Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt.

Transkript

1 Nödvattenförsörjning I en krissituation då dricksvatten inte kan distribueras med det vanliga vattenledningsnätet måste invånarna istället förses med så kallat nödvatten 1. Inom ramen för VA SYDs krisberedskapsarbete ingår det därför att förbereda och planera inför en eventuell nödvattensituation. Nödvattenförsörjning görs med nödvattentankar. Den vanligaste modellen av nödvattentank rymmer 1000 liter dricksvatten. Under det första dygnet utan ordinarie dricksvattenförsörjning ska hushållen förses med cirka 4 liter dricksvatten per person 2. Detta innebär att en nödvattentank räcker till 250 personer. En nödvattentank har en bottenyta på 1m 2. Ytterligare information om nödvattendistribution finns i Bilaga 1. Hushåll En del av krisplaneringen inför en nödvattensituation är att i förväg ha bestämt var nödvattentankarna till de hushåll som normalt försörjs med kommunalt vatten ska ställas ut. Denna del av nödvattenplanen har utfomtas av VAsyd. Här ges ett antal generella riktlinjer som använts under VAsyds arbete med att hitta lämplig placering av nödvattentankarna för hushåll: Nödvattentankarna lastas av från en lastbil och fylls på med en tankbil. Utskänkningsplatsen måste därför vara så pass stor att det går att komma till med denna typ av fordon. Vid flera dygns nödvattenförsörjning används samma utskänkningsplatser som under det första dygnet. Dock behöver 2 till 3 gånger så många nödvattentankar placeras ut. Detta innebär att utskänkningsplatsen redan från början bör väljas så att även extra nödvattentankar får rum. (En nödvattentank har en bottenyta på 1m 2.) Invånaren skall ha max 500 meter att gå till närmaste utskänkningsplats. 3 (Observera dock att detta endast är en rekommendation, det vill säga 500-metersregeln är en uppskattning av ungefär hur långt en person maximalt ska behöva gå för att hämta sitt nödvatten. Andra villkor som handlar om nödvattentankarnas placering (exempelvis att hitta en tillräckligt stor yta) kan behöva prioriteras framför 500-metersregeln.) Välj väl synliga, strategiska placeringar dit invånarna lätt hittar exempelvis kan nödvattentanken ställas utanför en mataffär eller på ett torg. För att underlätta logistiken i samband med nödvatteninsatsen vill VA SYD ha så få utskänkningsplatser som möjligt (flera nödvattentankar får istället placeras på samma utskänkningsplats). Känsliga kunder Enligt Livsmedelsverket ska kunder som är känsliga för störningar i dricksvattenproduktionen prioriteras vid en nödvatteninsats. Detta innebär bland annat följande: Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt. VA SYD har definierat de känsliga kunderna enligt Tabell 1. Känsliga dricksvattenkunder. 1 Vatten som inte kan distribueras via det vanliga vattenledningssystemet. 2 VA SYD använder Livsmedelsverkets rekommendationer avseende vilka mängder nödvatten som bör distribueras. 3 Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

2 Tabell 1. Känsliga dricksvattenkunder Samhällsviktiga verksamheter som är känsliga för störningar i dricksvattenförsörjningen* Akutsjukvård, sjukhus Dialyssjukvård Vårdcentraler Räddningstjänst Polis Kommunal ledning Äldreboenden LSS-boenden Fängelser och övrig institutionsvård Tillagningskök boenden Tillagningskök hemtjänst Tillagningskök förskola Barnomsorg, förskola Låg-/mellanstadieskola Högstadieskola * OBS! Ingen inbördes prioritering i denna lista. VAsyd har påbörjat identifieringen av känsliga kunder i Lunds kommun men behöver hjälp med att komplettera dessa listor. Vid inventeringen av vilka känsliga kunder som finns i området, tänk på att även känsliga verksamheter som inte drivs i kommunal regi skall medräknas (exempelvis privata (för-)skolor och vårdinrättningar som drivs av Regionservice). 2

