Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 konsekvenser och erfarenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 konsekvenser och erfarenheter"

Transkript

1 Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 konsekvenser och erfarenheter Observatörsrapport 2012 Av Jonas Aaw, Pär Aleljung, Christina Nordensten

2 Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 2

3 Innehåll Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 konsekvenser och erfarenheter... 1 Observatörsrapport Av Jonas Aaw, Pär Aleljung, Christina Nordensten... 1 Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 konsekvenser och erfarenheter... 5 Förord... 5 Observatörer och Författare till delrapporten... 5 Besökta aktörer och funktioner... 6 Sammanfattning och erfarenheter ur ett Queensland perspektiv... 6 Sammanfattning och erfarenheter ur ett svenskt perspektiv... 6 Rekommendationer för ökad krishanteringsförmåga i Sverige... 7 Bakgrund... 7 South East Queensland... 8 Organisationerna för dricksvattenförsörjning i studerade områden De färgade strecken i grönt, svart, blått och orange är alla delar av det sammanbundna ledningsnätet the Water Grid Kort om risker och hot Situationen före händelsen Wivenhoe-dammen är en mycket stor damm, vars dammluckor är bland världens största i sitt slag. Den har en lagringskapacitet på 2,61 kubikkilometer, ytan är 109,4 kvadratkilometer och har en 287 km lång strandlinje Krisledning och krisutveckling Skador och störningar Vad kan vi lära? Erfarenheter och åtgärder Struktur, roller, ansvar och samverkan Försörjning med dricksvatten under krisen Hantering av transporter, utslagen el och kommunikation Risk för smitta i dricksvatten Planerade åtgärder efter krisen Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 3

4 Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 4

5 Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 konsekvenser och erfarenheter Förord En myndighetsgemensam observatörsresa genomfördes våren 2012 för att lära av erfarenheterna av den omfattande naturkatastrofen 2011 i Queensland, Australien. Det finns en sammanställd myndighetsgemensam rapport som MSB publicerat, rapporten heter; Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland I den ges en mer omfattande bild av krisen i stort. Den separata dricksvattenrapporteringen som följer nedan innehåller något fler detaljer inom dricksvattenområden än kapitlet i den myndighetsgemensamma rapporten. Observatörsresan organiserades av avdelningen för utvärdering och lärande vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Planerade möten hos myndigheter och organisationer ägde rum dels på federal nivå i Canberra, dels i delstaten Queensland med studiebesök i Brisbane och andra orter. Varje grupp ansvarade för sin egen del av observationen och för arrangemang av lämpliga möten inom den egna disciplinen. Observatörsinsatsen initierades via MSB:s samverkansområden. En begäran och önskan riktades till MSB att organisera en observatörsinsats, i enlighet med MSB:s uppdrag att samordna och samverka inom området observatörsverksamhet. Följande myndigheter och organisationer ingick i delegationen: Livsmedelsverket/VAKA, Norrvattens affärsdrivna avdelning/vaka, region Gotland, VAKA, Karlstads Universitet, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen Jämtland, projektet Trygghetens Hus, Räddningstjänsten Jämtland samt MSB. Queensland tillsatte efter katastrofen en kommission för att utreda händelserna och hur naturkatastrofen hade hanterats. Kommissionens interims- och slutrapport låg till grund för planeringen av observatörsresan. Observatörer och Författare till delrapporten Observationen för dricksvattendelen har genomförts av Christina Nordensten, Statsinspektör och projektledare för VAKA-gruppen*, Livsmedelsverket, Pär Aleljung, Laboratoriechef vid Norrvatten och Käppala samt VAKA-medlem och Jonas Aaw, Operativ Dricksvattenchef, Region Gotland samt VAKA-medlem. *VAKA nationell vattenkatastrofgrupp - består av experter inom olika funktioner från kommunal förvaltning. VAKA bildades efter flera stora översvämningar som pekade på behovet av stöd i stora kriser som drabbar dricksvattenproducenterna. Stödet ges via telefon eller på plats. Genom VAKA kan kommuner också låna nationell utrustning för nödvattenförsörjning. VAKA nås via SOS alarm på telefon dygnet runt. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 5

