Bitidningen. Med smak av HONUNG. Föreningsliv Verksamhet med bin vid SLU Enkel beredning av vinterfoder Etikettbeställning. Nr 9 September 2012

Transkript

1 Nr 9 September 2012 Bitidningen ananerna. er tter ret.. mak av honung Med smak av honung 69 Med smak av HONUNG Föreningsliv Verksamhet med bin vid SLU Enkel beredning av vinterfoder Etikettbeställning Bitidningen

2 Av Biodlare För Biodlare Invintring! Tillfälle!!! Handvevad 4-ramars slunga för den mindre biodlingen. Tar alla format. Endast 3000:- ink moms! Artikelnr: Hör av er för bästa pris på Bifor i hink eller palltank. Även strösocker! Konkurrenskraftiga priser på glas i många storlekar i kartong eller på pall. Kontakta oss för mer information. Foderram Langstroth Nassenheider Evaporator Professional Långtidsbehandling med Myrsyra Artnr: Vi köper din honung! Ring för pris, vi skickar emballage Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på för att ta del av nyheter och erbjudanden! LP:s Biodling AB LP:s Biodling AB Torstensbyn Säffle Tel: shop@lpsbiodling.se Torpa, Varberg Besök vår hemsida: Bitidningen

3 Ledaren Biodling en hobby för alla Rasudin Becirbegovic Styrelsesuppleant När man pratar med biodlare i biodlarföreningar kan man få en känsla av att det i nästan varje förening i Sverige finns minst en biodlare med en annan etnisk bakgrund än svensk. Häromdagen hade jag samtal med en cirkelledare som har bikurser i Stockholm. Hon sa att hon märker ett ökat intresse för biodling bland invandrare i Stockholm. Även i biodlarnas sociala grupper på internet har antalet medlemmar med annan etnisk bakgrund än svensk ökat. Där är vissa invandrare ganska aktiva. Jag kan konstatera att biodling har haft en positiv utveckling på senare tid och blivit väldigt populär bland invandrare. En sådan positiv utveckling ska vi biodlare stödja, på lokal och på riksnivå. Biodlarföreningar får nya och duktiga medlemmar, biodlingen i Sverige får ett rejält uppsving med glada och nöjda medlemmar där kunskap delas. Avläggare, bisamhällen och begagnat bimaterial kommer att säljas till de nya biodlarna, det kommer att bli fler bisamhällen. I och med att antalet biodlare och bisamhällen ökar blir det bättre pollinering. Den ekonomiska nyttan för Sverige blir stor. Människors välbefinnande påverkas positivt då fler är ute i naturen, men även genom att fler konsumerar honung, som har en välgörande effekt. Många produkter från bina används som läkemedel i andra kulturer. Ett exempel är mina bekanta med kurdisk bakgrund, som främst använder kakhonung direkt från kupan. Enligt deras tradition anses kakhonung vara nyttigast. Många invandrare är mycket medvetna om binas betydelse för naturen och om honungens nyttiga egenskaper, men de vet inte hur de ska börja med bin i Sverige. De flesta invandrare har dålig eller ingen kunskap om den svenska honungen och biodling i Sverige. Här ser jag en möjlighet och skyldighet för oss i biodlarföreningar och SBR att starta olika projekt i samarbete med andra aktörer i det svenska samhället. Vi kan samarbeta med kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Jordbruksverket, LRF, studieförbund m fl. Ett sådant projekt kan innehålla informations- och inspirationsträffar, kursverksamhet, handledning inom biodlingen som är riktad mot människor som har flyttat till Sverige från ett annat land. Förra året träffade jag en palestinier som hade en affärsidé att exportera svensk honung till Mellanöstern. Han såg goda möjligheter till en bra affär. Hans affärsidé ställer en fråga till oss. Kan Sverige bli ett exportland vad gäller honung? Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, , sbr@biodlarna.se Årgång 111 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: erik.osterlund@biodlarna.se Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Marita Delvert, Grevgatan 35, Stockholm. Telefon: Epost: marita.delvert@biodlarna.se Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.se Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer SEPTEMBER 2012 Pilotprojekt om biförluster 5 I bigården 6 Enkel beredning av vinterforder 9 Verksamhet vid SLU FÖRENINGSLIV 17 Notiser och nyheter 25 Etikettbeställning 27 Brev till redaktionen. Disputation 28 Almanackan. Vi minns 29 Marknaden 30 SBR-kontakt. Annonstaxa 31 Erbjudande från Bibutiken 32 9 Nästa nummer (10 okt-nr) utkommer i slutet av sep. MANUSSTOPP: 1 sep. Numret därpå (11/12-12) i slutet av okt. Manusstopp: 1 okt. 12 Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr, nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9-1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt e. a, stekta bananerna. Omslagsbilden: naner nötter ass r che ed florsockret. gen me fraîche. frys in Läckra maträtter och smaskiga efterrätter med honung. Foto: Michael Isaksson 17 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes gul i år. Med smak av honung Med smak av honung 69 4 Bitidningen

5 Pilotprojekt för framtagning av ett övervakningssystem av biförluster i Sverige Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA ( ), inledde 2009 ett projekt om dödlighet hos bin och om bitillsyn. EFSA kom fram till att det inom EU saknas representativa nationella uppgifter och jämförbara uppgifter om förluster av bisamhällen inom EU. Bitidningen Insamling av uppgifter äger inte rum på ett standardiserat eller enhetligt sätt på EU-nivå. Det finns inte heller något effektivt harmoniserat system för kontroll av bin, så att man kan uppskatta hur utbredd dödligheten hos bin är eller hur man skulle kunna förebygga den. Den 6 december 2010 presenterade Europeiska kommissionen ett meddelande om bihälsa. Meddelandet syftade bland annat till att klargöra de viktigaste åtgärderna som kommissionen hade för avsikt att genomföra för att hitta lösningar på de största problemen vad gäller bins hälsa. En av åtgärderna var att inleda ett pilotprogram för tillsyn. Pilotprogrammet ska leda fram till att de brister EFSA funnit ska kunna avhjälpas. Pilotprojektet koordineras av EU:s referenslaboratorium för bihälsa (ANSES). De medlemsländer som ville delta i projektet ansökte i september 2011 om att få vara med. Sverige skickade in en detaljerad ansökan om hur vi ville lägga upp projektet i Sverige. Som grund för vad ansökan skulle innehålla fanns en vägledning från referenslaboratoriet. Efter komplettering beviljades Sveriges ansökan delfinansiering från EU för att kunna delta i projektet. Det är 17 länder inom EU som kommer att vara med i detta pilotprojekt. EU reserverade euro som delfinansiering av projektet. EU-medlen får användas för genomförande av laboratorietester och för personal som särskilt avdelats för att ta prover och för att övervaka bigårdars och bisamhällens hälsotillstånd. I juli 2012 beslutade kommissionen om fördelning av medel. Sverige fick en medfinansiering på euro, vilket motsvarar 30 % av projektets förväntade kostnader. Sverige delfinansierar pilotprojektet med medel avsedda för bitillsyn. I Sverige kommer ett slumpmässigt urval att ske av 150 bigårdar i Skåne, Västra Götaland och Stockholms och Uppsala län. För Jordbruksverkets räkning har Lotta Fabricius Kristiansen anställts som projektledare. För att samla in prover från bigårdarna har nio stycken bitillsynsmän engagerats från de tre utvalda undersökningsområdena. Projektet syftar bl. a. till följande för perioden och för de områden som är inkluderade i studien: Beräkna andelen bisamhällen som dör över vintern (vinterförluster) och andelen bisamhällen som dör under biodlingssäsongen. Bedöma omfattningen av varroaangrepp i bigårdarna före vintern och efter vintern. Bedöma förekomst av ABPV och DWV infektioner i bigårdarna. Bedöma förekomst av amerikansk yngelröta, europeisk yngelröta, säckyngel och nosemasjuka före vintern, efter vintern och under biodlingssäsongen. Bedöma förekomst av trakékvalster (Acarapis woodi). De 150 bigårdarna ska provtas vid tre tillfällen. Första bigårdsbesöket genomförs under september-oktober före vintern och det andra bigårdsbesöket genomförs under mars-april efter övervintringen och det tredje bigårdsbesöket genomförs under juni-juli mitt i säsongen. Dessa resultat ska sedan sammanställas och utvärderas under hösten Om du är biodlare i de nämnda undersökningsområdena kan du komma att bli utvald (slumpmässigt) till att vara med i studien. Vill du veta mer om projektet vänligen kontakta Jordbruksverket Lars-Erik Staberg, tel: E-post: lars-erik.staberg@jordbruksverket.se eller Lotta Fabricius Kristiansen, tel: lotta.fabricius-kristiansen@jordbruksverket.se 5

6 PASAGA RAMIC I bigården Arbete i bigården September är den månad då man summerar säsongen. Slutskatta samhällena som varit på ljungdrag, kontrollera bistyrkan och förbered dem för vintern. Jag har ingen ljung i närheten av min bigård så jag förväntar mig inget ljungdrag. Redan 20 juli har jag slutat med pollenin- Jag är pensionär och har två hobbies, biodling och sportfiske. Jag startade min egen biodling1964. Antal bisamhällen har varierat mellan 40 och 120. När kriget började i Bosnien hade jag 70 bisamhällen och ett bibliotek med ca 200 böcker om biodling. Allting plundrades och är borta flyttade jag till Örebro och fick en svärm på min balkong mitt i stan. Idag har jag bigård och en liten snickeriverkstad i Karlslund i Örebro. Foto: Ullabritt Jonsson Jag packar ramr med väl täckt honung i plast. De ska säljas eller ätas av mig som kakhonung. samlingen. Honungsskörden är klar redan i början av augusti. Ramar med kakhonung är packade, pollenet är torkat och honung står på lagret för att kandera. Jag är inte någon honungs- samlare jag är biodlare. Jag ägnar mig mest åt drottningodling och produktion av nya bisamhällen. Honung slungar jag ouppvärmd. Med det menar jag att jag inte värmt upp den under utvinningsprocessen, hämtning, slungning, etc. Jag grovsilar men rör inte honungen. Jag kan kalla min honung varsamt behandlad, grovsilad och orörd. När man äter min honung känner man kristaller i munnen. Jag har inbillat mig att det är OK. Kristallisering är en naturlig process hos honung. Jag ägnar mig en hel del åt att producera kakhonung. Det är en vana från mitt hemland. Vid skörd kontrollerar man samtidigt Pollenet torkas i ett uttjänt kylskåp eller liknande med en varmluftfläkt. Anpassa ventilation mm så att temperaturen inte överstiger 40 gr. Då det är svårt, men möjligt att klämma ihop pollenkorn mellan fingrarna är det färdigtorkat. 6 Bitidningen

