GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Rosenlundsverket Diarienummer:

Transkript

1 Sammanfattning I den här rapporten beskrivs verksamheten på Rosenlundsverket under år En sammanfattning över drift och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid fjärrvärme produktion fjärrvärme: 158 h processånga: h Drifttid fjärrkyla: h Förbrukad olja: 155 m 3 Förbrukad naturgas knm 3 Total bränsleenergi: 17 GWh Avgiven energi värme: 15 GWh fjärrkyla: 35 GWh Svavel (S): 0,4 ton Svaveldioxid (SO 2 ): 0,9 ton Kväveoxider (NO X ): 3 ton Koldioxid (CO 2 ) fossilt: 4 kton Stoft: 40 kg Farligt avfall: 12 ton 1

2 Innehållsförteckning 1. GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING GÖTEBORG ENERGIS FJÄRRVÄRME Fjärrkyla ALLMÄNT OM ROSENLUNDSVERKET Fjärrvärmeverksamheten Fjärrkylaverksamheten LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT, FÖRELÄGGANDEN OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Tillstånd för transport av farligt avfall Tillstånd enligt lagen om handel med utsläppsrätter ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL Egenkontroll av utsläpp till vatten Egenkontroll av utsläpp till luft PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV MÄTSYSTEM FÖR EMISSIONER AST QAL Jämförande mätning KONTROLL AV OLJEAVSKILJARE OCH LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION Fjärrvärme Fjärrkyla DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Kväveoxidutsläpp Koldioxidutsläpp Svaveldioxidutsläpp Stoftutsläpp UTSLÄPP TILL VATTEN MARKFÖRORENINGAR BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING Icke farligt avfall

3 5.8.2 Farligt avfall TRANSPORTER AV BRÄNSLE ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Mätrapport från QAL2 Kemikalieförteckning Processavloppsvatten, blockschema

4 1. Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Rosenlundsverket Fastighetsbeteckningar Inom vallgraven 48:3 Besöksadress Rosenlundsgatan 2 Ort Prövningsnivå Huvudbranschkod Kod enligt EG-förordning 166/2006 Tillsynsmyndighet 9 kap MB Tillsynsmyndighet 11 kap MB Göteborg Miljöledningssystem ISO A Förbränningsanläggning > 300 MW 1.c. Värmeverk och andra förbränningsanläggningar Koordinater enligt SWERWF99 TM ; Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Linda Bergström Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Länsstyrelsen i Västra Götalands län linda.bergstrom@goteborgenergi.se Peyman Etemad Telefonnummer E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer Postort peyman.etemad@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 4

5 2. Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Göteborg Energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. I vissa anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion Fjärrkyla Fjärrkyla distribueras med kallt vatten via ett eget rörsystem. Fjärrkylan produceras med olika tekniker. På Rosenlundsverket produceras fjärrkyla med frikyla, absorptionskylmaskiner och kompressorkylmaskiner. 2.2 Allmänt om Rosenlundsverket Fjärrvärmeverksamheten Rosenlundsverkets produktionskapacitet är 662 MW värme och 36 MW el, räknat som avgiven värme- respektive eleffekt. För kraftvärmeproduktion, alltså samtidig el- och värmeproduktion, finns två ångpannor, ÅP1 och ÅP2. Tillsammans har ångpannorna en maximal effekt av 87 MW värme och 36 MW el. Med rökgaskondensering ökar värmeeffekten ungefär 15 MW. Ångpannorna är konstruerade för att eldas med naturgas. Från varje ångpanna går separata rökgaskanaler till mynningen på en gemensam skorsten, den mindre av de två skorstenarna på anläggningen. Skorstenens höjd är 73 meter och mynnar på nivån +85 meter över stadens nollplan. Ångpannorna är p.g.a. tubläcka 2011 tagna ur drift på obestämd framtid. I Rosenlundsverket finns även fyra hetvattenpannor för enbart värmeproduktion. Hetvattenpannorna eldas vid behov för att klara toppbelastningar samt som reserv för baslastproduktion. En av hetvattenpannorna (HP5) eldar naturgas i första hand men kan även elda olja (Eo5 1 ). De andra tre pannorna (HP2, HP3, HP4) eldar endast olja (Eo5). Pannorna HP2-5 är övertryckseldade med luftfläktar och brännare, men utan rökgasfläktar och stoftavskiljare. Dessa pannor avger vardera en maximal värmeeffekt om 140 MW. Anledningen till att Eo5 valts som bränsle för hetvattenpannorna är bl. a. att oljan har en flampunkt över 100 o C, vilket innebär att den inte är klassad som brandfarlig vara till skillnad från t ex Eo1. Eftersom olja endast eldas vid spets- och reservlast är det också viktigt att oljan har bra förutsättning för att lagras under längre tid, vilket Eo5 har. Eldningsolja lagras i en cistern med volymen m 3. Cisternen är invallad och utrustad med överfyllnadsskydd med direktlarm till ledningscentralen. Den totala invallade ytan rymmer m 3. Fyllningen av tanken begränsas till m 3. 1 Eldningsolja 5 (Eo5) benämns numera som Eldningsolja rester av leverantören i säkerhetsdatablad, men har samma egenskaper som Eo5. Fortsatt i rapporten bibehålls Eo5 som benämning för oljan. 5

