Rapport 2007:11. Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Askim

Transkript

1 Rapport 2007:11 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Askim

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Askim

3 Rapport 2007:11 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Cristina Foconi och Carina Sannestål Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Göteborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..5 Länsstyrelsens bedömning...8 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...8 Länsstyrelsens bedömning...11 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...11 Länsstyrelsens bedömning...13 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...13 Länsstyrelsens bedömning...14 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...15 Genomförandeplan/individuell planering...15 Länsstyrelsens bedömning...17 Omsorgens innehåll...18 Länsstyrelsens bedömning...26 Måltiderna...27 Länsstyrelsens bedömning...29 KVALITET - FYSISK MILJÖ...29 Länsstyrelsens bedömning...31 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...31 Tillräckligt med personal...31 Länsstyrelsens bedömning...33 Personalens kompetens...34 Länsstyrelsens bedömning...36 RÄTTSSÄKERHET...37 Myndighetsutövning...37 Länsstyrelsens bedömning...39 Dokumentation under genomförande...40 Länsstyrelsens bedömning...42 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Hittills har 45 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i stadsdelsnämnden Askim i Göteborgs kommun skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att stadsdelsnämndens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har begärt svar på ett antal frågor och information av verksamhetsansvariga. Länsstyrelsen har bland annat tagit del av organisationsschema, inriktning och mål, Budget 2006, verksamhetsplan inför 2006 äldreomsorgen i Askim, Senior liv ett samverkansprojekt, 2

6 Vän till vän ett nätverk för glädje och samhörighet, brukarundersökningar, utvärderingsblankett för Askimsmodellen, informationsmaterial anhörigvårdare anhörigstöd, blankett för behovsinventering av stöd till person som gör omvårdnadsinsatser för närstående, projektplan för anhörigcafé inom äldreomsorgen i Askim, försöksverksamhet med avlösarservice för närståendevårdare i Askim, instruktioner för handläggning av Lex Sarah och blankett, kvalitetssystem inkl klagomålshantering, ett inkommet klagomål med vidtagna åtgärder, kompetensutvecklingsplan, de 15 senaste utredningarna och besluten rörande ansökan om särskilt boende, de 10 senaste utredningarna och besluten rörande korttidsvistelse. En enkät har skickats till pensionärsorganisationerna som ingår i pensionärsrådet med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Enkäten har besvarats av PRO, SPF och SPRF. Länsstyrelsen har skickat ut enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt om mat och måltider till enhetschefen för hemtjänsten, platscheferna för äldreboendena, personal i samtliga hemtjänstområden och de båda äldreboendena, 80 boende/närstående på äldreboendena, varav 50 svarade, 90 brukare i samtliga hemtjänstområden, varav 36 svarade. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning samtalat med verksamhetschefen, intervjuat enhetschef med ansvar för hemtjänsten, intervjuat boendechef och platschefer med ansvar för äldreboendena, intervjuat projektledaren för Askimsmodellen, intervjuat samtliga biståndshandläggare, intervjuat personalrepresentanter för samtliga hemtjänstgrupper, intervjuat personalrepresentanter för de båda äldreboendena, observerat arbetet under en del av en förmiddag i ett omsorgsteam och ett serviceteam, intervjuat enhetschefen för förebyggande enheten med ansvar för anhörigstöd, intervjuat enhetschefen för den vårdförebyggande enheten med ansvar för dagverksamhet och träffpunkter, intervjuat personal på dagverksamheten Kustgården, intervjuat åtta boende/anhöriga vid äldreboendena, samtalat med åtta brukare i hemtjänsten, 3

7 granskat måltidsituationen på de båda äldreboendena. Länsstyrelsen har följt arbetet delar av kväll/natt på båda äldreboendena samt i ett av omsorgsteamen. Personakter samt social dokumentation i verksamheten enligt SoL har granskats. Vid intervjuer har strukturerade frågeformulär använts. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött engagerade chefer, handläggare och personal som har beskrivit verksamheterna på ett nyanserat sätt. Många av de enkätsvar som inkommit från brukare och boende ger en positiv bild av hemtjänsten och boendena men negativa erfarenheter framförs också. Äldreomsorgen i Askim har ett väl utvecklat och fungerande stöd till anhöriga och en omfattande frivillig verksamhet. Nämndens verksamheter har överlag en god kvalitet trots att nämnden inte uppfyller flera av Länsstyrelsens krav. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på omfattning och organisation, mål, planer och riktlinjer, metoder för uppföljning och egen kontroll, måltider. 4

8 Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller de ställda kraven på resurser och planering, kvalitet individuell planering, kvalitet omsorgernas innehåll, kvalitet fysisk miljö, kvalitet tillräckligt med personal, kvalitet personalens kompetens, rättssäkerhet myndighetsutövning, rättssäkerhet dokumentation under genomförande. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Stadsdelen Askim består av tre områden; Askim, Hovås och Billdal. I stadsdelen bor cirka invånare (2005) varav drygt personer är över 65 år. Andelen ålderspensionärer är totalt 13,4 % av befolkningen, i riket är andelen 17,4 %. Organisation Äldreomsorgen i Askim leds av en verksamhetschef som i stabsfunktion har en utvecklingsledare, en projektledare samt administrativt stöd. Verksamhetschefen är även chef för biståndsenheten som består av fyra handläggare. Hemtjänsten är organiserad i tre grupper, två omsorgsteam och ett serviceteam och leds av en enhetschef. I varje grupp finns en teamledare som ansvarar för den dagliga arbetsledningen, korttidsrekrytering av vikarier samt att ta emot nya ärenden och se till att dessa blir verkställda. 5

