Miljörapport Rya värmecentral

Transkript

1 Rya värmecentral

2 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya Värmecentral (Rya VC) under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Verksamheten på GoBiGas beskrivs bilaga 1 till denna miljörapport. Drifttid HP6 + HP7: 2484 h 1 Förbrukad Pellets ton Förbrukad Naturgas 266 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 108,7 GWh Totalt producerad (avgiven): 108,8 GWh Svavel: SO 2: NO X: CO 2 (fossilt): CO 2 (biogent): CO 2 (totalt): Stoft: Farligt avfall: 6 ton 11,9 ton 25,8 ton 602 ton ton ton 1,3 ton 8,8 ton 1 Total drifttid inklusive start- och stopp 1

3 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING GÖTEBORG ENERGIS FJÄRRVÄRME ALLMÄNT OM RYA VÄRMECENTRAL GoBiGas LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT, FÖRELÄGGANDEN OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN Kommentarer till aktuella förelägganden EFTERLEVNAD AV FÖRESKRIFTER, FÖRORDNINGAR OCH SLUTSATSER OM BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd till transport av farligt avfall Tillstånd till utsläpp av koldioxid ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL Kontroll av utsläpp till vatten System för omhändertagande av släckvatten Kontroll av utsläpp till luft PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV MÄTSYSTEM FÖR EMISSIONER QAL2 och AST Jämförande mätning KONTROLL AV OLJEAVSKILJARE MED LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Kväveoxidutsläpp Svavelutsläpp Stoftutsläpp Koldioxidutsläpp BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING

4 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Icke farligt avfall Farligt avfall ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Bilageförteckning Bilaga 1 Miljörapport för GoBiGas 2017 Bilaga 2 Kalibreringsmätning QAL Rya VC HP6 & HP7 Bilaga 3 Jämförande mätning 2017 Rya VC HP6 & HP7 Bilaga 4 Kemikalieförteckning 2017 Rya VC 3

5 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Rya Värmecentral Fastighetsbeteckningar Sannegården 734:9 Besöksadress Kommun Prövningsnivå Huvudbranschkod BAT-Referensdokument (BREF) under industriutsläppsdirektivet Tillsynsmyndighet enligt 9 kap MB Fågelrovägen 15, Ryahamnen Göteborg Miljöledningssystem ISO B i Anl. för förbränning med en totalt installerad effekt av 50 MW - < 300 MW, Anl. för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår (GoBiGas). C Anl. för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått eller kubikmeter löst mått råvara per kalenderår (GoBiGas). BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar Koordinater enligt SWEREF99TM , Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Helena Winsell Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor helena.winsell@goteborgenergi.se Ingvar Palmdin/Joakim Bergfors (GoBiGas) 4

6 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Telefonnummer / E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Daniel Eklund Telefonnummer E-postadress Adress 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme daniel.eklund@goteborgenergi.se Box 53, Göteborg En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Göteborg Energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. I vissa anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion. 2.2 Allmänt om Rya värmecentral I Rya värmecentral finns två hetvattenpannor, HP6 och HP7, med en tillförd effekt på ca 55 MW vardera, vilket ger en maximal värmeeffekt om vardera 50 MW. Pannorna är undertryckseldade med luftfläktar, brännare samt rökgasfläktar. Pannornas huvudbränsle är fast biobränsle i form av träpellets som mals till träpulver. Start- och reservbränsle är naturgas. Rökgaserna passerar stoftreningsutrustning i form av elektrofilter före utsläpp genom en 100 meter hög skorsten. I skorstenen finns separata rökgaskanaler för varje panna. Vid eldning av träpulver ångsotas pannorna regelbundet, vilket innebär att vattensotning sällan krävs. Vattensotning görs i regel som mest en gång per år under sommarhalvåret. Sotvattnet samlas upp i sotvattentanken i källaren, som har volymen 28 m 3. Överfylls denna sotvattentank breddar den över till en bredvidliggande mindre tank med volymen 8 m 3. Tankarnas anslutningar till avlopp är numera förseglade då sotvattnet inte får släppas till avlopp utan ska tas omhand som farligt avfall. Rya värmecentral är under vintertid en av baslastanläggningarna i fjärrvärmesystemet. Under övrig tid utnyttjas anläggningen till reserv- och spetslast. Rya värmecentral är normalt obemannad och är utrustad med datoriserat styr- och övervakningssystem. Uppstart sker på plats vid pelletspulvereldning. Övervakning sker från ledningscentralen på Sävenäsverket. Tillsyn sker vid drift två gånger per dygn. Rya Värmecentral närmsta granne är GoBiGas vilken den delar tillstånd med. Övriga grannar är Rya KVV som levererar värme och el, Rya VP samt Shells raffinaderi som levererar spillvärme till fjärrvärmesystemet. Tillsammans utgör dessa anläggningar i Rya en stor och viktig del i fjärrvärmesystemet. 5

7 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral En sammanfattande tabell över Rya värmecentrals pannor visas nedan: Tabell 1. Sammanfattning över Rya värmecentrals pannor. Pannor Tillförd bränsleeffekt, (MW) Huvudbränsle Reservbränsle HP 6 55 MW pellets naturgas HP 7 55 MW pellets naturgas Total effekt: GoBiGas 110 MW Under 2010 beviljades ändring av tillståndet enligt miljöbalken då en förgasningsanläggning planerades uppföras intill värmecentralen. Tillståndet togs i anspråk i januari år 2011 och anläggningen togs i drift den 15 december Miljörapport för anläggningen GoBiGas läggs som bilaga till miljörapporten för Rya VC, enligt överenskommelse med miljöförvaltningen, se bilaga Lokalisering Rya värmecentral och Gobigas ligger i stadsdelen Rödjan, numera benämnd Sannegården 734:9. Norr om Rya värmecentral och Gobigas ligger Göteborgs avloppsreningsverk och i väster finns naturreservatet Rya skog. På övriga sidor om hetvattencentralen och Gobigas finns oljedepåer. Närmaste bostadsområde är Pölsebo småhusområde i Bräcke samt Västra Eriksberg, ca 700 meter nordost respektive ost om anläggningarna. Infart till området sker genom Energihamnens huvudport, Skarviksporten. Transporter med pellets kommer in via porten vid Fågelrovägen som i övrigt är stängd. Gällande planbeslut för Rya värmecentral är daterat den 21 juni Spillvatten från Rya släpps till det kommunala avloppsnätet, som är anslutet till Ryaverket. Figur 1. Karta över området där värmecentralen ligger. Rya VC och Gobigas är markerad med en ring på kartan. 6