6 För att garantera tillgången på processånga för atomisering och avgasningsändamål finns två mindre naturgaseldade hjälpångpannor, ÅP3 och ÅP4 (steamblock). Hjälpångpannorna kan även eldas med olja. Från hetvattenpannorna och hjälpångpannorna går separata rökgaskanaler till mynningen på en gemensam skorsten. Skorstenens höjd är 98 meter och mynnar på nivån +110 meter över stadens nollplan. Det är den stora skorstenen på anläggningen. Hetvattenpannorna, HP2-5, har utrustning för vattensotning av konvektionsytorna. Om pannorna behöver sotas beror på hur mycket de varit i drift. Vattnet från sotningen leds till en tank varifrån det därefter töms med slamsugningsbil. Rosenlundsverket fjärrövervakas från ledningscentralen på Sävenäsverket. Start och stopp av ångpannorna görs på plats på Rosenlundsverket. Hetvattenpannorna kan startas och stoppas från ledningscentralen. Under dagtid finns personal på plats i anläggningen. Rondering, d.v.s. tillsyn, av anläggningen sker en gång per skift kvällar och nattetid samt två gånger per dygn under helgtid enligt AFS 2002:1. Det finns ett driftslaboratorium på Rosenlundsverket. Där utförs vattenanalyser på bland annat avhärdat vatten samt matarvatten och pannvatten till ÅP3 och ÅP4. Syftet med analyserna och kontrollerna är att ställa in kemikaliedoseringen rätt för att säkerställa att vattenångcykeln förses med rent vatten. Tabell 1. Sammanfattande tabell över Rosenlundsverkets pannor. Pannor ÅP 1+ 2 (Sedan 2011 tagna ur drift) Installerad bränsleeffekt (MW) Maximal avgiven värmeeffekt (MW) rökgaskond. Maximal eleffekt (MW) Bränsleslag 36 Naturgas HP Eo5 HP Eo5 HP Eo5 HP Naturgas (Eo5) ÅP3+4 (steamblock) Enbart processånga Naturgas (Eo5) Total effekt: Fjärrkylaverksamheten Från sommaren 2007 har fjärrkyla installerats vid Rosenlundsverket. Produktion och leverans av fjärrkyla kommer att byggas ut i etapper och vid fullt utbyggd produktionsanläggning kommer det att finnas kapacitet för ca 15 MW frikyla mot Göta älv, 22 MW absorptionskylmaskiner och 40 MW kompressorkylmaskiner. 6

7 Sex absorptionskylmaskiner finns installerade om totalt ca 22 MW, se Tabell 2. Absorptionskylmaskinerna producerar fjärrkyla ifrån fjärrvärme, se absorptionskylaprincipen i Figur 2. Som köldmedium används Litiumbromidlösning. Maskinerna körs som baslast under sommarhalvåret eftersom det då finns överskott av fjärrvärme. Överskottet kommer från avfallsförbränningens eller industriernas spillvärme. Teckenförklaring Tg= Generatortemperatur Tk=Kondensortemperatur T in =Temperatur in T ut =Temperatur ut Te=Evaporatortemperatur Ta= Absorbatortemperatur Figur 1. Principskiss över absorptionskyla. Två stycken kompressorkylmaskiner (turbindrivna) på sammanlagt 10 MW finns installerade. Kompressorkylmaskinerna går in som topplast efter absorptionskylmaskinerna under sommarhalvåret. En kompressorkylmaskin fungerar enligt samma principer som ett kylskåp, men i större skala. Som köldmedium används HFC, R134a. Eventuell påfyllning av köldmedia redovisas i separat kontrollrapport enligt SFS 2007:846 Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Förutom absorptionskylmaskiner och kompressorkylmaskiner finns även 4,5 MW frikyla installerat. Frikyla innebär att kallt vatten hämtas från Göta älv och får kyla fjärrkylavattnet. Kylproduktion genom frikyla sker huvudsakligen under vinterhalvåret då temperaturen i älven är låg. Från produktionsanläggningen distribueras kylan med vatten via ett markförlagt ledningsnät. Kunderna använder kylan främst för inomhusklimat och processer. Framledningstemperaturen är ca +6 C och returtemperaturen ca +15 C. 7

8 Tabell 2. Sammanfattande tabell över Rosenlundsverkets installerade effekt för fjärrkylaproduktion. Kylmaskiner Installerad kyleffekt (MW) Absorptionskyla 3*4 3*3,2 Turbinkompressorer 2*5 Frikyla 4,5 Total effekt: 36, Lokalisering Rosenlundsverket är beläget vid Järntorget och Göta Älv på fastigheten Inom vallgraven 48:3. Marknivån inom kvarteret är +12,5 m över stadens nollplan, (havets nivå är +10,0 m över stadens nollplan). Figur 2. Karta över området där Rosenlundsverket, markerat i svart, ligger. Anläggningen är placerad ca 50 meter sydost om Göta Älv. Mellan älven och anläggningen finns kaj samt riksväg 45. Omedelbart söder om verket ligger Rosenlundsgatan och Rosenlundskanalen. Öst, nordost, sydost och söder om anläggningen finns tät stadsbebyggelse, främst äldre kontors- och bostadsfastigheter. Bebyggelsen i öst/nordost ligger på en höjd, varför plushöjden för taken på de högst belägna fastigheterna är ca 60 meter. Runt hela anläggningen finns hårt trafikbelastade gator. 1 Produktionskapaciteten uppgår dock endast till 32 MW då frikyla inte finns att tillgå då övriga maskiner körs. 8