9 Den fixartjänst som ska inrättas och erbjuda säkerhets- och servicetjänster till personer över 67 år förslås enligt insänt material till Länsstyrelsen att placeras i serviceteamet. En äldreboendechef har det övergripande ansvaret för de två äldreboendena Granliden och Uggledal. Äldreboendena har var sin platschef som ansvarar för boendets verksamhet, personal och budget. Enheterna på boendena har gruppledare som ansvarar för den dagliga planeringen, håller i verksamhetsmöten, rekrytering av korttidsvikarier samt information och introduktion av dessa. En enhetschef ansvarar för den vårdförebyggande enheten som innefattar en dagverksamhet för personer med demenssjukdom samt två träffpunkter, varav den ena har inriktning mot vardagsrehabilitering. Dessutom finns en förebyggande enhet med en enhetschef. Enheten ansvarar för anhörigstöd, frivilligorganisationen Vän till Vän, Senior liv samt avlösarservice. Matservice med ansvarig kostchef tillhör också äldreomsorgen. Insatser Enligt enkätsvar i december 2006 från verksamhetschefen har 493 personer biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen inom äldreomsorgen. Av dem är 310 kvinnor och 183 män. Av dessa personer är 47 stycken under 65 år och ingår i redovisningen nedan. 434 personer har hemtjänst, 139 personer bor i särskilt boende, 17 personer är beviljad korttidsvistelse, 8 personer har avlastning/växelvård, 303 personer har trygghetslarm, 0 personer har ledsagarservice, 0 personer har avlösning till anhörig i hemmet, 14 personer deltar i dagverksamhet, 106 personer har matdistribution. Uppsökande verksamhet I ett samverkansprojekt, Senior liv, mellan äldreomsorgen och vårdcentralen i Askim bedrivs uppsökande verksamhet. Alla 75-åringar i Askim erbjuds ett hembesök från Senior liv. Under hembesöket ges bland annat information om äldreomsorgen. Enligt verksamhetschefens enkätsvar så kommer äldreomsorgens personal även i kontakt med många äldre genom Vän till Vän. 6

10 Enhetschefen för förebyggande enheten uppger att sättet att bedriva uppsökande verksamhet behöver utvecklas i några bostadsområden när det gäller behovet av anhörigstöd. Information Äldreomsorgen informerar på stadsdelsnämndens hemsida bland annat om vart den enskilde kan vända sig om han/hon behöver hjälp och stöd samt om att Äldrelotsen kan kontaktas. Äldrelotsen är ett gemensamt projekt mellan de centrala och västra stadsdelsnämnderna i Göteborg, primärvården och Sahlgrenska universitetssjukhuset, se nedan. Verksamhetschefen deltar i pensionärsrådet och informerar olika organisationer om hur äldreomsorgens organisation är uppbyggd och vad man har att erbjuda. Verksamhetschefen uppger även att biståndshandläggarna och personalen i hemtjänstteamen ger denna information både muntligt och skriftligt. Biståndshandläggarna delar ut en informationsbroschyr. Den förebyggande verksamheten sprider bl.a. sin information genom affischering på olika ställen. En informationsdag för seniorer anordnas en gång om året tillsammans med pensionärsorganisationer och vårdcentral. I nämndens tidning Askimsbladet som utkommer fyra gånger per år ges regelbunden information om äldreomsorgen. Samtliga brukarna utom tre anger i enkätsvaren att de har fått information om vart de skall vända sig när de har frågor om äldreomsorgen. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Samverkan sker regelbundet i det lokala pensionärsrådet. I rådet ingår nämndpolitiker, tjänstemän från äldreomsorgen samt företrädare för de olika pensionärsorganisationerna PRO, RPG, SPF och SPRF samt Röda Korset. På mötena diskuteras bl.a. gemensamma äldrefrågor. Verksamhetschefen är sammankallande. Två av tre pensionärsorganisationer uppger i enkätsvaren att de endast i viss mån eller inte alls deltar i stadsdelsnämndens planering i äldrefrågor medan en organisation svarar att de kan framföra åsikter och idéer. Tillgängligheten till handläggarna. Serviceteamet har ofta telefonkontakt med biståndshandläggarna och omsorgsteamen uppger att de regelbundet, en gång i månaden, träffar handläggarna. Kvällspersonalen träffar handläggarna en gång/halvår. I enkätsvaren uppger majoriteten av brukarna att det är lätt att få kontakt med handläggarna. 7

11 Stadsdelsnämnden är anknuten till Äldrelotsen vilket innebär att personer över 75 år har fått ett telefonnummer som kan användas dygnet runt för frågor som berör hemtjänst, sjukvård och rehabilitering. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. I inriktning och mål, budget 2006 anges de prioriterade politiska målen för äldreomsorgen i Askim. Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin livssituation, därför ska de äldres inflytande över det kommunala stödet öka. Äldre göteborgare har behov av mänsklig samvaro, därför ska de äldres möjligheter att vistas ute och delta i sociala aktiviteter öka. I samma dokument står att läsa att den viktigaste frågan för äldreomsorgen i Askim de närmaste åren är att hitta former för stöd och hjälp till äldre personer så att de kan bo kvar i det egna hemmet. Ett självständigt liv med livskvalitet är vad vi eftersträvar för våra äldre. Vi ska utveckla ett nytt sätt att öka valfriheten och självbestämmandet för de pensionärer som har hemtjänst. Här spelar även en utveckling av våra dagcentraler en stor roll. I texten anges även att vården och omsorgen ska vara individuellt utformad och stärka individens resurser, utevistelse och sociala aktiviteter ska vara vardagliga inslag hos oss, vården i livets slutskede ska ha hög kvalitet. I verksamhetsplanen inför 2006 anges mål för verksamheten, bl.a: att trygghet och inflytande för vårdtagare och anhöriga ska öka och andelen fall med skada ska minska, 8