7 bistyrka, drottningens tillstånd och graden av varroaangrepp. Vid slutskörden gör jag följande: Lyfter av alla lådor från bottnen. Rensar bottnen eller byter till ren botten om det behövs. På bottnen sätter jag en tom låda. I den placerar jag 2 ramar med pollen (en på var sida om ynglet) och ramar med yngel. I andra lådan yngel och ramar med pollen igen. I tredje lådan placerar jag slungade ramar och ramar med foder. Bin från skattlådorna skakas ner i de lådor som nu är på bottnen. Varroaangreppet kontrolleras genom att öppna drönarceller (om det finns, annars arbetaryngel) med pincett eller med avtäckningsgaffeln. Om det är starkt (många celler av dem jag öppnar har kvalster och en del flera i samma cell) behandlar jag med Apistan eller Tymol (Apiguard). Det tillsätter jag samtidigt som jag ordnar bisamhället. Senare på året när bisamhället är yngelfritt är det tid för behandling med oxalsyra. Ovanpå tredje lådan sätts foderlådan. Sockerlösning hälls i. Mina foderlådor rymmer över 10 liter. Jag fyller dem med minst 8 liter foder. Nästa dag kollar jag hur mycket foder samhället har tagit. Det skall ta minst 4-5 liter foder under första dagen. Om inte misstänker jag att det är något fel med samhället och jag kontrollerar det noggrannare, t ex om det har en äggläggande drottning. Bisamhällen som är svaga (som inte fyller 2 HLS-lådor med bin) förenar jag efter att de har tagit första fodergivan. Detta gör jag oftast med hjälp av tidningspapper mellan dem. Binas bostäder Foderlåda och foderram arbetet med invintring av bina ingår I oftast att man fodra dem med sockerlösning för att se till att de har tillräckligt med vinterfoder, ett foder som inte lämnar mycket rester i tarmen och som lätt tas upp av bina. Det finns olika sätt att fodra bin. Man kan använda en uppochnervänd hink med ett lock som är försett med många små hål. Man använder då en täckbräda eller en täckskiva som är försedd med ett lämpligt hål över vilket hinken placeras uppochnervänd. Bina suger sockerlösningen genom de små hålen (som inte får vara för små) i hinkens lock. Det finns också foderlådor som man kan sätta överst på bikupan som bina kan gå upp i. I dem hälls sockerlösningen. I de flesta kan inte bina komma ut i hela delen med sockerlösningen. Den täcks med en täckskiva och sedan kommer taket. Man kan använda speciella foderballonger. Sådana ballonger kan vara av glas eller av plast. Jag föredrar foderlådor som rymmer upp till 10 liter sockerlösning. Med sådana lådor kan man kontrollera hur snabbt bina drar ner fodret i kupan och man behöver inte fylla på så många gånger. Ibland kan man behöva drivfodra bina med sockerdeg. Det är enklast att placera foderdegen direkt på ramarna så att bina kan värma den och har direkt kontakt med fodret. Man kan också använda speciella foderramar för detta ändamål. Foderlåda och foderram. Limmas med vattenfast lim och fogas med silikon Binas produkter Vax Bivax är produkt som bina utsöndrar från sina vaxkörtlar. De har 8 vaxkörtlar på undersidan av bakdelen. Då de är ca 17 dagar är dessa körtlar mest aktiva. En del forskare har funnit att bina förbrukar ca 10 kg honung för att producera 1 kg vax. Vax har en mycket komplicerad kemisk sammansättning. Man har hittat över 300 olika ämnen i vax. Det är mycket stabilt och vattenfast. Det finns över 2000 olika industriella och kosmetiska produkter som innehåller vax. Den specifika vikten på vax är 0,963. Det betyder att det flyter på vatten då vatten har specifika vikten 1,0. Vax smälter vid 63,56 gr C. Det är omöjligt att på konstgjord väg tillverka vax. Bitidningen

8 Binas sjukdomar - skadedjur Vaxmott Det finns två sorter av vaxmott Stora Vaxmottet, Galleria melanella och Lilla Vaxmottet, Achroea grisella. Båda är fjärilar och deras larver gör skada på vax. Stora Vaxmottets hona är 13 mm lång och hanen 11 mm. Lilla Vaxmottet är något mindre. Honan kan lägga upp till 1000 ägg vilka kläcks när villkoren är gynnsamma. När larverna har kläckts äter de vax och lämnar spår bakom sig. De spinner trådar av ett ämne som utsöndras ur speciella körtlar. Larverna livnär sig helst på gamla vaxkakor och på sådana som är fuktiga och innehåller en del pollen. Man kan skydda vax med olika kemiska ämnen, men malmedel är inte tillåtet att använda. Ättikssyra är ganska effektiv mot vaxmott och nosema, men har en nackdel. Det skadar metalldelar i bikupan. Vaxmott skadar sällan vax i bikupor med bin. Mest i farozonen är utbyggda ramar som förvaras över vintern till nästa säsong. Jag har inga skador av vaxmott. Jag gör så här: Alla ramar sorteras i 3 grupper: De som ska smältas. De som innehåller mycket pollen, de kan lämnas tillbaka till bina. De som ska förvaras till nästa säsong. Sådana ramar förvarar jag ute i skattlådor på bockar så de kommer upp en bit från marken och underlättar ventilationen som ska finnas. 10 lådor staplas på en tillfällig botten med nätförsett ventilationshål. Stapeln täcks med en likadan enkel uppochnedvänd botten. Det blir en skorstenseffekt. Taket skyddar mot regn och skall vara litet upplyft så att det blir ventilation. Ramarna blir så småningom nästan torra. Biologi Övervintringen När temperatur sjunker under 8 gr C börjar bina forma ett mer kompakt klot av bin. De drar ihop sig närmare varandra. Allteftersom temperaturen sjunker blir klotet tätare. För en bra övervintring behöver följande villkor uppfyllas: Ett friskt och starkt bisamhälle. Tillräckligt med matförråd. Bra ventilation. Bra isolering. Vinterro. Under vintern sover inte bina. De är ständigt i rörelse i klotet. De äter och producerar värme. Bin som är på utsidan av vinterklotet kryper in och bin inifrån kryper ut på ytan och hela tiden blandar de sig. Oftast befinner sig drottningen i mitten av klotet. Där skyddas hon mot nedkylning och ev sjudomar som skulle kunna bli följden, t ex en försämring av äggläggningsförmågan. Fodret i bikupa är ordnat så att över klotet finns ett tjockt lager av honung och ramarna på sidan är också fyllda med honung så att de fungerar som värmeisolering. Under vintern skall bina inte störas. Om man stör bina då kan klotet utvidgas och spricka upp. De börjar då äta mer mat, vilket kan orsaka utsot och i värsta fall kan bisamhället dö. Enkla bottnar som man tätar öppningen på. Den översta läggs uppochner. Sen ett tah överst. Listerna ser till att det blir ventilation och drag genom stapeln. Det håller vaxmotten i schack. Bina drar ihop sig till en klotform för att hålla värmen under den kalla årstiden. 8 Bitidningen

9 Enkel beredning av vinterfoder LARS-GÖRAN ARVIDSSON Jag har i många år vinterfodrat med Bifor, men började tröttna eftersom bina ofta kittade igen hålen i locket och jag fick öppna upp igen. Det kunde bli en hel del spring i bigården för att fixa detta. Dessutom är ju inte en hink tillräckligt, så komplettering måste ske på något sätt. Likaså är prisskillnaden gentemot socker orimligt stor plockade jag därför fram mina gamla foderlådor igen. Somliga fyllde jag med Bifor och somliga med sockerlösning. Tyckte att själva utfodringen gick smidigt men det var lite bökigt att bereda sockerlösningen. Funderade lite och till 2011 gjorde jag följande. Köpte en 200 liter vattentunna med kran, en billig dränkbar pump och en kort bit böjlig slang till denna. Satte tunnan på en förhöjning för att få plats med kärl under kranen. I tunnan placerade jag pumpen med slangen monterad så att det blev rundpumpning. Jag fyllde med 55 liter vatten och startade rundpumpningen. Sedan var det bara att hälla i 75 kg socker. Lite i taget annars Erfarenheter och tips: Köp gärna en något starkare pump än den minsta (400 W) som jag gjorde. Tror man slipper en del stopp då. Eftersom hela apparaturen var uppställd inomhus hade jag en bagagerumsmatta med uppvikta kanter under kranen för att fånga upp oundvikligt spill. Det sparade mycket städjobb. Kör ren pumpen i vatten innan sockerlösningen torkar. Man kan nog köra större satser än 75 kg socker, men se till att ha marginal till kärlets kant. orkade inte pumpen med. Ibland stannade pumpen, för att det gick för tungt. Då fick man röra upp sockret med en honungsrörare och sedan gick det bra att köra pumpen igen. När allt sockret hällts i, kördes pumpen en stund och foderlösningen var klar. Jag tog också tillvara honungsresterna i täckvaxet genom att hälla på varmt (ca 50 o ) vatten och låta det dra över natten (lite omröring krävs). Sedan bara att sila av och man hade en ca 20 % sockerlösning. Den hälldes i tunnan och motsvarande mindre mängd socker tillsattes för att få rätt koncentration på sockerlösningen. När lösningen var klar, tömde jag i vattenkannor och började fylla foderlådorna. Ekonomi Utrustningen kostade totalt cirka 660 kr, fördelat på pump 299 kr, kärl 279 kr, och slang ca 82 kr. Jag gjorde foder till 12 samhällen, 18 kg socker till varje. Sockret köptes i 25 kg säckar á 9,35/kg. Det blev totalt kr. Jag hade kunnat köpa sockret någon krona billigare per kg om jag köpt i små 2 kg påsar på Willys. Om jag i stället använt Bifor hade det gått åt 1,25 hink/samhälle á 185 kr, totalt kr. Min utrustning betalade sig alltså redan första året. Inköpsställen: Jag handlade pump på Clas Olsson, kärl och slang på Bauhaus samt socker på CityGross, men motsvarande finns också hos många andra företag. Utrusningen från utsidan Pumpen nersatt i kärlet Det hela i drift Bitidningen