9 För fastigheten finns en stadsplan daterad I och med att en ny spårvagnssträckning ska dras i området antogs en ny detaljplan under 2012 för området öster och söder om Rosenlundsverket. En ny detaljplan är även under process för Skeppsbroområdet (planen överklagades under 2014). Detaljplanen kommer gälla för området där Rosenlundsverket ligger samt väster och norr om fastigheten. 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av naturgas och olja innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed främst bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt påverkan på människors hälsa genom stoftutsläpp. Från anläggningen sker även utsläpp till vatten främst i form av kylvatten. Utsläppen från anläggningen sker nästan uteslutande till Göta älv sedan avloppssystemet byggts om under Endast en mindre del vatten går till spillvattennätet eller omhändertas som farligt avfall, se mer under avsnitt 5.4 Utsläpp till vatten. Buller från anläggningen kommer huvudsakligen från fläktar och skorstenarna. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 2.5 Förändringar under året Under 2014 har ombyggnad av styrsystem för miljömätning för HP2-4 utförts, vilket ger en ökad mätsäkerhet. Ombyggnad har även skett för O 2 -mätningen för pannorna. Under 2013 revs verkstads- och kontorsbyggnaden vid Rosenlundsverket för att skapa plats åt planerad spårvagnstrafik. Under 2014 har arbete utförts för att bygga upp ett nytt garage och en ny invallningsmur vid oljegården. Det nya garaget har försetts med ett sedumtak som verkar både isolerande och som samlar upp en del regnvatten. På oljegården har en avloppsbrunn byggts om och avstängningsfunktionen har automatiserats för ökad säkerhet. Automatiseringen innebär att om öppningsventilen öppnats så stängs den igen per automatik om personalen skulle glömma bort att manuellt stänga den igen. Överfyllnadsskyddet i oljecisternen på oljegården har byggts om och ny nivå för max fyllnadsgrad är 2540 m 3. En del ledningsarbeten har utförts under året. Omdragning har skett från överfyllnadstanken för Litiumbromid vidare till sotvattentanken. Det innebär en extra säkerhet om ett större läckage skulle ske. Omdragning av ledning för pannvatten har även skett så att det leds via älvvattenreturen istället för till dagvattenledning i Surbrunnsgatan. I Pumpgrop 2 har ombyggnad gjorts av oljefilmslarmet. Rosenlundsverkets nya bullervillkor trädde i kraft den 14 januari Inför detta har bullerdämpande åtgärder vidtagits och rutin för mätning arbetats fram. Se avsnitt 5.6 Buller. 9

10 Ytterligare energibesparande åtgärder har vidtagits under året. Bl a har en ny ventil installerats som sparar mycket energi genom minskat behov av återkylning. Se vidare under avsnitt 5.10 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi. Utrustningen för varmhållningen av Rosenlundsverkets tjockoljesystem har renoverats så att eldningsoljan håller lämplig temperatur i hela systemet. Detta förebygger oljeläckage, sparar energi och höjer driftsäkerheten. Arbetet startades under 2013 och har slutförts under Under året har systemen för HP4, ÅP3 och ÅP4 renoverats. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Nedan listas de tillstånd, förelägganden och anmälningar som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förlägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och klimatnämnden i Göteborg samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län avseende vattenverksamhet. Tabell 3. Gällande beslut, förelägganden och anmälningar. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen M Beslutet vann laga kraft , då tiden för att kunna överklaga löpt ut. Miljööverdomstolen M Deldom: Tillstånd att inom fastigheten Inom Vallgraven 48:3 i Göteborgs kommun driva förbränningsanläggning för produktion av energi med en högsta total installerad tillförd effekt av 826 MW samt att uppföra och driva en produktionsanläggning för fjärrkyla inom och utom Rosenlundsverket med en fullt utbyggd produktionskapacitet om cirka 90 MW. Tillståndet omfattar även rätt att från Göta älv bortleda vatten för kylningsändamål intill en högsta mängd om 34 miljoner m 3 per år. Tillståndsbeslut: Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens beslut i sin helhet, daterat Miljönämnden Föreläggande Föreläggande att inkomma med en anmälan avseende markarbeten på fastigheten Inom Vallgraven 48:3 mfl Miljönämnden Beslut Miljönämnden medger undantag för kontinuerlig mätning av svaveldioxid, 10

11 Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser kväveoxider och stoft på spets- och reservpannorna HP2, HP3 och HP4 enligt inkommen anmälan Miljönämnden Föreläggande Föreläggande att utföra periodisk besiktning på Rosenlundsverket varje år från och med år Miljödomstolen M Beslutet vann laga kraft , då tiden för att kunna överklaga löpt ut. Miljödomstolen M Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Dom Mark- och miljödomstolen avslutar den i domstolens deldom föreskrivna prövotiden för fastställande av slutliga villkor för buller samt åtgärdsbehov för att förhindra förlust av fisk i kylvattenintaget. Beslut Fastställande av slutliga villkor för buller. Anmälan Anmälan och åtgärdsförslag angående markförorening på oljegården Beslut Beslut från MF om avskrivning av ärende angående anmälan om markarbeten (inlämnat ) Beslut Beslut från MF om avskrivning av ärende angående anmälan om markarbeten (inlämnat ) Redovisning Redovisning av mät- och provtagningspunkter enl. 34 förordning om stora förbränningsanläggningar Information Information om tillfällig öppning i vägg/invallning Svar Svar angående öppning i vägg/invallning Återtagande av ansökan Återtagande av ansökan om dispens enligt 84 Fo om stora förbränningsanläggningar 11

12 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Anläggningen har ingen begränsning i produktion, däremot i total installerad effekt, se Tabell 4. Miljödomstolen har lämnat Göteborg Energi AB tillstånd enligt miljöbalken att driva förbränningsanläggning för produktion av energi med en högsta total installerad tillförd effekt av 826 MW samt att uppföra och driva en produktionsanläggning för fjärrkyla inom och utom Rosenlundsverket med en fullt utbyggd produktionskapacitet om ca 90 MW. Tabell 4. Tillståndsgiven och installerad effekt. Tillståndsgiven effekt Installerad tillförd bränsleeffekt: 826 MW Fjärrkyla produktionskapacitet: 90 MW Installerad effekt Installerad tillförd bränsleeffekt: 778 MW Installerad produktionskapacitet kyla: 32 1 MW 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden I följande avsnitt redovisas vilka villkor som idag är aktuella för verksamheten följt av en kommentar till hur villkoren efterlevs. Tillståndsbeslut Beslut av Miljödomstolen samt Miljööverdomstolen , vann laga kraft Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet, om inte annat framgår av nedanstående villkor. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. 1 Produktionskapaciteten uppgår till 32 MW då frikyla (4,5 MW) inte finns att tillgå då övriga maskiner körs. 12