12 att utevistelser och sociala aktiviteter ska öka både inom hemtjänsten och äldreboende. I verksamhetsplanen anges även aktiviteter/metoder för hur målen ska uppnås. I kvalitetssystemet Översikten anges denna verksamhetsidé för äldreomsorgen: vår omsorg och vår service utförs med ett professionellt förhållningssätt och med rätt kompetens utifrån brukarnas perspektiv. Den omsorg och service som ges ska präglas av trygghet, respekt, integritet, självbestämmande, valfrihet och tillgänglighet. Visionen är att äldre ska ges en möjlighet att bo och leva med livskvalitet. I dokumentet står att läsa: De värderingar som utmärker äldreomsorgen är: Patienten är min läromästare samt respekt, empati, lyhördhet, omtanke, delaktighet och flexibilitet. Äldreboendechefen och platscheferna uppger att mål för verksamheterna arbetas fram tillsammans med personalen på planeringsdagar och att dessa finns dokumenterade i mötesprotokoll. Personalen på boendena känner till att det finns mål. Tre enheter uppger att utevistelse är ett prioriterat mål, en annan enhet uppger även social stimulans, kultur och bemötande som mål. Personalen på demensenheterna uppger att de har nedbrutna mål på respektive enhet medan de vanliga enheterna uppger att de har ett gemensamt mål. Ett exempel på målsättningen för en enhet på ett äldreboende är: skapa förutsättningar att bibehålla och förbättra de boendes fysiska, psykiska och sociala hälsa, samt tillgodose behov av vård i livets slutskede, i omvårdnadsarbetet utgår vi ifrån en individuell vårdplan som bygger på vårdtagarens egen förmåga, personalen har alltid verksamheten/den boende i centrum. Hemtjänstens verksamhetsmål utgår från de fastlagda inriktningsmålen. När Askimsmodellen utvecklades blev det, enligt enhetschefen, tydligt hur målen skulle formuleras utifrån inriktningsmålen. Som exempel på aktiviteter för att uppnå målen anges bl.a: förenklad biståndsbedömning där biståndet beviljas i timmar istället för i insatser. Flexibilitet i valet av insatser ska utvecklas efterhand som pensionären och kontaktmannen lär känna varandra, för att skapa trygghet har alla pensionärer en egen kontaktperson, 9

13 renodlade yrkesroller i hemtjänsten. För pensionärer med stora medicinska omvårdnadsbehov kommer ett utökat samarbete ske med hemsjukvården. Hemtjänstpersonalen uppger vid intervjutillfället att de känner till de politiska målen för äldreomsorgen. De har inte arbetat med att bryta ner ovanstående mål, men de känner till att hemsjukvården kommer att delegera fler hälso- och sjukvårdsuppgifter till dem. Serviceteamet uppger att de försöker förmå de äldre att använda sin valfrihet genom att välja i servicemenyn. Förebyggande enheten utgår ifrån nämndens inriktningsmål och har bland annat som verksamhetsmål att ge anhöriga möjlighet till avkoppling från sin vårdarroll, ge tid för rekreation, uppsökande verksamhet m.m. Den vårdförebyggande enheten har en verksamhetsplan med mål för Klubb Kobben, Solträffen och på Kustgården. För verksamheten på Kustgården är målen bland annat att stödja och stimulera gästerna i deras dagliga funktioner, vara stöd och avlastning för anhöriga, att vara kunskapsbank för andra yrkeskategorier inom området demens. Målen är kända av personalen på dagverksamheten och finns på den informationsbroschyr som delas ut. Biståndshandläggarna uppger att de känner till de politiska målen och att de enskilda ska få en ökad valfrihet genom Askimsmodellen. Riktlinjer Stadsdelsnämnden Askim använder de riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen som utarbetats centralt för hela Göteborgs kommun, daterade I riktlinjerna betonas att de är en vägledning och att det alltid ska göras en individuell prövning av sökta biståndsinsatser. Länsstyrelsen har tagit del av den reviderade versionen, daterad Biståndshandläggarna uppger att de alltid gör en individuell bedömning. De säger även att de uppfattar riktlinjerna som ett försök av kommunen att definiera vad skälig levnadsnivå är. Särskilt boende beviljas utifrån den enskildes behov och erbjuds även på grund av otrygghet, ensamhet och oro. Kvarboendeprincipen I inriktning och mål, budget 2006 står att läsa att den viktigaste frågan för äldreomsorgen i Askim de närmaste åren är att hitta former för stöd och hjälp till äldre personer så att de kan bo kvar i det egna hemmet. I riktlinjerna för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Göteborgs kommun anges att den enskilde har rätt till kvarboende såväl i det egna hemmet, ordinärt boende, som inom särskilt boende, äldreboende. 10