8 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av pellets innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. Avfall uppkommer främst i form av sotvatten från sotning av pannorna. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 2.5 Förändringar under året Den 7 mars inträffade en kraftig dammexplosion i Rya VC:s bandelevator med efterföljande glödbrand i pelletssilon. En lastbilschaufför som var i färd med att lossa pellets i anläggningen skadades lindrigt, i övrigt kom inga personer till skada. Anläggningspersonal startade omgående det fasta släcksystemet med påföring av kvävgas. RSG larmades till händelsen via ett automatiskt brandlarm och påbörjade en räddningsinsats som pågick i en vecka. Släckning skedde främst med kvävgas och totalt användes ca normalkubikmeter under hela insatsen. Det uppstod inget släckvatten att omhänderta då den ringa mängd vatten som användes i släckarbetet ångade bort. Silon var fylld till ca 80 % med träpellets, varav endast ca 12 ton behövde omhändertas av Renova som brandskadad pellets och resterande ca 1772 ton kunde användas av Borås Energi & Miljö. Uppkomna avfallsfraktioner och mängder redovisas i avsnitt 5.6. Ett intensivt arbete skedde under hösten för återställning av bränsleinmatningen och den kunde startas upp igen v. 49. I samband med återuppbyggnaden höjdes bl.a. säkerheten för bränslehanteringen så att en explosion ska klaras bättre. Mer om olyckan samt vidtagna åtgärder beskrivs i avsnitt 5.2. Utöver ovanstående har inga andra förändringar skett under Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Nedan listas de tillstånd, förelägganden och anmälningar samt övriga beslut som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förelägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljöoch Klimatnämnden i Göteborg. Ärenden som berör endast Gobigas redovisas i bilagd miljörapport för GoBiGas. 7

9 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Tabell 2. Redovisning av gällande beslut som berör anläggningen. Datum Beslutande myndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr Tillståndsbeslut Tillståndsbeslut enligt miljöbalken till ombyggnad och drift av Rya värmecentral. Tillståndet omfattar eldning av träbränslen, naturgas och olja i två pannor på sammanlagt Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr Miljöprövningsdelegationen Dnr Datum Beslutande myndighet Beslutet avser Miljönämnden Dnr 04504/05 GE Dnr Miljönämnden Dnr /10 GE Dnr Miljönämnden Dnr 10936/10 GE Dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 08251/15 GE dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 06324/15 GE dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 02652/15 GE dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 11641/15 GE dnr MW tillförd effekt. Ändring av villkor Länsstyrelsen ändrar villkorslydelsen av villkor 16 i beslut från Ändringstillstånd Ändringstillstånd meddelat av Miljöprövningsdelegationen. Ändringen avser att tillståndet även ska omfatta framställning av 18,5 miljoner Nm3 biometan per år och efterföljande förbränning vid anläggningen. Föreläggande Föreläggande att lagring av farligt avfall inte får ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Krav på invallning om det finns golvavlopp eller otätheter. Vidare om att inkomma med uppgifter om avloppet. Tider för emissionsuppföljning Definition av start- och stopptider enligt NFS 2002:26. Start- och stopptider får dock inte räknas bort vid emissionsuppföljningen enligt tillståndsvillkoren. Svar ang. tolkning av villkor Avser godtagande av Göteborg Energis tolkning av villkor 3 del 2 (elfiltrens funktion). Klassningskod och tillsynsavgift Klassningskod samt Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 Beslut från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället kontrollera svavelinnehållet i huvudbränslet (pellets) minst två gånger per år genom analys av bränslet. Beslut om dispens enl. 89 SFS 2013:252 Dispens från att följa begränsningsvärden för stoft till och med den 30 juni Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 Beslut från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och redovisa halten tetrahydrotiofen i 8

10 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Datum Beslutande myndighet Beslutet avser naturgasen samt övervaka att uppdaterade säkerhetsdatablad för reservbränslet (gas) Miljö- och klimatnämnden Dnr 06978/14 GE dnr Beslut om placering av mät- och provtagningspunkter enl. 34 SFS 2013:252 Beslut om att godta förslag på placering av mätplan för mätning av utsläpp till luft samt föreläggande om att i dessa mätplan utföra de mätningar som ska utföras enligt tillstånd och övriga beslut samt gällande lagar, förordningar och föreskrifter Miljöförvaltningen Dnr 00772/2017 GE Dnr Beslut om krav på åtgärder Krav på åtgärder med anledning av uppkomna brister vid periodisk besiktning, Rya VC 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 3. Uppgifter om installerad tillförd effekt. Tillståndsgiven effekt Installerad effekt 130 MW 110 MW 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden I samband med ianspråktagande av ändringstillståndet ändrades villkor 1, 2, 4, 7, 8, 14 samt 15. Övriga villkor härrör från Länsstyrelsens beslut Villkor nr 16 ändrades genom Länsstyrelsens beslut Villkor 10 och 12 gäller vid eldning och förvaring av eldningsolja. Olja är inte längre ett alternativt bränsle vid anläggningen och oljecisternen har tagits bort varför nämnda villkor inte är aktuella och har tagits bort från villkorslistan nedan. Även villkor 6 har tagits bort från villkorslistan då villkoret enbart gäller i det fall reningsutrustning för kväveoxider installeras och detta är inte aktuellt i dagsläget. I det följande redovisas aktuella villkor med kommentarer till villkorsefterlevnad. De villkor som ändrats i och med beslutet om ändringstillstånd från 2010 och vars textdel som endast berör förgasningsanläggningen är försatt inom parentes. Ianspråktagande av ändringstillståndet meddelades Länsstyrelsen den 7 januari