13 2. Till och med den 31 december 2007 gäller de i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) för utsläpp till luft av NO x (uttryckt som NO 2 ) och stoft angivna värdena som riktvärden och därefter som gränsvärden. Föreskriften NFS 2002:26 upphävdes genom NFS 2013:4 18 juni 2013 men gäller till och med den 31 december 2015 för Rosenlundsverket. Göteborg Energis tolkning av villkoret är vidare att de siffervärden som anges i NFS 2002:26 kommer att gälla som gränsvärden för Rosenlundsverket även efter att NFS 2002:26 upphört att gälla. När gränsvärdena i Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar börjar gälla för Rosenlundsverket 1 januari 2016 kommer villkoret och värdena i förordningen att gälla parallellt. Gränsvärdet i NFS 2002:26 är för de naturgaseldade pannorna 300 mg/nm 3 och för de oljeeldade 450 mg/nm 3 vid en O 2 -halt på 3% torr gas med avseende på NO x. För stoft gäller 50 mg/nm 3 för oljeeldade vid en O 2 -halt på 3%. Medelvärden för år 2014: HP5: 86 mg NO x /Nm 3 (NG) HP5: - mg NO x /Nm 3 (Eo5) HP5 har kontinuerlig mätning eftersom Eo5 används som reservbränsle, även om naturgasen enligt 12 är undantagen mätning. Ångpannorna ÅP1 och ÅP2 har tagits ur drift och har inte längre någon produktion. HP2-4 är undantagna kravet på kontinuerlig mätning enligt NFS 2002:26 då den återstående livslängden bedöms understiga driftstimmar för dessa pannor med nuvarande förutsättningar. Under 2014 har kontinuerlig mätning skett med befintlig utrustning, men ingen QAL2 eller AST har utförts. Fr.o.m redovisas utsläppvärdena som ett gemensamt medelvärde för HP2-4 så som kravet i NFS 2002:26 är ställt. Medelvärde för år 2014: HP2-4: 441 mg NO x /Nm 3 HP2-4: 23 mg stoft/nm 3 13

14 3. Till och med den 31 december 2007 gäller de i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) för utsläpp till luft av svaveldioxid angivna värdena som riktvärden och därefter som gränsvärden. Föreskriften NFS 2002:26 upphävdes genom NFS 2013:4 18 juni 2013 men gäller till och med den 31 december 2015 för Rosenlundsverket. Se mer under kommentaren till villkor 2 ovan. Utsläppsgränsvärden för utsläpp av SO 2 (mg/nm 3 ) för befintliga anläggningar med flytande bränsle gäller. Rosenlunds oljepannor HP2-4 har en installerad bränsleeffekt om sammanlagt 465 MW. Linjär minskning för anläggningar mellan MW ger ett motsvarande gränsvärde på ca 622 mg SO 2 /Nm 3. HP5 har en installerad bränsleeffekt om 155 MW. För HP5 är kravet att svavelhalten <0,1 g S/MJ, vilket motsvarar ett gränsvärde på ca 686 mg SO 2 /Nm Svavelhalten i den olja som eldas får som riktvärde inte överskrida 0,3 %. 5. Oljeeldning i hetvattenpannorna 2, 3, 4 och 5 får endast ske för spets- och reservlaständamål. När oljeeldning har skett, skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten. 6. Vatten från rökgaskondenseringen, vatten från backspolning av kondensfilter till ångturbiner samt vatten från vattensotning av pannor och regenerering av jonbytare skall neutraliseras till 6,5<pH<9,5 innan utsläpp sker till recipient eller spillvattennät. Svavelinnehållet i Eo5 uppgår till 0,3 vikt-%. Detta medför ett SO 2 -utsläpp på 144 mg/mj bränsle, vilket motsvarar 494 mg SO 2 /Nm 3 vid en O 2 -halt av 3%. Enligt de bränsleanalyser som gjorts har S-halten inte överskridit 0,3 vikts-%. Totalt har 3 anmälningar om oljeeldning i hetvattenpanna/-or skickats in till Miljöförvaltningen under Under året har inget vatten från rökgaskondensering uppkommit eftersom ÅP1 och ÅP2 tagits ur bruk. Sedan totalavsaltningsanläggningen byttes ut mot avhärdarfilter som regenereras med salt (NaCl) består regenereringsvattnet av vanligt saltvatten som inte kräver någon neutralisering för att hamna inom det tillåtna ph-spannet. Sotvatten samt vatten från backspolning av kondensfilter omhändertas som farligt avfall. 14

15 7. Kemiska produkter och avfall i verksamheten skall förvaras på hårdgjord yta alternativt vara försedda med sekundärt skydd och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage kan samlas upp och inte förorena mark eller vatten. 8. Farligt avfall som uppstår i verksamheten skall placeras i miljöstationer under tak och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage inte förorenar mark eller vatten. 9. Utrustning för att förhindra och begränsa följderna av spill eller läckage skall finnas tillgängligt och personalen skall hållas utbildad för ändamålet. 10. Göteborg Energi AB skall i god tid före en nedläggning av hela eller delar av verksamheten lämna in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. 11. Göteborg Energi AB skall inge ett förslag till nytt kontrollprogram i vilket beskrivs hur besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, frekvens och utvärderingsmetod skall ske av verksamheten och utsläpp från denna. Förslag till nytt kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att denna dom vunnit laga kraft. Kemikalier och avfall förvaras på föreskrivet sätt. Cisternen för Eo5 är utrustad med överfyllnadsskydd med direktlarm till ledningscentralen. Under 2014 har den invallningsmur som revs för att ge plats år spårvägen byggts upp igen. Det innebär att invallning för oljecisternen återigen finns på plats. Förvaring och hantering sker på föreskrivet sätt. Utrustning finns och personalen är utbildad. Villkoret är inte aktuellt i dagsläget. Ett kontrollprogram har upprättats för anläggningen och lämnats in till tillsynsmyndigheten inom föreskriven tid. 15

