina.jonfjard@boverket.se Datum 2012-10-15 Remisslämnare Karl Fridolf Organisation BIV, Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2013 COM(2013) 456 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om artikel 8a i direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen

Läs mer

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Tillverkare av snus Swedish Match* (ca 75% av totalmarknaden) Gotlandssnus AB* GN Tobacco Sweden AB* Fiedler & Lundgren (BAT) Japan Tobacco International Philip Morris

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?66666utn&zuxl_m_lxfvlxfe4...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?66666utn&zuxl_m_lxfvlxfe4... Sida 1 av 5 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Kunskapsöversikt Rapport 2010:3 Kunskapsöversikt Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120 VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: ZIG-OPAQUE (bläck) UTFÄRDAD: 1998-04-02 OMARBETAD: 2004-03-25 ARTIKELNUMMER: TILLVERKARE/IMPORTÖR: AB THURE BÜNGER, Box 169 342

Läs mer

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Besökare Namn... Institution... Telefon... E-post... Datum för besök... Handläggare på SHM Namn... Syfte med

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE Beslutad den 17 november 1994 AFS 1994:32 2 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE

Läs mer

Arbets och miljömedicin Lund AMM

Arbets och miljömedicin Lund AMM AMM Rapport 2010 Arbets och miljömedicin Lund När det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tillsynen fallerar en fallstudie från återvinning av kvicksilver från lysrör Kristina Jakobsson Jörn Nielsen Håkan

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD Sn62Ag2 HM1 RMA V14/16 L/H

VARUINFORMATIONSBLAD Sn62Ag2 HM1 RMA V14/16 L/H 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Sn62Ag2 HM1 RMA V14/16; Varianterna L och H Användning/produkttyp: Lodpasta/dispenseringspasta Leverantör: Venso Elektronik AB Ögärdesvägen 21 433 30 PARTILLE

Läs mer

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Enligt 91/155/EEG. Datum för utskriften: 2009-01-12. 1 Namnet ämnet/preparatet och bolaget/företaget

Säkerhetsdatablad. Enligt 91/155/EEG. Datum för utskriften: 2009-01-12. 1 Namnet ämnet/preparatet och bolaget/företaget 1 Namnet ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produktnamn: Pliogrip 7722 Prepolymer (PLI01) Pliogrip 7771B Prepolymer (PLI02) Pliogrip 7773B Prepolymer (PLI03) Användning: Limning av termoplastiska komponenter

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 1(8) Gabriela Balodis, AV 2005-02-23 Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 Förklaringar: överstruken text upphävd röd text i kursiv nytt text med gul bakgrund anpassning till Europaparlamentets

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Hygieniska gränsvärden. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden

Hygieniska gränsvärden. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden Hygieniska gränsvärden Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden ISBN 978-91-7930-559-8 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET 11 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00 E-post:

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL 1. NAMN PÅ PRODUKTERNA OCH FÖRETAGET Produktnamn Paroc Stenull i form av skivor, board, längder, remsor, kilar, stavar, filt, mattor och rörskålar för värme-, brand- och ljudisolering. Stenullsprodukter

Läs mer

Sjömäns hälsorisker från dieselavgaser

Sjömäns hälsorisker från dieselavgaser Sjömäns hälsorisker från dieselavgaser Riskbedömning av dieselavgaser ombord på RoPax-fartygs lastdäck Examensarbete vid sjökaptensprogrammet MAGNUS NORÉN JONAS ÅBERG Institutionen för sjöfart och marin

Läs mer

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 16 juni 2015) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska

Läs mer