11 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Tabell 4. Redovisning av gällande villkor respektive efterlevnad Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , samt ändringstillstånd Villkor Kommentar 1. Verksamheten vid Rya värmecentral (och förgasningsanläggningen) skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Bränsletillförseln för Rya värmecentral (inklusive förgasningsanläggningen) får per år högst vara 500 GWh biobränslen och 50 GWh naturgas. Med biobränsle avses skogsflis och rent sågverksavfall (träflis, bark, sågspån och liknande) i form av pellets eller briketter. Vid haverier, andra liknande tekniska händelser eller vid brist på biobränsle kan biobränslen ersättas helt eller delvis med naturgas eller olja. Vid byte av bränslen skall tillsynsmyndigheten meddelas. Biobränsleeldning 3. Utsläpp av stoft från rökgaserna vid biobränsleeldning får som riktvärde fram till den 31 december 2006 inte överstiga 50 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O 2. Därefter gäller 30 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O 2. Vid driftsavbrott på elfiltret får biopannorna utnyttjas, om det kan ske utan olägenhet för omgivningen, utan filter högst 100 timmar per år och maximalt 48 timmar per enskilt tillfälle. Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Totala bränsletillförseln för Rya VC och GoBiGas var 175,4 GWh biobränsle och 11,1 GWh naturgas. I kontrollprogrammet har Göteborg Energi förtydligat sin definition av villkorets andra del (bränslebyte). Vid driftstopp i biobränslesystemet kopplas systemet om till naturgas, som används fram till nästkommande vardag då en bedömning görs av hur lång tid det tar att åtgärda felet. Om det beräknas ta mer än tre dagar informeras tillsynsmyndigheten om bränslebyte. Något sådant bränslebyte har inte skett under året. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen var för HP6:an 15,4 mg/nm 3 och för HP7:an 4,8 mg/nm 3 vid 6 % O 2-halt. Uppföljningen av elfiltrets drift görs i vecko- och månadsuppföljningen, se även avsnitt 4.3. Under år 2017 har elfiltren inte haft några driftsavbrott enligt villkor (0 h). Efter avstämning med tillsynsmyndigheten tolkas villkorets andra del enligt följande: Med driftavbrott menas den tid då båda sektionerna i någon av elfilterna är ur drift samtidigt som pannan kopplad till aktuellt elfilter är i drift med biobränsleeldning, under förutsättning att första stycket i villkoret innehålls. 10

12 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Utsläppen av kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser får som rikt- och dygnsmedelvärde i respektive panna (och förbränningsreaktorn) inte överstiga 500 mg/nm 3 torr rökgas vid 6 % O 2 bränsle. Villkoret har följts med reservation för riktvärdesöverskridanden. Under år 2017 har riktvärdet för dygnsmedel överskridits två gånger på HP7. Överskridandena har främst orsakats på grund av intrimning av pannan i kombination med kort drifttid. Trimning av pannor behövs för att optimera förbränningen. 5. Utsläppen av kväveoxider (NO x), beräknat som NO 2, får vid biobränsleeldning fram till den 31 december 2006 inte överstiga 130 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. Därefter gäller 80 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. 7. Pannorna (och förbränningsreaktorn) ska vara försedda med instrument som kontinuerligt mäter kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser. 8. Handlingsplan för omhändertagande av filterstoft (flygaska) och bottenslagg som uppstår i värmecentralen (och förgasningsanläggningen) ska upprättas i samarbete med tillsynsmyndigheten. Aska och slagg skall i möjligaste mån nyttiggöras. Deponering av aska och slagg får endast ske på anläggning som erhållit tillstånd för sådan deponering. 9. Bränsle och aska skall vid lagring och hantering behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. För att hindra eventuell damning skall buskar och träd planteras runt anläggningen. Utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO 2, har som årsmedelvärde uppgått till 60 mg/mj tillfört bränsle för HP6 och 63 mg/mj tillfört bränsle för HP7. Kontinuerlig mätning sker. Askan omhändertas av Ragnsells AB och går till deponering på deponin i Heljestorp. Ragnsells deponi i Heljestorp har miljötillstånd för deponering av ickefarligt avfall. Se vidare avsnitt för beskrivning av hur askan nyttjas. Damning vid hanteringen av biobränslet förhindras genom att porten till tippfickan är försedd med gummijalusier, neddragbara portar samt frånluftsventilation försedd med filter i samband med tippning. Åtgärderna har bedömts som effektivare mot damning än plantering av buskar och träd. Vid samrådsmöte i oktober 2012 delade Miljöförvaltningens Göteborg Energis syn att det går lika bra att vidta andra dammförebyggande åtgärder även utan att plantera buskar och träd. 11

13 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Naturgas och olja 11. Utsläppen av kväveoxider (NO x), beräknat som NO 2, får som rikt- och årsmedelvärde sammanlagt från pannorna inte överstiga 90 mg per megajoule tillfört bränsle vid oljeeldning och 60 mg per megajoule tillfört bränsle vid eldning av naturgas. Buller 13. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde, inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid ( ) 40 db(a) nattetid ( ) 45 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). Villkoret endast aktuellt för naturgas. Utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO 2, har som årsmedelvärde uppgått till 43,6 mg/mj tillfört bränsle för HP6 och 42,6 mg/mj tillfört bränsle för HP7. Värdena baseras på naturgaseldning. Naturgaseldningen har dock varit begränsad. Endast 2,7 % av värmeproduktionen utgjordes av naturgas. En bullerberäkning/mätning för Rya VC och Gobigas utfördes senast hösten Den visade att vid samtidig normal drift av Rya VC och Gobigas uppfylls bullervillkoret vid samtliga punkter för närmsta bostäder. Se vidare kommentar i avsnitt 5.4 samt bilaga 1, Gobigas miljörapport, avsnitt 2.3. Övrigt 14. Rökgaserna skall från pannorna (och förgasningsanläggningen) släppas ut i en, från markplanet, minst 100 m hög skorsten. 15. Förslag till kontrollprogram med besiktningsprogram och driftinstruktion skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att värmecentralen har tagits i drift för träbränslen. (Förslag till tillägg till kontrollprogram, som särskilt avser förgasningsanläggningen, ska upprättas av bolaget och inges till tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan verksamheten tas i drift.) 16. Vatten från sotning eller liknande får inte släppas till det kommunala avloppsreningsverket eller till recipient utan skall i första hand återanvändas i anläggningen och i andra hand lämnas som avfall. Rökgaserna leds i den gemensamma centralskorstenen som är 100 m hög. Kontrollprogram finns upprättat, den senaste versionen är daterad Miljöförvaltningen har tilldelats ett exemplar. Rengöring av pannorna har skett och sotvatten har hämtats från anläggningen vilket redovisas i avfallsmängderna för 2017, se avsnitt

14 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Samtliga golvbrunnar skall anslutas till en oljeavskiljare på spillvattensystemet. 18. Transporter till och från anläggningen skall i huvudsak ske dagtid mellan 6.00 och En avloppsutredning utfördes under 2006 för att säkerställa att ingen golvbrunn leds förbi denna. Avloppsutredningen visade att de flesta golvbrunnar är anslutna till oljeavskiljare på spillvattennätet. Undantagna är golvbrunnar i kompressorrum, matarvattenrum samt verkstaden. I kompressorrummet är brunnen försedd med krage. Kondensvatten från kompressorerna passerar en separat oljeavskiljare. I matarvattenrummet förekommer endast rent vatten, varför ingen åtgärd har vidtagits. Brunnen i verkstaden har försetts med krage. I avtalet med transportören för bränsle samt aska framgår att transporter ska i huvudsak ske dagtid. Transporter samt lossning av bränsle sker i huvudsak under dagtid, men om Rya VC behöver köras på maxlast (främst vintertid) och GoBiGas samtidigt förgasar pellets måste undantag göras så att driften klaras. 19. Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning som använder elström skall väljas komponenter med så låg elförbrukning som möjligt. Göteborg Energi har en teknisk standard för vilka elutrustningar som får köpas in. Där beskrivs det bland annat att energieffektiva lösningar ska väljas utifrån ett livscykelperspektiv. Under året har både yttre och inre bränslehanteringen byggts om och uppgraderats efter dammexplosionen. Redovisning har skickats till miljöförvaltningen med uppgift om att installerad utrustning håller effektivitetsklass IE3 etc. (diarie nr ). 13

15 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Avfall från verksamheten skall sorteras och i första hand återvinnas. Mängden avfall skall begränsas så långt som möjligt. Detta gäller både vid löpande drift, reparation och underhåll samt vid eventuella om- och tillbyggnader. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten för att begränsa avfallsmängderna vid större ombyggnader. Avfall sorteras i för ändamålet avsedda behållare. Sedan 2015 finns en gemensam miljöstation för Rya VC och Gobigas med fler fraktioner än vad som funnits tidigare. Detta gör att återvinning av olika avfall underlättas. Samråd kring avfallshanteringen i samband med återuppbyggnaden bränslehanteringssystemet har skett tillsammans med tillsynsmyndigheten. Redovisning skickades med vilka avfallsfraktioner som förväntades uppkomma samt hantering av dessa. Uppkomna avfallsfraktioner och mängder redovisas i avsnitt Kemikalier skall förvaras i täta behållare under tak samt på tätt underlag som är invallat. Invallningen skall rymma den största behållaren plus 10 % av de övriga behållarnas volym. Samtliga kemikalier förvaras inomhus. Flytande kemikalier förvaras invallade på spilltråg Kommentarer till aktuella förelägganden Tabell 5. Redovisning av efterlevnaden av förelägganden. Datum Föreläggande Kommentar till efterlevnad Miljönämnden Miljönämnden Lagring av farligt avfall får inte ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Om det finns golvavlopp eller otätheter i golv och väggar, skall det farliga avfallet vallas in. Alternativt kan avloppsbrunnar sättas igen eller förses med lock eller krage. Otätheter i väggar och golv skall tätas. Tider för emissionsuppföljning Definition av start- och stopptider enligt NFS 2002:26. Start- och stopptider får dock inte räknas bort vid emissionsuppföljningen enligt tillståndsvillkoren. Farligt avfall förvaras i en separat del av avfallsstationen som har tät asfalt och är invallad med en betongkant. NFS 2002:26 har upphört att gälla och ersatts av NFS 2016:13. Start- och stopp räknas inte bort vid emissionsuppföljningen enligt villkor. 14

16 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Datum Föreläggande Kommentar till efterlevnad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Dispens från att följa begränsningsvärde för stoft enl. 2013:252 fr o m 1 januari 2016 t o m 30 juni Dispensen förenas med följande villkor: 1. Ni ska se till att minst 50 procent av anläggningens produktion av användbar värme, under varje kalenderår som dispensen gäller, levereras i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare. 2. Utsläpp av stoft från HP6 och HP7 får inte överskrida riktvärdet 30 mg/m3 normal torr gas vid 6 volymprocent O2. Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället kontrollera svavelinnehållet i huvudbränslet (pellets) minst två gånger per år genom analys av bränslet. Samt redovisa förbrukad pellets under året samt vilken svavelmängd det motsvarar. Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och redovisa halten tetrahydrotiofen i naturgasen och förbrukad mängd reservbränsle (även startbränsle) samt övervaka att uppdaterade säkerhetsdatablad för reservbränslet (gas). Beslut om placering av mät- och provtagningspunkt. 1. Ni ska i dessa mätplan utföra de mätningar ni är skyldig att utföra enligt ert tillstånd och övriga meddelande beslut samt gällande lagar och förordningar och föreskrifter. Beslut om att vidta åtgärder med anledning av påpekanden vid periodisk besiktning 1. All användbar värme som produceras i HP6 och HP7 levereras till fjärrvärmenätet. 2. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen var för HP6:an 15,4 mg/nm 3 och för HP7:an 4,8 mg/nm 3 vid 6 % O 2- halt. Under året har bränsleanalyser utförts på totalt två bränsleleveranser, medelvärdet på svavelhalten har varit 0,03 vikt-%. Förbrukad mängd pellets är ton. Det motsvarar 6,5 ton svavel. Enligt säkerhetsdatablad för naturgas, uppdaterat , är halten tetrahydrotiofen < 0,0018 %. Förbrukad mängd naturgas (används som reserv- och startbränsle) är 266 knm 3. Samtliga mätningar är utförda i detta mätplan. Har redovisats i en separat skrivelse till Miljöförvaltningen. 15

17 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Efterlevnad av föreskrifter, förordningar och slutsatser om bästa möjliga teknik Av de föreskrifter eller förordningar 2 som ska redovisas särskilt i miljörapporten omfattas verksamheten av Industriutsläppsförordningen och Förordningen om stora förbränningsanläggningar Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Förordning (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt över 50 MW. Begränsningsvärdena i förordningen började gälla för Rya VC. Vid tillämpning av den s k skorstensregeln, 36, utgör HP6 och HP7 en gemensam anläggning då rökgasrören från båda pannorna leds genom en gemensam skorsten. Det är de sammanvägda emissionerna som följs upp. Rya Värmecentral är 1987-anläggning (och därmed även anläggning) eftersom Länsstyrelsen lämnade tillstånd för anläggningen enligt miljöskyddslagen år Pannorna togs i drift Kontroll av utsläpp enligt förordningen Mätning av svaveloxider, kväveoxider och stoft krävs enligt förordningen. För Rya VC sker kontinuerlig mätning av kväveoxider och stoft enligt förordningen. För svaveloxid finns dispens från mätning enligt 25 på grund av känd svavelhalt i bränslet. Om gasformigt bränsle används ska även kolmonoxid mätas. Mätutrustningen kontrolleras i enlighet med standarden SS-EN 14181:2004 genom mätning av ackrediterat mätlaboratorium. För utförda mätningar under året, se stycket 4.3. För ett kalenderår anses begränsningsvärdena i förordningen följas om: 1. inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet, 2. inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 procent av begränsningsvärdet, 3. minst 95 procent av de validerade timmedelvärdena understiger 200 procent av begränsningsvärdet. I beräkningen av de medelvärden som avses ovan ska det inte ingå mätvärden som har uppmätts under en start- eller stopperiod, ej heller under driftstörning/haveri i reningsutrustning eller vid akut gasbortfall om dispens har erhållits. Genomsnittsvärden för timmar, dygn och månader ska valideras för mätosäkerhet genom att multiplicera uppmätta genomsnittsvärden i fråga om kolmonoxid med 0,90 och kväveoxider med 0,80. De validerade värdena ska jämföras med begränsningsvärdena. Göteborg Energi tog under 2016 fram förslag till definitioner av månads-, dygns- respektive timmedel. Miljöförvaltningen meddelade att de godtar förslagen. I nedanstående tabeller redovisas därmed maxvärden som uppfyller definitionerna: timmedel erhålls efter 2/3 timme stabil drift, dygnsmedel erhålls efter 2/3 stabil drift under ett dygn och månadsmedel erhålles efter sju dygns stabil drift. 2 SFS 2013: 250 (Industriutsläppsförordning), SFS 2013:252 (Förordning om stora förbränningsanläggningar), SFS 2013:253 (Förordning om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordning om användning av organiska lösningsmedel), NFS 2016:6 (Rening och kontroll av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket). 16