6 Besökta aktörer och funktioner Observatörerna har besökt Department of Community Safety, DCS at State Disaster Coordination Centre and State Operations Centre, SEQ Water Grid Manager, Queensland Health water quality team, Office of the Water Supply Regulator at Department of Environment and Resource Management/Queensland Government, LinkWater, Manager Water Operations at Toowoomba Regional Council, Queensland Urban Utilities och SeqWater. Dessutom har obsevatörerna fått möjlighet att besöka Linkwates kontrollrum för real-tids observationer i The water grid, titta på översvämningsdrabbade anläggningar i Fairfield, Brisbane ( Oxley Waste Water Treatment Plant m.fl.), Wivenhoe Dam som är Brisbanes största dricksvattenreservoar, Mt Crosby Water Treatment Plan och Bundamba Advanced Water Treatment Plant. Sammanfattning och erfarenheter ur ett Queensland perspektiv Nya organisatoriska strukturer, samt delstatligt ägande, har legat till grund för stora investeringar, förberedelser och en strukturerad och framgångsrik krishantering inom dricksvattenområdet. Planering för bristsituationer - med organisation, investeringar, förberedelser m.m. - har varit framgångsrikt även för försörjning av dricksvatten vid översvämningssituationen. Mental förberedelse och en genomtänkt krisplanering gav kort startsträcka för starten av krisledningen hos dricksvattenaktörer. Det observatörerna har sett och hört visar på en organisation som har tagit hotet av torkan på allvar och förberett sig för det, både avseende byggandet av ny infrastruktur och genom omfattande organisationsförändringar på olika nivåer - delstatlig, regional och på kommunal nivå. Dessa åtgärder - med hög grad av kontroll, redundans och säkerhetstänkande - innebar att de klarade en kris, som ledde till en katastrof av på en del områden närmare bibliska proportioner, bra ur ett dricksvattenperspektiv. Endast tre områden inom observationens utvalda geografiska del drabbades av dåligt vatten med koknings rekommendationer som varade i tre dagar, där ca personer av ca drabbades. I en mindre stad låg kokningen kvar i 13 dagar. Alla kokningsrekommendationer gavs i förebyggande syfte. Ingen har rapporterats sjuk från dåligt dricksvatten. Sammanfattning och erfarenheter ur ett svenskt perspektiv Observationens viktigaste slutsatser med avseende på målen för observationen är: Planeringen för bristsituationer (torka) har varit till stor nytta även för andra typer av kriser. Det förebyggande arbetet med att skapa förmåga till försörjning och sammanbindning av stora vattenverk, genom möjligheten att satsa statliga medel i the Water Grid, har varit avgörande för förmågan till försörjning. Det ger en unik redundans vi tidigare inte sett. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 6