14 Vidare står att en flyttning aldrig kan tvingas fram. Personal ska kunna flyttas till den vårdbehövande istället för tvärtom. I vissa fall, främst vid svår demenssjukdom, är vårdbehovet sådant att helt annan vård erfordras. Då bör diskussion om annat lämpligt boende tas upp med den enskilde och hans/hennes närstående. Boendechefen uppger att de boende får bo kvar på sin vanliga enhet men att annat boende kan erbjudas den enskilde i vissa situationer eller om den enskilde själv önskar flytta. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är viktigt att diskussioner förs kontinuerligt kring respektive verksamhets mål. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Brukarundersökningar I Göteborgs kommun genomförs brukarundersökningar genom balanserade styrkort som kallas Balansen. Nyckeltal redovisas i fyra perspektiv: vårdtagare, medarbetare, ekonomi och verksamhet. Stadsdelarna kan i systemet jämföra sina verksamheter. Vårdtagarnas uppfattning om verksamheten följs via enkäter och mäts i NKI; nöjd- vårdtagar- index. Resultatet redovisas bl.a. på Göteborgs kommuns hemsida. Brukarundersökningen utfördes genom enkäter till vårdtagarna i Göteborg som en totalundersökning under en treveckorsperiod i mars Vissa av frågorna i enkäterna är lika oavsett var vårdtagaren bor som t.ex. bemötande, inflytande, trygghet, information, hjälpens/omvårdnadens omfattning och utförande samt mat. Askim har genomgående högre betyg jämfört med Göteborg totalt. NKI har ökat senaste året både inom hemtjänsten och på äldreboendena. 11

15 Utvärdering av Askimsmodellen har påbörjats med hjälp av FoU i Väst/Göteborgs Regionens kommunalförbund. Klagomålshantering Inom äldreomsorgen finns rutiner för hur klagomål ska handläggas och det finns en portofri blankett/folder som kan användas. Klagomål kan även lämnas via e-post på stadsdelens hemsida. I rutinerna anges bland annat att inkomna klagomål och hanteringen av dessa tas upp som en stående punkt på ledningsmöten eller motsvarande i verksamheterna samt att den som lämnar klagomålen ska få ett mottagningsbevis samt en återkoppling. Biståndsbedömarna tar med klagomålsfoldern vid hembesök och tar vid behov emot klagomål och lämnar till berörd chef. Enhetschefen för hemtjänsten uppger att hon använder blanketten men att de flesta brukare ringer om de har synpunkter eller klagomål. Det handlar då i regel om tidpunkten för insatsen eller att man borde få mer. Alla brukare med hemtjänst kommer att ha blanketten i den kontaktpärm som ska finnas i den enskildes hem. Platscheferna på äldreboendena informerar när någon flyttar in att foldern finns, överlämnar den vid klagomål och ber att den fylls i. Personalen uppger att de vänder sig till platschefen om det inkommer klagomål. En av enheterna uppger att det inte finns någon blankett medan en annan att det finns en ris- och ros låda för synpunkter på Uggledals äldreboende. Länsstyrelsen har begärt att få in de tio senaste klagomålen och en redovisning över vilka åtgärder som vidtagits. Det har inkommit ett klagomål som rörde larmmottagning inom hemtjänsten. Med anledning av det inträffade har enhetschefen för hemtjänsten utvecklat och förbättrat rutinerna för larmmottagning. Lex Sarah All personal känner till att det finns rutiner för Lex Sarah. Enligt enhetschefen har rutinen och innebörden diskuterats mycket i ett av hemtjänstteamen men personalen uppger att de tycker att Lex Sarah är svårt. Platscheferna uppger att de tar upp Lex Sarah och diskuterar innebörden på planeringsdagar men det är osäkert om rutinen finns tillgänglig på samtliga enheter. Personalen på de vanliga boendeenheterna säger att de tycker att det är svårt att skilja på Lex Sarah och Lex Maria och tror att rutinen finns i den medicinskt ansvariga sjuksköterskans pärm. Personalen uppger att de kontaktar platschefen direkt i situationer där de känner sig osäkra samt att de diskuterar sitt bemötande och förhållningssätt i gruppen. 12

16 Brukarnas intryck De tre anhöriga som intervjuats uppger att de vänder sig direkt till personalen med eventuella klagomål. Två av dem känner inte till att det finns någon klagomålsblankett. Även de fem boende som intervjuats vänder sig till personalen. De allra flesta av brukarna inom hemtjänsten som besvarat enkäten uppger att de har fått information om vart de kan vända sig om de har frågor eller synpunkter som rör äldreomsorgen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är viktigt att enhetschef/platschefer möter personalens svårigheter att tolka/förstå innebörden av Lex Sarah genom kontinuerliga diskussioner. Det är även viktigt att klagomålsblanketten finns lätt tillgänglig och synlig på äldreboendena. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Enligt enkätsvaret medverkar socialtjänsten i det samhällsplaneringsarbete som förvaltningen har. Nämndens politiker har medverkat i utredningar som stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret har genomfört. Under 2007 kommer Askim att delta i ett samverkansprojekt i Göteborg som rör samverkan i samhällsbyggande, avseende seniorer. Andra medverkande är fastighetskontoret, allmännyttan, privata fastighetsägare och trafikkontoret. Verksamhetschefen för äldreomsorgen har regelbundna träffar med de större fastighetsägarna i Askim. 13