18 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Dygn då fler än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet anses ogiltiga. Om fler än tio dygn är ogiltiga under ett år ska verksamhetsutövaren vidta lämpliga åtgärder för att förbättra mätsystemets tillförlitlighet. Under 2017 uppstod inga sådana dygn Kontroll av utsläpp från huvudbränsle För Rya VC har dispens erhållits från att följa begränsningsvärdena för stoft till Uppföljning på dessa värden redovisas därför inte. För eldning med pellets gäller för kväveoxider begränsningsvärdet i Tabell 6. Emissioner från kontinuerlig mätning av huvudbränsle för HP6 och HP7 enligt SFS 2013:252 under Parameter Typ av värde Begränsningsvärde (mg/nm 3 vid 6 % O2) Maxvärde före validering (mg/nm 3 vid 6 % O2) Maxvärde efter validering (mg/nm 3 vid 6 % O2) NOx Månadsmedel Dygnsmedel Timmedel Minst 95% under Kontroll av utsläpp från reservbränsle Naturgas används både som start- och reservbränsle. Under 2017 har det varit några enstaka korta (2-3 h) tillfällen med drift med reservbränsle i samband med uppstart och trimning Dispens från att mäta svaveldioxid Om det inte krävs kontinuerliga mätningar ska resultaten från andra mätningar eller förfaranden visa att begränsningsvärdena inte överskridits. Beslut om dispens från att mäta svaveldioxid i rökgaserna för huvudbränslet och reservbränsle erhölls under I stället analyseras pelletsen och en beräkning görs. Två pelletsanalyser under året visar att svavelhalten är i genomsnitt 0,03 vikt-%. Det motsvarar ca 6 ton svavel utsläppt under året. Naturgas innehåller inget svavel, men för att upptäcka läckage tillsätts tetrahydrotiofen, som innehåller en liten mängd svavel. Enligt information i säkerhetsdatabladet är inblandningen av THT < 0,0018 %. Enligt beräkning är svaveldioxidhalten mindre än 0,016 mg/nm 3 i naturgasen, vilket är betydligt mindre än begränsningsvärdet 35 mg/nm 3 i rökgaserna enligt Tillskottet av svavel via naturgasen är marginell Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar (LCP BAT) offentliggjordes i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Slutsatserna innehåller utsläppsvärden, s k BAT-AEL, som ska klaras senast fyra år efter offentliggörandet. Bedömning av hur verksamheten uppfyller BAT ska redovisas i miljörapport fr o m verksamhetsår Övriga gällande beslut Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara är beviljat enligt förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor, till hantering enligt tabell nedan. Tabell 8. Gällande tillstånd till hantering av brandfarlig vara. 17

19 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Datum Beslutsmyndighet Beslut Gäller till och med Byggnadsnämnden BN Tillståndet omfattar hantering av: 540 liter gas, utomhus, gasolskåp 80 liter gas (acetylen), verkstad Tillstånd till transport av farligt avfall Göteborg Energi har tillstånd till transport på väg av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, i enlighet med avfallsförordningen (SFS 2011:927). Tabell 9. Gällande tillstånd till transport av farligt avfall. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Västra Götalands län Dnr: Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 4 till avfallsförordningen: 1301, 1302, 1303, , , , , , , och Tillståndet gäller t.o.m Detta innebär att det finns möjlighet att transportera mindre mängder farligt avfall från Rya Värmecentral till Sävenäsverket enligt tillstånden ovan, men så har inte skett under år Tillstånd till utsläpp av koldioxid Anläggningen har tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Efterlevnad av tillståndet följs upp vid den årliga koldioxidverifieringen. Tabell 10. Koldioxidtillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr Tillståndsnummer: SE Länsstyrelsen meddelar Göteborg Energi AB nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat Tillståndet gäller tills vidare. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Under året har följande åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner: 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitets- och

20 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rya värmecentral. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Rya Värmecentral. Under 2017 har främst åtgärder vidtagits i syfte att klara kommande stoftvillkor enl. SFS 2013:252 (dispens upphör 1/7-18). Driftinställningarna har setts över för elfiltrena och justerats så att de är igång under hela perioden som rökgasfläkten är i drift. Dessa justeringar inkl. justeringen av askutmatningen som genomfördes under 2016 har medfört att stofthalterna minskat markant jämfört med tidigare. Återuppbyggnaden av bränslehanteringen och pelletsilon efter dammexplosionen den 7 mars har inneburit att vi nu fått en mycket säkrare och modernare bränslehantering. Underhållsåtgärder på HP6 och HP7:s brännare har genomförts under året, eldstaden har bl.a. murats om Kontroll av utsläpp till vatten Golvbrunnar under pannorna inne i anläggningen är kopplade till det kommunala avloppsnätet via en oljeavskiljare placerad på utsidan av byggnaden, mellan pannbyggnaden och skorstenen. Oljeavskiljaren kontrolleras två gånger per år varav en gång av extern besiktningsfirma. Eventuell avskild oljemängd samt slammängd journalförs, se avsnitt 4.4. Kondensvatten från kompressorer avleds via en liten oljeavskiljare och finns placerad inne i kompressorrummet. Denna kontrolleras av egen personal en gång i månaden System för omhändertagande av släckvatten Inom området för Rya Värmecentral och Gobigas finns ett system för omhändertagande av förorenat släckvatten i händelse av brand. Det finns en ventil på utgående dagvatten som stängs vid en eventuell brand. Dagvattensystemets rörledningar inom området och asfaltsytan fungerar som släckvattendamm. Kantsten och nivåskillnader utgör barriär mot Rya Skog och övriga områden. Systemet inklusive uppsamlingsytan på gårdsplanen rymmer en volym på ca 630 m 3. Släckvattenventilen motioneras en gång per år. I samband räddningsinsatsen efter dammexplosionen den 7 mars stängdes ventilen enligt gällande rutin. Dock uppstod inget släckvatten att omhänderta Kontroll av utsläpp till luft För egenkontroll av emissionerna från hetvattenpannorna HP6 och HP7 finns kontinuerligt mätande instrument installerade för att mäta CO, NO, O 2 och stoft. Signalerna från mätinstrumenten går till mätdatorn. Där sker beräkning av utsläppen av kväveoxider och kolmonoxid i mg/mj bränsle samt summering av det totala utsläppet i kg. I mätdatorn sker även en omräkning av uppmätta halter till normaliserade värden. Stoft mäts i mg/m 3 och NO mäts i ppm och räknas därefter om till mg/nm 3 vid 6 % O 2. Syre mäts i volym-% och används som underlag till ovan nämnda beräkningar. 19

