Rapport utifrån hemställan om underlag med anledning av flyktingsituationen

Transkript

1 Rapport 1(7) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap via Rapport utifrån hemställan om underlag med anledning av flyktingsituationen Underlag har inkommit från samtliga kommuner i länet; Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka, Varberg samt Hallandstrafiken, Region Halland, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Länsstyrelsen har sedan sammanställt och analyserat informationen. Fråga 1 De verksamheter som idag främst är berörda och involverade i hanteringen av situationen inom kommunerna är följande. Trycket på dessa verksamheter beräknas öka över tid. Scenario A Utbildning Det är ett ansträngt läge redan idag, kommunerna har svårigheter att rekrytera personal exempelvis ämneslärare, lärare för svenska som andraspråk och modersmålslärare. Även inom skolhälsan finns det ett stort behov av personal och det är bl.a. svårt att rekrytera kuratorer. Det finns även problem med betydande social oro inom skolan. Antalet platser på vissa förskolor/skolor räcker inte till utifrån närhetsprincipen vilket innebär att barn får bussas till andra skolor i kommunen. Det råder även svårighet att hitta tolkar. Gode män Läget är ansträngt men under kontroll. Det finns tillräckligt med gode män i dagsläget. Socialtjänst Inom socialtjänsten är belastningen stor, dels för ekonomiskt bistånd och dels för ensamkommande barn. För ensamkommande barn råder det brist på boende. Det finns inte tillräckligt med HVB-platser och man hinner inte utreda familjehemmen i den utsträckning som skulle behövas. Räddningstjänst Räddningstjänsten har idag svårt att hinna med att göra bedömningar av lämpliga boenden/akutboenden. Det sker ett ökat antal onödiga automatlarm både pga. skadegörelse men också som rop på hjälp eftersom boendena inte är tillräckligt bemannade och att de ansvariga inte hinner med nödvändig information. Bristen på bostäder, även efter uppehållstillstånd när Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

2 Länsstyrelsen i Hallands län 2(7) man söker eget boende, leder till uthyrning av bostäder som inte uppfyller säkerhetskrav, t.ex. saknar utrymningsväg. Sysselsättning Sysselsättning finns i varierande grad i kommunerna idag. Migrationsverket ska starta upp organiserad sysselsättning på boendena, men det har ännu inte påbörjats. Vård och omsorg Inom vård och omsorg är det främst närsjukvården i egen regi som är berörd eftersom de har uppdraget att utföra hälsoundersökningarna. Övriga verksamheter som berörs är närsjukvårdens samtliga vårdcentraler, tandvården, specialistsjukvård t.ex. psykiatrin, Mödrahälsovården, Kvinnokliniken, specialisttandvård och ambulansverksamhet. Kompetens måste finnas/tillföras, både gällande kulturfrågor men också behandlingsmässigt. T.ex. har många nyanlända nu en tandstatus som man annars sällan möter inom verksamheten. Tillgången på tolkar kan bli kritisk. Frivilligverksamhet Frivilligorganisationerna tar ett stort ansvar, är mycket aktiva och har gott om frivilliga som arbetar i nuläget. De kommer förmodligen att behöva stöd för att upprätthålla engagemang och insatser. Boende Det råder en väldigt ansträngd och besvärlig situation på bostadsmarknaden. Det är ett problem att hinna producera nya bostäder i den takt som efterfrågas. Eftersom man som nyanländ inte kan få en etableringsplan förrän man har hittat eget boende leder de långa väntetiderna, förutom att man bor väldigt länge på Migrationsverkets boende, också till att det är vanligt förekommande att man köper en folkbokföringsadress. I realiteten kan det innebära att man bor runt hos vänner/bekanta eller i värsta fall ute, endast med anledning av att komma in i etableringen. Kommunerna lyfter fram behov av bättre samarbete med Migrationsverket i bostadsfrågan så det inte sker konkurrens mellan myndigheterna istället för samarbete när det gäller bostadsanskaffning. Scenario B Utbildning Det uppstår svårigheter att bedriva verksamheter i befintliga lokaler. Det kommer också att vara svårt med lärarrekryteringen samt tillgången på tolkar. Om barnen inte får plats på förskolan kommer föräldrarna inte att kunna påbörja sin etablering vilket leder till försenad integration för föräldrarna. Kvaliteten på undervisningen, generellt sett, riskerar att försämras och verksamheten kommer inte att kunna leva upp till lagstiftningens krav. Behovet av samarbete med BUP ökar. Behovet av att bussa elever till andra skolor ökar för att kunna utnyttja