16 12. Anordningar för intag av vatten för kyländamål skall utformas så att strömningshastigheten inte överstiger 0,5 m/sek och spaltvidden i inloppssilen skall vara maximalt 20 mm. 13. Arbetena med anläggande av ledning för bortledande av kylvatten skall vara utförda inom 2 år från det att domen vunnit laga kraft, annars förfaller tillståndet. 14. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom fem år från arbetstidens utgång. Denna tid gäller även de befintliga anläggningarna och anordningarna för bortledning av vatten från Göta älv som lagligförklarats genom denna dom. 15. Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter dock att sökanden ställer säkerhet hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län för den ersättning som kan komma att utgå om domen ändras. 16. Prövningsavgiften fastställs till etthundrafyrtiotusen ( ) kr. Avgiften är betald. Anordningen är uppförd enligt dessa krav. Arbetet är slutfört. Villkoret är inte längre aktuellt. Villkoret är för närvarande inte aktuellt. Tillståndet har vunnit laga kraft och villkoret är inte längre aktuellt. Villkoret är inte längre aktuellt. 16

17 17. Verksamheten får senast 18 månader från det att denna dom vunnit laga kraft inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostad under driftperioden maj-september än 45 db(a) nattetid (kl ) och 50 db(a) övrig tid samt till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostad under driftperioden oktober-april än 50 db(a) hela dygnet. Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a) vid närmaste bostad oavsett driftperiod. De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst vart tredje år. Under genomförandetiden ska bullervärden angivna i provisoriska föreskriften P1, miljödomstolens deldom M meddelad den 10 maj 2007 gälla för verksamheten. Prövotidsvillkor P1 gällde fram t.o.m då villkor 17 istället trädde i kraft. Under 2013 utfördes ett antal bullerbegränsande åtgärder, se mer under avsnitt 5.6 Buller. Efter att åtgärderna var färdigställda genomfördes bullermätningar vid bullerkällorna och bullerberäkningar baserat på dem utfördes. Beräkningarna visade att Göteborg Energi klarar det nya bullervillkoret. Göteborg Energi AB skall senast inom två år från den dag denna dom vunnit laga kraft redovisa utredning och förslag till slutliga villkor enligt följande: U1. Göteborg Energi AB skall undersöka de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att innehålla de begränsningsvärden som anges i Naturvårdsverkets publikation Råd och riktlinjer 1978:5, Externt industribuller allmänna råd, tabell 2.2. avseende befintlig industri. U2. Göteborg Energi AB skall i samråd med Fiskeriverket undersöka om det uppkommer någon förlust av fisk i kylvattenintaget och redovisa detta till domstolen med förslag till eventuella åtgärder alternativt förslag på en fiskeavgift. Redovisning skickades in , d.v.s. inom föreskriven tid. Villkoret är därmed inte längre aktuellt, se istället prövotidsvillkor 1. Prövotidsredovisningen skickades in Mark- och miljödomstolen meddelade i dom M , den 3 april 2012, att prövotidsförfarandet avseende påverkan på fisk kan avslutas. Villkoret är därmed inte längre aktuellt. 17

18 Prövotidsvillkor P1. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten vid drift av samtliga pannor inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid översta våningsplan i närmaste bostäder än 57 db(a), vid drift av ÅP 1-2 högst 56 db(a) samt vid drift sommartid (maj-september) högst 41 db(a). När ingen panna är i drift, får den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 40 db(a). Nattetid skall dessutom gälla att momentanvärden inte får överstiga 55 db(a) inom samma område. Kommentar till villkorsefterlevnad Ljudnivåmätning genomfördes under 2010 samt 2011 och skickades in i ovan nämnd redovisning under villkor U1. Vid drift av samtliga pannor med full effekt beräknades ljudbidraget till db(a) vid närmaste bostad. Prövotidsvillkoret gällde fram t.o.m , då villkor 17 istället blev gällande. Se mer under kommentaren till villkor 17 om åtgärder som vidtagits för att klara de nya kraven. 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Tabell 5. Tabellen visar hur verksamheten berörs av de av Naturvårdsverkets föreskrifter som ska redovisas i miljörapporten. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28 Förordningen om stora förbränningsanläggningar, SFS 2013:252 Förordningen om användning av organiska lösningsmedel, SFS 2013:254 X X X X X X X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Efterlevnad av NFS 2002:26 NFS 2002:26 upphävdes genom NFS 2013:4 18 juni 2013 men gäller till och med den 31 december 2015 för Rosenlundsverket. Föreskriften reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt över 50 MW. Enligt den definition som finns i föreskriften är Rosenlundsverket en befintlig anläggning. ÅP3 och ÅP4 har endast en effekt på 8 MW tillsammans och omfattas 18

19 inte av NFS 2002:26. Den återstående livslängden för HP2, HP3 och HP4 bedöms understiga driftstimmar med nuvarande förutsättningar, vilket innebär att kontinuerlig mätning enligt NFS 2002:26 inte krävs för dessa pannor. Befintlig mätutrustning har dock valts att behållas, men QAL2 och AST utförs inte. Under 2014 utfördes kalibrering av emissionsmätinstrument HP2-4 med referensgas. Sedan beslut lämnades om undantag från kontinuerlig mätning 2010 har pannorna haft en total drifttid enligt nedanstående tabell. Tabell 6. Drifttider sedan år Pannor Drifttid (h) HP HP HP Kontinuerlig övervakning av kväveoxider och stoft sker enligt föreskriften på HP5. Mätutrustningen kontrolleras i enlighet med standarden SS-EN 14181:2004 genom mätning med ackrediterat mätlaboratorium. För utförda mätningar under året, se stycke 4.3 Kontroll av mätsystem för emissioner. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende utsläpp av stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NO x uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Under 2014 redovisades följande emissioner: 19