3 Bilaga 1. Dricksvattenkriser och nödvattendistribution I denna bilaga ges en kort bakgrund till vad nödvattendistribution innebär och vilka praktiska utmaningar som sådan dricksvattenförsörjning medför. Se också förslag till vidare läsning under Mer information sist i avsnittet. Vad är nödvatten? Om en händelse inträffar, som gör att det ordinarie vattenledningsnätet inte kan användas, behöver dricksvatten distribueras på något annat sätt. Detta dricksvatten kallas nödvatten och distribueras framförallt genom att nödvattentankar sätts ut på lämpliga platser. Ett annat alternativ är att distribuera dricksvatten på flaska. Nödvatten = dricksvatten som inte distribueras via vattenledningssystemet Reservvatten = dricksvatten som kommer från en alternativ källa (exempelvis från ett annat vattenverk), men som distribueras via vattenledningssystemet När krävs nödvatten? Nödvattendistribution kan behöva sättas in om dricksvattenförsörjningen drabbas av kvalitetsoch/eller kvantitetsproblem. Ett exempel på en incident som kan skapa kvantitetsproblem är ett brott på en större vattenledning. Kvalitetsproblem innebär att dricksvattnet innehåller någon form av förorening (exempelvis bakteriell) och därmed inte håller livsmedelskvalitet. Observera att vid kvalitetsproblem kan vattnet i fastigheterna ändå användas för exempelvis spolning i toaletterna och dusch/bad. Vid bakteriell förorening blir vattnet drickbart efter kokning. VA SYD kan då utfärda en kokningsrekommendation (ett kokningspåbud) till de drabbade invånarna; det vill säga en uppmaning om att koka kranvattnet innan det används som dryck. Att låta invånarna själva koka sitt dricksvatten kan på så sätt vara ett alternativ, helt eller delvis, till att distribuera rent vatten via nödvattentankar. Ett exempel från verkligheten är utbrottet av Cryptosporidium i Östersund I detta fall distribuerades inget nödvatten, men däremot utfärdades en kokningsrekommendation som totalt varade i 12 veckor. Hur går distributionen till? Vid nödvattenförsörjning sätter VA SYD ut dricksvattentankar på förutbestämda platser. Dessa nödvattentankar fylls sedan på med lämpligt intervall. Observera att varje invånare får själv, med ett eget kärl, hämta sitt dricksvatten från nödvattentanken. Svenska Livsmedelsverket ger ett antal råd och rekommendationer kring nödvattenförsörjning; bland annat ska invånare i tätbebyggt område ha max 500 meter till närmaste nödvattentank. Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att känsliga brukare, exempelvis vårdboenden, prioriteras i en nödvattensituation. I VA SYDs krisbereskap ingår ett lager av nödvattentankar. Vid en stor dricksvattenkris kan ytterligare nödvattentankar lånas från ett av VAKAs 4 nationella lager det lager som ligger närmast till för VA SYD finns hos Sydvatten i Stehag. Vanligen används en typ av nödvattentank som rymmer 1000 liter dricksvatten. Nödvattentanken består av ett yttre hölje av hårdplast och en inre behållare i mjuk plast ungefär som en stor bag-in- 4 VAKA är Livsmedelsverkets nationella vattenkatastrofgrupp, som bland annat har till uppgift att bistå enskilda kommuner i händelse av dricksvattenkris 3

4 box -förpackning. Det hårda yttre höljet kan vikas ihop för att ta så lite plats som möjligt vid transport och förvaring. Bildsekvensen nedan visas hur en nödvattentank ställs upp: Det är det inre höljet i mjuk plast som fylls med dricksvatten. Det inre höljet är steriliserat och förseglat innan användning, för att garantera att dricksvattnet håller livsmedelskvalitet och inte kontamineras av föroreningar. Hur mycket vatten kan distribueras? Livsmedelsverkets riktlinjer för nödvattenförsörjning är följande: Inom några timmar: 3-5 liter dricksvatten per person och dygn Inom högst 3 dygn: liter dricksvatten per person och dygn Den mängd nödvatten som praktiskt kan distribueras är följaktligen betydligt mindre än normalkonsumtion (ca 160 liter vatten per person och dygn) och enbart avsedd att täcka behovet av vatten för dryck/matlagning och personlig hygien. 4

5 Vilka svårigheter finns med nödvattendistribution? Ett antal förutsättningar gör nödvattenförsörjning till en resurskrävande process. Här nämns några svårigheter: Logistik: stort behov av tankbilar och nödvattentankar om många invånare ska försörjas. Det är därför viktigt att på förhand ha identifierat behovet av dessa resurser. Väder och vind: vintertid finns det risk för att dricksvattnet i nödvattentankarna fryser. Vid högre utomhustemperatur ökar risken för mikrobakteriell tillväxt i nödvattentankarna. Dessa faktorer gör att alternativa placeringar av nödvattentankarna kan behövas, beroende på om dricksvattenkrisen inträffar under vinter- eller sommartid. Mängd: invånarna förses med betydligt mindre dricksvatten än normalt och måste anpassa sin förbrukning till de rådande förutsättningarna. Sabotagerisk: tankarna kan utsättas för skadegörelse/sabotage. Ett exempel är att kranen på tanken lämnas öppen så att dricksvattnet rinner ut. Information och kommunikation: nödvattendistribution kräver att invånarna vet hur de ska agera för att få tag på dricksvatten. Det gäller att nå ut med tydlig information om exempelvis nödvattentankarnas placering. För att lösa problemet med kall- eller varm utomhustemperatur kan ett isolerande överdrag träs över nödvattentanken. Detta överdrag skyddar såväl mot nedkylning vintertid som mot värme under sommaren. Det finns också nödvattentankar som går att hålla uppvärmda så att vattnet i dem inte fryser till under kalla dygn. 5

6 Vem ansvarar för vad i en nödvattensituation? I VA-lagen, Lag om allmänna vattentjänster (2006:412) fastställs att ansvaret för att invånarna tillhandahålls dricksvatten åvilar den enskilda kommunen. Även om dricksvattenförsörjningen i praktiken sköts av en lokal eller regional VA-aktör är det således fortfarande kommunen som bär ansvaret också i kristid. I händelse av drickvattenkris där VA SYD tvingas använda sig av nödvatten är det med andra ord den drabbade kommunen som ansvarar för att invånare som inte kan ta sig till utskänkningsplatserna ändå får tillgång till dricksvatten. Ansvarsförhållandet mellan kommunerna och VA SYD tydliggörs i de fall då dricksvattenkrisen är att betrakta som en extraordinär händelse. Vid sådana tillfällen står kommunens beredskapsplan över VA SYDs interna krisplan. Mer information Se gärna följande handböcker utgivna av Livsmedelsverket: Beredskapsplanering för dricksvatten, Livsmedelsverket 2008 Krishantering för dricksvatten, Livsmedelsverket 2008 Se även Svenskt Vattens hemsida: