ReCon Stödmurssystem

Transkript

1 ReCon Stödmurssystem Projektering och Utförande Manual Inledning ReCon Stödmurssystem ger en mängd möjligheter att ta hand om nivåskillnader i terrängen. Traditionella prefabricerade lösningar har en hel del tekniska och estetiska begränsningar men med hjälp av ReCon kan murar utföras med mycket stor variation och på ett tilltalande sätt. Utformningen av ReCon stödmur varierar från mycket enkla till mer komplicerade lösningar som kräver mer eller mindre hög grad av geoteknisk kunskap och expertis. Vid första anblick kan de olika momenten i uppsättningen av en ReCon stödmur verka ganska enkla. De är de faktiskt också, men det är dock viktigt att tillvägagångssättet följs noga om muren ska fungera och bestå som planerat under hela dess livstid. Ofta är ReCon blocken bara en liten faktor i den ibland komplicerade geotekniska jordkonstruktionen. En hel del parametrar måste kontrolleras och tas hänsyn till innan konstruktionen och muren kan färdigställas. Denna manual är till för att ge landskapsarkitekter, geotekniker och entreprenörer nyttig information för utförande, konstruktion och kalkyl av en stödmur utförd av ReCon murblock som kommer vara tilltalande, stabil och underhållsfri under hela dess beräknade livslängd. Sidan 1

2 Innehåll Sortiment Recon sid 3 Mått Strukturer Konstruktion sid 5 Tomtförhållande Geoteknisk information Produktegenskaper Vatten/dränering Belastningar Terassmurar Byggande av ReCon stödmur sid 10 Förberedelser på byggplatsen Urgrävning Bädd Läggning av bottenblocken Återfyllning och packning Läggning av flera skift Användning av geonät Svängda murar Utvändigt 90 graders hörn intill vägg Murens avslutning Trappor Räcke och ledstång Infärgning eller ytbehandling Dimensionering av murar sid 23 Ökning av höjden på en gravitationsmur Exempel på dimensionering Separat bilaga: ReCon standard design diagram, 10 sid Sidan 2

3 Sortiment ReCon Mått ReCon block tillverkas i en rad olika storlekar och former som är utvecklat för att förstärka det estetiska uttrycket i en färdig stödmur. Dessutom förenklar det stora utbudet installationsprocessen för bland annat arkitekter, entreprenörer och producenter. Blocken som är avbildade visar de vanligaste typerna i ReCon. Tillgängliga blockstorlekar och strukturer kan variera i olika regioner och över tiden. Fråga därför din lokala leverantör om urvalet. ReCon murblock är tillverkad av högkvalitativ frostbeständig betong i olika lagerförda standardstorlekar men det finns också möjlighet att specialtillverka block med andra former, mått och strukturer som kan tillgodose en arkitekt, husägare eller entreprenörs behov. Vi som tillverkare kan bedöma möjligheterna och kostnaderna på en förfrågan med dessa speciallösningar. Sidan 3

4 Strukturer ReCon finns globalt i tre olika typer av ytstrukturer varav vi i Sverige valt Granit som standard och lagervara. Annars finns Kalksten och Slät med fasad kant att tillgå i formsortimentet. Andra strukturer kan likväl leveras som specialbeställning. Det kan emellertid betyda tilläggskostnader och det bör beräknas extra tid för anpassning och produktion. Granit Granit är kanske den mest erkända naturstenen i världen och speciellt vanlig i Norden varför vi har valt denna som standardyta i sortimentet. Även om färgtonen kan variera är strukturen i obehandlad granit mycket karakteristiskt med avseende på sammansättning och täthet. Vår normala ljusgråa betong ger en naturtrogen granitliknande kulör och mycket svår att skilja från äkta väderbiten natursten. Kalksten Detta är en struktur gjord för att likna kalksten som blivit utsatt för vind och väder en längre tid. Strukturen lämpar sig bra för att framhäva vackra färgtoner som sprutmålas på blocken efter installationen. Vid användning av speciella färger kan kalksten också se ut som väderbiten sandsten. Denna struktur finns inte i normala sortimentet. Slät med fasad kant Detta är yta gjuten mot stålform med en liten fasning runt om varje blockkant. Ytan är lämplig om man önskar sandblästrad yta eller genom att använda en sk. retarder kunna frilägga ballasten. Det finns även möjlighet att sprutmåla samtliga ytor i valfri kulör. Sidan 4