3 Länsstyrelsen i Hallands län 3(7) skolplatser i hela kommunen. Kommunerna uttrycker en stor oro inför framtiden där omsättningen av eleverna är stor och skapar otrygghet. Gode män Trots en god framförhållning riskerar man brist på gode män vid ett kraftigt ökat inflöde av ensamkommande barn. Socialtjänst Kommunerna befarar att belastningen inom ekonomiskt bistånd kommer att öka i och med större anhöriginvandring. Den redan rådande bristen på boende för ensamkommande barn kommer att öka alltmer. Det råder även brist på boende för de ensamkommande barn som uppnår den ålder att de ska flytta från HVB till eget boende. Problemet med gatubarn är ett accelererande problem. Bristen på både socionomer och tolkar kommer att öka. Räddningstjänst Avsevärt ökad social oro kan bli aktuell. Sysselsättning Bedömning görs att vid ett ökat antal flyktingar kommer troligtvis inte Migrationsverket kunna prioritera sin närvaro på boenden utan kommunen kommer att behöva hantera uppgiften. Vård och omsorg Vid en ökande tillströmning av asylsökande är det i första skedet närsjukvården som påverkas men även de andra verksamheterna. Om större andel än tidigare kommer att hälsoundersökas, kommer också behovet av att remittera till övriga hälso- och sjukvårdssystemet att öka med belastning på dessa delar som följd. Resurser i form av personal med rätt kompetens kommer att behöva tillsättas, vilket kan innebära svårigheter då det redan nu råder brist inom vissa yrkesgrupper. Sjukvården har ett svårt läge där man ska lösa de akuta problemen samtidigt som man behöver jobba långsiktigt i en mycket pressad och komplex situation. Frivilligverksamhet Vid ett stort mottagande kommer förmodligen fler frivilliga att vilja hjälpa till. Det kan innebära en utmaning att organisera dessa. Boende En kraftigt ökad invandring kommer att kräva resurser (mark, planer, bemanning etc.) som idag inte är tillräckliga. Problemet med långa väntetider för att få en etableringsplan och därmed handeln av folkbokföringsadresser väntas öka. Bristen på boende är den största utmaningen för länet. Uthålligheten Verksamheterna bedöms att klara av att hantera mottagandet som det är idag, men om mottagandet skulle komma att öka kraftigt kan situationen bli svår i många verksamheter. Inom vissa områden bedöms uthålligheten vara begränsad pga. den höga arbetsbelastningen.