7 Övade organisationer, dvs. genom att tidigare hanterat mindre krissituationer (torka, skogsbränder, cykloner, stormar), gav goda förutsättningar och en mental förberedelse hos organisationen inför den studerade krisen. Konsumenterna har genom tidigare kriser fått en mental förberedelse för att själva ta eget ansvar. De var försiktiga med vattenanvändningen, både mängden och avseende kvaliteten. Strukturellt krisarbete präglade dricksvattenaktörernas agerande och hantering. Statliga medel var en framgångsfaktor för de gjorda investeringarna som låg till grund för en god redundans. Framgångsfaktor i sammanhanget var också en överstatlighet i byggandet av en organisatorisk struktur vilket bidrog till viktiga investeringar och prioriteringar. Rekommendationer för ökad krishanteringsförmåga i Sverige Scenarion som stora översvämningar kan komma att öka i det framtida klimatet i Sverige. Under det senaste decenniet har vi drabbats hårdare än tidigare av just höga flöden, skyfall och översvämningar och som påverkat dricksvattenproducenterna. Det finns därför anledning att fundera över; Är Sverige idag organiserade på ett optimalt sätt inom dricksvattenvärlden på lokal och regional nivå? Vad kan vi lära av Queenslands modell? För att optimera möjligheterna till god krishantering och redundans behöver vi en ökad samverkan inom större områden/regioner. Går det att tillföra mer medel för att bygga större och redundanta system i tätbefolkade regioner i Sverige? Kan staten bidra till ett the Water Grid i en svensk tappning? Vi behöver öka konsumenternas mentala förberedelse för olika krissituationer och för möjligheterna att själv kunna vidta egna åtgärder innan och under en kris. Vi behöver ett större fokus med ett underifrånperspektivet. Hur klara försörjning av konsumenter och sårbara aktörer i kris? Det finns behov av åtgärder med fokus på beroendeförhållanden och konsekvenser av aktuella scenarios och dess påvekan på försörjningsfrågorna. En utveckling av informationen till konsumenterna, med bättre och snabbare information via nya informationskanaler, t.ex. mass-sms, twitter. Bakgrund Under och 2000-talets skyfall och översvämningar i Sverige identifierades en rad konsekvenser och problem som drabbade dricksvattenförsörjning och dricksvattenkvalitet. Liknande väderrelaterade händelser kommer att fortsätta drabba oss, sannolikt i en större utsträckning. Vid översvämningssituationer som pågår i tätbebyggda områden, vid platser för vattenverk och avloppsreningsverk, uppstår enligt svensk erfarenhet nästan alltid problem med dricksvattnet. Australien är internationellt sett mycket långt framme när gäller säkerhetstänkandet kring dricksvattenförsörjningen. Observationens geografiska del av Australien drabbas återkommande av skogsbränder, mindre jordbävningar, cykloner, torka och Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 7

8 översvämningar. Sedan 1840 talet har t.ex. 5 större översvämningskatastrofer drabbat Brisbane med omnejd. Trots de omfattande översvämningarna i början av 2011 av stora delar av södra Queensland med dödsfall och utslagen infrastruktur tycks man ha kunnat begränsa konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen. Åtgärder har bl.a. varit nödvattenvattenförsörja, kokningsrekommendationer och genomförda helikoptersläpp av buteljerat vatten för enskilda. South East Queensland Under de senaste tio årens torka har bristen på vatten fått särskilt stort fokus. Alla stora städer ligger där torkan får sitt mest extrema förlopp. Ytvattendammar har därför alltid varit viktiga för Australiens dricksvattenförsörjning. Historiskt har dessa byggts för just ändamålet att klara vattenbehovet, och att det ska finnas 7 års förbrukning i dammarna. Norra delen av området har dammar för bara 2 till 3 års behov, ett besvärande tillstånd som nu löst med att det finns ett ledningsnät som binder samman regionen genom the Water Grid. Dricksvattenaktörerna i området menar att det går att säga att det är 10 års cykler mellan torrare och våtare perioder. Klimatförändringens förutsägelse är att det kommer att finnas 10-15% mindre vatten i området i framtiden. Nyare dammbyggen är därför byggda med avseende på framtidens vattenbrist. Återkommande extrema väder som torka, översvämningar, cykloner m.m. har präglat beredskapen hos myndigheter och enskilda. Det finns därmed också en mental förberedelse för krishantering hos regionala och lokala myndigheter och en övad personal från tidigare kriser. Enligt Department of Energy and Water Supply finns dessutom en stor variation på skickligheten hos dricksvattenproducenter och dricksvattendistributörer i Queensland. Dessa omständigheter hade kunnat utgöra en risk för en effektiv krishanteringen. South East Queensland började på 1950-talet bygga ut sin VA-infrastruktur med enkla vattensystem. Fram till 1960 fanns det inget system för rening av avlopp, utan det har i princip dumpats i Brisbane River. Först i slutet 1990-talet byggdes reningsanläggningar för avlopp, och då av miljöskäl, för att år 2000 få en hårdare lagstiftning för avloppsvatten började situationen för Brisbane-området (South East Queensland - SEQ) bli prekär då den långvariga torkan som startade 2001 tärt på vattennivån i regionens vattenreservoarer (dammarna), och 2005 var nivåerna kritiska. Torkan ledde till förstärkningsåtgärder, som start av byggande av recyclinganläggningar, för avloppsvatten för att förstärka vattentillgången i dammarna, avsaltningsanläggning vid kusten, och möjligheten att styra om vatten genom det sammanbyggda systemet the Water Grid var nederbörden nere på 4% av normala värden, regionens vattenreserver nere på 16%, och prognoser sa att nivåerna snart skulle gå ned mot 6-10%. Restriktioner infördes och en stor kampanj att spara vatten startades. Före torkan 2005 låg Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 8