5 Konstruktion Tomtförhållanden Under planläggningen av en ReCon stödmur är det logiskt att börja med murens placering i förhållande till tomtens läge och topografi. För de flesta kommersiella projekt finns det framtaget ett kart- och ritningsmaterial som innehåller mycket av den information som är nödvändig för att placera en ReCon stödmur på lämpligt sätt. Dessutom bör offentliga planritningar inhämtas för att skaffa fram information om grannbyggnationer, infartsvägar, tomtgränser, servitut, ledningar i mark etc. Sådana faktorer påverkar den slutliga utformningen och konstruktionen av en ReCon stödmur. Denna typ av information bör också samlas in vid projekt där det inte finns en formell planlösning. Sådan information kan ha stor betydelse för planeringen av vilken blocktyp som ska användas, för exakt mängd och kostnad. Geoteknisk information En blockstödmur är per definition en cementbruksfri staplad mur i modulform. Ofta kan själva muren och dess egenvikt vara tillräckligt motståndskraftig för påverkan av naturliga jordtryck och tänkbara rörelser bakom och under muren. Vid sådana tillfällen kallas muren för en gravitationsmur. Möjligheten att konstruera höga gravitationsmurar är en av de stora fördelarna med ReCon stödmursystem. På vilket sätt och varför ReCon kan byggas i speciellt höga höjder beskrivs i en egen del i denna manual. När vikt, marktryck eller andra egenskaper i blocken är otillräckliga för att motstå jordtryck kan jordarmering användas i fyllningen bakom muren för ökad stabilitet. En sådan kombination av stödmur och jordarmering kallas ofta för jordarmerad mur. Gravitationsmur Jordarmerad mur Sidan 5

6 Eftersom jordmassor ingår som en viktig komponent i en stödmur är det nödvändigtför projektören att känna till och förstå egenskaperna i jordmassorna. Grundförhållanden finns i nästan oändligt många varianter och sammansättningar. För kommersiella projekt kan projektören som ska konstruera stödmuren studera mer om grundförhållandena genom att göra geotekniska undersökningar. Konsulter - eller geotekniska ingenjörer utvärderar denna information för att beräkna bärkraften i en stödmur. Om det inte finns tillräcklig information om grundförhållandena får ingenjörerna anta vissa förutsättningar för att upprätta ett förslag. Dessa antaganden bör vara på en konservativ nivå så att tillräcklig säkerhet för muren uppnås. Det finns vissa jordtyper som aldrig bör användas tillsammans med stödmurar. En mer ingående genomgång av alla typer av grundförhållanden ligger utanför denna manual. Ansvaret för att godkänna lämpliga grundförhållanden för en stödmur ligger hos erfarna geotekniker. De grundförhållanden som är viktiga för entreprenören att ta hänsyn till delas upp i fem zoner med tanke på läget i och runt den färdiga muren. 1) Murens bädd (fundament) är egentligen inte en egen zon men fungerar som en integrerad och nödvändig del av en konstruerad, uppsatt stödmur. Den består av packningsbara dränerande fyllningsmassor som kan jämföras med månggraderat krossmaterial. Storleken och utförandet på bädden varierar och beskrivs i eget avsnitt i denna manual. 2) Dräneringszonen består i regel av krossat stenmaterial som lämpar sig speciellt bra för dränering och som fyller tomrummet i och runt blocket till minst 30 cm på baksidan av blocken. Dräneringszonen leder bort vatten som annars kommer bli liggande bakom den färdiga muren. Dräneringsmaterialet bör inte innehålla finkornigt sand. Materialet ska vara självpackande så man undviker maskinella packningsredskap närmast bakom muren. 3) Murens grundläggningszon är området som ligger under muren och dräneringszonen och som ska ge tillräckligt stöd för vikten av den överliggande stödmuren. Om muren är en jordarmerad stödmur kommer grundläggningszonen också vara under och bakom muren i avstånd, grovt räknat, som motsvarar djupet av jordarmeringen. 4) Den jordarmerade zonen är området bakom dräneringszonen som innehåller nätarmering. Jordmaterialet kan bestå av det ursprungliga jordmaterialet eller tillfört fyllningsmaterial. Egenskaperna i detta material påverkar till stor del hur egenskaperna i det jordarmerade materialet kommer att fungera och har därför stor påverkan på styrka, längd och mängd jordarmering i den färdiga muren. Designen av en jordarmerad mur blir till stor del påverkat av materialet som används i denna zon. 5) Den återfyllda zonen är materialet antingen bakom den jordarmerade zonen i en jordarmerad mur eller direkt bakom dräneringslagret vid en gravitationsmur. Även här är jordens egenskaper viktiga vid dimensionering av muren på samma sätt som den jordarmerade zonen har. Produktegenskaper Det är en rad egenskaper på murblocken som bidrar till den slutliga konstruktionen av stödmuren. 1. Mått Längd Bredd Höjd 2. Vikt Volym Täthet Tyngdpunkt Sidan 6

7 3. Fogförskjutning / Murens lutning 3,6 grader 7,2 grader 4. Beständighet Förväntad livslängd > 100 år Saltfrostbeständig oarmerad betong C40/50, vct 0,40, CEM II /A-L 42,5 R Exponeringsklass XF4. Ex, Helblock bredd 115 cm, med längd 120 cm, höjd 40 cm Egenvikt 2400 kg/ m3 Vikt 1125 kg Volym 0,48m3 Frontyta 0,5 kvm Lutning 3,6 grader (genom normal fogförskjutning) Vatten/Dränering De flesta problem som är kopplat till stödmurar har, direkt eller indirekt, med vatten att göra. Förekomsten av vatten påverkar jordmaterialens egenskaper och medför extra påfrestning på en färdig mur. Uppsamlat vatten bakom en mur ger ett ihållande tryck på muren. Hög vattennivå kan försvaga undergrunden till en punkt där muren får sättningar. Dagvatten längs toppen eller längs botten av en färdig mur kan erodera fyllningen till den grad att muren blir instabil och måste byggas om på nytt. Slutligen måste det tas hänsyn till dräneringen både under själva byggtiden och när muren står färdig. Vattenflöden i ett pågående projekt kan visa sig att helt ändra förutsättningarna än vad det färdiga projektet var konstruerat för. Kort sagt, förekomsten av vatten kan förstärka svagheterna i en murkonstruktion. Därför bör man ta hänsyn till dessa vattenfrågor under utformningen och byggandet av ReCon stödmur. Användande av ReCon murblock är dock ett utmärkt val när det gäller de frågeställningar som vatten representerar. Beständigheten, vikten, storleken och tyngdpunkten i en ReCon mur gör att man kan ta hand om vattenproblematiken på ett säkert sätt. Stödmurar som byggs vid hav och vatten är unika och bör hanteras av erfarna projektörer. Bilden nedan visar några av de speciella åtgärder som rekommenderas vid en kajkonstruktion. Sidan 7

8 Belastningar När en stödmur utsätts för belastningar, permanenta eller temporära, blir hela murens konstruktion påverkad. Normalt, när en byggnad, väg eller sluttning ligger närmare muren än två gånger murens höjd bör effekten på murens stabilitet utvärderas. Detta är bara en generell regel som gäller vid de vanligaste jordtyperna. Projektörerna ska också ta hänsyn till många andra faktorer som kan medföra förändringar på denna generella regel. Belastningar kan öka eller minska stabiliteten på en mur beroende på vad för slags typ det är och/eller hur nära de befinner sig. Per definition blir belastningar vanligtvis klassificerade som temporära eller permanenta laster. Ett exempel på en temporär belastning är en fullastad långtradare som kör på en väg i närheten av en färdig stödmur. Eftersom den är temporör har man normalt inte tagit hänsyn till detta ur stabiliseringssynpunkt. Därför används ofta en mer konservativ beräkning med högre säkerhetsfaktorer av vissa parametrar vid vägkonstruktioner. En permanent last ökar jordtrycket på muren, beroende på typ och avstånd men den kan också bidra till vissa aspekter av murens stabilitet. Exempel på en permanent last kan vara en sluttning ovanför muren som ger extra tryck på jordmassan, och som det måste tas hänsyn till när muren utformas; eller det kan vara en närliggande byggnad som ger extra belastning på grund av sin grundläggning. En annan vanlig typ av permanent belastning i samband med stödmurar är terrasser. När en andra (eller tredje etc.) stödmur anläggs ovanför den första måste man beräkna hur belastningarna påverkar stabiliteten. Sidan 8

9 Terrassmurar Terrassmurar är relativt vanligt förekommande i stödmurskonstruktioner. Beräkningsmässigt ska sådana murar behandlas som en gemensam murkonstruktion, om marken och de geografiska förutsättningarna medför att en överliggande mur ger extra belastning eller påkänning på muren (eller murarna) nedanför. De flesta terrassmurar kan betraktas som oberoende av varandra om de uppfyller följande tumregel. Terrassmur 2:1 huvudregel Terrassmurar kan generellt betraktas som oberoende av varandra om.. 1) höjden på överliggande mur är mindre än, eller lika, höjden på muren under och 2) avstånden mellan de två murarna är minst dubbelt så stor som höjden på muren under. Denna generella regel gäller inte om jordtyperna är av låg lvalitet, eller om det finns utspetsningar, skärningar antingen på toppen eller vid foten av muren eller andra tilläggsbelastningar. Terrassmurar som inte infriar 2:1 regeln kräver vanligtvis extra massor och/eller jordarmering i den nedersta murkonstruktionen så att tilläggsbelastning från muren eller murarna ovanför motverkas. Exempel på terrassmur Sidan 9

10 Byggande av ReCon stödmur Följande beskrivning är enligt de generellt accepterade branschnormer för byggande av stödmurar men med speciell hänsyn tagen till egenskaperna hos ReCon murblock. Dessa metoder bör följas så noga som möjligt om inte projektbeskrivningar, ritningar eller de slutliga konstruktionsberäkningarna för muren säger något annat. Förberedelser på byggplatsen Före själva arbetet påbörjas bör entreprenören försäkra sig om att projektbeskrivningar och de tekniska ritningar, inklusive alla kravspecifikationer, har genomgåtts noga För projekt som inte har en teknisk beskrivning, men har en undertecknad och stämplad färdig ritning från leverantör eller konsult, bör entreprenören referera till denna handling när ett område inte är specifikt beskrivet. Urgrävning Entreprenören bör följa de gränslinjer och vinklar som är visat på konstruktionsritningarna när byggområdet för muren ska grävas. Det är viktigt att försäkra sig om att undergrunden på området inte rör sig och för att undgå nödvändiga justeringar under själva monteringen av muren. Sörj för att kartlägga alla rör och ledningsnät under grunden, inklusive kraft- och teleledningar, vatten- och avloppsledningar etc. Bädd Gräv en grav om minst 15 cm tjocklek och en bredd som minst sträcker sig 15 cm framför och bakom första lagret av murblock längs det planlagda området. Om muren ska utföras svängd är det en god ide att utöka bredden på murgraven så man får viss justeringsmån. Markera tydligt nivån för grundläggningen, speciellt där muren ska trappas upp eller ned. Kom ihåg att varje lager medför att placeringen av bädden bör dras bakåt 2,5 cm pga fogförskjutningen av ReCon blocken. Sidan 10