10 Med smak av HONUNG Smakprov från SBR:s nya bok med recept av Marita Delvert. Se baksidan av tidningen för mer information. En rätt som går att variera. Fetaosten kan bytas mot chèvre eller annan smakrik ost och bacon mot skinka. Kycklingen kan grillas före ugnsstekningen i stället för att stekas i panna. Kycklingfilé med smak från medelhavet Ingredienser 4 kycklingfiléer 1 tsk salt 1 krm svartpeppar 8 soltorkade tomater i olja 100 g fetaost 2 msk honung 8 basilikablad 8 baconskivor 2 msk smör 1 msk olja Tillagning Skär en längsgående ficka i varje kycklingfilé, salta och peppra. Fyll fickorna med soltorkade tomater, fetaost, honung och basilikablad. Linda två baconskivor runt varje filé. Bind ett snöre runt filén eller fäst ihop den med tandpetare. Hetta upp smör och olja och bryn filéerna runt om. Lägg kycklingen i en ugnsfast form och låt den eftersteka i 150 grader i cirka 20 minuter (innertemperatur 70 grader). Med smak av honung Med smak av honung Anka och apelsin är en klassisk kombination. Här blir smakerna både rikare och rundare när såsen kompletteras med honung och aromatisk citron. Ankbröst med honung och apelsin Ingredienser 3 4 ankbröst 50 g smör Salt och peppar Apelsinoch honungssås 0,5 dl honung 0,5 dl rödvinsvinäger 5 dl hönsfond Saften av 3 apelsiner Saften av en citron Skal av en citron och en apelsin 0,5 dl vatten och en msk honung Tillagning Snitta ankbrösten ovanpå skinnet i ett rutmönster och gnid in dem med salt och vitpeppar. Stek med skinnsidan nedåt på låg värme och häll bort fettet. Vänd ankbrösten och lägg dem i en ugnsfast form och ställ in i ugnen i 225 grader. Stick in en termometer. Ankbrösten är färdiga när de uppnått en temperatur på 62 grader (för rosa kött). Koka samman honung och vinäger till en guldgul massa. Tillsätt apelsin- och citronsaften och hönsfonden och låt såsen sjuda i 45 minuter. Smaka av med salt och peppar. Skalen skärs i tunna strimlor. Koka dem mjuka i en lag av 0,5 dl vatten och 1 msk honung. Tillsätt skalen i såsen precis vid serveringen. 32 Med smak av honung Med smak av honung 10 Bitidningen

11 ytt i höst. Tänk Här nytt är i höst. en äppelgratäng Här är en äppelgratäng som ger lite mer som ger lite mer vanliga än äppelpajen. den vanliga Hemligheten äppelpajen. Hemligheten är ett täcke med är ett honung, täcke med honung, raîche crème och citron. fraîche och citron. gratäng på höstens på höstens finaste äpplen äpplen ienser Ingredienser svenska 4 syrliga äpplensvenska äpplen ör 2 msk smör onung3 msk honung r 4 äggulor rösocker 2 msk strösocker e fraîche 2 dl crème fraîche v en halv Saften citron av en halv citron andelspån 0,5 dl mandelspån Tips! Tips! Är din honung fast? Är din honung fast? Värm den några Värm den några sekunder i mikron sekunder i mikron så blir den så blir den rinnande. rinnande. ingtillagning lena i Skär tunna äpplena klyftor. i tunna Smörj klyftor. en eldfast Smörj form en med eldfast lite form smör med och lägg lite smör klyftorna och lägg klyftorna mönster i vackert i formen. mönster Ringla i formen. över honungen. Ringla över honungen. gulorna Vispa med äggulorna sockret, rör med i crème sockret, fraîche rör i crème och citronsaften. fraîche och citronsaften. ndningen Häll över blandningen äpplena och över strö äpplena över mandelflarn. och strö över mandelflarn. a i ugnen Gratinera cirka 15 i ugnen minuter cirka i minuter grader tills i 250 gratängen grader tills har gratängen fin färg. har fin färg. med vaniljglass. Servera med vaniljglass. 72 Med smak av honung Med smak av honung Med smak av honung Med smak av honung 27 Den frasiga mandelbotten kan bli en stor paj som alla delar på. Du kan också grädda minipajer, en till varje gäst. Mandelbotten med bär och honungskesella Ingredienser 150 g mandel 3 msk citronsaft 1 msk honung 1 dl havregryn 0,5 dl kokosflingor 250 g Kesella naturell 3 msk honung Cirka 3 dl blandade bär Tillagning Kör mandeln i en matberedare och fukta blandningen med citron och honung. Blanda i havregrynen. Tryck ut degen i en pajform. Strö kokosflingor ovanpå när du trycker ut degen så går det lättare. Grädda i 10 minuter i 175 grader och låt svalna. Blanda kesellan med mjuk honung, bred på pajen och garnera med bär av blandade sorter. 76 Med smak av honung Med smak av honung 33 Bitidningen

12 Verksamhet med bin vid SLU 2011 INGEMAR FRIES EVA FORSGREN, JOACHIM DE MIRANDA, BARBARA LOCKE, OLLE TERENIUS Ekologiska institutionen, SLU FORSKNING BEE DOC Den 1 mars 2010 påbörjades det europeiska forskningsprojektet BEE DOC. Ett konsortium av 11 europeiska partners (SLU är en av dessa) under ledning av koordinatorn, Robin Moritz från Tyskland skall forska på interaktioner mellan olika patogener, patogener och bekämpningsmedel, samt hur bina påverkas av olika kombinationer av påfrestningar. SLU:s roll i projektet inkluderar kartläggning av förekomsten av nosemainfektioner över tiden i norra Europa där insamlingsarbetet med månatlig provtagning sker i samarbete med Bjørn Dahle i Norge, Seppo Korpela i Finland och Lotta Fabricius i Sverige. Första årets prover (från 2010) har undersökts. I Finland är bilden annorlunda jämfört med Sverige och Norge, sannolikt därför att man under lång tid importerat bin från södra Europa där Nosema ceranae dominerar i provtagning för nosema. Inte i något fall har prover från Norge eller Sverige innehållitt rena infektioner av N. ceranae, bara blandinfektioner. I figur 1 (Sverige) och 2 (Norge) redovisas andelen prover positiva för nosema samt fördelningen av prover med ren infektion av Nosema apis respektive prover med infektion av båda arterna samtidigt (blandinfektion). Grovt sett är bilden den samma i Norge och Sverige. Inga rena infektioner av N. ceranae har påträffats, bara blandinfektioner och i blandinfektionerna dominerar N. apis generellt (data ej redovisat). Mönstret med en infektionstopp på våren är den förväntade och mönstret detsamma Figur 1. Andel prover positiva för nosema samt fördelningen av positiva prover på ren infektion med Nosema apis eller blandinfektion med Nosema ceranae i svenska prover. Figur 2. Andel prover positiva för nosema samt fördelningen av positiva prover på ren infektion med Nosema apis eller blandinfektion med Nosema ceranae i norska prover. 12 Bitidningen

13 för Norge och Sverige. I Finland påbörjades provtagning med samtliga samhällen positiva för nosema och med en icke-kvantitativ artbestämning och sedan har samma samhällen provtagits där det varit möjligt. I de samhällen där provtagning påbörjades var 5 rena N. apis infektioner, 10 rena N. ceranae infektioner och 12 var blandinfektioner med båda parasiterna. Som framgår av Figur 1 och 2 är infektionsbilden i Finland en helt annan än i Norge och Sverige där N. apis helt dominerar. Som en del i projektet BEE DOC har bin från Bond-projektet (se nedan) undersökts genetiskt för att klargöra om det går att koppla identifierbara gener till kvalsterresistens, för att i förlängningen kunna använda genetiska markörer av resistens vid selektion. Tre områden har kunnat identifieras med s.k. QTL-mapping. Tyvärr påverkar de olika identifierade områdena varandras genetiska uttryck (epistasi) varför ett urval inte kan göras för enstaka områden, något som väsentligt begränsar användbarheten. Resultaten har publicerats och artikeln finns tillgänglig på nätet (Behrens et al., 2011, DOI: /ece3.17) (vid en sökning på nätet med angivet DOI finns publikationen tillgänglig). I ett annat genetiskt projekt som drivs av Matt Webster vid Uppsala Universitet används bin från Bond-projektet för att, med hjälp av den senaste sekvenseringsmetodiken, bedöma om det går att hitta de genetiska skillnader som ökad resistens mot varroakvalster beror på. Sannolikt är att det även med den tekniken blir svårt att få grepp om den genetiska bakgrunden till resistens då det är troligt att det inte rör sig om enskilda gener som förändrats, utan mindre förändringar i en rad olika geners uttryck. Bond-projektet ( Live and let Die ) I redovisningen i BT i maj 2010 för verksamhet med bin vid SLU 2009 (Fries & Forsgren, 2010) redogjordes för Barbara Lockes undersökningar av varroakvalstrets reproduktion. Tydligt är att kvalstret reproducerar med sämre framgång hos Bondbina, jämfört med kontrollbin. Resultaten har publicerats och finns fritt tillgängligt på nätet (Locke & Fries, 2011, DOI: /s ). Barbara har fortsatt med motsvarande studier på franska bin som överlever utan Bitidningen Figur 3. Andel Nosema ceranae DNA i samtliga undersökta blandinfektioner. behandling mot varroakvalster, och intressant nog verkar mekanismerna för tolerans se annorlunda ut, även om det även här handlar om kvalstret reproduktionspotential. Även resultaten från dessa studier har publicerats (Locke et al., 2012) och visar att där bisamhällens resistens studerats i Europa är en avgörande faktor att kvalstrens reproduktion är lägre än i icke resistenta samhällen. En separat beskrivning av Bond-projeketet ända från starten kommer snart pubkliceras i BT. Projektet har i varierande omfattning haft stöd från nationella programmet. Virusforskning Provtagning för virusanalyser De flesta kända bivirus (och samtliga som är associerade med varroakvalster) är s.k. enkelsträngade RNA-virus. Eftersom RNA är mycket mer känsligt och lättare bryts ner jämfört med DNA kräver provtagning för virusdiagnostik på bin därför mer noggrannhet. Med ekonomiskt stöd via jordbruksverket från Nationella Programmet har biprover behandlats på en rad olika fältmässiga sätt för att kunna fatta beslut om riktlinjer för provinsamling som ger jämförbara data från olika provtagningar. I upplägget har ingått att använda olika kemiska sätt att stabilisera RNA, provtagning i alkohol, levande bin i burar, prover i flytande kväve, prover på is mm. Man kan konstatera att, bortsett från levande bin, är de metoder där proverna hålls så kalla som möjligt de som ger bäst utbyte och kvalitet av RNA. Kan inte proverna hållas frysta sker en allt snabbare nedbrytning av RNA efter 24 timmar. T.o.m. levande bin som hålls i burar (om bina förvaras i burar mer än ett dygn) är sämre än att direkt frysa ner bina, allra helst i flytande kväve. Den provtagning som ger ett bra utbyte av RNA på enklaste, billigaste och mest praktiska sätt är att frysa levande bin så snabbt som möjligt och därefter hålla materialet så kallt som möjligt, helst fruset tills det kan analyseras. Skall prover sändas med posten bör de skickas nedfrusna tillsammans med en frysklamp och transporten från avsändare till mottagare bör inte överstiga ett dygn. Undersökningen har bekostats av nationella programmet. Kartläggning av genetisk resistens mot virus En stor del av problemen kring varroa är att kvalstret mycket effektivt överför olika virus, som leder till virusepidemier i angripna samhällen. Dessa samhällen dukar vanligtvis under inom 2-3 år. Virusmängd och förekomst är markant högre i varroaangripna än i varroafria regioner, även i (behandlade) samhällen med minimalt varroaangrepp. Allt betyder en ökad risk för binas och drottningens hälsa, inte minst på grund av sambandet mellan olika virus och andra sjukdomar, som till exempel Nosema, Ett försök att studera genetisk resistens mot virusinfektioner i binas arvsmassa (ett projekt med stöd från FORMAS) påbörjades våren Kortfattat kan man säga att projektet handlar om molekylär 13