9 vattenförbrukningen på mer än 300 liter per person och dag. Kampanjer för att få folk spara på vatten genomfördes under åren med vattenbrist som korta duschar med timglas, annonskampanjer, informationsmaterial m.m. och de hade effekt. Man kom ned till en förbrukning på 134 liter per person och dag när läget var som mest kritiskt. Idag är förbrukningen uppe i 160 liter per person och dag, men konsumenterna har ändrat sitt beteende och det är positivt. Den minskade konsumtionen har inneburit att vattenverk med stor kapacitet har kunnat sänka sin produktionsvolym. Ett avsaltningsverk byggdes också vid Guldkusten som kopplades in i Brisbaneregionens stora distribueringsnät - SEQ Water Grid ( the Grid ). Kostnaden 1,2 Miljarder $AUS, med kapacitet m3/dygn startade återvinningsprojekt för avloppsvatten till dricksvatten, efter modeller från Kalifornien, USA. Regionens recyclinganläggning är idag tänkt att förstärka dammarna med vatten, men används idag inte till detta. Det finns en politisk och folklig opinion mot att släppa ut bajsvatten i dammen. Avsikten var också att kunna gå så långt i reningen att kunna producera dricksvatten av avloppsvatten, och koppla detta i the Water Grid. Anläggningarna används idag, men inte för dricksvattenproduktion utan i andra sammanhang som till industrier, kylvatten och bevattning. Kostnad 2,3 Miljarder $AUS, kapacitet m3/dygn. Arbeten med att koppla ihop befintliga lokala nät till the Water Grid startades 2008 för att kunna transferera vatten inom regionen. Omorganisation och strukturella förändringar med sammanslagning av kommuner från 130 till 80 stycken samt ändrat ansvar och hantering av dricksvattnet i Queensland regionen skulle kunnat innebära en ökad osäkerhet om ansvar och roller, och därmed också påverkat krishanteringen. Fram till idag har 3 miljarder dollar satsats på avloppsanläggningar och för att lösa torka problematiken. Idag vill dricksvattenaktörerna arbeta vidare med risk management och för en ökad ekonomisk effektivitet i sitt system, men har svårt att få medel för detta när tidigare satsningar varit så stora. De totala investeringarna i vatteninfrastrukturen uppgår idag till över 8 Miljarder Australiska dollar (58 Miljarder SEK). Systemet förbrukar idag ca m3/dygn. Innan utbildningskampanjen till allmänheten kunde förbrukningar på totalt över m3/dygn uppmätas. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 9

10 Organisationerna för dricksvattenförsörjning i studerade områden De färgade strecken i grönt, svart, blått och orange är alla delar av det sammanbundna ledningsnätet the Water Grid The Water Grid The Water Grid är en enkelmatad sammanbindning av vattenverk i regionen och är idag 535 km långt. Ledningen är enkelmatad och används åt båda håll, beroende på omständigheter och SEQWater Grid Managers beslut. När nätet byggts ut ytterligare (under 2012) kommer hela nätet vara 612 km till ett värde av 3 billioner australiska dollar. Nätet innehåller 28 reservoar och 22 pumpstationer. Nätet har en omsättning på upp till en vecka beroende på vilka anläggningar som kopplas på, och på omständigheterna i övrigt. The Water Grid förser idag ca 2,5 miljoner människor med dricksvatten, från Solkusten i norr till Guldkusten i söder och in mot Toowoomba Lockyer västerut och Brisbane i öster vid havet. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 10