11 Fyll graven och med avsett fyllningsmaterial. Om inte annat anges ska detta material generellt bestå av månggraderat dränerande krossmaterial som ger en god fasthet och behåller sin form efter packning. Komprimera fyllningen väl, lägg till eller avlägsna material så att bädden har rätt nivå över hela sin bredd och längs hela graven. Där det ska trappas upp för nästa lager bör fyllningen läggas ut med cirka 45 graders lutning. Ibland kan det vara önskvärt eller krav på en bädd av betong istället för en vanlig komprimerad grusbädd. Det är viktigt att lokala sättningar ej uppstår under eller efter anläggandet av muren. Läggning av bottenblocken I det understa lagret (första raden block) i en ReCon mur ska det normalt användas bottenblock som saknar ursparing i botten. Då blir det enklare att hålla rätt nivå och det ger samtidigt bättre motstånd mot förskjutningar mellan bädden och ReCon bottenblock. Muren bör som en generell regel börja läggas vid murens lägsta punkt. Se till att placera kanten på det första blocket på ett jämnt 60 cm mått från anslutande fast punkt som en vägg, hörn eller pelare. På så sätt undgås onödig kapning eller anpassning av ReCon blocken, och det förstärker murens utseende. Beroende av vilken typ av fyllningsmaterial som används till bäddens botten, och hur jämn ytan är, kan grundläggningen underlättas om bäddens yta toppas med ca 10 mm fin sand eller stenmjöl. På långa raka delar av muren kan det vara bra att placera blocken med en lutning på upp till ca 5-10 mm bakåt. Det ökar möjligheten att muren behåller en korrekt lutning efter fyllning och packning skett bakom muren. När bottenblocken läggs är det viktigt att se till att de har full kontakt med bädden. Kontrollera samtidigt att blocken är i våg både från fram och baksida och från höger och vänster. Om nödvändigt använd rätskiva för att hålla jämn nivå från block till block. Lägg blocken sida mot sida och undvik mellanrum mellan dem. Användning av riktsnöre bidrar till rätt placering längs raka delar av muren. Lägg fyllning och packa framför muren till rätt nivå innan återfyllningen bakom blocken inleds. Detta förhindrar glidning och stabiliserar muren. Sidan 11

12 Återfyllning och packning När blocken i en rad av muren är lagd ska tomrummen mellan blocken fyllas med krossad sten, minst 8-22 mm. Använd samma material i lager och ca 30 cm bakom muren, eller om annat är föreskrivet på baksidan av blocken. Detta material fungerar som dränering och förhindrar att ett vattentryck bildas. Materialet är självkompakterande och förhindrar skador och lägesflyttning av enstaka block från packningsredskap som då inte behöver köras alldeles nära murblocken. Ibland är det lämpligt med fiberduk bakom dräneringszonen. Den håller fyllningen ren och fri från avlagringar, så att dräneringseffekten inte reduceras över tid. Vid användning av duk, lägg den framåt mot dräneringsmaterialet medan återfyllningen läggs. Om det används dräneringsrör ska de läggas som föreskrivits i beskrivning eller på ritning. Normalt läggs dräneringsrör längs baksidan av muren och på botten av dräneringszonen eller högre upp ovanför färdig mark framför muren. Om dräneringsrör används i botten av dräneringszonen ska den ha ett utlopp till antingen ett avloppsrör, dike eller brunn. Om dräneringsrör används med utlopp till framsidan av muren bör det vara öppningar minst var 15 m i murens längd och vid varje lågpunkt i muren. Sidan 12

13 Lägg på resterande fyllning och packa i lager och fyllning enligt tabell CE/4 i AMA Anläggning 10. Oriktig eller otillräcklig komprimering är en av de viktigaste orsakerna till fel i murar i entreprenadskedet. Ta också hänsyn till förändringar i konsistens och fuktighetsgrad i fyllningen. Använd lämplig packningsutrustning. Tyngre utrustning bör inte användas närmare än ca 1,5 m på baksidan av en ReCon mur så att man undviker rörelser i muren pga packningen. Läggning av flera skift Före läggning av fortlöpande skift, ska eventuellt överflödig fyllningsmassa från toppen av ett ReCon block sopas bort. Se till att alla tomrum fylls med dränerande material. Lägg nästa skift i löpande murförband med förskjutna fogar. Placera den övre enheten och låt den glida framåt tills bottenspåret har full kontakt med klacken på det underliggande blocket. Kontrollera och justera nivån vid varje nytt skift. Om det vid behov behövs mindre anpassningar mellan raderna, använd material som t.ex. stenmjöl eller liknande och täck så mycket av den låga delen av ytan som möjligt, för bästa möjliga resultat. Användning av geonät När det är nödvändigt att bygga en geosyntetisk jordarmerad mur (med användning av geonät), använd uteslutande den eller de typer som är föreskrivna. Kontrollera att geonätet är klippt i längder som visas på arbetsritningen. De flesta typer av geonät har samma styrka i bägge riktningar (X och Y) och ska placeras vinkelrätt mot murens framsida. Kontrollera producentens produktspecifikationer för korrekt installations rikting. Geonätnet ska läggas på toppen av blocket så nära framsidan av muren som möjligt och vidare bakåt på en komprimerad återfyllning och i en bestämd bredd. Kläm in geonätet mellan nästa skift ReCon block, strama därefter nätet så att slack eller ojämnheter undviks. Slå fast baksidan av geonätet innan återfyllningen läggs på så att stramheten behålls. När återfyllningen läggs på över ett skift med geonät, börja direkt på baksidan av dräneringsmassan och fyll ut i riktning mot bakre ändarna av geonätningen. Undvik om möjligt att använda maskiner direkt på de utsträckta geonätet. Minst 15 cm fyllning bör läggas över nätet innan användning av maskinell utrustning. Undvik skarpa svängar och Sidan 13