21 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Utsläpp av svavel beräknas utifrån bränsleanalyser på huvudbränslet, pelletsen. 4.2 Periodisk besiktning Metod för genomförande samt intervall på periodisk besiktning regleras i rutin. Enligt rutin ska Rya VC besiktigas vart tredje år. Senaste periodisk besiktning genomfördes på Rya Värmecentral i november 2016 och nästa år Besiktningen 2016 resulterade i en avvikelse, tre anmärkningar och fyra förbättringsförslag som är inlagda i Göteborg Energis avvikelsehanteringssystem och har hanterats enligt gällande rutin. Beslut om krav på åtgärder med anledning av uppkomna brister vid besiktningen 2016 erhölls från Miljöförvaltningen för vissa av påpekandena. Redovisning av åtgärder har skett i en separat skrivelse till Miljöförvaltningen. 4.3 Kontroll av mätsystem för emissioner QAL2 och AST En s.k. QAL2- eller AST-mätning görs på de pannor och parametrar som det finns begränsningsvärden för enligt förordningen om stora förbränningsanläggningar. Som regel utförs QAL2-mätning vart femte år, då en kalibreringsfunktion och giltighetsområde tas fram. Åren däremellan utförs AST-mätning, då det kontrolleras att QAL2-funktionen fortfarande är giltig. QAL2 för NOx och stoft utfördes tom på HP6 och HP7, se bilaga X. Bilagorna bifogas i SMP, inte i den tryckta miljörapporten. Vid periodisk besiktning påpekades att dessa QAL2-mätningar ej utförts enligt standard, vilket kommer att tas hänsyn till vid framtida QAL2-mätningar. Kontroll av kalibrerfunktionen, AST, för NOx och stoft utfördes på HP6 och HP t o m Syftet med AST-kontrollen är att utvärdera om mätsystemets kalibreringsfunktion, som togs fram vid QAL2-kalibreringen 2017, fortfarande är giltig. Resultatet från kontrollen visar att de kalibreringsfunktioner som tagits fram är gällande. Mätrapporter bifogas miljörapporten i SMP (dock ej i den tryckta rapporten), se bilaga Jämförande mätning En s.k. jämförande mätning enligt NFS 2016:13 ska göras på pannor som producerar minst 25 GWh per år. Jämförande mätning utfördes på HP6 och HP tom Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. Mätningarna visar att de krav som finns på standardavvikelse och systematisk skillnad enligt NFS 2016:13 uppfylls vid den jämförande mätningen för båda pannorna. 4.4 Kontroll av oljeavskiljare med larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern besiktningsman årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Var femte år ska en mer omfattande besiktning göras av behörig besiktningspersonal, där hela avskiljaren töms och besiktningsmannen stiger ner i den för att kontrollera systemets täthet och skick. 20

22 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Utöver den externa besiktningen gör Göteborg Energi en intern kontroll två gånger om året av oljenivålarm etc. i oljeavskiljarna samt vid pumpgropar där oljelarm finns installerat. Tabell 11. Resultat från årets externa kontroll av oljeavskiljaren. Kontroll av oljeavskiljare (Extern besiktningsfirma) Benämning Senaste kontroll Kommentar R3.GE0.O5+LE års besiktning enl. SS-EN 858, olje- och slamnivåer: 0 cm. Godkänd status enl. besiktningsprotokoll. Omhändertaget ca 0,5 m 3 flytande avfall. 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Göteborg Energi utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har bolaget i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. Åren däremellan sker uppföljning av att planerade åtgärder genomförs. Senaste riskanalys avseende yttre miljö utfördes hösten 2015 och resulterade i att åtgärder genomfördes på släckvattensystemet. Under 2016 har inga åtgärder vidtagits i syfte att minska risker med påverkan på yttre miljö. En uppdatering av riskanalysen ska ske 2018 enligt gällande rutin. En översiktlig genomgång av riskanalysen utfördes i samband med den interna miljökontrollen (utförs enligt rutin för de år då inte uppdatering av riskanalys eller periodisk besiktning sker). Framförallt skedde genomgång av de riskscenarier som har koppling till dammexplosionen och glödbrand i silon. Det bedömdes att riskscenarierna inte behövde omvärderas med anledning av olyckan den 7 mars. Den tidigare bedömningen (riskvärdet) anses fortfarande vara relevant. Konsekvenserna vid den aktuella olyckan blev inte så omfattande som bedömningen i riskanalysen anger. Detta pga. att installerade brandskyddsanordningar fungerade väl, samt snabbt agerande av räddningspersonal och personal på plats etc. Inga större mängder släckvatten uppstod som behövde tas om hand. Miljöinsatsplan finns upprättad och som kunde följas vid olyckan. Som en del av haveriutredningen har även ett omfattande riskanalysarbete med fokus på arbetsmiljö och säkerhet genomförts efter olyckan samt inför återuppbyggnaden av pelletsilon. Och som ett resultat av utredningen och arbetet med riskanalyser har vi nu fått en mycket säkrare och modernare bränslehantering. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion En sammanfattning av drifttid, bränsleförbrukning och produktion under 2017 för Rya Värmecentral. Pellets tillhör kategorin fast biomassa enligt förordningen (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar. 21