11 SEQ Water Grid Manager The Water Grid, som sammanbinder flera av regionens vattenverk, styrs av SEQ Water Grid Manager. SEQ Water Grid Manager är ett delstatligt ägt organ som ansvarar för förvaltningen och den strategiska driften av The Water Grid. SEQ Water Grid Manager etablerades i maj 2008 och driftsattes i juli SEQ Water Grid Managers roll är att driva the Water Grid så att dricksvattensäkerheten och dricksvattenkvaliteten upprätthålls på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt i sydöstra Queensland. De hanterar vattensäkerheten för hela regionen, balanserar samhällets behov och av behovet av skydd för tillrinningsområden. För att göra detta köper de vattentjänster från de andra delstatligt ägda vattenverksamheter som lagring och behandling av rå- och dricksvatten, avsaltning, återvunnet avloppsvatten från Seqwater och transport av vatten från LinkWater. SEQ Water Grid Manager säljer det behandlat dricksvatten och återanvänt avloppsvatten till kunder som kommuner, kraftverk, företag, och distributörer som Queensland Urban Utilities, Unity Water och Allconex. SEQWater SEQWater är South East Queensland stora dricksvattenleverantör, ägt av delstaten. De lagrar och behandlar vatten till the Water Grid. Dessutom levererar SEQWater vatten till mindre samhällen i regionen som inte är anslutna till The Water Grid. SEQWater handhar 25 dammar vilket motsvarar ca 90 % av sydöstra Queensland dricksvatten behov. Dessutom äger de 47 fördämningar, 46 vattenverk, 14 grundvattentäkter i sydöstra Queensland samt en stor avsaltningsanläggning. De har också byggt och utvecklat ett system för att rena avloppsvatten till nästan dricksvattenkvalitet. LinkWater LinkWater är ett delstatligt ägt företag som driver, planerar, bygger ut och förvaltar the Water Grid. LinkWater är en 24/7 organisation med dygnetruntövervakning, och är SEQ Waters eyes and ears. Företaget bildades för att inom SEQWaters distributionsområde; förbättra det regionala ledningsnätet, den regionala samordningen och hanteringen av dricksvatten, effektivisera levarensen av vattentjänster och förbättra kundservisen för konsumenter, samt stå för ett tydligt ramverk för en trygg vattenförsörjning. LinkWater skall driva, förvalta och underhålla ledningar för dricksvatten och tillhörande infrastruktur. LinkWater mäter löpande transporten. Queensland Urban Utilities (QUU) Det finns 3 bolag som köper dricksvatten från the Water Grid av SEQ Water Grid Manager och distribuerar samt säljer det till sina abonnenter i olika områden i regionen, UnityWater, Queensland Urban Utilities (QUU) och Allconnex Water, där är Queensland Urban Utilities (QUU) är ett delstatsägt företag och har sitt huvudkontor i Brisbane. QUU ansvarar för att leverera dricksvatten direkt till kund, för transport och behandling av avloppsvatten, samt fakturering av vatten- och avloppstjänster. De betjänar kunder och privata abonnenter i Brisbane, Ipswich, Lockyer Valley, Scenic Rim och Somerset områdena. QUU hanterar vattentjänster för över 1,3 miljoner invånare och ca företag. QUU driver och underhåller km vattenledningar. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 11