4 Länsstyrelsen i Hallands län 4(7) Fråga 2 Kollektivtrafiken är inte anpassad för ett väsentligt ökat behov dagtid, dvs. till och från skola och SFI-undervisning. Ny trafikplanering behöver göras i samråd mellan Region Halland/ Hallandstrafiken, kommunerna, Migrationsverket, Trafikverket och Länsstyrelsen. Man efterlyser en jämnare fördelning av nyanlända mellan kommunerna. Det vore önskvärt att arbeta fram en länsövergripande utbildningsplan där kommunerna samverkar över gränserna och öppnar upp för skolplaceringar i andra kommuner i syfte att göra en jämnare fördelning av nyanlända på skolorna. Över tid finns det en risk för social oro och därför behövs en länsövergripande beredskap för detta. En annan länsövergripande risk är eventuell smittspridning. Länsstyrelsen bedömer att i scenario B är det troligt att det kan uppstå sådana händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting, det vill säga en extraordinär händelse enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I länet behöver göras en planering för detta. Gemensamma informationsinsatser, informationsutbyte och nätverkande, samordning och samsyn är andra behov i länet. Kommunerna efterlyser gemensamma plattformar inom länet för samverkan inom olika områden såsom myndighetsutövning och boende samt tvärprofessionell samverkan mellan exempelvis socialtjänst och sjukvård. Länsstyrelsen har genomfört och planerar att genomföra fler regionala samverkanskonferenser med kommunerna, Region Halland, Hallandstrafiken, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket för att möta behovet av samverkan mellan de inblandade aktörerna. Det finns ett fortsatt behov för Länsstyrelsen att utveckla samverkansformer för det tvärsektoriella arbetet. Fråga 3 Kommunerna efterfrågar att kraven för boende förändras, t.ex. att bygglovshanteringar vid akuta boenden ska underlättas genom förenklingar, vilka avsteg som kan vara ok att göra och hur man kan kompensera dessa. Ett annat snabbt växande problem är radikalisering pga. trångboddhet och utanförskap. Detta utanförskap leder till en förstärkning av hederskultur. I länet har uttryckts behov av beredskapsplanering för social oro. Länsstyrelsen önskar stöd med goda exempel och erfarenheter från hantering av social oro samordnat från nationell nivå. Kommunerna anser att systemet med återsökning för ersättningar är onödigt administrativt tidskrävande och krångligt för kommunerna. Det är också en fördröjning i utbetalningarna. Det skulle underlätta om man arbetade utifrån en annan fördelningsprincip/modell på nationell nivå. Kommunerna vill även att hänsyn tas till omställningskostnader i ersättningarna. Detta är av

5 Länsstyrelsen i Hallands län 5(7) särskild vikt för mindre kommuner med stort mottagande, där mottagandet är en stor del av den kommunala budgeten. Frågan om huruvida kommunernas ansvar ska utökas bör belysas, t.ex. anser någon kommun att de borde få tillbaka det ansvar man hade före år 2010 samt att ansvaret för bostadsanskaffningen hos Arbetsförmedlingen bör tas bort. Kommunen bör även ha det övergripande ansvaret för SFI från första dagen. Ett annat förslag är att etableringstiden förlängs från två till tre år. Förslaget om stödhem för ensamkommande barn bör beslutas snarast. Det behövs även tydliga direktiv från IVO kring de avsteg gentemot normal drift som görs, exempelvis dubbelbeläggningar, förenklad handläggning, antal barn/boende, ålderskategorier på HVB osv. Man ser även behov av ett antal förändringar inom skolområdet. Det är ett problem med lärare som inte får ut sin legitimation samt kraven på att modersmålslärare måste vara tillsvidareanställda för att kunna sätta betyg. Lagkravet från 1 januari 2016 gällande kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivå finns det inte möjlighet att klara av under rådande omständigheter. Även kravet på att erbjuda plats i förskolan inom 4 månader blir svårt att leva upp till. Man vill även ha tydligare skiljelinjer mellan skolhälsovården och regionens ansvarsområde och klarare regler för ansvarsområde mellan specialistvård, närsjukvård och elevhälsans medicinska insats avseende hälsoundersökningar, vaccinationer, sjukvård och psykologiska bedömningar. Den ekonomiska ersättningen till vårdenheterna bör förtydligas och klargöras vad en hälsoundersökning ska innehålla då detta är ett oklart begrepp som öppnar för olika tolkningar. Möjligheterna att inkludera gymnasieutbildning i SFI-undervisningen bör ses över. Personer som har fyllt 19 år har inte behörighet att söka in till gymnasiet och många nyanlända går därmed miste om möjligheten då de har kommit till Sverige i tonåren och inte har hunnit läsa till sig behörigheten innan de fyller 19 år. En central fråga som lyfts är validering. Idag är det långa väntetider hos både Socialstyrelsen (12-14 månader) och UHR. Många av de nyanlända har de kunskaper som efterfrågas, exempelvis språkkunskaper och kulturella kunskaper. Med kompletterande utbildning i Sverige och med ett förenklat regelverk skapas förutsättningar både för ett gott mottagande och för att de nyanlända snabbare ska komma i arbete. Länsstyrelsen önskar att MSB förtydligar vad det nya uppdraget att på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen innebär för rutiner för prioritering av resurser, samordning och inriktning. Det finns ett behov av att förtydliga ansvar och roller det gäller prioritering av resurser och analys av de långsiktiga konsekvenserna utifrån de geografiska områdesansvaren och Migrationsverkets sektorsansvar. Länsstyrelsen önskar också att MSB och SKL förtydligar hur kommuner och landsting bör förhålla sig till lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) om scenario A eller B skulle innebära en extraordinär händelse för en aktör. På vilket sätt kan lagen vara till stöd för berörda?