14 kartläggning av alla gener i binas genom som är delaktiga i känslighet/resistens mot virus. Kartläggningen genomförs genom att jämföra DNA-sekvensen från infekterade (känsliga) och oinfekterade (resistenta) bin från infekterade drottningar. Förra året korsades och infekterades drottningar med infekterad sperma. Denna sommar kommer vi att undersöka drottningarnas avkomma med avseende på virusinfektioner. DNA-sekvenseringsdelen av projektet kommer att göras under hösten Figur 4. Andel prover med påvisad virusinfektion för fyra olika virus från europeiska bin (Apis mellifera), asiatiska bin (Apis cerana) i kontakt med europeiska bin samt från asiatiska bin som aldrig varit i kontakt med europeiska bin. Olika bokstäver över staplarna anger att skillnaderna mellan staplarna inom virustyp är signifikant (p<0,05). Inventering av Nosema apis och Nosema ceranae År 2007 samlade vi in 967 prover på vuxna bin från hela landet för att undersöka förekomsten och spridningen av Nosema ceranae i svenska bin. I korthet kan sägas att av samtliga prover var 319 positiva för mikrosporidier i ljusmikroskopi (33 %) och de Figur 5. Provtagning av Apis cerana i nordvästra Vietnam. 14 Bitidningen

15 undersöktes därefter beträffande art med PCR. Av de 319 prover som var positiva för mikrosporidieinfektion innehöll 273 enbart N. apis och 46 stycken innehöll en blandinfektion med spår av både N. apis och N. ceranae. För att undvika falskt positiva resultat sattes en gräns i analyserna där mindre än 1 % av DNA i blandinfektioner betraktades som ett negativt resultat. Då återstod totalt 29 blandinfektioner. År 2009 och 2011 tillskrev vi de biodlare och bitillsynsmän som 2007 skickat in prover där vi funnit spår av N. ceranae år 2007, för att undersöka om vi kunde spåra en förändring över tid i parasitens förekomst. Resultaten visar ingen ökning av andelen prov som är positiva för N. ceranae i det insända materialet. I flera fall härstammar proverna insända av bitillsynsmän från olika biodlare mellan åren, men i tio fall har vi kunnat följa samma biodlare Inte i något av dessa fall kunde N. ceranae påträffas I figur 3 finns andelen DNA från respektive parasit i blandinfektioner presenterat från samtliga insända prover. Resultaten från blandinfektionerna visar att andelen N. ceranae-dna inte har ökat över tiden. Sammantaget kan sägas att ingenting tyder på att N. ceranae ökar i omfattning. Parasiten finns bland svenska bin men ser inte ut att öka på bekostnad av N. apis, som vi tidigare antagit skulle ske och som skett i länder med varmare klimat. Ingenting tyder heller på att parasiten får någon avgörande betydelse för hälsotillståndet för svenska bin. Undersökningarna har bekostats av nationella programmet. Probiotiska bakterier Under 2011 har vi fortsatt samarbeta med Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson kring mjölksyrabakterier och binas hälsa och tillsammans publicerat en artikel som sammanfattar vad som för närvarande är känt om dessa spännande bakterier (Vásquez et al., 2012). Artikeln kan sökas (DOI: /journal.pone ) och finns fritt tillgängligt på nätet. Med anslag från FORMAS har vi under 2011 undersökt de probiotiska bakteriernas inverkan på infektionsförloppet hos N. apis eller om de påverkar utvecklingen av europeisk yngelröta (Melissococcus plutonius) hos infekterade bilarver. När det gäller nosemaparasiten tyder de preliminära resultaten på att närvaro eller frånvaro av Bitidningen Figur 6. Exempel på binas aktivitetsnivå under olika ljusförhållanden. Förändring av ljusstyrka sker var tionde minut. dessa bakterier inte påverkar infektiviteten eller utvecklingen av nosema i bitarmen. Däremot är det tydligt att bakterien som orsakar europeisk yngelröta påverkas negativt av de probiotiska bakterierna. Bilarver som föds upp på lab och som infekteras av bakterien via fodret blir sjuka och dör i mindre omfattning om de probiotiska bakterierna samtidigt finns i bitarmen. Resultaten har sammanställts och kommer att publiceras under Vietnam År 2011 påbörjades ett SIDA-finansierat projekt för att undersöka om införandet av europeiska bin till Asien för med sig sjukdomar eller parasiter till de asiatiska bina. Sedan tidigare vet vi att två viktiga parasiter (Varroa destructor, N. ceranae) på europeiska bin kommer från asiatiska bin (Apis cerana). Projektets primära syfte är att undersöka riskerna för spill-over av patogener från europeiska honungsbin till asiatiska bin, och i vilken utsträckning införandet av europeiska honungsbin kan hota populationer av asiatiska honungsbin. Under 2011 gjordes insamling av bin (Apis cerana indica) på ögruppen Con Dao söder om Vietnams fastland, ett område där det aldrig förekommit europeiska bin. Dessutom samlades både asiatiska och europeiska bin in från södra delen av Vietnam där biodling med båda arterna förekommer parallellt. En utförligare beskrivning av projektet har tidigare presenterats i BT (Fries, 2011). Vi har än så länge bara analyserat den första provomgången, en ytterligare insamling görs i april 2012, nu på isolerade platser i norra Vietnam. Vi har hittills inte påträffat något virus eller annan sjukdom hos asiatiska bin som finns i närheten av europeiska bin, som inte också finns hos isolerade asiatiska bin. Däremot kan det vara en kvantitativ skillnad när det gäller bivirus, så att asiatiska bin i närheten av europeiska bin har högre virustitrar för vissa virus jämfört med när de förekommer ensamma. De virus vi undersökt för är APV, KBV, Vd virus1, SPV, SBV, CPV, BQCV och DWV. I figur 4 finns presenterat andelen smittade prover av respektive typ för de olika virustyper vi påträffat. Det mest intressanta resultatet så här långt är att det är första gången CBPV påvisas hos asiatiska bin. Men som synes av figur 4 kan infektionen även spåras hos isolerade asiatiska bin om än i låg omfattning, varför det inte rör sig om en införsel av en ny virustyp till asiatiska bin. Bisamhället som modell för smittspridning i sociala nätverk Vi håller på att utveckla en experimentell djurmodell för smittspridning med honungsbin som modelldjur. Under 2011 kunde vi med avancerad videoutrustning och dataprogram påbörja arbetet med att följa alla individer på en vaxkaka och var de befinner sig varje tiondels sekund. Vi använder oss av infraröd belysning (vilket av bina uppfattas som mörker) uti- 15

16 Figur 7. Fördelning av prover inkomna för analys till SLU under från antagandet att vi därigenom inte stör binas naturliga beteende. Då bin kan bo både i håligheter utan ljus, men även leva i dagsljus, har vi undersökt ifall ljus har någon påverkan på binas aktivitet. Vi har analyserat binas rörelseaktivitet på gruppnivå vid olika ljusförhållanden och ser en snabb uppgång i aktivitet precis när ljuset förändras, men därefter återgång till en normal aktivitetsnivå. DIAGNOSVERKSAMHET Under 2011 mottogs totalt 1673 prov. En stor andel av dessa är ett resultat av att det nu inte krävs tillstånd från jordbruksverket för att föra in levande bin till Sverige, bara att man uppfyller vissa krav. Av inskickade prover var 1217 prov avseende import av drottningar från Argentina. Samtliga drottningburar från importen undersöktes för eventuell förekomst tropilaelapskvalster (Tropilaelaps ssp.) samt av ägg från lilla kupskalbaggen (Aethina tumida). Följebina undersöktes med avseende på trakékvalster (Acarapis woodi). Ingen av dessa skadegörare kunde påvisas. I figur 7 finns fördelningen av prover under senare år för olika kategorier. Till dessa kommer ett stigande antal kontroller av importdrottningar (1217 st. 2011). UNDERVISNING Forskarutbildning För närvarande finns endast en doktorand (Barbar Locke) på SLU med fokus på bin och bisjukdomar. I september 2012 skall Barbara försvara sin avhandling som handlar om varroakvalster och resistensmekanismer hos honungsbin. Grundutbildning Våren 2011 gavs den årliga grundkursen Bees apiculture and pollination vid institutionen för ekologi. Kursen som pågår i 5 veckor heltid (hela maj och in i juni) ges numera på engelska då flera utbytesstudenter varje år väljer att gå kursen. Det var 18 studenter som examinerades Första halvan av kursen innehåller en del som ägnas åt vilda bin, humlor och pollinering, med mycket exkursioner och artkunskap. Andra delen av kursen ägnas uteslutande åt honungsbin och biodling. Eftersom SLU skall spara på grundutbildningen har man från centralt håll föreslagit att bikursen skulle läggas ner. Efter skrivelse till fakulteten, med påpekandet att bikursen 2011 rankats som tredje bästa kurs av studenternas vid SLU utvärderingar, får vi tills vidare fortsätta ge kursen åtminstone 2012 och Referenser och publicering 2011 Behrens, D., Huang, Q., Geßner, C., Rosenkranz, P., Frey, E., Locke, B., Robin F. A. Moritz, R.F.A., Kraus, F.B., Three QTL in the honey bee Apis mellifera L. suppress reproduction of the parasitic mite Varroa destructor. Ecology and Evolution 1, de Miranda, J.R., Chen, Y.P., Ribière, M., Gauthier, L., Varroa and Viruses. In: Varroa Still a problem in the 21 st century? (N Carreck Ed); Chapter 3, pp IBRA Publishing, Cardiff, Wales. de Miranda, J.R., Virussen bij bijen: Welke, waar, wanneer en wat doen we er tegen? Bijenhouden 5:7/8, 4-6. de Miranda, J.R., Forsgren, E., Fries, I., Locke, B., Kommentar angående CCD. Bitidningen 110, mars, 28. Fries, I Évaluation de la tolérance des abeilles face à l'acarien Varroa. La santé de l Abeille 243, Mai-Juin 2011, Fries, I Nosema ceranae en abejas Europea (Apis mellifera). Actualidad Apicola 2, Oct-March 2011, Fries, I Évaluation de la tolérance des abeilles face à l'acarien Varroa. Fruits et Abeilles, Mai 2011, Fries, I., Forsgren, E., de Miranda, J. Locke, B Verksamhet med bin 2010 vid SLU. Bitidningen 110, sep Fries, I., Forsgren, E Biodling i södra Vietnam. Bitidningen 110, Fries, I Biodling i norra Vietnam. Bitidningen 110, mars, Fries, I Stöd till forskning om honungsbin i Uppsala. Bitidningen 110, mars, Fries, I Stöd till forskning om honungsbin i Uppsala. Gadden, December 2011:1, Fries I, Lindström A., Rosenkranz P., Frey E., Odemer R., Schroeder A., de Miranda J.R., Yañez O., Paxton R The principal parasites and pathogens of honeybees. In: Bees in Europe and Sustainable Honey Production (BEESHOP): Results of a Pan-European Research Network (D Behrens & RFA Moritz Eds); Chapter 2, pp Nova Science Publishers, Hauppauge, New York Gauthier, L., Ravallec, M., Tournaire, M., Cousserans, F., Bergoin, M., Dainat, B., de Miranda, J.R., Viruses associated with ovarian degeneration in Apis mellifera L queens. PLoS-One 6, e Locke, B., Fries, I Characteristics of honey bee colonies (Apis mellifera) in Sweden surviving Varroa destructor infestation. Apidologie 42; Bitidningen