12 Toowoomba Toowoomba områdets tätort producerar dricksvatten till ca personer i sitt område, som har en total population av ungefär personer. Området hade före översvämningen, precis som övriga South East Queensland, lidit av en mångårig torka. En överföringsledning från Wivenho-dammen byggdes därför med tillhörande pumpstation, med federala och delstatliga pengar. Driftansvaret lämnades till SEQ Waters organisation. Toowoomba har gjort ett aktivt val att inte ingå i the Water Grid. Toowoomba Regional Counsil har ett stort ytvattenverk som matas med enskilda ledningar från de olika tre olika dammarna. Staden har dessutom 14 borrhåll som kan kopplas in vid behov. Lagstiftning och myndigheternas tillsyn Varje delstat i Australien har sin egen lagstiftning på dricksvattenområdet. Nationellt finns guidelines som i sig inte är tvingande. Alla dricksvattenproducenter måste, sedan införande av lagstiftningen 2008, ha en Drinking Water Quality Management Plan (DWQMP). Under en övergångsperiod har de stora anläggningarna haft till 1 juli 2011 på sig att implementera lagstiftningen och ta fram DWQMP, de mellanstora ska vara klara 1 juli 2012 och de små 1 juli Alla planer måste skickas in till Department of Energy and Water Supply (Queensland Government), där de bedöms av personal som kan anläggningarna. DWQMP är en typ av risk- och sårbarhetsanalys som också innefattar principer liknande HACCP enligt svenska regler, och syftet är att skydda folkhälsan och försäkra att det vatten som levereras är säkert. DWQMP har visat på sårbarheter på ett bra sätt och utvecklat övervakningsprogrammen, enligt Department of Energy and Water Supply. Queensland har 78 registrerade dricksvattentillhandahållare. Där 16 är stora (>25000 anslutningar), 27 mellanstora ( anslutningar) och 35 små (< 1000 anslutningar). National Health and Research Council står som centralt organ för alla riskbedömningar avseende hälsoaspekterna hos konsumenterna. Tillsynsrollen är delat mellan Queensland Health (QH) som bildades 2008 och Office of the Water Supply Regulator (OWSR). QH stöd är mer av akut stöd och hantering, med hälsoriskbaserade expertråd, har rätt att ange vattenkvalitetskrav, har en roll vid översvämningsrelaterade händelser, vid sjukdomsfall eller om dricksvattenkvaliteten inte är garanterat säker. OWSR stöd är mer inriktat på långsiktigt arbete och skydd, där man begär in rapporter om händelser och regelbundna kvalitetsdata, har rätt att ange dricksvattenkvalitetskrav, godkänner DWQMPs och kan agera mot och lagföra dricksvattenproducenter och distributörer. Lagstiftning - avloppshantering och reglering av risk för vattentäkter 2010 introducerades Coal Seam Gas Water, en ny lagstiftning för vatten som kommer upp vid utvinning av gas. Från 2011 finns ny lagstiftning om avloppshantering Waste Reduction and Recycling Act 2011, och Waste Reduction and Recycling Regulation 2011, för att öka skyddet för vattentäkter och dricksvattenproducenter nedströms Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 12

13 avloppsreningsverk. Det innebär att det krävs en godkänd Recycled Water Mangement Plan, vilket innebär skyldighet att hålla kvalitetskraven, rapportera incidenter och genomföra regelbundna kontroller. Kort om risker och hot Omorganisation och strukturella förändringar med sammanslagning av kommuner från 130 till 80 stycken samt ändrat ansvar och hantering av dricksvattnet i Queensland regionen skulle ha kunnat innebära en ökad osäkerhet om ansvar och roller, och därmed också påverkat krishanteringen. Så var nu inte fallet. Observatörerna konstaterar att alla var väldigt klara över sina roller och ansvarsgränser, vilket i sig gav upphov till en snabb och effektiv krishantering. Implementering av den första lagstiftningen på dricksvattenområdet i Queensland (från 2008) pågick och pågår fram t.o.m Drinking Water Quality Management Plan (DWQMP), en form av risk- och sårbarhetsanalyser med inslag av HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points, på svenska; faroanalys och kritiska styrpunkter). Vid tiden för översvämningarna fanns troligtvis bara ett begränsat antal DWQMP genomförda och många dricksvattenproducenter är fortfarande bara i början av att dokumentera sina system och att ta fram krisplaner, enligt Department of Energy and Water Supply (april 2012). De enda analysparametrar som ingår i lagstiftningen är E. coli och fluorid. I ett europeiskt perspektiv har vi valt fleranalysparametrar för att eventuellt kunna fånga upp fler signaler som kan indikera försämrat/dåligt dricksvatten speciellt viktigt då klor används som desinfektionsmedel (E. coli är väldigt känslig mot klor). Dricksvattenproducenterna i Queensland har på frivillig basis renat sitt dricksvatten före 2008, då lagstiftning tillkom på området. Till skillnad från Sverige använder de höga klordoser 2-2,5 mg/l (i Sverige max 0,4 mg/l) då man vill ha ett kloröverskott på ca. 1 mg/l. (Guidlines kloröverskott > 0,5 mg/l ). Då de stora vattenverken tar råvatten från floder som ofta är recipient åt avloppsreningsanläggningar är det ett ganska högt krav ställda på både avloppsrening och dricksvatten produktion. En problematik med floder är att kvalitén varierar kraftigt beroende på nederbördsmönstret. Vid höga flöden är det organiskt material tillsammans med partiklar som stör processerna i vattenverken. När det gäller vattenbehandling så finns alla typer av vattenverk, från ingen behandling alls (grundvatten) till anläggningar med omvänd osmos. Brisbanes större vattenverk har konventionell behandling men med för svenska förhållanden mycket höga halter av klor. De har höga halter av kloreringsbiprodukter. Halterna av THM är klart högre än vad vår lagstiftning tolererar. Trots den höga kloreringen finns det en relativt hög incidens av E. Coli förekomst bland ledningsnätsproverna. Under de 3 senaste åren hittades bakterien 103 gånger inom The Grid och lokalnät. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 13