17 Verksamhetschefen eller stadsdelschefen redovisar kontinuerligt till nämnden den aktuella bilden av och behoven inom äldreomsorgen. Biståndshandläggarna delger nämnden de biståndsbeslut som inte kan verkställas inom tre månader. Stadsdelsnämndens ledamöter gör studiebesök ute i verksamheterna och under hösten 2006 besöktes hemtjänsten och det pågående projektet Askimsmodellen. Anhörigstödjaren uppger att det finns behov av akutplats/trygghetsplats för dem som vårdas av närstående. Det finns även önskemål om rekreation/semester för den enskilde och anhörigvårdaren tillsammans, vilket anhörigstödjaren försöker finna en lösning på. Tre pensionärsorganisationer uppger i enkätsvaren att äldreomsorgen fungerar bra och en av organisationerna anser även att de får bra information. Den fjärde organisationen påtalar dock att det finns ett stort behov av boende av olika slag innan den enskilde har behov av äldreomsorg samt lokaler för aktiviteter. Beslut och domar Under 2006 har två avslagsbeslut på sökt biståndsinsats i form av särskilt boende tagits. Avslagsmotivering var att behovet kunde tillgodoses på annat sätt genom hemtjänstinsatser. Två överklagande som gäller plats i särskilt boende har inkommit under Enligt enkätsvaret har alla beslut har kunnat verkställas inom tre månader efter beslut. Enligt den kvartalsvisa inrapportering som nämnden är skyldig att göra till Länsstyrelsen sedan den första juli 2006 av ej verkställda beslut har nämnden ett gynnande beslut rörande särskilt boende som är äldre än tre månader. Vid granskning av de senaste femton ansökningarna och beslut om särskilt boende är samtliga beviljade och tolv är verkställda inom tre månader. Två av dessa tre beslut som inte är verkställda gäller boende med geropsykiatrisk inriktning och den tredje har önskemål om ett specifikt äldreboende. De tio senaste ansökningarna och beslut om korttidsplats/tillfälligt boende är beviljade och snabbt verkställda. Några beslut om korttidsvistelse gäller i avvaktan på verkställighet av särskilt boende. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. 14

18 Gynnande beslut rörande särskilt boende för personer med behov av boende med psykogeriatrisk inriktning verkställs inte inom rimlig tid. Kommentarer Länsstyrelsen vill påtala vikten av att det finns tillgång till boenden för personer med speciella behov. Såsom boenden med psykogeriatrisk inriktning, inriktning för unga äldre personer med demenssjukdomar och för unga äldre med fysiska funktionshinder. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Hemtjänst Hemtjänstinsatserna är uppdelade i omsorgsinsatser respektive serviceinsatser. Syftet med Askimsmodellen är att ge de äldre invånarna en ökad valfrihet, större självbestämmande och ett direkt inflytande över de omsorgs- och serviceinsatser som de blir beviljade. Syftet är också att stärka den enskildes möjlighet att välja aktivt mellan olika alternativa utförare och att detta skall bidra till förbättrad kvalitet. När det gäller serviceinsatser ansöker den enskilde om det som han/hon behöver ur servicemenyn. De uppgivna behoven utgör grunden för den tid som den enskilde beviljas. Den enskilde kan disponera tiden som han/hon önskar och byta sin beviljade insats mot något annat på menyn. 15

19 Insatserna i servicemenyn är städning av två rum och kök, hall och badrum, fönsterputsning 2ggr/år, avfrostning av kyl och frys, bank och postärenden, uppvärmning av mat, tvätt, strykning, mangling, inköp av dagligvaror, apoteksärenden, andra ärenden, social samvaro, promenader, rasta hund, snöskottning, sy i knapp/ byta glödlampor/vattna krukväxter etc. Övriga insatser är omsorgsinsatser och ansökan görs på traditionellt vis. Det finns två omsorgsteam som verkställer omsorgsinsatser och ett serviceteam som verkställer serviceinsatser. I varje team finns en teamledare som samordnar och fördelar arbetet. Biståndsbedömarna skickar utredning och beslut när det gäller omsorgsinsatser till teamledaren. För serviceinsatser skickas endast beslutet. Som komplement kan teamledaren ta fram beställningen på datorn, denna beställning innehåller även tidsangivelser för de beviljade insatserna. Handläggarna uppger att de har daglig kontakt med teamledarna per telefon. Ansvaret för hur insatserna skall utföras ligger på utförarna; dvs. omsorgsoch serviceteamen. Alla brukare har minst en kontaktperson från varje team. Valet av kontaktperson och vem som skall ge insatsen beror dels på var brukaren bor dels på vem av personalen som har utrymme i sitt schema att utföra insatserna. Kontaktpersonerna från omsorgs- och serviceteamen skall träffas/tala kontinuerligt med varandra för att insatserna skall utföras på bästa möjliga sätt för i huvudsak personer med demenssjukdom. Kontaktpersonen ansvarar för att en omsorgs- respektive serviceplan upprättas utifrån de insatser som är beviljade. Planerna skall upprättas tillsammans med brukarna och finnas i en kontaktpärm hemma hos brukaren. En kopia av planen skall förvaras i teamens arbetslokal. Under hösten 2006 har planerna omarbetats och vid tillsynstillfället saknas det många planer i ett av omsorgsteamen och i serviceteamet. Handläggarna beskriver att omsorgs- och serviceteamen ger bra återkopplingar och att besluten verkställs snabbt. Enhetschefen uppger att hon uppmanar till att uppföljningar av planerna görs av kontaktpersonerna. Brukarnas intryck - hemtjänst Hälften av dem som svarat på enkäten uppger att de har medverkat i att upprätta en plan över vad de behöver hjälp med. Boenden På Uggledal och Granliden genomförs ett ankomstsamtal när den enskilde flyttar in. Tidpunkten för samtalet varierar. I samtalet deltar den enskilde, eventuellt anhöriga, god man, kontaktperson, platschef och sjuksköterska. 16