6 Länsstyrelsen i Hallands län 6(7) När det gäller möjligheterna att klara av scenario B så behöver kraven på de olika verksamheterna minska. Inom krisberedskapsområdet diskuteras samhällsviktig verksamhet och vilka grundläggande säkerhetsnivåer eller resultatmål dessa ska kunna uppnå vid en samhällsstörning. Länsstyrelsen anser att en diskussion med samma utgångspunkt bör föras på nationell nivå när det gäller de sektorer som belastas av flyktingmottagande för att kunna använda resurserna så effektivt som möjligt. Fråga 4 Kommunerna vill ha kontinuerlig information, exempelvis nyhetsbrev från regeringen med nulägesbeskrivning och vad som är på gång. Det bör även tas fram informationsmaterial som kan användas på regional och lokal nivå gentemot invånarna. Kommunerna och Närsjukvården efterfrågar också bättre framförhållning på informationen från Migrationsverket exempelvis när nya asylboenden öppnar. Detta för att hinna förbereda sig och därmed skapa ett så effektivt mottagande som möjligt för människorna som kommer. Sammanfattning Trycket i Hallands län har ökat kraftigt och snabbt, kommunerna hinner inte med den snabba utvecklingen och det ökande flyktingmottagandet. Det är en ansträngd situation i samtliga kommuner och förvaltningar, antal barn och ungdomar ökar kraftigt och det ställer stora krav på skolan. Konkurrensen om personal med rekrytering mellan kommunerna är stor. Det finns ett stort behov av informationsutbyte, samordning och samsyn. Rekrytering och utbildning för personal är en viktig fråga som länet tillsammans behöver jobba strategiskt med. Länets kapacitet och beredskap håller på att nå sina gränser och det finns en oro hos kommunerna om hur morgondagen ser ut och vilka nya utmaningar som väntar. Mottagandet för ensamkommande barn är det största orosmomentet där kommunerna har fullt i alla sina HVB-hem och svårt att hitta lediga placeringar utanför kommunen. Antalet ensamkommande barn har accelererat och samtliga kommuner har akut brist på platser. Socialtjänsten har redan idag, utifrån rådande volymer, en mycket hög belastning inom myndighetsutövning avseende ensamkommande barn, utredningar kring barnen, familjehem samt anknytningsfamiljer, bostäder och bemanning för ensamkommande barn. Migrationsverkets anvisningar genom anknytning behöver ses över för att säkerställa ett gott och humant mottagande av dessa barn, med barnens rättigheter i fokus. Kring både myndighetsutövning och boende för ensamkommande barn finns det viktiga ansvarsfrågor där kommunerna ser behov av direktiv från nationell nivå. Det är mycket viktigt

7 Länsstyrelsen i Hallands län 7(7) att tillsynsmyndigheten IVO ger tydliga direktiv kring de avsteg som görs gentemot normal drift (dubbelbeläggning, förenklad handläggning, antal barn/boende, ålderskategorier på HVB etc.). I arbetet med rapporten har även medverkat praktikant Anna Persson och beredskapshandläggare Catrin Käldman. Lovisa Ljungberg Enhetschef Utvecklingsenheten Guitta Atalla Hajj Integrationssamordnare