14 plötsliga stopp vid användning av all slags utrustning. Därmed undviker man felplacering, ojämnheter eller skador på geonätet. Svängda murar En minsta radie för ett normalt ReCon block är lite över 4 m. På grund av den integrerade förskjutningen i blocken, ökar eller minskar radien med omkring 5 cm för varje nytt skift beroende på om det gäller innerkurva eller ytterkurva i muren. För att förenkla uppsättningen rekommenderas det att radien vid bottenradien, när det är flera skift, inte är mindre än ca 4,5 m vid botten av en murs innerradie eller toppen av en murs ytterradie. Från detta mått, lägg till ca 5 cm för varje rad av block för planering av radien vid toppen respektive botten. Önskar man en ännu mindre radie i sin konstruktion finns möjlighet att använda halvblock och speciallösningar vad gäller placering och uppbyggnad av muren. Då kan minsta radie i inner- och ytterkurva bli ca 2,5 m. Kontakta närmaste säljkontor eller återförsäljare för mer information om små radier i svängda ReConmurar. Eftersom ReCon blocken har fast längd och fast förskjutning så har murar som löper i flera rader i ökande eller minskande radie en tendens till att förskjuta sig ut ur sitt förband när murens höjd ökar. För att få till en korrekt mur med riktiga förband, rekommenderas därför att när man har nått en punkt där det är mindre än 1/3 av ett av de övre blocken som vilar på ett block under bör ett halvblock läggas in i muren för att rätta upp detta. Av hänsyn till det estetiska utseendet är det en fördel att fördela eventuella anpassningsblock som sätts in i muren så att inte alla kommer i samma sektion av murens längd. Sidan 14

15 Mur höjd Antal rader Topprad minsta radie 80 cm cm 120 cm cm 160 cm cm 200 cm cm 240 cm cm 280 cm cm 320 cm cm Mur höjd Antal nivåer Bottenrad minsta radie 80 cm cm 120 cm cm 160 cm cm 200 cm cm 240 cm cm 280 cm cm 320 cm cm Sidan 15

16 Exempel på speciallösning av svängd mur i radie 2,5 m Placering av geonät i svängda murar Geonätets placering ska vara kontinuerlig längs murens längd både på fram och baksidan av den jordarmerade zonen. Geonäten ska inte överlappa varandra utan att det är en packad fyllning mellan. Dessutom ska geonät aldrig skäras till en kilform. Det rektangulärt skurna nätet överlappar nästa del naturligt i en trekant, antingen i framkant eller bakkant av den jordarmerade zonen. Illustrationen visar på vilket sätt geonätet är utlagt i en sådan situation. Alla de trekantiga överlappningsområdena bör skiljas från varandra med minst 10 cm fyllning. Sidan 16

17 Utvändiga 90 graders hörn När det ska byggas en mur med utvändiga 90 graders hörnor, rekommenderas det att läggningen startar från hörnet och går därifrån i bägge riktningar. Om inte någon av murarna går mot in i en fast byggnadsdel eller ett annat hörn ska det inte behöva kapas av blocken. Ett standard hörnblock används i varje rad i hörnet, varannan med långa och korta hörnväggar. Hörnblocken bör fästas ihop i hörnet där de överlappar varandra med högkvalitets betonglim. Sidan 17