17 Bjäre Bf får ny stuga KJELL BERNDTSSON I vår föreningsbigård hade vi en förvaringsbod där vi förvarade material till våra bihus. Vi kunde sitta 10 personer och prata och dricka kaffe. Så hände det något i somras, taket började sjunka in och detsamma med en vägg. Vi var tvungna att titta efter en ny bod, dels för att kunna förvara material men också för att vi skulle kunna ha någonstans att sitta, eftersom vi är över 20 medlemmar som kommer på onsdagsträffarna. Vi fick tips om en stuga i Falkenberg som skulle säljas och monteras ner av köparen. Några medlemmar från föreningen bestämde sig för att åka upp och titta närmare på stugan. Det fanns ett problem och det var att den var för stor att flytta för oss, vi åkte hem och funderade. Någon sa att vi sågar den i bitar och sätter ihop den igen här på föreningen. Sagt och gjort, vi åkte upp och mätte stugan och funderade var vi skulle dela den. Sen for vi hem och började att förbereda marken där stugan skulle stå, allt från att såga ner träd, schakta en plan yta samt mura upp en grund. Tidigt en fredag morgon åkte ett gäng medlemmar upp till Falkenberg, med sig hade de en lastbil med kran och släp, en traktor med släp samt mycket arbetskraft. Det börjades med att taket sågades av vid takstolarna och lades hel på traktorvagnen. Stugan delades i tre delar och lastades på lastbilen. Strax efter middagstid var allt klart och hela ekipaget började rulla mot Bjäre föreningsbigård. Nästa morgon började flitiga medlemmar att hjälpa till att montera tillbaks bitarna på plats igen med hjälp av lyftkranen på lastbilen. Huset passade på grunden och taket föll på plats. Allt kunde spikas ihop till en hel stuga igen. En del medlemmar ställde upp och bjöd på kaffe och mat och klockan 16 på lördagen var det hela klart. Biodlarna hjälptes sedan åt att måla stugan, ordna taktäcknigem, fixa marken runt omkring. Även inomhus målades Bitidningen det. Tack vare sponsorer och en slant i föreningskassan gick detta projekt att genomföra. På årsmötet förra året invigdes vår nya föreningsstuga och vi var över 30 personer som alla kunde sitta ner vid bordet. Föreningen bjöd på smörgåstårta till medlemmarna som tack för hjälpen. Från en liten smal risig bod på 15 kvm till en stor fin stuga på 50 kvm. Besök gärna oss i Bjäre biodlarförening I Förslöv eller via vår hemsida, 17

18 Visingsöbiodlarna tog hem Naturvårdspriset 2012 PO WAGNSGÅRD Visingsöbiodlarna blev årets pristagare av Jönköpings kommuns Naturvårdspris. Priset delades ut av stadsbyggnadsnämndens ordförande Anders Samuelsson. Priset är en akvarell av Roza Varju föreställande Rosenlunds bankar. Stadsbyggnadsnämndens motivering till val av årets pristagare är: Biodling är mycket värdefullt för pollinering av våra grödor och den vilda floran. Visingsöbiodlarna har upprättat och sköter en viktig parningsstation med det sunda och fromma Ligustica-biet för att ge odlarna service att para sina drottningar. Stationen används av biodlare i hela södra Sverige som då tar med sina drottningar till Visingsö. Här har man också byggt ett nytt utbildningshus och håller kurser. Visingsöbiodlarna är värdiga ett naturvårdspris för sitt engagemang och sin arbetsinsats för att upprätthålla en god bistam och därigenom gynna den pollinering som är så nödvändig i våra trädgårdar, på åkern, på ängen och i skogen. Biodlingens produkt honung är ett viktigt livsmedel. Ljusdalsortens Bf fick kulturpris ERIK KRAM Vår förening ligger i norra Hälsingland. Varroan har ännu inte nått hit så föreningens medlemmar lever i en ganska odramatisk tillvaro. I våra närföreningar finns varroan och väntar snart på upptäckt i våra kupor. Värdet av pollinerande insekter har upmärksammats av fler än biodlarna, också i vår kommun. Till vår stora överraskning fick vi kommunens kulturpris Då jag som föreningens ordförande fick ta emot detta fina pris kände jag stor stolthet över vår verksamhet. Utmärkelsen innebär att fler blir intresserade. Redan har fyra nya medlemmar tillkommit. Vi förväntar oss fler. I vår föreningsbigård med tre kupor har vi möjlighet att utbilda våra nybörjare. Där får de kunskap om hur bin sköts och samtidigt träffa äldre biodlare. Teoretiska kurser har vi vintertid allt eftersom behovet uppstår. Föreningsbigården är oersättlig då den ger ett gott bidrag till föreningens kassa. Under vårmötet repeterar vi åtgärderna för att möta varroan. Vi ser fram mot intressanta biår och önskar andra detsamma. Grennaskolan har skaffat bikupor Grennaskolan Riksinternat AB och Grännaortens bf har inlett ett mycket lovande samarbete. Skolan har köpt bikupor och bisamhällen som nu står uppställda i skolans trädgård ovanför torget i Gränna. Biodlarföreningen sköter bisamhällena mot en bra fast ersättning, skolan får den skördade honungen tappad i burkar och naturligtvis ännu bättre pollinerade fruktträd i sin fina trädgård. Sture Käll De tre nya bikuporna och två föreningsmedlemmar. Sture, som sköter bina och Lotta som levererade bisamhällena. 18 Bitidningen

19 LEADER projekt Bisysslor KRISTOFER ÖSTENSSON Nordmaling-Bjurholm Bf har ansökte 2010 och fick beviljat projektstöd genom LEADER. En 6-ramars helautomatisk slunga, avtäckningsmaskin, avtäckningsverktyg, silar och ställ inköptes till honungshanteringen. Hyvelbänk, arbetsbänk, klyvsåg, kapsåg, pelarborr och spånsug till snickerirummet. Tanken med projektet är att underlätta för fler att börja med biodling då startkostnaden många gånger är avskräckande. Vi erbjuder därför blivande och gamla biodlare möjlighet att snickra sin egen kupa, köpa en avläggare genom föreningen och sedan kostnadsfritt använda slungningsutrustningen till sin skörd. Första årets kostnader kan på så sätt stanna under 3000kr. Vi håller även kurser för nya biodlare och i priset för avläggaren (1800kr) ingår hjälp på plats i den nyes bigård. Vår största satsning hitintills är Honungsdagen den 3 september 2011 då vi bjöd in alla i Umeåregionen att komma och se vilka möjligheter som finns för blivande biodlare. All utrustning demonstrerades kontinuerligt under dagen och intresserade personer bjöds in till utbildning i biodling och snickeriträffar under vintern 2011/2012. Mat och fika fanns förstås. Uppskattningsvis personer hittade till Hjåggsjö bygdegård där vi håller till. Vi annonserade i föreningsguiden och lokaltidningarna. En lyckad dag! Vi hoppas fler blir inspirerade! Bitidningen

20 Infobigård invigd i Vimmerby URBAN SUNDQUIST Vimmerby Bf har under försommaren byggt upp en infobigård enligt SBRmodellen. Den är placerad i anslutning till den ordinarie bigården vid Vinäs. Bygget har kunnat genomföras, förutom en del eget arbete, genom stöd från SBR, N Kalmar Biodlardistrikt och lokala sponsorer. Invigningen skedde den 12 juli och uppmärksammades bl.a. av Vimmerby tidning som gjorde ett fylligt reportage som även tog upp allmänna frågor om biodling. Föreningen har stora förhoppningar om att den ska bidra till ökat intresse för biodling. Vimmerby besöks av mer än turister varje sommar. Förhoppningen är bl.a. att locka hit några av dessa besökare. Södra Inlands Bf fick hållbarhetsstipendium STEFAN HELLSTRÖM Ett hållbarhetsstipendium på kronor gick 2011 till Södra Inlands Bf. Motiv: "Årets stipendium delas ut till en förening som gör en viktig insats för pollinering av växter och den biologiska mångfalden. Förhoppningen är även att stipendiet kan bidra till att locka fler att satsa på biodling i kommunen. Genom priset vill Kungälvs kommun även uppmärksamma det globala miljö- och försörjningshot som minskningen av antalet bin utgör. " Föreningen har 140 medlemmar, som har ca 700 bisamhällen i kommunen. Med stipendiet vill vi locka fler att satsa på biodling. Fler kurser, mer information till skolklasser och besök på marknader. Vi vill göra binas nytta för samhället mer känd. De senaste fem åren har varroakvalstret invaderat Kungälvs bikupor. För att råda bot på detta behandlar vi kuporna med oxalsyralösning. Vi rekommenderar medlemmarna detta istället för starka bekämpningsmedel och vi lyckas bra med att begränsa mängden kvalster på detta sätt. SBR på ELMIA STURE KÄLL ELMIA i Jönköping genomförde en stor lantbruksmässa oktober 2011 och samtidigt fanns en mässa som hette Närproducerat. De båda mässorna besöktes av omkring personer från hela södra Sverige under de fyra dagarna. Det var framför allt landsbygdsbor. SBR hade en monter i Närproducerat, som bemannades av personer från Jönköpingsdistriktet. Vårt huvudsyfte var att värva nya medlemmar och bi- odlare, men vi hade också provsmakning och försäljning av honung och sålde en bibok. Tidvis var vi mycket upptagna med att berätta om biodling eller honung för besökare. Utan att ha räknat uppskattar vi att vi värvat ca 40 nya medlemmar till förbundet, dvs personer som lämnat lappar till oss eller som lovat fylla i lappen hemma och skicka in. Våra broschyrer hade en strykande åtgång. Grännabiodlaren Erik Hugander pratar med två besökare i SBR-montern på ELMIA. 20 Bitidningen