14 The Water Grid bygger på att man blandar vatten med olika vattenkvaliteter, vilket i sig innebär en risk. Vi vet från svenska förhållanden att olika kvaliteter reagerar med varandra. Valen av anläggningar och ändringar av strömningsriktningen i the Water Grid kan dessutom orsak kvalitetsproblem av estetisk karaktär. Slutligen så dricker ett stort antal människor samma vatten, vilket innebär att en förorening skulle kunna få ett stort genomslag hos befolkningen. Situationen före händelsen Den långvariga torkan från 2001 ledde till att man slog samman olika aktörer till färre stora och samtidigt byggdes nya anläggningar och bygget av the Water Grid. Delstaten strukturerade samtidigt om ägandet och kontrollen av anläggningarna. Man satsade på avsaltning, återvinning av avloppsvatten till dricksvatten, och små kommuner slogs samman till färre större drabbas Australien av El Nino efter den långa torkan, vilket medförde att vattenståndet var mycket högt i den största dammen Wivenhoe. Wivenhoe som är byggd för lagring av vatten för dricksvattenproduktion. De föregående årens torka innebar ett mentalt motstånd för att släppa ut vatten i onödan ur dammarna. Nedströms Wivenhoe ligger dessutom 4 broar som vid varje större utsläpp ställs under vatten och skär av alla möjligheter till transporter över Brisbane River. Trots detta tvingades man att öppna dammluckorna under oktober fram till årsskiftet 2010/2011 och släppa ut mycket stora mängder vatten, som via Brisbane river passerar Brisbane City. Det fanns ingen möjlighet att förutse den kommande utvecklingen och konsekvenserna. Före den akuta situationen regnade det oavbrutet i dammens uppsamlingsområde i ca tre veckor. Vädersituationen uppstod då flera regn parkerade sig, samtidigt som flera orkaner drog in över norra delen av delstaten. Så kallade superceller bildades och väldigt stora regn föll. I Lockyer Valley uppmättes regn på mer än 300 mm på 20 minuter. I havet hade man High Tide eller högt tidvatten vilket bromsade avrinningen från Brisbane River. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 14

15 Wivenhoe-dammen är en mycket stor damm, vars dammluckor är bland världens största i sitt slag. Den har en lagringskapacitet på 2,61 kubikkilometer, ytan är 109,4 kvadratkilometer och har en 287 km lång strandlinje. Krisledning och krisutveckling Den 6 januari aktiveras SEQ Waters Emergency Managment Team och är fortsatt aktiverad dygnet runt i ett högt tempo fram till och med 27 januari. Krisledningen är alltså aktiverad före 10 och 11 januari. SEQ Waters Emergency Management Team arbetade parallellt med 5 insatsteam och med 6 tekniska grupper. De tekniska grupperna var indelade i område; vattenkvalitet, isolerade städer, kemikalieförsörjning, balansen i the Water Grid, resurskoordinering och styrning av efterfrågan på dricksvatten. Under hela förloppet samarbetas och koordineras arbetet tillsammans med State Disaster Coordination Center, District and Local Coordination Centres, Department of Environment and Resource Management samt Queensland Health och Queenland Regulators. Toowoombas översvämning passerade ned genom Lockyer Valley den 10 januari, och medförde omfattande skador och förödelse i sin väg mot Brisbane River systemet. Hela samhällen, exempelvis Grantham, utplånade till stora delar. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 15

16 SEQWater tvingades till nödutsläpp av vatten från Wivenhoe-dammen och släppte vatten med mer än l/s. Nödutsläppet av vatten från Wivenhoe-dammen från den 11 januari och framåt påverkade förloppet nedströms i Brisbane river. Utsläppet var avsett att skydda dammkonstruktionen, trots detta steg vattnet tills det stod endast 60 cm under nödbräddningen. (Översvämningsskyddet är konstruerat för att ge en kontrollerad bräddning av konstruktionen, som i sig innebär en långsam irreversibel erodering av dammens väggsida.) Bilden visar hur översvämningsskyddet är uppbyggt vid Wivenhoe-dammen Den 11 januari när staden Brisbane översvämmades tvingades SEQ Water Grid Managers Team flytta till LinkWaters lokaler, vilka låg så till att de inte översvämmades. Läget intill ett hotell gav också möjlighet till övernattning och mathållning för personalen, som inte hade möjlighet att ta sig hem. Brisbane var då en stad som av the Queenslands Commissioner avråddes från att resa till eller från på grund av översvämningsläget. Det innebar också att LinkWater fick göra särskilda ansträngningar för hjälpa personal in till kontoret. Över ett halvt dussin vattenverk var temporärt offline på grund av elavbrott, som ett resultat av lokala översvämningar. Många av dessa vattenverk var ensamförsörjare för omgivande städer och prioriterades för akuta reparationer och nödvatten med tankar och flaskvatten. Dricksvattenförsörjning under krisen i Queensland 2011 Sida 16

Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se. Twitter:PerErikN. Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten

Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se. Twitter:PerErikN. Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten Människans och samhällets behov av vatten Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se Twitter:PerErikN Disposition Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten Samhällets resultatmål och

Läs mer

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008

Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008 Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008 PärAleljung, Hans Hagelin, Jan-Erik Ylinenpää, Leif Elofsson och Emilia Holkeri 20090817 Pär Aleljung Demonterad förbigångskoppling

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

observatörsrapport Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland 2011

observatörsrapport Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland 2011 observatörsrapport Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland 2011 OBSERVATÖRSRAPPORT Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland 2011 Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga Juni 2009 Maj 2012 RUBRIKER 16/6-09 2 HÄNDELSEFÖRLOPP 2009-06-09 Ordinarie provtagning enligt kontrollprogram 2009-06-11 kl: 15:00 Laboratoriet meddelade att

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna i Trelleborg?

Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna i Trelleborg? Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna Lars Thysell VA-chef i Trelleborg 2009-09-24 1 Regnväder drog in över Trelleborg med översvämning som följd. 2006. Fyra skyfall över

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 1 Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 Enligt EU s hygienförordning ska livsmedelsbranschen utarbeta och sprida riktlinjer för god praxis (branschriktlinjer). Handboken

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr. 31 En fastighetsägare har inte medgivits nedsättning av va-avgiften för att han själv pumpat ut inträngande avloppsvatten från sin källare så att detta inte kom att belasta kommunens avloppsreningsverk.

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också Elin Jansson Uppsala Vatten och Avfall AB Marie Falk Kretslopp och vatten, Göteborg Om Berlin 3, 4 miljoner invånare, bara

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång?

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor är nödvändigt, det hjälper bla. kroppen att ta upp kalcium som stärker skelettet. Länsstyrelsen upptäckte 2007 halter av bor som låg mycket över det normala.

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I årets övning Telö 11 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en observationsgrupp bestående av representanter

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

INSTRUKTION Hydrofor, 6 bar

INSTRUKTION Hydrofor, 6 bar INSTRUKTION Hydrofor, 6 bar Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 120816 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat en hydrofortank från Aqua Expert AB, ett ledande

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan en redovisning av bygg och miljökontorets arbete och slutsatser Slutrapport 2011 08 30 Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan -

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer