Trädgårdsräkningen 2000 Uppgifter avseende 1999

Transkript

1 Beställningsnummer JO 36 SM 0001 Trädgårdsräkningen 2000 Uppgifter avseende 1999 The 2000 Horticultural Census concerning 1999

2 1 Beställningsnummer JO 36 SM 0001 Trädgårdsräkningen 2000 Uppgifter avseende 1999 The 2000 Horticultural Census concerning 1999 Uppgifterna från trädgårdsräkningen 1994 och trädgårdsinventeringen 1997 har publicerats i J 10 SM 9403 respektive J 10 SM Uppgifter om trädgårdsodlingen enligt lantbruksregistreringen 1999 har publicerats i JO 10 SM Statistikansvarig myndighet för trädgårdsundersökningarna är Jordbruksverket. Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) har i början av 2000 genomfört en trädgårdsräkning avseende Den har omfattat växthusföretag och företag med frilandsodling. Vid räkningen har uppgifter inhämtats om odlade arealer och skördade kvantiteter av olika växtslag under 1999, växthusens ålder och konstruktion, växthusinventarier, energiförbrukning i växthus, maskiner, lagerlokaler, antal sysselsatta samt försäljning och investeringar. Trädgårdsräkningen visar att ca företag 1999 hade en trädgårdsodling som omfattade minst 200 m 2 växthusyta eller minst m 2 frilandsareal. Odling i växthus förekom vid företag, medan företag bedrev trädgårdsodling på friland. Växthusytan uppgick till 3,3 miljoner kvadratmeter vid utgången av Vid trädgårdsinventeringen avseende 1996 redovisades en växthusyta på 3,4 miljoner kvadratmeter. Frilandsarealen uppgick 1999 till ca hektar. Vid trädgårdsinventeringen 1996 redovisades en frilandsareal på ca hektar. SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Statens jordbruksverk JÖNKÖPING Producent SCB, Programmet Lantbruksekonomi ÖREBRO fax Förfrågningar: Mamdoh Gaber, Rolf Selander, Från trycket den 13 oktober 2000 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske ISSN Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

3 2 Innehåll Contents Sida/ page 1 Sammanfattning Abstract 2 Bakgrund Background 3 Huvuddragen i trädgårdsräkningens upplägg- Principal design and aim of the horticultural census ning 3 Resultat Results 3 Antal företag, växthusytor och frilandsarealer Number of enterprises and areas for greenhouse and outdoors cultivation 5 Växthus, tekniska data Greenhouse technical data 5 Odling i växthus och bänkgårdar Cultivation in greenhouse and frame 7 Odling på friland Outdoors cultivation 10 Svampodling Mushroom cultivation 11 Energiförbrukning för växthusproduktion Energy consumption in greenhouse 11 Antal sysselsatta Number of employees 11 Maskiner och lagerlokaler Machinery and storehouse 12 Företagens investeringar Investments in enterprises 12 Försäljningssumma av trädgårdsprodukter Proceeds of horticultural production 12 Antal kulturer per företag Number of cultivations per enterprise 13 Statistiska metoder Statistical methods 13 Uppgiftsinsamling Collection of data 13 Definitioner Definitions 13 Granskning och bearbetning Data editing and processing 14 Statistikens tillförlitlighet Non-response 15 Jämförelse med resultaten från lantbruksregistret Comparison with results from the Farm Register 16 Sammanfattning på engelska Summary 16 Ordförteckning List of terms 18 Tabellförteckning List of tables 22 Tabeller Tables Bakgrund 1968 infördes ett system för årlig registrering av företagen inom jordbruk och skogsbruk, lantbrukets företagsregister (lantbruksregistret). Trädgårdsföretagen inordnades i lantbruksregistret Uppgifter för trädgårdsföretagen insamlades från början samordnat med den ordinarie lantbruksregistreringen i juni varje år utom de år då trädgårdsräkningar genomfördes (1972, 1977 och 1982) samt året före trädgårdsräkningen. Vid trädgårdsräkningarna gjordes separat uppgiftsinsamling på våren (avseende förhållandena föregående år). Vid en översyn av SCB:s trädgårdsstatistik som gjordes inför 1982 års trädgårdsräkning ändrades insamlingssystemet. Separata trädgårdsundersökningar genomförs numera med treårsintervall och utgörs av varannan gång en trädgårdsräkning och varannan gång en något mindre omfattande trädgårdsinventering. Trädgårdsundersökningar som genomförts efter denna översyn är trädgårdsinventeringarna avseende år 1984, 1990 och 1996 samt trädgårdsräkningarna avseende år 1987, 1993 och Mellanliggande år har vanligen insamling av trädgårdsuppgifter skett till lantbruksregistret i juni. Då insamlades översiktliga uppgifter om växthusytor och arealer på friland för olika slag av odling.

4 3 Huvuddragen i trädgårdsräkningens uppläggning Uppgifter om trädgårdsräkningen 2000 avseende 1999 insamlades i början av I räkningen ingick företag och andra enheter med trädgårdsodling omfattande minst 200 m 2 växthusyta eller minst m 2 frilandsareal. Odling i hemträdgårdar eller för husbehov ingick inte. Uppgifterna inhämtades i huvudsak genom postenkät. Uppgifterna för del av växthusföretagen inhämtades med hjälp av särskilda intervjuare. Insamlingsarbetet påbörjades i februari De insamlade uppgifterna registrerades på datamedium och detaljgranskades med dator. Telefonkontakt med en del av företagarna företogs för rättning och/eller komplettering av uppgifter som saknades. Enligt lagen SFS 1992:888, förordningen SFS 1992:1032 och SCB FS 2000:04 föreligger skyldighet att lämna uppgifter till bl.a. trädgårdsundersökningarna för den som inom landet driver trädgårdsodling. Vid trädgårdsräkningen 2000 har efter samråd med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR) bestämts att uppgiftslämnandet skulle vara frivilligt för växthusyta som sammanlagt på företaget uppgår till mindre än 500 m 2. För några företag saknades uppgifter helt, för andra saknades en del uppgifter som skördekvantitet av något särskilt växtslag, energiförbrukning, sysselsättning eller försäljning. En del av de saknade uppgifterna har uppskattats med hjälp av länsvisa genomsnittsuppgifter, se redovisning i statistikens tillförlitlighet sidan 14. Utförlig beskrivning av trädgårdsräkningens uppläggning finns i avsnittet Statistiska metoder efter resultatredovisningen. Resultat I tabellerna redovisas resultat från trädgårdsräkningen för län enligt indelningen 1999 samt för hela riket. I en del tabeller redovisas dessutom kommunresultat för Skåne län. I de fall ett företag drivit verksamhet i mer än ett län, har företagets uppgifter i sin helhet redovisats i det län där företagets brukningscentrum är beläget (se definitioner på sidan 13). I flera tabeller redovisas bl.a. företag med olika slag av odlingar. Då mer än ett slag av odling kan förekomma vid samma företag blir summan av antalet företag med olika slag av odling i regel större än det redovisade totala antalet företag. Resultat som grundar sig på uppgifter från endast ett eller två företag har av sekretesskäl utelämnats i vissa tabeller. För att den utelämnade uppgiften ej skall kunna beräknas med hjälp av marginalsummor har det i några fall varit nödvändigt att även utelämna resultat som grundar sig på uppgifter från fler än två företag. Även om uppgiftslämnandet har varit frivilligt för företagare med växthusyta som sammanlagt på företaget uppgår till mindre än 500 m 2 så har många av dessa företag lämnat uppgifter. Definitioner för frilands-, växthusföretag, yta etc. som tillämpats vid denna undersökning redovisas på sidan 13. Blanketterna och anvisningarna till trädgårdsräkningen finns som bilagor på slutet av SM:et. Antal företag, växthusytor och frilandsarealer Tabell 1 innehåller sammanfattande uppgifter om växthusyta och frilandsareal samt antal företag. Tabellen avser företag med minst m 2 frilandsareal eller minst 200 m 2 växthusyta. Frilandsarealer vid växthusföretagen och växthusytor vid frilandsföretagen ingår i redovisningen. För hela riket ges en uppdelning av företagen i olika storleksgrupper efter åkerareal. Uppgifter om åkerareal har hämtats från lantbruksregistret I tablå A och diagram 1 redovisas antal företag, växthus- och bänkgårdsyta samt frilandsareal vid trädgårdsräkningarna/ inventeringarna under perioden Diagram 1 Antal trädgårdsföretag Antal företag Frilandsodling Växthusodling Bänkgårdsodling