20 Tabell 7. Emissioner för HP5 enligt NFS 2002:26. Parameter Krav HP5 NO x (mg/nm 3 vid 3 % O 2 ) Månadsmedelvärde 300 Maxvärde: 96 NO x (antal) Antal månadsmedelvärden 0 0 över utsläppsgränsvärdet NO x (%) 48-h medelvärde Minst 95 % 100 Mätosäkerheten är inte borträknad i redovisade siffror. För NO x är mätosäkerheten 20%. Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet ska inte medräknas i medelvärdet. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl ska verksamhetsutövaren vidta erfoderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2014 har inga dygn räknats bort för HP5. Kontinuerlig mätning av stoft utförs inte eftersom det är undantaget enligt 12 NFS 2002:26. Därför görs ingen uppföljning av stoft på naturgas. Fr.o.m redovisas HP2-4 som ett gemensamt medelvärde (månadsmax är detsamma som medel eftersom pannorna endast var i drift under en månad under året). Tabell 8. Emissioner enligt NFS 2002:26 för HP2-4 under 2014 (maxvärden). Parameter Krav HP2-4 Stoft (mg/nm 3 vid 3 % O 2 ) NO x (mg/nm 3 vid 3 % O 2 ) SFS 2013:252 Enligt gällande övergångsbestämmelser i SFS 2013:252 behöver en förbränningsanläggning som vid ikraftträdandet är en 2013-anläggning 1 inte uppfylla andra krav i förordningen än de som anges i 34 förrän den 1 januari Enligt 34 ska den som driver anläggningen föreslå en placering av provtagnings- och mätpunkter, om placeringen inte är bestämd i ett tillstånd för en stor förbränningsanläggning, och lämna förslaget till tillsynsmyndigheten. En sådan redovisning av mät- och provtagningspunkter enligt 34 har inlämnats till tillsynsmyndigheten under året, se stycke 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar. 1 Med 2013-anläggning avses i denna förordning en stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd. 20

21 3.4.2 Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik Det har ännu inte kommit något BAT-Referensdokument under industriutsläppsdirektivet 2010/75 för förbränningsanläggningar. Arbetet med revidering av BREF 1 för stora förbränningsanläggningar (ofta benämnd BREF LCP), startade i april Om arbetet följer tidplan bör BAT-slutsatser offentliggöras 2015 eller Övriga gällande beslut Tillstånd för transport av farligt avfall Göteborg Energi har tillstånd för transport på väg av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063) 2. Tabell 9. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillstånd för transport av farligt avfall. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr: Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 2 till avfallsförordningen: , , , , , , , och Tillståndet gäller t.o.m Tillstånd enligt lagen om handel med utsläppsrätter Anläggningen har tillstånd till utsläpp av koldioxid. Tabell 10. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillstånd till utsläpp av koldioxid. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr: Tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för Rosenlunds kraftvärmeverk. Efterlevnad av tillståndet följs upp vid den årliga koldioxidverifieringen. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rosenlundsverket. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. 1 Befintlig BREF för stora förbränningsanläggningar finns på länken 2 Sedan tillståndet lämnades har en uppdatering av förordningen utkommit; SFS 2011:927 21

22 Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Rosenlundsverket. Detta omfattar bl.a. rapportering av driftstörningar, tillfälliga utsläpp samt funktions- och driftskontroll Egenkontroll av utsläpp till vatten Vatten från oljeavskiljarna kontrolleras en gång om året med avseende på halt opolära kolväten och totalt extraherbara ämnen. Se mer under stycke 4.4 Kontroll av oljeavskiljare och larm Egenkontroll av utsläpp till luft För egenkontroll av emissioner finns följande instrument för kontinuerlig mätning installerade: Kväveoxider (NO) Extraktiv mätning, (IR) fabrikat ABB för ångpannorna samt för HP5. Hetvattenpannorna HP2, HP3 och HP4 har installerat instrument för kontinuerlig extraktiv mätning av fabrikat SICK. Kolmonoxid (CO) Extraktiv mätning (IR) av fabrikat ABB för ångpannorna samt för HP5. Extraktiv mätning (IR) av fabrikat SICK har installerats på HP2-4. Syre (O2) Extraktiv mätning (paramagnetisk) av fabrikat ABB för ångpannorna samt för HP5. På HP2-4 finns mätning av fabrikatet SICK. Stoft Insitumätning av fabrikat SICK finns för HP2-5. Signaler från mätinstrumenten går till driftdatorn. Beräkning sker av utsläppen av kväveoxider i mg/mjbr samt summering av det totala utsläppet i kg. O 2 mäts i volymprocent och används som underlag till ovanstående beräkningar. Svavel (S) Beräknas med årsmedelvärdet på oljans svavelhalt som underlag. Svavelhalten hos oljan kontrolleras vid leverans av olja samt månadsvis om anläggningen eldats med eldningsolja. 4.2 Periodisk besiktning Metod för genomförande samt intervall för periodiska besiktningar regleras i rutin. Enligt rutinen ska Rosenlundsverket besiktigas varje år av oberoende konsult. I oktober 2014 genomfördes periodisk besiktning vid Rosenlundsverket. Besiktningen resulterade i ett påpekande och två rekommendationer. Påpekandet och rekommendationerna är inlagda i Göteborg Energis system för avvikelsehantering och hanteras enligt gällande rutin. 22