20 Information ges till den enskilde och anhöriga om boendet och olika rutiner. Enligt en platschef efterfrågas den enskildes förväntningar på boendet och framtiden. Vid ankomstsamtalet inhämtar personalen information från den enskilde om dennes behov, önskemål och dagliga vanor. På några av enheterna skriver personalen under samtalet ofta ner informationen direkt i omsorgsplanen. Den enskilde eller anhöriga uppmanas att fylla i en levnadsberättelse som underlättar omsorgen vid demenssjukdom. Kontaktpersonerna upprättar omsorgsplanen och enligt personalen deltar de enskilda på de flesta av enheterna på Granliden. Endast en av enheterna på Uggledal uppger att den enskilde deltar i upprättandet av planen. Kontaktpersonen har ansvar för att det som är dokumenterats i planen blir verklighet samt att kollegorna påminns om vad som framkommer i planen. Platscheferna anger att den enskilde ständigt konsulteras kring sina behov. Omsorgsplanerna revideras enligt personalen men det finns ingen rutin för hur ofta planen ska följas upp. Tillfälliga funktionsnedsättningar som kräver extra insatser dokumenteras inte i planen. En av platscheferna uppger i enkätsvaren att uppföljning sker kontinuerligt. Personalen på de vanliga enheterna på Uggledal anser att de använder planerna som ett verktyg för omsorgen. De boendes intressen efterfrågas och personalen påminner varandra i arbetsgruppen om att den enskilde t.ex. vill se tv- program eller göra olika saker. Detta noteras dock oftare i rapportboken än i den enskildes plan. Brukarnas intryck boenden Lite mer än hälften av de boende som svarat på enkäten och intervjuats uppger att de medverkat i upprättandet av en plan. De tre anhöriga till boende som intervjuats säger att deras anhöriga har en omsorgsplan och att den har reviderats. Dagverksamhet Personalen på Kustgården gör ett hembesök innan gästen börjar på dagverksamheten och tar reda på vilka intressen den enskilde har, hur hans/hennes sociala liv ser ut och vad han/hon har arbetat med. Denna information överförs inte till någon individuell plan. Personalen får ta del av biståndsutredning och beslut för den enskilde. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. 17

21 Den enskilde eller dennes företrädare är inte alltid delaktig i genomförandeplanens upprättande. Planen följs inte upp kontinuerligt. Genomförandeplaner saknas helt i dagverksamheten och delvis i hemtjänsten. Kommentarer Planer för samtliga brukare inom hemtjänsten ska, enligt uppgift, upprättas under vintern Länsstyrelsen anser att det är en uppgift som bör prioriteras. En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Länsstyrelsen anser att enhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, skall delta i upprättandet av genomförandeplanen. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Biståndshandläggarna anser att de gör individuella bedömningar. De lägger stor vikt vid individens livsstil och vanor vid bedömningarna. De uppfattar att riktlinjerna är ett led i att försöka definiera vad skälig levnadsnivå är. 18

22 I beslutet om serviceinsatser ingår vad den enskilde har ansökt om och hur mycket tid den enskilde är beviljad. För att bedöma tidsåtgången används en tidsschablon. Brukaren kan därefter själv bestämma hur tiden skall disponeras under månaden och vilka insatser på servicemenyn som skall utföras. När det gäller omsorgsinsatserna anges ingen tid i beslutet. Handläggarna informerar om anhörigstödet och möjlighet till den avgiftsfria avlösningen. När det gäller ansökan om särskilt boende görs bedömning av den enskildes behov av detta. Oro och otrygghet är självklara anledningar till att bevilja ett boende vilket även framgår av aktgranskningen. Brukaren behöver inte först pröva en mängd andra insatser innan ett beslut tas om särskilt boende. Det finns möjlighet att provbo på ett särskilt boende vilket ofta stärker den enskildes önskan om att ansöka likväl som att inte ansöka om särskilt boende. Trygghetslarm beviljas generellt till de brukare som ansöker om det. Även om den enskilde endast efterfrågar larm så berättar handläggaren om vad äldreomsorgen innebär och de frågar även om den enskildes situation. Hemtjänst Handläggarna beviljar bistånd till promenader och social samvaro när det behovet bedöms föreligga. Dessa insatser kan utföras av både omsorgs- och serviceteamet. I servicemenyn finns promenader och social samvaro men enligt personalen är det få brukare som byter ut andra insatser mot dessa även om den möjligheten finns. I enkätsvar och vid intervju med omsorgs- och servicepersonalen framkommer att de utför sociala insatser och att sådana insatser blir allt fler. Insatserna är t.ex. samvaro i den enskildes hem, ledsagning till träffpunkter och dagcentraler och promenader. Personalen uppger att de arbetar rehabiliterande, att de uppmuntrar brukarna att vara delaktiga utifrån sina förmågor. Graden av delaktighet varierar stort, många har inte ork längre, många gör mycket själva och andra vill inte vara delaktiga. Personalen gör saker som inte är biståndsbedömda- för att personen ber om det. Insatsen tillsyn är numera oftare preciserad vilket innebär att personalen bättre vet varför de skall utföra insatsen. När personalen uppmärksammar att den enskilde har behov av fler eller andra insatser kontaktas handläggarna. Personalen försöker vara lyhörda för den enskildes behov och önskemål och att se individen - att människor är olika, och att de försöker anpassa sig utefter detta. 19