18 Invändiga 90 graders hörn Vid läggning av ett invändigt 90 graders hörn rekommenderas det att så snart grundraden är lagd på stället där det invändiga hörnet är, bör påföljande lager börja i samma hörn och läggas därifrån. På det sättet undviker man onödig kapning som blir p.g.a. den inbyggda förskjutningen på 2,5 cm. Vid högre murar kommer det löpande förbandet förskjuta sig från centrum med 5 cm för varannan rad. Det påverkar inte murens strukturella funktion. Ett standard hörnblock används för varje rad i muren. Hörnblocken överlappar varandra och sätts samman i varannan lång och kort sida. Hörnblocken bör limmas samman i hörnet där det överlappar varandra med betonglim. Utvändigt 90 graders hörn intill vägg etc. En ReCon mur kan börja mot en vägg eller annan fast vertikal konstruktion. Ofta ska den andra änden av muren vinklas i 90 grader. När en sådan mur är byggt med normal 3,6 graders lutning blir varje blockrad 2,5 cm kortare än raden under. Det enklaste sättet att bygga en sådan mur på är att använda ReCon tillpassningsblock och kapa änden så att blocket passar in i den öppningen efter att resten av blocken i denna rad är lagda. Sidan 18

19 Murens avslutning ReCon toppblock Den översta raden i en ReCon mur är vanligtvis antingen ReCon toppblock eller avslutat med toppsten. Annars är andra specialkonstruktions lösningar möjligt, t.ex. formning och gjutning av en betongbröstning på plats eller specialtillverkade färdiggjutna betongkomponenter. Att avsluta en mur är en relativ enkel process. Svängda murar kräver emellertid kapning av toppblocken för att undvika bildning av triangel formade kilar på fram- eller baksidan av muren, beroende på om det är invändig eller utvändig radie. Användning av ReCon toppblock som avslutning på muren gör det möjligt att fylla ovan blocken med dekorativ sten, asfalt, växter eller gräsmatta 10 cm från murens framsida. När man trappar upp eller ner längs toppen av muren och använder toppblock, används topphörnsblocken för att lägga sådana övergångar. Ett topphörnblock kan läggas med antingen 60 cm eller 120 cm utåt från muren. Vanligtvis kommer de specialtillverkade blocken som förekommer visas på murritningen med blockplacering eller typbeteckning. Om projektritningar inte förekommer kommer vänstra och högra hörnblockens placering bestämma om och på vilken sida som den 60 cm mönstrade änden ska lokaliseras när du står framför den färdiga muren. Detta kallas standard placering. Om det önskas att en toppstens långsida går in i fyllningen kommer det vänstra hörnblocket användas till för den högra sidan och samma sak för en högra hörntoppblocket. Detta kallas alternativ placering. Bild: Standard Placering När standard placering (120 cm frontsida, 60 cm ändsida) används är det ur stabilitetssynpunkt nödvändigt att lägga ett stöd under den delen av topphörnblocken som delvis ligger på ett annat toppblock. Detta stöd är normalt färdigtillverkat eller kapat från en betongplatta eller liknande. Limma fast stödet för att stabilisera det under återfyllningsarbetet. Detta förfarande med stöd är inte nödvändigt när topphörnblocken placeras i murar med kortsidan utåt och långsidan inåt i fyllningen. Då vilar blocken helt på ett underliggande block. För att få blocken till Sidan 19

20 att ligga plant och i nivå, måste en del (ca 18 cm) av klacken på det underliggande blocket sågas och bilas bort. Bild: Alternativ Placering ReCon Toppsten ReCon toppsten har rektangulär form och levereras i två former, ett vanligt toppblock som har ett spår längs hela botten samt ett slutstycke där spåret slutar 10 cm från en sida och ger ett massivt utseende på en sida. Dessa block är vanligtvis monterat på raka murar med saxlift eller liknande. Om toppstensblocket ska användas på toppen av svängda sektioner måste de kapas så att de ger ett fortlöpande färdigt uttryck. Sidan 20

21 Trappor Det är en mängd möjligheter som omfattas av trappor i en stödmur. Det vanligaste är när stegen börjar vid murens bottennivå och går upp till murens topp. Andra stegfigurationer, t.ex. steg som sticker fram från en mur eller löper parallellt uppför längs murfasaden, kan också vara beskrivet och byggs i så fall efter samma generella tillvägagångssätt. Räcke och ledstång ReCon murblock kan tillverkas för anpassning till vissa typer av stolpar. Det rekommenderas att konsultera en auktoriserad ingenjör för konstruerande av detaljer och utformning av räcken och/eller speciellt komplicerade avgränsningar. Lokala byggföreskrifter och vindbelastningsförhållanden kan ha stor betydelse för rätt och säker utformning av sådana konstruktioner. Sidan 21