5 4 Tablå A Växthus- och bänkgårdsyta, areal för trädgårdsväxter på friland samt antal företag med respektive slag av odling under perioden Hela riket Växthus yta, m antal Bänkgård yta, m antal Friland areal, hektar antal ) Fr.o.m års trädgårdsräkning avgränsades statistiken till att avse företag med minst 200 m 2 växthusyta eller minst m 2 frilandsareal. Det medförde 1982 att 230 företag med odling under dessa gränser inte redovisades i statistiken (ca 200 med frilandsodling och ca 60 företag med odling i växthus). Deras frilandsodling utgjorde 0,3 procent av redovisad frilandsareal 1981 och växthusytan 0,2 procent av redovisad växthusyta. 2) Bänkgårdsytan redovisas inte vid trädgårdsinventeringar. Av tablå A och diagram 1 framgår att både antalet växthusföretag och växthusytan har minskat under de senaste tre åren med ca 11 resp 3,5 procent. Bänkgårdsytan samt antalet företag med bänkgård har minskat med ca 50 procent sedan Under de senaste tre åren har trädgårdsodlingen på friland visat samma trend. Antalet frilandsföretag har minskat med 523 företag eller ca 18 procent medan frilandsarealen har minskat med 1180 hektar eller ca 9 procent. Tablå B visar den genomsnittliga ytan per företag för växthus, bänkgård och frilandsodling under perioden Enligt tablån har både den genomsnittliga frilandsarealen och växthusytan per företag ökat successivt sedan 1971 och med ca 0,5 hektar resp 190 kvadratmeter de senaste tre åren. Tablå B Genomsnittlig växthusyta, bänkgårdsyta och frilandsareal per företag. Hela riket År Växthusyta Bänkgårdsyta Frilandsareal per företag per företag per företag m 2 m 2 hektar , , , ) 3, , ) 3, , ) 4, ,2 1) Redovisas ej vid trädgårdsinventeringen. Växthus, tekniska data Tabell 2a:1 2e:1 och 2a:2 2e:2 innehåller uppgifter om byggnadsmaterial, uppvärmning och ålder på växthusen samt antalet företag. I redovisningen görs en uppdelning på tre olika storleksklasser efter företagets sammanlagda växthusyta. Växthusens yttermått har legat till grund för bestämning av växthusytan. För varje redovisningsgrupp anges också antal företag. En summering av antal växthusföretag i tabellerna 2c:2 eller 2e:2 ger ett större antal växthusföretag än tablå A, vilket beror på att i tablåerna 2c:2 och 2e:2 finns det flera växthus per företag med olika ålder. Klassificeringen av växthusbyggnadsmaterialet i räkningen 1999 skiljer sig från förra inventeringen Med Annat enkelskiktat material avses täckmaterial av ett skikt av t.ex. plastfolie, PVC, glasfiberarmerad polyester o. dyl. Med flerskiktat material i väggar avses t.ex. dubbel plastfolie, dubbel akryl, dubbel polykarbonat, dubbelt glas o.dyl. Med flerskiktat hårt material avses att hela huset är täckt med flerskiktat hårt material t. ex. dubbel akryl, dubbel polykarbonat o.dyl. Med flerskiktat mjukt material avses att hela huset är täckt med flerskiktat mjukt material t. ex. plastfolie. Resultat om växthusbyggnadsmaterial 1999 visas i diagram 2. Av diagrammet framgår att växthusen av hårt material svarar för mer än 90 procent av den totala växthusytan i hela riket.