23 Begrepp som självbestämmande, integritet och delaktighet diskuterades mycket, enligt enhetschefen, i samband med att Askimsmodellen infördes. Varje brukare har, som tidigare nämnts, minst en kontaktperson från varje team. Det finns ett dokument som beskriver kontaktpersonernas ansvar. Kontaktpersonerna är de som i huvudsak utför insatserna hos brukarna. I ett omsorgsteam alternerar personalen hos de personer som alltid behöver ha hjälp av två personal samtidigt men i det andra teamet är det i huvudsak fasta personer som även utför dessa insatser. Enligt enhetschefen diskuteras de ofta vikten av kontinuitet både i person- och i omsorgsinsatsen. Enligt enhetschef och personal tar de hänsyn till brukarens önskemål om vilken personal eller av vilket kön personalen har som skall utföra vissa insatser, såsom hjälp vid hygien. Även om det kan vara svårt att byta personal på kvällar försöker de att ordna så att brukarnas önskemål tillgodoses. Personkontinuitet är ett sätt, enligt personalen, att bidra till brukarnas upplevelse av trygghet. Ett annat är att alltid meddela om förändringar av personal eller tid sker och att vara närvarande; dvs. att inte stressa hos brukaren. De försöker vara flexibla så att de kan vara längre tid eller vid flera extra tillfällen hos någon som är orolig, detta gäller även under kvällstid. När det gäller att svara på larm och åka till den som larmar så uppger personalen att det fungerar rätt bra och att de brukar kunna vara hos den som larmar tämligen snabbt. Brukarnas intryck hemtjänst I stort sett samtliga som svarat på enkäten beskriver i positiva ordalag hur bra hemtjänsten är och att personalen är duktiga och trevliga. Tre personer uppger i enkätsvaren att de inte får den hjälp som de behöver. På frågan om vad som är mindre bra nämns bl.a. att det är för många olika personal, att de är stressade, att hjälp med dusch endast ges en gång/vecka och att det är för få timmar för städning. En fjärdedel av brukarna uppger att de har ansökt om och beviljats någon form av sociala insatser, såsom promenader och ledsagning till träffpunkter. Observation av hemtjänsten Länsstyrelsen följde med personalen i ett omsorgsteam och i ett serviceteam under tre förmiddagstimmar. Vid morgonmötena gick teamledarna igenom vilka brukare som skulle ha hjälp under dagen och personalen fördelades. I omsorgsteamet följde Länsstyrelsens handläggare med till fem personer, varav en person två gånger. Insatserna bestod av hjälp vid uppstigning, hygien, medicin, stödstrumpor, bäddning, frukost etc. 20

24 I serviceteamet besöktes två personer vid tre tillfällen av två personal och insatserna bestod av tvätt och städ. Besöken varierade mycket i tid, från några minuter till cirka 40 minuter. Bemötandet var bra, respektfullt och lugnt. Observation av kvällspatrull Det finns två kvällspatruller och Länsstyrelsen följde en kvällspatrulls arbete under två timmar. Patrullen besökte tre personer med omfattande behov av hjälp med att komma i ordning inför natten. Samtliga personer har omfattande insatser som tog lång tid och personalen bemötte brukarna på ett bra sätt utan synbar stress. Boenden Det finns två äldreboenden i Askim, Granliden och Uggledal. Granliden har sex enheter varav två är avsedda för personer med demenssjukdom. Totalt finns det 73 boendeplatser. På två av de vanliga enheterna finns fyra korttidsplatser. På Uggledal finns det totalt 51 boendeplatser fördelade på fyra enheter varav två är avsedda för personer med demenssjukdom. På båda boendena finns brukarråd, anhörigträffar och anhörigcafé. På samtliga enheter finns kulturombud och kollektiv sysselsättning erbjuds på båda boendena. Sysselsättning som erbjuds är bl.a. andakt, bingo, bild och filmvisning, högläsning, gymnastik, fika- och pratstunder, klädvisning, målning, underhållning, utflykter, pubafton, olika årstidsbundna fester som kräftskiva och Nobelfest. Både platschefer och personal uppger i enkätsvaren att individuella sociala behov kan tillgodoses. En av platscheferna anger att det sker genom det nära kontaktmannaskapet där det ingår ett ansvar för att uppfylla uppsatta mål för stimulans. Den andra platschefen anger att det tillgodoses genom de många sociala och kulturella inslagen som finns i vardagen. Personalen uppger i enkätsvaren att den enskildes individuella sociala behov tillgodoses bl.a. genom promenader och högläsning med enskilda, att kontaktpersonen hjälper till att göra inköp samt att det erbjuds gemensamma aktiviteter både på och utanför boendet. Äldreboendena kan erbjuda hårvård och fotvård. Utevistelsen kan dock inte alltid genomföras direkt eller när den enskilde önskar om han/hon behöver ledsagning. 21