22 Infärgning eller ytbehandling Möjligheten finns för att färga och ytbehandla en ReCon mur. Utfört av yrkeshantverkare kan modern betongfärg och ReCons s stuktur få det att likna vilken typ av krossat berg som helst så att det inte är möjligt att skilja från äkta natursten. För det mesta kan väder och vind försköna utseendet på en färgad ReCon mur. Ytbehandlingar är också ett alternativ där det är nödvändigt att göra vatteninträngning så liten som möjligt eller skydda en mur mot klotter. Några färgtyper ger också till en viss del ytbehandlingsskydd samtidigt som de tillför färg och djup. Kontakta tillverkaren eller en återförsäljare för mer information. Sidan 22

23 Dimensionering av murar Bifogade dimensioneringsdiagram ger en möjlighet att generellt utforma en gravimetrisk stödmur med ReCons standardblock i bredd om 60, 100 och 115 cm samt med jordarmering med geonät. Det är dels med normalt utförande i 3,6 graders lutning och dels med en distans bakom klacken som ger 7,2 graders lutning på frontytan. Första kolumnen är en geoteknisk parameter som beskriver återfyllningen inre friktionsvinkel, dvs materialet bakom muren och dräneringszonen. Generellt kan man säga att silt/lera har 26 graders friktionsvinkel, siltig sand/finsand har ca 30 grader, sandigt grus/grus håller ca 34 grader och sprängsten ca 42 grader. Gå in med aktuell murhöjd och se vilka blockstenar som erfordras. Tänk på att muren ska motfyllas 10% av höjden i framkant, dvs en 2,4 m hög mur (6 murblock hög) ska motfyllas 240 mm dvs muren ger en verklig nivåskillnad på 2,16 m. Vår rekommendation är att en korrekt utförd projekthandling ska innehålla en dimensionering eller kontroll av en geotekniker som studerat de aktuella förhållandet på platsen för en korrekt geoteknisk bedömning av stödmurskonstruktionen.. Ökning av höjden på en gravitationsmur Någon gång kan det vara nödvändigt att öka höjden på en gravitationsmur lite mer än det som är tillåtet på grund av förhållandet på stället. Ett sätt att öka den största tillåtna höjden för en gravitationsmur är att öka murlutningen och därigenom minska belastningen från jorden. Genom att använda en distans på 25 mm mellan blockens spår och klack ökar lutningen på en mur till 7,2 grader. Sådana avståndsbitar placeras bakom klacken och när nästa rad läggs begränsar avståndsbiten hur långt fram blocket kan förskjutas. Bifogade dimensioneringsdiagram visar effekten av att bygga en mur, med lutning 7,2 grader. Möjligheten till att bygga högre murar utan geonät ökar betydligt. Exempel på dimensionering och avläsning i diagram: 1) Nivåskillnad ca 3,2 m, återfyllning med packat grusmaterial, plan nivå utan ytlast på krönet. Välj en mur på 3,6 m höjd (= 9 block) ger nivåskillnad 3,24 m. Diagram sid 1 ger, för 34 grader; rad 1-2 ska vara block med bredd 115 cm, rad 3-5 ska vara block med bredd 100 cm, rad 6-9 har bredd 60cm. 2) Nivåskillnad ca 5,0 m, återfyllning med sand, väg 1 m från krönet. Välj en mur på 5,6 m höjd (= 14 block) ger nivåskillnad 5,04 m. Geonät erfordras. Block med bredd 60 cm användes generellt. Diagram sid 9 ger, för 30 grader och ytbelastning 12 kn/m2. Geonät med bredd 3,9 m användes mellan rad 1-7, 9, 11 och 13., dvs totalt i 10 rader av 13. Bilaga: Dimensioneringsdiagram ReCon, 10 sid. Säljkontor: Hallsberg Huddinge Stora Skedvi Vänersborg Västerås Sidan 23