6 5 Tabellerna 3:1 och 3:2 visar växthusens struktur Av tabellerna kan man konstatera att blockväxthus svarar för den största andelen av den totala växthusytan i hela riket med ca 58 procent medan fristående växthus (sadeltakshus eller båghus) svarar för enbart ca 41 procent. Diagram 2 Växthusens byggnadsmaterial Enkelglas 2 Annat enkelskiktat material 3 Enkelglas i tak, flerskiktat material i väggar 4 Flerskiktat hårt material 5 Flerskiktat mjukt material I diagram 3 redovisas växthusytan i kvadratmeter efter byggnadsåldern under perioden för jämförelse. Växthusytan som byggts eller ombyggts under de senaste 5 åren var cirka 14 procent av den totala växthusytan jämfört med cirka 15 procent 1993, 22 procent år 1987 samt 15 procent Diagram 3 Åldern på växthusen Yta m Under 5 år 5 9 år år Över 19 år Resultaten i tabellerna 2c:2 och 2e:2 visar också att växthusen med uppvärmning svarar för den helt övervägande delen av den totala växthusytan. Växthusinventarier den 31 december 1999 redovisas i tabell 4. Enligt tablå C har användning av dessa inventarier i växthusen ökat sedan Uppgifter om recirkuleringssystem och koldioxidtillförsel har samlats in för första gången vid trädgårdsräkningen 2000 avseende år Tablå C Växthus med olika inventarier under åren 1987, 1996 och 1999, 1000 m 2 Inventarier Assimilationsbelysning Rull- och mobila bord 550 1) Skuggväv/energiväv Recirkuleringssystem 2) 2) 794 Koldioxidtillförsel 2) 2) ) Endast rullbordsytan. 2) Uppgifter saknas. Odling i växthus och bänkgårdar I tabellerna 5a-5g redovisas odlingen av olika växtslag i växthus och bänkgårdar. Trädgårdsföretagen i dessa tabeller har grupperats i två storleksgrupper av växthusyta. Antal företag med odling av respektive slag anges också. Utnyttjade arealer och skördade kvantiteter har i viss utsträckning uppskattats med hjälp av länsvisa genomsnittstal (se avsnittet om statistikens tillförlitlighet). Även om uppgifter om både areal och skördad kvantitet erhållits, bygger uppgifterna i vissa enskilda fall på relativt grova uppskattningar. Detta gäller särskilt företag som bedriver både försäljning av egna odlade produkter och vidareförsäljning av inköpta produkter. Inköpta färdiga produkter skulle inte tas med i redovisningen men på grund av gränsdragningsproblem då det gällt att avgöra om produkten varit färdig eller om vidareförädling förekommit, kan redovisningen vara osäker. Vid insamlingen av uppgifter om utplanteringsväxter och sticklingar och småplantor har avgränsningen mellan de båda växtslagen skett efter köpare. Till sticklingar och småplantor har endast räknats sådant som avses för egen användning eller som säljs till trädgårdsföretag för vidare kultur. Plantor som säljs till konsument har räknats till utplanteringsväxter. I tablå D redovisas odlingen i växthus och bänkgårdar vid trädgårdsräkningarna/inventeringarna under perioden Av tablå D framgår att antalet företag med växthusodlingar av respektive växtslag har minskat mellan 1996 och Ytan för köksväxtodling har ökat med 8 procent sedan förra undersökningen 1996 medan ytan för snittblommor har minskat med 13 procent under samma period.

7 6 Tablå D Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning under perioden Hela riket Köksväxter yta, m antal företag Snittblommor yta, m antal företag Krukväxter kvantitet, st antal företag Lökblommor kvantitet, st ) antal företag Utplanteringsväxter kvantitet, st antal företag ) 2) 2) Sticklingar och Småplantor kvantitet, st antal företag ) 3) ) Uppgifter för både lökblommor/snitt och i kruka. 2) Uppgiften ej tillgänglig för utplanteringsväxter totalt. 3) Uppgiften ej tillgänglig för sticklingar och småplantor totalt. I tabellerna 5a:1 och 5a:2 redovisas uppgifter om köksväxter i växthus. Jämfört med förra undersökningen 1996 har produktionen av tomater, gurka och kryddväxter ökat med ca 6, 14 resp 1 procent. Produktionen av krukväxter samt sticklingar och småplantor har också ökat sedan dess medan produktion av lökblommor har varit densamma. I diagram 4 redovisas fördelningen på växtslag av ytan för köksväxter i växthus och bänkgård För att följa den trendmässiga skördeutvecklingen i växthusen under de senaste tjugo åren, har de genomsnittliga skördekvantiteterna per kvadratmeter för olika växtslag beräknats i tablå E. Av tablån framgår att den genomsnittliga skördekvantiteten för nästan alla växtslag som odlades i växthusen successivt har ökat sedan Arealer för ekologisk odling i växthus redovisas i tabell 7. Enbart m 2 eller 3 procent av den totala växthusodlade arealen har odlats ekologiskt. Diagram 4 Växthusytans fördelning på olika köksväxter Procent Jordgubbar, 2 % Övriga köksväxter, 6 % Kryddväxter, 2 % Sallat, 7 % Melon, 2 % Gurka, 43 % Tomater, 38 %