25 I personalintervjuerna säger personal på boendena även att de t.ex. har gått på fotboll och tippat med enskilda samt att de uppmärksammar om det sänds TV- program som den enskilde kan vara intresserad av. En del enskilda har sysslor som de utför på enheten såsom att vattna blommor eller gå ut med sopor. Personalen på en av demensenheterna på Uggledal anger i enkätsvaren att de utgår från den enskildes levnadsberättelse och att de utifrån den erbjuder enskilda aktiviteter. Personalen på båda demensenheterna uppger att de enskilda deltar i vardagsarbetet på boendet med att t.ex. plocka upp matvaror och skala potatis. Personalen tycker att det är viktigt med vardagsaktivering eftersom det minskar oron och ökar aktiveringen, håller igång minnet och stärker den enskildes självförtroende då han/hon känner sig behövd. Personalen på de flesta andra enheter på äldreboendena uppger att de enskilda varken vill, kan eller orkar delta i vardagsarbetet mer än i något enstaka fall. Den enskildes självbestämmande stärks enligt enkätsvaren från plastcheferna bl.a. genom att individuella önskemål respekteras och att den enskilde sätts i centrum. Personalen får kontinuerlig handledning kring bemötande. Personalen uppger att de rättar sig efter den enskildes behov och önskemål. Den enskilde får själv bestämma vad de vill äta till frukost, vad de skall ha på sig och vad de vill göra. De försöker även underlätta i valsituationer för den enskilde genom att begränsa valet till två saker. Personalen påminner ofta de enskilda om att det är de själva som bestämmer. En av enheterna uppger i enkätsvaret att de alltid utgår från ankomstsamtalets information. Personalen säger även att de enskilda inte alltid får bestämma över om de ska ha mattor eller inte på grund av fallrisken. Detta diskuteras alltid med den enskilde eller dennes anhörig. Arbetsrutiner diskuteras ofta enligt personalen på Uggledal och de lyssnar på synpunkter från elever, praktikanter och nyanställda. Personalen på Granliden säger att de diskuterar och påminner varandra om att deras arbetsplats är de enskildas hem. Kontaktmannaskap och omsorgsplaner bidrar till person- och omsorgskontinuitet enligt platschefer och personal. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar; följer med på läkarbesök, är stöd vid duschning och på Uggledal försöker de dessutom tillgodose den enskildes intressen. Personalen på Uggledal försöker att svara och arbeta på samma sätt samt utgå från det som står i den enskildes omsorgsplan för att ge kontinuitet i omsorgsinsatsen. 22

26 På Granlidens demensenheter används Timecare (schemasystem) och det medför enligt personalen att de 25 boendena får sina insatser utförda av samtliga 18 personal även om personalen i första hand arbetar på sin enhet. Personalen anser att det är negativt för den enskilde att det är så många personal eftersom de utför sina arbetsuppgifterna på olika sätt och hinner inte läsa omsorgsplanerna på den andra enheten. Den enskildes önskemål om att inte få duschhjälp utförd av en man kan i regel alltid tillgodoses på båda boendena. Kvällen/Natten - observation Länsstyrelsen besökte Granliden mellan klockan 19:30 och 22:30 och Uggledal mellan och Under natten arbetar fyra personer på Granlidens sex enheter och på Uggledal arbetar tre personer på fyra enheter. Därutöver finns en sjuksköterska tillgänglig för bägge boendena. Granliden Personalen som Länsstyrelsen följer utgår från en av demensenheterna. Flera boende var uppe vid 19:30 tiden då en lättare kvällsmåltid serverades. Personalen hjälper därefter de boende som vill gå och lägga sig. Kvällspersonalen berättar hur dagen och kvällen har varit på de olika enheterna och lämnar en kort skriftlig dokumentation över genomförda insatser på ett separat blad för varje enhet till nattpersonalen. Några få boende är fortfarande uppe när nattpersonalen tar vid. Två boende är i livets slutskede. Extra personal är inte insatt. Enligt personalen finns de boendes insatser beskrivna i omsorgsplanen. De flesta på demensenheterna har något besök under natten i form av byte av inkontinensskydd, vändning, tillsyn eller medicin. Samtliga lägenheter på demensenheterna har dörrlarm. På de vanliga enheterna besöker nattpersonalen de allra flesta boende vid arbetspassets början. Under resten av natten får de boende tillsynsbesök efter individuella behov. På dessa enheter var två personer uppe vid 22- tiden. Om personalen hinner brukar de försöka diska, snygga till på enheten och ta hand om tvättstugan. Personalen bemöter de boende med respekt och har ett bra förhållningssätt. 23

27 Uggledal När Länsstyrelsen kommer till Uggledal strax före är två boende fortfarande uppe. Personalen uppger att de boende själva bestämmer när de går och lägger sig. Nattpersonalen ger tillsyn och hjälp utifrån de enskildas behov. På enheterna för personer med demenssjukdom har de flesta dörr-, matt- eller sänglarm. De som inte själva kan larma eller röra sig själva tittar personalen till kontinuerligt. Brukarnas intryck boenden De allra flesta boende och anhöriga har i enkätsvaren och intervjuer uppgett att de får den hjälpen de behöver och mer än hälften att de kan påverka tiden för hjälp vid uppstigning och läggning. Mer än hälften av de boende uppger även att det finns något att göra på boendet som intresserar dem samt att de får hjälp att komma ut på promenad. Flera uppger att de saknar individuella aktiviteter. I en tredjedel av enkätsvaren lämnas förslag på önskade förändringar. Flest önskemål gäller Uggledal och handlar om mer aktiviteter, stimulans och utevistelse. Synpunkter framförs på Granlidens postrutiner och önskemål finns om mer aktiviteter. Vård i livets slutskede Det finns ingen policy för vård i livets slutskede. Det finns ett palliativt team i hemsjukvården som hemtjänsten samarbetar med. Handläggarna beviljar den tid som behövs vid livets slut och det är oftast den erfarna ordinarie personalen som är hos brukaren. Några i personalen önskar mer generell utbildning av det palliativa teamet. På äldreboenden är det sjuksköterskorna som avgör om extra personal/vak ska sättas in vid vård i livets slutskede. Grundregeln är att ingen skall vara ensam i livets slutskede. Oftast brukar den erfarna personalen vara den som sitter hos den enskilde. Personalen säger att det finns rutiner för vård i livets slut i in den medicinskt ansvariga sjuksköterskans pärm. Det finns även en låda som innehåller ljus, plädar, CD-spelare och skivor som används vid vård vid livets slutskede. Personalen på Uggledal säger att de kommer att få fortbildning i vård i livets slutskede. Dagverksamhet Det finns en dagverksamhet; Kustgården och två öppna träffpunkter; Klubb Kobben och Solträffen. 24