21 Fler bin och mer honung - biodlare med framtidstro GERTRUD MÅNSSON-FALK Vena Hultsfred Bf arrangerade den 25 mars den årliga Vena-träffen i Vena Bygdegård. Vena-träffen har till syfte att inspirera och informera föreningens medlemmar och biodlare i angränsande föreningar. Gemensamma frågor dryftas och nyheter inom biodlingen lyfts fram. Förste talare på årets Vena-träff var Jonas Eriksson, nytillträdd föbundssekreterare i SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund. SBR:s uppgift och ambition är, som tidigare, att vara öppen för och tillgodose medlemmarnas intressen. Jonas Eriksson hade dessutom ett särskilt uppdrag att dela ut SBR:s förtjänsttecken till Bengt Linder, sedan flera år ordförande i föreningen och aktiv medarbetare på distriktsnivå. Som depåföreståndare och bigårdsansvarig har han länge gjort uppskattade insatser för traktens biodlare. En fråga som ägnades särskild uppmärksamhet var: Hur kan man få fler att intressera sig för biodling? Bl.a. Gösta Svensson, Lönneberga, framhöll att biodling är en givande och meningsfull sysselsättning som kräver både tid och arbete. Viktigt för nybörjare är att få hjälp av mer erfarna odlare, annars är det lätt att tappa sugen. Krister Linnell från Svenska Biprodukter AB var tydlig i sin vädjan: Leverera mer honung! Svensk honung håller mycket hög kvalitet och det råder brist på svensk honung. Svenska Biprodukter AB tillsammans med dotterföretaget Svensk Honungsförädling AB erbjuder numera inköp och försäljning av honung liksom redskap och förnödenheter för biodling. Krister Linnell presenterade spännande idéer om hur honungshanteringen både kan göras mer lönsam för den enskilde odlaren samt hur honungen kan utvecklas inte minst som naturläkemedel. En modell av en högeffektiv kupa Krister Linnell förevisar en ny typ av kupa av polskt ursprung för unga biodlare från Polen demonstrerades på ett livfullt och medryckande sätt. En ny möjlighet? frågade sig många. De drygt femtio biodlarna på årets Vena-träff är väl medvetna om biets betydelse för pollinering av växtlighet och därmed för livsmedelsförsörjningen på jorden. De kunde även lämna årets möte med stärkt framtidstro på biodlingens betydelse och utvecklingsmöjligheter! Folkare Bf kom igen BIRGITT BROSTRÖM Våren 2011 var en tråkig tid för medlemmarna i Folkare Bf. Vår föreningsbigård var drabbad av bidöden i form av varroa och virus. De tre bisamhällen som fanns under hösten hade dött och marken runt kuporna var ojämn och besvärlig på grund av sorkars härjande. Hjälp och uppmuntran fanns dock nära. Avesta kommun har en Landsbygdspeng där pengar kan sökas till främjande av föreningars utvecklingsarbete. Folkare Bf sökte pengar för inköp av nya bin och för markar- bete för att få en trivsammare och bättre arbetsmiljö. Det beviljades, och med hjälp av de 6800 kr som beviljats och med en stor del ideellt arbete, har nu bigården fått ett lyft. Biodlaföreningen har även tidigare fått stöd av Landsbygdspengar. Då för att införskaffa en paviljong för samlings- och förvaringslokal samt till nya kupor. Vid föreningsbigården är det samling för utbildning och samvaro den första söndagsförmiddagen i varje sommarmånad. Skötseln av bin sker av medlemmar där Bertil Åberg i år har haft huvudansvaret. Nybörjarcirklar i föreningens och Vuxenskolans regi har det varit nästan varje år. En mycket uppskattad verksamhet är också de dagar i oktober med vaxsmältning och rengöring av ramar och lådor som föreningen organiserar. Det sker med hjälp av en ångpanna och det är väldigt skönt att komma hem med vax i hinkar och ordenligt rengjord utrustning. Vaxsmältning vid Folkare Biodlarförenings bigård i Avesta. Jan Engström, Stefan Nordin, Maria Georgsson, Ann-Helen Nilsson Rosén. Leif Sundström och Göran Larsson. Bitidningen

22 Informationsbigården Biboet BENGT NIHLGÅRD Från och med 17 juni 2011 ges biodlingsinformation och demonstration av hur man sköter och hanterar bin, bygger bikupor, snickrar ramar, slungar honung och tappar upp honung. Det sker Framför allt under helger och vid många andra sommartillfällen vid Biboet intill Fulltofta Naturcentrum i Mellanskåne. Biodlingen har stagnerat i Ringsjöbygden, liksom i hela Sverige sedan 30 år tillbaks i tiden. Orsaken har bl a varit åldersstrukturen på biodlarna, varroakvalstret samt lönsamheten i biodlingen. Samhällsekono miskt ska man emellertid ta i beaktande pollineringseffekterna av honungsbina på odlingar och naturligt förekommande växter, vilket tyvärr inte märkbart stöds av samhället idag. Det finns dock ett ökande intresse från allmänheten att få veta mer om biodling och dess olika produkter, sannolikt beroende på nya och för honungen mycket positiva medicinska rön. Förutom honung är propolis, vax, pollen och drottninggelé produkter intressanta ur nytto- och hälsosynvinkel. Dessutom vet vi att det finns ett djupgående biologiskt intresse hos alla barn och ungdomar för det fascinerande bisamhället. I Fulltofta strövområde, som gränsar till Ringsjön i Mellanskåne, finns det sedan 2006 etablerade turist- och vandringsmålet, Fulltofta Naturcentrum (FNC). Här finns en naturutställning, mycket naturinformation och dessutom en under dagtid ständigt bemannad cafeteria. Målsättningen var att i denna miljö etablera en Informationsbigård (Biboet) för allmän utbildning och information om biodling, bisamhällets natur och värde i landskapet, skötsel av bin, slungning av honung, honungens hantering och tappning fram till försäljning av honung. Framför allt Biboet under juni månad 2011 med sitt gröna Sedum-tak. Entrén med observationskupan. ville vi stödja den satsning på barn- och ungdomar som framtonade i Naturcentrats nya regi. Leaderprojektet Under våren 2010 söktes projektstöd från Leaderprogrammet Mittskåne. I dec 2010 erhölls stöd om totalt :- från EUprojektet och från Eslöv, Hörby och Höör kommuner ytterligare :-. Själva skulle vi svara för en insats om 645 arbetstimmar. Arkitekt var Olle Nilsson i Höör, byggmästare var Sven-Åke Andersson i Bjärnum och för eldragningarna svarade 22 Bitidningen

23 El-Olles i Vittsjö. Pådrivande i projektet var hela tiden jägmästare Anders Paulsson och god hjälp erhölls från Bo och Margareta Edberg, FNC. Taket är av typ Sedumtak, som levererats av VegTech från Vislanda i Småland. Utrustning för honungshantering inköptes från Joel Svenssons i Munka Ljungby. På vår hemsida ( ribiof.com/index.html) illustreras i bilder hur byggnaden tog form sedan slutet av mars Ansvariga för projektet är i första hand Ringsjöortens Biodlarförening och Mellanskånes Biodlar förening, i vilka sammanlagt ett 60-tal medlemmar utgör stommen bland biodlarna i bygden. Region Skåne medverkar genom stiftelsen Skånska Landskap och dess FNC med planerings- och genom förandeinsatser. Stiftelsen ställde plats till förfogande och står också formellt som ägare till huset. Informa tion om biodling och honung sker i samarbete med FNC och Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR). Studieförbundet Vuxenskolan bidrar indirekt genom stöd till kursverksamheten. Den 17 juni 2011 invigdes byggnaden av idésprutan Anders Paulsson, som höll ett helt invigningstal på rimmande vers om blommor, bin och biodlingens förtjänster. Därutöver talade stiftelsen Skånska Landskaps ordförande Stefan Johansson och förre ordföranden i SBRs Skånedistrikt Bo Lindahl som framhöll att detta med Informationsbigård var något som man hade önskat sig i åtminstone ett par årtionden och det var mycket välkommet. Medlemmarna i biföreningen har arbetat med byggnaden i form av målning såväl utomhus som inomhus samt med dess inredning. Efter invigningen har vi sedan informerat varje helg i Biboet vilket gjorde att vi till i början av oktober 2011 hade avverkat 506 timmar av de 645 som vi skall fullgöra i projektet t o m Vi kommer givetvis att utnyttja Biboet på likartat sätt under överskådlig tid framöver. Sedan invigningen och fram till 1 oktober hade mer än 1400 personer skrivit upp sig på en besöks lista. Några vet vi har tyvärr missat listan, så antalet besökare har varit ännu större. På sikt räknar vi med att projektet kommer att leda till ökad kunskap om biodlingen och dess förtjänster hos allmänheten och framför allt hos barn och ungdomar, Bitidningen Slungningsrum 1. Från ingången till slungningsrummet finns avtäckningsredskap och slunga rakt fram och åskådarrummets fönster skymtar till höger. Slungningsrum 2. I slungningsrummet finns omedelbart innanför ingången möjlighet för besökare att provsmaka honung av olika sort. ökat antal hobby- och yrkesbiodlare och därmed fler bisamhällen, därigenom ökad biologisk mångfald, bland såväl växter som insekter, i första hand i Mellanskåne, och dessutom större skördar av flertalet bärbuskar, fruktträd, raps och rybs i Mellanskåne. I Biboet har vi haft ett bisamhälle i demonstrationskupa under hela sommaren, men det tas ned under mitten av oktober då det blir alldeles för kallt för ett så litet samhälle. I början av maj nästkommande år har vi ett nytt samhälle i observationskupan. I Biboet finns också ett åskådarrum, som varit öppet hela tiden men som stängs under vinterhalvåret och åter öppnas i början av april. 23