23 4.3 Kontroll av mätsystem för emissioner AST Ingen AST-kontroll har utförts under året. Syftet med AST-kontrollen är att utvärdera om mätsystemets kalibreringsfunktion, som tas fram vid QAL2-kalibreringen, fortfarande är giltig QAL2 Under året har QAL2 utförts på HP5. Syftet med QAL2 är att kalibrera mätsystemet avseende på NO x vid naturgaseldning. QAL2 utförs minst vart femte år och däremellan görs årlig ASTmätning. Mätningarna har genomförts med godkänt resultat. Mätrapporten redovisas Bilaga 1 i SMP, dock ej i den tryckta miljörapporten Jämförande mätning Under året har jämförande mätning utförts på HP5. Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. Mätningarna har genomförts med godkänt resultat. 4.4 Kontroll av oljeavskiljare och larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern besiktningsman årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Var femte år ska en mer omfattande besiktning göras av behörig besiktningspersonal, där hela avskiljaren töms och besiktningsmannen stiger ner i den för att kontrollera systemets täthet och skick. Utöver den externa besiktningen gör Göteborg Energi en intern kontroll två gånger om året av larm, nivåvakter etc. i oljeavskiljarna samt vid pumpgropar där oljelarm finns installerat. Tabell 11. Sammanställning över oljeavskiljare och den kontroll som utförts av extern part. Kontroll av oljeavskiljare Benämning Senaste kontroll Kommentar Oljegården R1.GEO.V6+LE (1-årsbesiktning) Ytskikt och slamnivå kontrollerades Oljelarm fungerade vid kontroll Turbinhallen R1.GE0.V6 TX (1-årsbesiktning) Ytskikt och slamnivå kontrollerades Oljelarm fungerade vid kontroll 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Göteborg Energi AB utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har bolaget i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller 23

24 oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. Åren däremellan sker uppföljning av att planerade åtgärder genomförs. Rosenlunds riskanalys delas in i tre delområden där ett delområde riskbedöms årligen. I det följande redovisas kortfattat de åtgärder som har vidtagits under 2014 för att minska de risker som identifierats. I de fall åtgärder redan vidtagits bedöms risken minskas, men tas ändå med i tabellen nedan för redovisningens skull. Tabell 12. Risker som identifierats och/eller åtgärdats eller utretts under Riskscenario Beslut om åtgärd Resultat Oljeläckage vid panntopp vid rörbrott. Olja läcker ut vid panntopp och bildar en oljedimma och antänds. Gasolläckage vid panntopp Vid stort spill i lokal +12,55 kan olja/förorenat vatten släppas till kanalen via kassun. Utredning om åtgärd pågår. Riskscenariot ingår i en större utredning av risker för tredje man. Utredning om åtgärd pågår. Riskscenariot ingår i en större utredning av risker för tredje man. Avloppsledningen från lokal +12,55 har letts till oljeavskiljaren i turbinhallen. Oljelarm planeras dessutom att installeras på utloppskanalen. Beslut om åtgärd kvarstår. Beslutad att åtgärdas. Installation av larm kvarstår. Bristfällig varmhållning av tjockoljesystemet ger ökad risk för oljeläckage. Uppsamlingstank blir överfull vid LiBrläckage. Absollagret kan inte kommas åt snabbt i händelse av spill i verkstaden. Farligt avfall som förvaras tillfälligt innan avfallsentreprenör hämtar det misstas för icke-farligt avfall. Renovera utrustningen för varmhållningen av hela oljesystemet. Bräddavlopp dras till sotvattentanken. Absolsäckar läggs ut i verkstaden och skyltar sätts upp. Tejp eller liknande köps in med text farligt avfall för märkning av farligt avfall innan hämtning sker. Arbetet utfördes till stor del under Kompletteringsarbete utfört under 2014 avseende bl a HP4. Åtgärden genomfördes Åtgärden genomfördes Åtgärden genomfördes

25 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion En sammanfattande tabell för Rosenlundsverket över drifttid, bränsleförbrukning och avgiven energi under år 2014 visas nedan Fjärrvärme Tabell 13. Sammanställning över drifttider, bränsleförbrukning, tillförd och avgiven energi. Pannor Drifttid (h) Förbrukat bränsle naturgas (knm 3 ) Eo5 (m 3 ) 1 Tillförd bränsleenergi (MWh) Avgiven energi (MWh) HP HP HP HP ÅP3+4 (steamblock) Enbart processånga Totalt Som beräkningsgrund har nedanstående värmevärden använts. Tabell 14. Värmevärden för naturgas och Eo5. Bränsle Värmevärde Enhet Naturgas 39,5 4 GJ/kNm 3 Eo5 10,8 5 MWh/m 3 1 För att rengöra Eo5-systemet behöver ibland Eo1 användas. Eo1 matas in i bränslesystemet och förbränns därefter. Totalmängden Eo5 kan därför utgöras av en mindre del Eo1. 4,8 m 3 Eo1 förbrukades under Avgiven värme från steamblocken är endast för intern uppvärmning. 3 Total avgiven värme är inklusive värme från steamblock. 4 Källa: Årsmedelvärde från naturgasleverantören Swedegas 5 Baseras på bränsleanalys från