8 7 Tablå E Genomsnittliga skördekvantiteter för köksväxter och snittblommor som odlades i växthus och bänkgård under 1971, 1976, 1981, 1984, 1987, 1990, 1993, 1996 och Hela riket Växtslag Köksväxter Tomater, kg/m 2 10,0 12,8 16,0 19,2 22,7 27,1 29,6 30,9 34,6 Gurka, kg/ m 2 21,0 24,2 30,0 31,2 32,5 22,8 33,9 36,0 37,6 Melon, kg/ m 2 4,3 5,1 5,0 3,6 9,2 4,9 5,7 4,6 6,8 Jordgubbar, kg/ m 2 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 2,4 Kryddväxter, kg/ m 2 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) Snittblommor Rosor, st/ m ) Alstroemeria, st/ m 2 1) 1) Krysanthemum, st/ m 2 1) 1) ) Uppgifterna ej insamlade detta år. Odling på friland I tabellerna 6a -6f redovisas odlingen av olika växtslag på friland. Uppgifterna är för län och hela riket. I tablå F redovisas vissa resultat för odling på friland vid trädgårdsräkningen 1999 och trädgårdsinventeringarna/räkningarna avseende perioden Enligt tablån har både arealen och antalet företag av nämnda växtslag i tablån minskat. Frilandsarealens fördelning på olika slags växter redovisas också i diagram 5. Diagram 5 Frilandsarealens användning 1999, procent Snittblommor, Plantskoleväxter, 5 % 0,5 % Bär, Köksväxter, 28 % 50 % Frukt, 17 % Tablå F Frilandsodlingens omfattning under perioden Hela riket Köksväxter areal, ha antal företag Frukt areal, ha antal företag Bär areal, ha antal företag Snittblommor areal, ha antal företag Plantskoleväxter areal, ha 1) antal företag ) Här medräknas ej odling i container på ca 30 hektar vid 65 företag 1981, ca 45 hektar vid 94 företag 1984, 37 hektar vid 85 företag 1987, 40 hektar vid 84 företag 1990 och 46 hektar vid 83 företag 1993, 37 hektar vid 77 företag 1996 och 40 hektar vid 60 företag 1999.

9 8 I diagram 6 redovisas arealerna i procent för olika köksväxtslag Morötter, matlök och isbergssallat var de mest odlade köksväxterna på friland 1999 med 1 756, 791 resp 687 hektar. Diagram 6 Areal av köksväxter på friland fördelade på olika växtslag Procent Övriga inkl. örtoch kryddväxter, Rödbetor, 5 % 16 % Sallatskål/annan sallat, 2 % Matlök, Majs, 1 % 13 % Purjo, 2% Vitkål, 7% Isbergssallat, 11 % Blomkål, 6 % Kålrötter, 3 % Morötter, 29 % Gurka, 5 % I fruktodlingen dominerar äpplen med hela 76 procent av arealen (78 procent 1981, 80 procent 1984, 83 procent 1987, 82 procent 1990, 78 procent 1993, 75 procent 1996). I bärodling dominerar jordgubbarna med 81 procent av den bärodlade arealen (71 procent 1981, 65 procent 1984, 70 procent 1987, 71 procent 1990, 75 procent 1993, 79 procent 1996). Se diagram 7 samt tabell 6c och 6d. I tablå H nedan redovisas frilandsarealens fördelning på frukt- och bärodling under perioden Äppelträdens ålder visas i diagram 8. Av tablån H framgår att arealerna med äppel- och päron- och plommonodling fortsatt att minska under de senaste tre åren. Det sker en successiv minskning för arealer och antal företag med odling av både äpple och päron sedan Den körsbärsodlade arealen är ungefär densamma som Arealer som odlats med jordgubbar har minskat de senaste tre åren med ca 8 procent efter tidigare ökningar sedan Arealerna med hallon och övriga bär har ökat medan arealen med svarta vinbär har minskat med ca 30 procent. Diagram 7 Areal av olika slags frukt och bär på friland 1999 Körsbär, 10 % Uppgifter om köksväxter på friland skulle på uppgiftsblanketten lämnas enligt specificering som framgår av tabell 6a b. Om övriga köksväxter odlats skulle dessa specificeras av uppgiftslämnaren. Enligt tabell 6a uppgick arealen för övriga köksväxter till hektar för samtliga företag. Fördelningen av övriga köksväxter på olika växtslag visas i tablå G. Tablå G Areal av övriga köksväxter på friland. Plommon, 5 % Päron 9 % Äpple, 76 % Växtslag Areal, Antal hektar företag Grön-, röd-, brysselkål och broccoli Dill Spenat Palsternackor Selleri Persilja Pumpa Övriga kryddväxter 1) Pepparrot Sparris m.m Rabarber Squash Lök, övrig Ärter 9 15 Bönor 8 28 Jordärtskockor 4 7 Diverse och ej specificerat ) Kryddväxter (exkl. dill och persilja). Svarta vinbär, 12 % Hallon, 3,5 % Frukt Övriga bär, 3,5 % Jordgubbar, 81 % Bär