24 Norrbottens drottningodlingsklubb KURT JOHANSSON Att odla bidrottningar i Norrbottens i många stycken karga klimat och korta somrar kan vissa år bli till ett problem. Som t.ex. den annars så fina biodlarsommaren 2011 när bisamhällena mådde bra och gav goda honungsskördar. Men något stämde ändå inte meddelade företrädare för Norrbottens drottningodlarklubb i samband med en välbesökt träff i Älvsbyn i oktober. En stor del av äggen tynade bara bort av outgrundlig anledning, sade drottningodlarna med Erik Heedman och Birger Johansson i spetsen. Mats Furtenback i klubbledningen berättade om en studieresa till Fauske i Norra Norge. I de branta dalgångarna, inte så långt från geografiska polcirkeln, sades drottningodlingen fungera bra och att man under en sommar i en klubb hade fått fram 70 parade bidrottningar. Området är ännu 2011 dessutom fortfarande fritt från varroakvalstret liksom i stort sett Norrbottniska biodlare och drottningodlare samlade i det vackra oktobervädret i Älvsbyn. Samhället som har stort brödbageri och landats största husfabrik samt att man också gärna kallar byn för Norrbottens Pärla. Krister Linell och Preben Kristiansen samt Bi- Birger Johansson är nog välkända ansikten på fotot. Foto: Kurt Johansson också hela Norrbotten. Träffen i Älvsbyn gästades av Preben Kristiansen SBR som med sina vackra foton berättade om biodling i Kanada där han själv verkat i många omgångar och under många år. Ett mycket trevligt inslag som tydligt uppskattades av de närvarande biodlarna. Krister Linell, tidigare SBR, men nu i annat företag berättade om honungshantering och allt kring detta ämne. Sammanfattningsvis kan sägas att medlemmarna i drottningodlingsklubben i Norrbotten är ett segt släkte som trots vissa motgångar söker nya vägar och hoppas på bra somrar för att Norrbotten ska kunna bli självförsörjande på bidrottningar. Fler har inriktat sig på krainerbin som man tror ska kunna trivas bra i trakterna kring polcirkeln och strax söder därom. Nybörjarkurs i Örebro föreningsbigård PASAGA RAMIC Mellan maj och oktober 2011 hölls en kurs för nybörjarbiodlare i Örebro föreningsbigård i Karslund i Örebro. Elva deltagare anmälde sig till kursstarten, varav två hoppade av och nio fullföljde kursen. Biodlarföreningen fick åtta nya medlemmar varav fem skaffade sig bisamhällen. Pasaga Ramic var kursledare, och medarbetare var även Hans Olov Andersson, Börje Gustafsson, Göran Stenqvist som är medlemmar i kommittén för föreningsbigården. 24 Bitidningen

25 Ebba Grön ANNETTE NILSSON Nybörjare på Varaslätten En varm försommarkväll 2009 fick jag levererat mina första två bisamhällen till min särbos gård i Norra Vånga. Jag hade spikat ramar och målat och fixat med stor frenesi och nu stod dom där. Två bisamhällen med en massa flitiga invånare i. Jag var naturligtvis lite spänd och exhalterad inför min nya uppgift som "biskötare" (när kan man egentligen kallas biodlare?) men kunde ändå inte ana att man kan bli så förtjust som jag blev när Ebba kom in i mitt liv. Detta inträffade när vi någon vecka senare var på möte i Varaortens biodlareförening som vi tillhör. Där lottades en drottning ut, och vi vann. Mycket förväntansfulla åkte vi hem på kvällen. Drottningen i sin bur fick övernatta på köksbänken och morgonen därpå gjorde vi vår första avläggare. Bina tog nöjda emot den nya drottningen som vi givit namnet Ebba Grön pga av den gröna märkningen. Livet tillsammans med Ebba och hennes "gäng" visade sig bli av ett angenämt slag. Avläggaren växte till, allt var frid och fröjd och bina visade sig helt fantastiskt trevliga att arbeta med. Allting har dom gjort rätt. Inte en enda gång har dom varit arga eller jobbiga. Dom har hela tiden byggt snyggt och prydligt och naturligtvis samlat in en massa honung. Det har under tre säsonger varit ett rent nöje att sköta om Ebba och hennes tjänare. En ilning av lycka for genom min kropp var gång jag hittade henne lugnt traskande runt på en kaka med den gröna pricken orubbligt på plats. Oundvikligen kom ju den dagen då det blev dags att ta farväl. Hu. Det var inte kul. Sommaren 2011 ersattes Ebba av en vit drottning, även den från Bengt-Olof Persson i Vedum. Naturligtvis hoppas vi mycket på den också, men hur det blir kommer Ebba alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. En händelse under ett grymt och vidrigt krig I den utmärkta boken Stridens skönhet och sorg berättar Peter Englund om en händelse under striderna mellan britter och tyskar i Östafrika under första världskriget. Bisamhällen tog aktiv del på tyskarnas sida! Scenariot är följande. Ett brittiskt kompani har gått i ställning på en kulle när det plöstligt överraskas av en häftig eld från tysk trupp på nära håll. Resten låter vi författaren berätta: Det är britternas smala lycka att angriparna begår det fel som är vanligt vid strid i tät vegetation. Instiktivt siktar man alltså något för högt och de flesta kulorna går därför över försvararnas skallar. Det finns dock en nackdel med denna fördel. Flera av de piskande kulkärvarna skjuter ned bikupor som hänger uppe i träden och de ursinniga insekterna går till angrepp mot vadhelst de finner. Sting från dessa bin är synnerligen smärtsamma... plågorna gör soldaterna nästan galna. Sådant har inträffat flera gånger under kriget i Östafrika.... Framåt kvällen är striden över. Samtliga brittiska soldater är översållade av gulfärgade bulnader och några har ansikten så uppsvällda att de har svårt att se. Englund har skrivit en bok som inte i första hand är en historisk redogörelse för kriget utan ett försök att med utgångspunkt från brev och dagböcker följa ett antal människors liv och upplevelser under kriget. Det blir en helt annan bok än de vanliga krigsskildringarna med deras fokusering på de stora slagen och det politiska agerandet. Läs den! Nils-Erik Persson Biodlare använde förbjudna läkemedel honungen får inte säljas Ett biodlingsföretag i Jönköpings län har förbjudits att sälja sin honung i Sverige. Anledningen är att företaget ertappats med att använda otillåtna läkemedel mot varroakvalster under de två senaste säsongerna. Man ville inte tala om var man köpt medlen. Från början hävdades att det var feromoner som användes, vilket alltså inte var sant. Länsveterinärer har undersökt vilka substanser det gäller. I maj upptäckte bitillsyningsmän i Skåne remsor med ett förbjudet läkemedel på några bikupor som stod uppställda i deras område. Bikuporna tillhörde ett företag i Jönköpings län. Enligt företagets VD så hjälpte inga andra medel än de använda mot varroan. Han menade att bina skulle dött helt inom ett par år om han inte använt dessa preparat. Det handlar om två preparat, ett som innehåller den aktiva substansen Akrinatin, som är förbjuden i Sverige så väl som EU. Det andra innehåller Coumaphos som inte är tillåtet att använda i Sverige, om man inte har en särskild licens från Läkemedelsverket. Det hade inte honungsproducenten. När det här blev känt beslöt länsstyrelsen att tills en utredning gjorts stoppa all försäljning av företagets honung i Sverige. Man har undersökt om honungen från kuporna innehåller de aktuella substanserna. Finner man inga spår av substanserna får honungen säljas. Företaget skriver på sin hemsida att inget otillbörligt hittats i deras honung. Att använda otillåtna substanser är olagligt. Länsstyrelserna i Skånes och Jönköpings län överväger att överlämna fallet till en åklagare. Red Källor: FoodMonitor 31 juli P4 Jönköping 1 aug Bitidningen

26 Talbok och ljudbok? Om man har en läsnedsättning kan man låna och köpa talböcker från TPB (Tal- och punktskriftsbiblioteket) på vanliga bibliotek. De tillverkar 3000 talböcker per år och det finns nedladdningsbara talböcker. När jag söker på biodling i katalogen hittar jag Åke Hanssons Bin och biodling, Åke Hanssons Biodlingens grunder: kombinerad fakta- och arbetsbok samt Eigil Holms Lärobok i biodling. En talbok produceras om nämnden anser att boken är tillräckligt intressant för TPB att ha. Förslag på att en bok ska spelas in lämnas av dem som har läsnedsättning via biblioteket. Om du alltså skulle vilja ha någon annan bibok inläst kan du gå till ditt bibliotek och säga till att du vill lämna önskemål till TPB så ska de hjälpa dig. Talböcker blandas ibland ihop med ljudböcker. Skillnaden är mest teknisk och juridisk: Medan talböcker produceras av TPB och ges ut i Daisyformat (ljudböcker som kräver 10 CD-skivor ryms på en Daisyskiva) så producerar vanliga förlag ljudböcker som följer vanliga upphovsrättslagar. SBR kan köpa en inläsning av biböcker, men kostnaden blir hög och då får man köpa ljudboken istället. Ljudböcker produceras sällan i Daisyformat. Här hittar du TPB-katalogen: katalog.tpb.se/default.asp Eller lite enklare om du kan skanna QR-koden nedan. Hanne Uddling Nytt beslut om smittförklaring avseende amerikansk yngelröta och varroa Den 27 juli 2012 trädde ett nytt beslut om smittförklaring avseende amerikansk yngelröta och varroakvalster i kraft. Beslutet innebär att församlingarna Balingsta, Häggeby, Skokloster, Boglösa, Fjärdhundra och Lagunda i Uppsala län förklarades smittade med amerikansk yngelröta. I beslutet har också en rättelse avseende smittförklaring i Sala kommun förts in. Rättelsen innebär att det är Norrby och Kumla församlingar i Sala kommun som är smittförklarade och inte Sala församling, såsom angivits tidigare. Beslutet om smittförklaring finns på Jordbruksverkets webbplats och har nummer SJVFS 2012:19. Jackis Lannek Enheten för häst, fjäderfä och vilt Ge inte upp! Ä ven när kroppen gör lite motstånd mot biodling och fysisk aktivitet finns det hjälpmedel och man behöver ju inte ha så många bisamhällen längre. Och man kan be anhöriga om hjälp som kanske tar över lite. Binas surr på våren kan man ju inte vara utan. Red Medlem nr Antalet medlemmar i SBR har passerat För att uppmärksamma detta litet extra får Monika Gustavsson i Östra Nyrup i Skåne, som är medlem nr , en gåva i form av den nyutkomna kokboken Med smak av honung. SBR Honungsbedömning Kvalitetskomittén har under det gångna året tagit in synpunkter och åsikter om reglementet för honungsbedömningen och därtill hörande protokoll och bedömningskort. Även till senaste riksförbundsmötet fanns det en motion om en översyn av reglementet. Samtliga handlingar gällande honungsbedömningen är nu reviderade och finns nu upplagda på hemsidan. Kvalitetskommittén 26 Bitidningen