23 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Tabell 12. Drifttid, bränsleförbrukning och produktion 2017 Pannor Driftti d Drifttid exkl. start/ Förbrukad pellets Förbrukad naturgas Energitillförsel (GWh) Producerad avgiven energi (h) stopp (h) (ton) (knm³) Pellets Naturgas (GWh) HP ,8 1,5 55,3 HP ,0 1,4 53,5 Totalt: ,8 2,9 108,8 Som beräkningsgrund för tillförd bränsleenergi har följande värmevärden använts: Tabell 13. Värmevärden för bränslen Värmevärden Pellets Naturgas (MWh/ton) (GJ/kNm 3 ) 4,8 39,7 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. Under v.1 tom v var det ena elfiltret på HP6 trasigt. Filtret bytes ut och fungerade igen den 26 januari. Som beskrivits i avsnitt 2.5 inträffade en kraftig dammexplosion den 7 mars i Rya VC:s bandelevator med efterföljande glödbrand i pelletssilon. En omfattande haveriutredning enl. gällande rutiner utfördes efter olyckan. Utredningen visade att dammexplosionen troligtvis orsakades av ett lagerhaveri i elevatorns övre trumma. Trumaxeln vilade på en liten del av den yttre kåpan och vid drift roterade axeln mot kåpan vilket orsakade uppvärmning > 400 C, och möjligtvis gnistbildning, som antände en glödbrand. Glödbranden har troligtvis fallit ner i elevatorn och, i kombination med ovanligt dammande material, gett upphov till dammexplosionen. Återuppbyggnationen av silon samt inre bränslehanteringen efter dammexplosionen blev färdigt i slutet av november och i början av december kunde anläggningen startas upp igen. I samband med återuppbyggnaden höjdes bl.a. säkerheten för bränslehanteringen så att en explosion ska klaras bättre. Miljöingenjör för anläggningen har varit delaktig i hela processen från räddningsinsats till projektet för återuppbyggnaden och har bla. informerat om krav på släckvattenhantering, kemikalie- och avfallshantering, transporter samt buller- och energikrav på ny utrustning etc. 5.3 Utsläpp till luft Kväveoxidutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor (nr 5) avseende utsläpp av NOx från biobränsleeldning och omfattas även av SFS 2013:252. I tabellen nedan sammanställs kväveoxidutsläppen under 2017, NO x, räknat som NO 2. 22

24 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Tabell 14. Utsläpp av kväveoxid från eldning av biobränsle och naturgas. Panna NO x (kg) NO x * (mg/mj br) Gällande villkor (mg/mj br) HP HP Totalt: * Den totala mängden kväveoxider är beräknad utifrån den kontinuerliga mätningen på HP6 och HP Svavelutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor (nr 10 i grundtillståndet) avseende utsläpp till svavel och omfattas även av SFS 2013:252. I tabellen nedan sammanställs svavelutsläppen under 2017 från pelletsen. Utsläppen av svavel från naturgas är marginell och redovisas inte. Tabell 65. Utsläpp av svavel och svaveldioxid Panna Svavel (kg) Svaveldioxid S * Gällande villkor 3 (kg) (mg/mj br) (mg/mj br) HP ,9 24 HP ,9 24 Totalt*: * Värdet är beräknat utifrån ett medelvärde av svavelhalten i bränslet från de bränsleanalyser som utfördes på pelletsen under Under året har bränsleanalyser utförts på totalt 2 bränsleleveranser, medelvärdet på svavelhalten har varit 0,03 vikt-% ts Stoftutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor avseende utsläpp av stoft och omfattas även av SFS 2013:252. Efterlevnaden av villkor redovisas mer ingående i avsnitt 3.3. Tabell 16. Utsläpp av stoft. Panna Stoft * (kg) Stoft (mg/nm 3 ) Gällande villkor 4 (mg/nm 3 ) HP6 1013,8 15,4 30 HP7 305,5 4,8 30 Totalt: 1 319,3 * Den totala stoftmängden har beräknats med hjälp av ett medelvärde av den kontinuerliga stoftmätningen Koldioxidutsläpp Utsläppet av koldioxid från Rya Värmecentral redovisas som dels fossilt och dels biogent i nedanstående tabell. Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och emissionsfaktorer för respektive bränsle. Tabell 77. Utsläpp av koldioxid. 3 Enligt villkor 10 i grundtillståndet. 4 Enligt villkor 3 i grundtillståndet. 23

25 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Panna CO 2 fossilt (ton) naturgas CO 2 biogent (ton) pellets Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) naturgas Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) pellets HP HP Totalt: Buller Den senaste bullermätningen genomfördes under hösten 2015 av ÅF. Då genomfördes närfältsmätningar och beräkningar av externt buller från GoBiGas och som adderades till Rya VC:s beräknade ljudnivåer. Närfältsmätningarna gjordes under olika driftsscenarier. Totala ljudnivåer från Rya VC och GoBiGas 20 MW tillsammans beräknades i sju närliggande bostäder samt i två kontrollpunkter i Rya skog. Beräkningarna genomfördes för fyra olika driftsfall: Normal drift, dito med Gobigas utlöst friblåsningsventil dito med pågående fackling för förgasningsdelen på Gobigas och dito med pågående fackling för metaniseringsdelen. Beräkningarna visade att vid samtidigt normal drift av Rya VC och GoBiGas uppfylldes riktvärdet för buller i samtliga beräkningspunkter vid närmaste bostäder dag-, kväll- och nattetid samt uppställd målsättning inom Rya skog dagtid. Däremot överskreds eller tangerades riktvärdena främst nattetid i flera kontrollpunkter när GoBiGas kördes med utlöst friblåsningsventil samt vid normaldrift med pågående fackling (vid förgasning alt. metanisering). Kompletterande bullermätningar för GoBiGas verksamhet utfördes under hösten 2016 och i början av Detta i syfte för att få ett bättre underlag för bedömning av de överskridanden som beräknades fram år För resultatet från de kompletterande mätningarna och kommentarer se bilaga 1, GoBiGas miljörapport. Ett klagomål om störningar avseende buller inkom till bolaget från boende i Eriksberg. Den klagande kunde härleda störningen till området vid Energihamnen men inte till någon specifik verksamhet. Med anledning av aktuell drift vid tillfället och utifrån tidigare genomförda bullermätningar bedömdes att störningarna troligtvis inte kom ifrån Göteborg Energis verksamheter i Energihamnen. Miljöförvaltningen hanterar ärendet. 5.5 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Rya VC finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen. Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Kemikalieförbrukningen redovisas i bilaga 3. I bilagan redovisas inköpta mängder under året, dock inte hygienprodukter såsom diskmedel och tvål. Inom Göteborg Energi finns ett mål kopplat till utfasning av farliga kemikalier i syfte att bidra till en giftfri miljö. Med farliga kemikalier i det här avseendet avses kemikalier som innehåller en halt >0,1% av ämnen som är klassificerade som antingen cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande, hormonstörande, särskilt farliga metaller, ozonstörande ämnen samt 24