10 9 Tablå H Frukt- och bärodlingens omfattning under perioden Frukt Äpple areal, hektar antal företag Päron areal, hektar antal företag Plommon areal, hektar antal företag Körsbär areal, hektar antal företag Summa areal Bär Jordgubbar areal, hektar antal företag Hallon areal, hektar antal företag Svarta vinbär areal, hektar antal företag Övriga bär areal, hektar antal företag Summa areal Diagram 8 Äppelträdsarealer fördelade efter trädens ålder Procent Äpple Päron Plommon Körsbär 0 år 1 4 år 5 9 år år år > 25 år Plantskoleväxter (ej skogsplantor) fördelade på olika växtslag redovisas i tabellerna 6b:1 och 6b:2 samt diagram 9. De mest odlade plantskoleväxterna på friland under 1999 var lövfällande träd, prydnadsbuskar och fruktträd med 198, 83 resp 78 hektar. I container odlades mest prydnadsbuskar och perenner med 16,1 resp 7,6 hektar. I tablå I redovisas de genomsnittliga skördekvantiteterna för olika slags växter som odlats på friland under perioden Redovisningen av skörden för olika växtslag sker i denna räkning enligt ungefär samma uppläggning som vid de tidigare trädgårdsundersökningarna. Man får vid en jämförelse mellan dessa undersökningar vara medveten om att stora variationer i skörden förekommer mellan olika år framför allt vad gäller frilandsodling Skörderesultaten för vissa växtslag kan därför inte ge säker information om den trendmässiga utvecklingen. Att utifrån areal- och skördeuppgifterna beräkna avkastningen per ytenhet innebär också viss osäkerhet eftersom det i redovisningen ingår skördekvantiteter som uppskattas med hjälp av länsvisa genomsnittsuppgifter (se statistikens tillförlitlighet sidan 14). Diagram 9 Areal av olika slags plantskoleväxter på friland och container Procent Häck, och landskapsväxter, 7 % Barrväxter, 4 % Perenner, 5 % Bärbuskar, 5 % Övriga, 7 % Prydnadsbuskar, 15 % Rosor, 3 % Fruktträd, 12 % Lövfällande träd, 31 % Jordgubbsplantor, 1 % Arealer för ekologisk odling på friland redovisas i tabell 7. Enbart 640 hektar eller 5 procent av den totala frilandsodlade arealen har odlats ekologiskt.