27 Bitidningen

28 Brev till redaktionen Bekymmer med honungen Det är bekymmer med honungen i år. Jag och flera andra jag har kontakter med har bekymret att honungen kristalliserat i ramarna och därmed inte går att slunga. Min uppfattning är att det främst är den honung bina samlade in under värmeperioden i början av maj. Då öste bina in nektar men hade inte tid att sänka vattenhalten och därmed inte heller täcka honungen. Jag har ett samhälle som 20 maj hade 6 lågnormallådor varav 4 var skattlådor. Senare blev det snarare mindre än mer honung i kupan. Men redan i slutet av maj syntes att honungen i cellerna såg grå och kristalliserad ut. Vad är det för honung? Ingen höstraps i närheten. Lönn eller maskros beter sig inte så här. Kan det vara melitoshonung, dvs bladhonung från gran redan på våren? För övrigt har det varit ett dåligt år vad gäller biodlingen. Honungsskörden blir liten. Drottningodlingen har varit bedrövlig även om jag har fått fram det jag behöver. Första odlingen gav 4 ungdrottningar varav 3 försvann i parningen. Nästa odling dog onormalt många drottningar i cellen innan de var kläckfärdiga. Till slut så har 5 drottningar visat sig puckla (har aldrig hänt med en ungdrottning för mig förr), 2 av dem gjorde det direkt medan 3 lade befruktade ägg någon vecka innan de började puckla. Säkert är det vädret som gjort att drottningarna inte blivit ordentligt parade. Det som fungerat bra som vanligt har varit försäljningen av samhällen och avläggare. Mitt positiva problem är att de som köpt samhällen ofta något år senare kommer tillbaka och vill köpa drottningar. Att sälja drottningar är ju inte min grej, men om jag kan så brukar jag ändå sälja till tidigare kunder. Så är biodlarlivet. Ha det gott. Torbjörn i Örebro Disputation på SLU Den 28 september disputerar Barbara Locke vid ekologiska institutionen, SLU på en avhandling med titeln "Host- Parasite Adaptations and Interactions between Honey Bees, Varroa Mites and Viruses" Disputationen äger rum kl i sal L, Undervisningshuset på SLUs campus och försigår på engelska. Opponent är Thomas Seeley som håller ett seminarium torsdagen 27 september i Tammsalen, Ekologihuset, Ulls väg 16 kl med titeln "Swarm intelligence in honey bees." Båda övningarna är öppna för allmänheten. Ingemar Fries Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar Begär vår katalog, sändes fritt Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Apistan & Apiguard är idag godkänd receptfri veterinär medicin och inhandlas på apotek. För mer info se Honungsvärmare Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Prisvärd Botten med varroabricka Storlek: LN, HLS Vaxsmältare Valsning ingår Skälderhusjackan Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: E-post: info@joelvax.se, Frakt o exp.avgift tillkommer 28 Bitidningen

29 MÖTEN OCH KURSER Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Jönköpings läns distrikt Möte med föreningsfunktionärer och andra intresserade to 27 sep kl i Vrigstad Värdshus, Vrigstad. Alla biodlarföreningar bör vara representerade av ordförande och/eller andra styrelseledamöter. Information från distriktet och riksförbundet och möjligheter att lämna synpunkter och förslag. Diskussioner om vår verksamhet. Den nye utvecklingskonsulenten Peder Lilja och förbundssekreteraren Jonas Eriksson deltar. Föranmälan till Sture Käll, , , sture.kall@telia.com Östergötlands distrikt Föredrag om bigift och allergi 12 sep kl på Naturcentrum i Linköping. Arr i samv m Studieförbundet Vuxenskolan. Fika till självkostnadspris. Ingen anmälan. Apoteket Wasens vandringspris. Lämna in 700g glasburk i genomskinlig plastpåse, med lapp med namn, adress o tel. senast 15 sep ti ngn i styrelsen. Inget krav att det är årets honung. Prisutdelning nästa årsmöte. Föreningar Grannföreningar är välkomna Göteborgs Bf Möte 20 sep kl 18 (OBS!) på Ängås Gård, Västra Frölunda. Visning av Trädgården, fika och filmvisning. Med bil: Infart t h i rondellen efter MacDonalds på Näsetvägen strax söder om Frölunda torg. Sedan genast till vänster. Därefter finns skyltar. Med buss: nr 92 eller 93 från Frölunda Torg mot Näset, går av vid hlpl Ängås gård. Gården snett bakåt. Tar fem min (3 hållplatser). Himle Bf Honungsbedömning. Lämna burk samt protokoll senast 7 okt till Gustavssons Blommor eller Tobias Persson Lidköpings Bf Varje torsdag (ej helgdagar) i Kaffekvarnen. Kaffe o bulle eller motsv ( 20:-) Nedan torsdagar med särskild aktivitet. Normalt start kl 18 med kaffe. Ev ändr på hemsidan.upptaktsmöte i Kaffekvarnen to 30 aug kl 18. Föreningsbigården i Råda. Första mötet i Kaffekvarnen, vår klubblokal som vi hyr under den kalla årstiden. Om biväxter to 6 sep kl 18 Kaffekvarnen. Roland Eriksson. Filmvisning to 20 sep kl 18 Kaffekvarnen. Lunds Biodlare Stor honungskväll 11 sep 19 på Lineros fritidsgård. Tema honungskvalitet och bedömning. Honungsmarknad 15 sep på Mårtenstorget. Anmäl till Sven Persson du får hjälp med att sälja din lokalproducerade honung i vårt stånd. Nordanstigs Bf fyller 90 år! Firande 2 sep på Hembygdsparken i Bergsjö med utställningar, föredrag, försäljningar och tävlingar. Nässjöortens Bf Höstmöte 6 sep kl 18 å Kubik Nässjö, förberedelser för årsmötet, aktiviteter, fika. Slutskattning 8 sep i Holma vid Ormaryd. Södra Vätterbygdens Bf Besök i Tabergs gruva 4 sep kl 18. Vi möts vid parkeringen vid jvgstn och hotellet. Därifrån ca 500 m att gå till Gruvgården. Svalt inne i berget, bra skor. Träff vid bigården on 12 sep kl 17. Medlemmar berättar om sin biodlarsommar, ordf informerar från föreningen och distriktet. Oxalsyra Manus till Almanackan TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt och föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss. Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på denna sida. De är ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages och skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla textfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex Tumba bf maj.doc. Bifoga textfilen till ett mail till redaktören: erik.osterlund@biodlarna.se Det går naturligtvis också att skicka mötestexten med ett vanligt brev. Tack för ditt tillmötesgående! finns att köpa. Föreningen står för fikat. Sollentuna Bf Hösttträff 4 sep kl 19 Fridshyddeväg 17 Häggvik. Tema invintring. Planering av deltagande på föreningsmässan i Stinsen och julmarknad på Bögs gård. Sundbybergs och Spångaortens Bf Träff varje onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby gård, t o m 19 sep. Månadsmöte med "ljugarbänk" 26 sep kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. Söderåsens Bf Året som gått ti 4 sep på Biblioteket i Stenestad. Uddevallaneidens Bf Honungshantering to 13 sep. Vi besöker Sotenäs. Se annons. Inlämning av honungsprov. Öre bro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar kl i nya föreningsbigården Karlslund (4 km väster om Örebro). Kontaktpersoner Pasaga Ramic , Hans-Olov Andersson Mickelsmässmarknad sö 9 sep kl Kulinariskt äventyr, honungsförsäljning, visning av biodling och bihistoria. Östra Sörmlands Bf Septembermöte on 12 sep kl 19 på Solberga. Vi minns Lennart Eriksson Sollentuna Bf Sven Norrby Stenungsunds Bf Karl-Erik Johansson Södra Inlands Bf Göte Östlund Tuna-Borlänge Bf Stig-Olof Härder Älmhultsortens Bf Harald Ek Östra Blekinges Bf Bitidningen

30 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta Malmtorpsv. 19, Grödinge Tel , info@freddyduwe.com Öppettider se Vaxmaja - Joel Svenssons. Köpt kr. Tel , r.slunga Oscar Gustavsson Fin Alla rammått moms. Borås Fynda Slutar och säljer allt, ett fast pris eller i delar. Bra priser, välskött , Bålsta, fm eller kväll. Honungslossare Sölies, service i Norge 2010, pris 13500:- eller högstbj. Mats el Ett uppvärmningskärl på 550 kg och en tappmaskin på 400 kg. Bra pris vid snabb affär. Höganäs Tel Helaut avtäckningsmaskin Tyska hissen största modell 19000: Karlskrona Glasbrk lock honungskärl kg och annat mtrl klasgrandin@spray.se Bisamhällen Buckfast på LN 1000 kr , Sundsvall. Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: hf@svenskhonungsforadling.se VD: Christer Ankarlid, christer.ankarlid@svenskhonungsforadling.se Sekr: Gunnel Hertzman, gunnel.hertzman@svenskhonungsforadling.se Ekonomi: Vakant Styrelseordf: Gösta Rappe kompletta kupor lågnormal (ej bin) + material. Tel: Biskyddskläder barn/ungdom Anv 2 ggr. Handskar ingår. 400 kr. Tel: Bidrottningar Bidrott, gula ita. Bisamhällen Arne Håkansson Mieleria Alcarreña S.L. Produktion och försäljning av honungsprodukter: honung, bipollen, bidrottningsgelé, kosmetiska produkter från bikupan samt redskap för biodling. Vi kommer att vara på mässan i Vallby: mieleria@mieleria.com Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: info@svenskabiprodukter.se VD: Krister Linnell krister.linnell@svenskabiprodukter.se Styrelseordf: Gösta Rappe Yrkeshögskolan för biodling Bee Professional Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Internationell Biodlarmässa i Vallby, Eskilstuna Datum: 28/9 30/ Kostnad för utställare: 2000 kr Entréavgift för besökare: 20 kr För mer info se hemsidan: y h b i o d l i n g. s e 30 Bitidningen