26 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral ämnen med egenskaperna persistenta, bioackumulerande och toxiska sk. PBT/vPvB-ämnen. Det rör sig om kemikalier med skiftande användningsområden, både underhålls- och processkemikalier. Under 2017 fasades 7 st farliga kemikalier ut på Göteborg Energi varav 2 st som användes på Rya VC. Totalt har 32 st farliga kemikalier fasats ut på Göteborg Energi under Följande kemiska produkter har fasats ut på Rya VC under 2017: Loctite 638 ersatt av Loctite Loctite 510 ersatt av Loctite Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Syftet är också att minimera miljöpåverkan vid hanteringen av avfallet och att om möjligt minimera uppkomsten av avfallet. Under 2015 togs en gemensam avfallsstation för Gobigas och Rya VC i drift. Det anläggningsspecifika avfallet såsom flygaska för Rya VC redovisas nedan, men en mindre andel har lämnats på den gemensamma avfallsstationen vilken redovisas i bilaga 1, Gobigas miljörapport, under avsnittet för avfall. Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av behörig mottagare Icke farligt avfall I tabell 16 nedan redovisas en del av det icke-farliga verksamhetsavfallet som uppkommit på Rya Värmecentral under 2017 inklusive det avfall som hanteras gemensamt med GoBiGas. Den stora mängden icke-farligt avfall utgörs av flygaska från anläggningen samt ytterligare verksamhetsspecifikt avfall från rengöring av pannor. Askan omhändertas av Ragn-Sells terminal i Heljestorp, utanför Vänersborg. Där blandas askan med olika typer av förorenade jordar. Den positiva egenskapen är askans höga ph värde som stabiliserar jordblandningen och förhindrar vidare utlakning. Produkten som bildas vid blandning av aska och jordar används vidare som täckning för att stabilisera muddermassor på deponier. Tabell 88. Redovisning av icke-farligt avfall. Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd i kg Avfall från elektrisk eller elektronisk utrustning Blandat avfall till sortering Blandat skrot inkl. transportband Göteborgs Lastbilcentral Ek Fö Stena Recycling AB 1580 (Rya VC efter haveriet den 7 mars) Renova AB Renova AB (Rya VC efter Göteborgs Lastbilcentral Ek Fö/Surte Åkeri AB haveriet den 7 mars) Stena Recycling AB (Rya VC efter haveriet den 7 mars) 25

27 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd i kg Brandskadad pellets (fint brännbart verksamhetsavfall) Flygaska beräknad mängd utifrån mängd bränsle och askhalt Glasförpackningar, ofärgat Grovt brännbart verksamhetsavfall Viavest AB Renova AB (Rya VC efter Kungsbacka Lastbilscentral KLC, Viavest 26 haveriet den 7 mars) RagnSells AB Renova AB Renova AB (Rya VC och Gobigas) Renova AB Renova AB 800 (Rya VC och Gobigas) Hushållsavfall, matavfall Renova AB Renova AB 994 (Rya VC och Gobigas) Hushållsavfall/avfall till sortering Renova AB Renova AB (Rya VC och Gobigas) Hård- och mjukplast, verksamheter Renova AB Renova AB 178 (Rya VC och Gobigas) Icke brandskadad pellets Borås Energi & Miljö AB Borås Energi & Miljö AB /Kråkered (Rya VC efter (Neova) haveriet den 7 mars) Kontorspapper och Renova/ Stena Renova/Stena 822 tidningar Recycling Åkeri Väst Recycling Ringön (Rya VC och Gobigas) Pappersförpackningar Renova AB Renova AB 241 (Rya VC och Gobigas) Skrot Renova AB Renova AB (Rya VC och Gobigas) Wellpapp Renova AB Renova AB 650 (Rya VC och Gobigas) Summa: Farligt avfall kg Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av mottagare. Nedan listas anläggningsspecifikt farligt avfall som uppkommit under Övrigt farligt avfall finns listat i Gobigas miljörapport. Tabell 19. Redovisning av farligt avfall. Farligt avfall Avfallskod Transportör Mottagare Mängd i kg Aerosoler övriga Renova AB Renova AB 20 Brännbart avfall, special Renova AB Renova AB 3475 Elektronik, ej Renova AB Renova AB 164 producentansvar Kvicksilverbrytare Renova AB Renova AB 1 termometrar Lysrör Renova Renova AB/Ragn- 348 AB/Ragn-Sells Sells Blandat avfall fr oljeavskiljare Cleanpipe Smålands Miljö AB 1000

28 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Farligt avfall Avfallskod Transportör Mottagare Mängd i kg Fast oljeavfall Renova Renova 48 Sotvatten Corvara AB Stena Recycling AB Spillolja Renova Renova 194 Summa: Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat genom minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett arbete med att göra energikartläggningar och genomföra föreslagna åtgärder. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan de olika anläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Under 2014 genomfördes flera energibesparande åtgärder men inga under 2015 eller En Energikartläggning har däremot genomförts under 2015, rapport daterad Kartläggningen resulterade i ett antal åtgärdsförslag för anläggningen. Då återbetalningstiderna i energikartläggningsrapporten har visat sig vara mycket högre har vi därför valt att göra de åtgärder som vi själva bedömer är mest relevanta och med lägst återbetalningstid. Åtgärderna hanteras i en åtgärdsbank som följs upp av Rya VC:s processingenjör. 27

29 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Följande åtgärder har genomförts under 2017: Läcksökning av tryckluftssystemet har genomförts Sänkt rökgastemperaturen på Rya HP6 genom förändrad styrning. Beräknas ge en energibesparing på 117 MWh fjv/år. Infört nivåstyrning på pulversilo för att minska tiden för tomgångskörning av kvarnarna. Denna åtgärd beräknas minska elförbrukningen med 80 MWh el/år. 28

30 GÖTEBORG ENERGI AB Bilaga 1 Rya VC, GoBiGas Diarienummer Sammanfattning I den här bilagan beskrivs verksamheten avseende GoBiGas under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid (förgasning + metanisering): 599 h Drifttid (förgasning): 2042 h Förbrukad Pellets/Flis: ton Förbrukad Naturgas 746 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 77,8 GWh Distribuerad biometan: 9,4 MWh Distribuerad fjärrvärme: 6,7 GWh Svavel: SO 2: NO X: CO 2 (fossilt): CO 2 (biogent): CO 2 (totalt): Farligt avfall: 0,03 ton 0,07 ton 1,4 ton 1687,5 ton ,8 ton ,3 ton 1078 ton 1