26 5.1.2 Fjärrkyla Tabell 15. Driftsdata för fjärrkyla. Siffrorna är totalt för absorptions-, kompressor- och frikyla. Drifttid (h) Kylvattenuttag (m 3 ) Förbrukad el (MWh) Förbrukad fjärrvärme (GWh) Producerad kyla (GWh) Fjärrkyla ,92 milj , Driftstörningar och vidtagna åtgärder Under 2014 har det inte skett några driftstörningar eller liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. 5.3 Utsläpp till luft Här redovisas resultat av mätningar och beräkningar av utsläpp till luft. Hur stora utsläppen blir under året beror till största delen på hur kallt året har varit och följaktligen hur mycket anläggningen har behövt vara i drift. Förutom utomhustemperaturen kan även driftstörningar i andra anläggningar eller anläggningsdelar, effektbehov i nätet, läckor i nätet etc. innebära att Rosenlundsverkets pannor behöver vara i drift Kväveoxidutsläpp Tabell 16. Kväveoxidutsläpp, NO x, räknat som NO 2. Pannor NO x (kg) NO x (mg/nm 3 ) Gällande villkor (mg/nm 3 ) HP5, naturgas HP 5, Eo HP2-4, Eo ÅP3, ÅP4, naturgas Totalt: 2689 Den totala mängden kväveoxider är uppmätt i den kontinuerliga mätningen för HP5. Emissionsfaktorerna är beräknade utifrån resultatet av den kontinuerliga mätningen. HP2-4 är undantagna kravet på kontinuerlig mätning enligt NFS 2002:26 då den återstående livslängden bedöms understiga driftstimmar för dessa pannor med nuvarande förutsättningar. Under 2014 har ändå kontinuerlig mätning skett med befintlig utrustning, men ingen QAL2 eller AST har utförts. För ÅP3 och ÅP4 har den totala mängden kväveoxider beräknats från emissionsfaktor enligt en schablon från Länsstyrelsen då ingen kontinuerlig mätning sker på dessa små pannor. 1 Enligt villkor 2 i grundtillståndet samt gränsvärde vid 3% O 2 enligt NFS 2002:26. 26

27 5.3.2 Koldioxidutsläpp Tabell 17. Koldioxidutsläpp. Pannor CO 2 (ton) CO 2 (g/mj bränsle) ÅP3, ÅP4, naturgas ,9 HP5, naturgas ,9 HP2-4, Eo ,2 HP5, Eo5 0 76,2 Totalt: 3640 Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och emissionsfaktorer för respektive bränsle. För naturgas har använts årsmedelvärde från naturgasleverantören Swedegas. Emissionsfaktorn för Eo5 är enligt Naturvårdsverkets referenslista över emissionsfaktorer värmevärden växthusgaser och luftföroreningar Svaveldioxidutsläpp Naturgas ger inget utsläpp av svaveldioxid. Nedan redovisas utsläppen av svaveldioxid från HP2, HP3, HP4 samt HP5 vid förbränning av Eo5. Tabell 18. Svaveldioxidutsläpp. Pannor, bränsle SO 2 (kg) Svavel (vikt-% i bränslet) SO 2 (mg/nm 3 ) Gällande villkor (mg/nm 3 ) HP2-4, Eo , HP5, Eo5 0 0, Totalt: 868 Den totala mängden svaveldioxid har beräknats med hjälp av det specifika svavelinnehållet i bränslet, vilken baseras på bränsleanalyser. Medelvärde av svavelhalten för Eo5 är ca 0,3 vikt-%, vilket motsvarar ett svaveldioxidutsläpp på 144 mg/mj bränsle. För att omvandla till mg/nm 3 har Naturvårdsverkets rapport 4438 används, enligt denna motsvaras 1 mg SO 2 /MJ av 3,43 mg/nm 3 vid en O 2 -halt av 3 % Beräkning av gränsvärde för SO 2 Gränsvärdet för SO 2 för befintliga anläggningar är i NFS 2002:26 satt som en linjär minskning mellan mg/nm 3 för anläggningar mellan MW. Rosenlundsverkets oljepannor (HP2-HP4) har en installerad tillförd effekt om 155 MW vardera, sammanlagt 465 MW. Detta ger ett gränsvärde för SO 2 på ca 622 mg/nm 3 vid 3 % O 2 hos HP2- HP4. 1 Max svavelhalt i bränslet enligt villkor 4 i grundtillståndet. 2 Enligt villkor 3 i grundtillståndet samt gränsvärde vid 3% O 2 enligt NFS 2002:26. 3 Enligt villkor 3 i grundtillståndet samt gränsvärde vid 3% O 2 enligt NFS 2002:26 samt FO 1998:

28 För HP5, som har en installerad tillförd effekt om 155 MW, är kravet att svavelhalten <0,1 g S/MJ enligt Förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle. Det motsvarar ett värde om ca 686 mg SO 2 /Nm 3 vid 3 % O Stoftutsläpp Tabell 19. Stoftutsläpp. Pannor, bränsle Stoft (kg) Stoft (mg/nm 3 ) Gällande gränsvärde (mg/nm 3 ) HP2-4, Eo HP5, Eo Totalt: 40 Stoftutsläppet är beräknat utifrån medelvärde av kontinuerlig stoftmätning samt bränsleförbrukningen. HP2-4 är undantagna kravet på kontinuerlig mätning enligt NFS 2002:26 då den återstående livslängden bedöms understiga driftstimmar för dessa pannor. Under året har ändå kontinuerlig mätning skett med befintlig utrustning, men ingen QAL2 eller AST har utförts. 5.4 Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten består huvudsakligen av kylvatten, varav den största delen återförs till älven dels via en ledning som går ut i Rosenlundskanalen och en mindre del via en ledning i Surbrunnsgatan. Även regenereringsvatten från avhärdningsfiltret samt dagvatten går ut i älven via dessa ledningar. Eftersom ångpannorna är avställda uppkommer inget rökgaskondensat. Spillvatten går via oljeavskiljare till spillvattennätet. Allt sotvatten, som uppstår i samband med sotning av hetvattenpannorna, slamsugs och förs bort som farligt avfall. Under 2014 har inget sotvatten uppstått. För översiktsbild över flödena för processavloppsvatten, se Bilaga Markföroreningar En MIFO-undersökning har gjorts inom fastigheten. Undersökningen visade att halter högre än Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning förekom. Bedömningen är att de befintliga markföroreningarna inte utgör någon miljörisk för omgivningen. Fastigheten är dock att betrakta som förorenad, vilket innebär att alla markarbeten ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Under året har en anmälan om markarbeten skickats in till miljöförvaltningen. 1 Enligt NFS 2002:26 gäller gränsvärdet 50 stoft mg/nm 3 vid förbränning av flytande bränslen vid 3% O 2, start- och stopperioder borträknat. 28