11 10 Tablå I Genomsnittliga skördekvantiteter för köksväxter, frukt, bär och snittblommor som odlades på friland under Hela riket Köksväxter Gurka, ton/ha 13,2 18,9 20,3 20,8 3, ,7 31,3 45,3 Matlök, ton/ha 20,7 24,6 30,4 29,1 15,2 33,4 33,1 27,8 44,6 Purjo, ton/ha 18,9 9,7 20,2 15,6 14,8 22,7 18,8 22,0 23,5 Morötter, ton/ha 31,1 34,5 40,2 38,4 36,5 44,6 43,6 47,5 48,0 Rödbetor, ton/ha 30,7 33,6 36,9 35,1 24,3 37,8 37,9 37,0 47,5 Kålrötter, ton/ha 1) 1) 1) 1) 24,9 25,8 28,4 31,2 30,2 Blomkål, ton/ha 12,2 14,2 15,1 14,4 12,7 16,1 13,6 17,0 17,7 Vitkål, ton/ha 36 36,2 40,4 44,3 33,6 48,8 46,9 44,0 44,4 Salladskål, ton/ha 1) 1) 17,3 17,5 15,8 22,3 23,2 26,2 17,2 Isbergssallat, ton/ha 34,1 14,2 14,2 12,9 11, ,7 19,4 28,1 Annat sallat st/ha 83 67,7 94, , ,9 39,5 55,7 Majs, ton/ha 1) 1) 1) 1) 0,7 3,7 2,2 5,5 6,25 Frukt Äpple, ton/ha 7,8 9,1 9 9,6 6,1 8,7 9,6 10,2 11,8 Päron, ton/ha 7,3 11,4 10,9 11,1 5,5 10,8 10,5 5,3 6,3 Plommon, ton/ha 4,2 6,3 5,2 6,1 3,2 4,3 3,6 4,0 3,8 Körsbär, ton/ha 1,5 2,4 1,9 1,8 1,2 0,9 0,4 0,4 1,0 Bär Jordgubbar, ton/ha 1) 4,9 5,3 4,5 4,1 3,7 4,3 4,0 4,6 Hallon, ton/ha 1) 2,6 2,7 1,3 1,5 1,1 1,4 1,2 1,0 Svarta vinbär, ton/ha 1) 2,1 1,9 1,8 1,3 1 1,1 1,3 1,2 Snittblommor st/ha 1) 1) ) Uppgiften ej insamlad. Svampodling SCB har samlat in uppgifter om svampodling i Sverige Både arealer och skördade kvantiteter för svampsorterna champinjoner, shiitake och ostronskivling har samlats in. Resultaten visar att det fanns 34 företag med svampodling i landet. Den största delen av svampodlade arealer (ca 83 procent) fanns i Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Mindre arealer odlades i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län. Tablå J och diagram 10 visar att arealer för champinjonodling var den dominerande med ca 72 procent. Arealer för ostronskivling- och shiitakeodling var 24 resp 4 procent. En stor del av svampodlingarna i landet var ekologiskt odlade. Diagram 10 Svampodling 1999, utnyttjade arealer, hela riket. Procent Tablå J Svampodling under Antal företag, utnyttjade arealer, skördade kvantiteter och andel ekologiskt odlade arealer. Hela riket Svamp Antal Arealer Kvanti- Ekoloföre- m 2 teter, giskt tag ton odlade arealer, procent Shiitake, 4 % Ostronskivling, 24 % Champinjoner, 72 % Champinjoner ,7 78 Ostronskivling ,5 86 Shiitake ,4 97 Summa ,6

12 11 Energiförbrukning för växthusproduktion I tabell 8 redovisas förbrukning av bränsle, fjärrvärme och elenergi för uppvärmning och belysning i växthusproduktion Vid trädgårdsundersökningarna före 1987 insamlades energiförbrukningsuppgifter för hela trädgårdsproduktionen. År 1987, 1993 och 1999 insamlades energiförbrukningen endast för växthusproduktionen varför resultaten för trädgårdsundersökningarna 1987, 1993 och 1999 ej är jämförbara med tidigare år. En del av uppgifterna om energiförbrukning för växthus under 1999 har insamlats med hjälp av intervjuare som i regel kunnat erhålla ganska säkra uppgifter. Det fanns ändå en del företag som inte kunde lämna uppgifter på grund av osäkerhet. De saknade uppgifterna har uppskattats enligt särskilda regler (se sidan 13). Diagram 11 Energiförbrukning för växthus 1999 i MWh. Procent Fjärrvärme, 3 % Gasol, 2 % Naturgas, 5 % Elenergi, 6 % Övriga bränslen, 1 % Antal sysselsatta inom trädgårdsnäringen I tabellerna 9a och 9b och diagram 12 samt 13 redovisas antal personer (över 15 år) som var sysselsatta på trädgårdsföretagen under Antalet växthusföretag som lämnade uppgifter om sysselsättning var företag eller 94 procent av det totala antalet växthusföretag i landet. Antalet frilandsföretag som lämnade uppgifter om sysselsättning var företag eller 80 procent av det totala antalet frilandsföretag i landet. Av antalet företag som saknade uppgifter (478 företag) var 78 växthusföretag och 400 frilandsföretag. Av tabell 9a och 9b framgår att antalet sysselsatta över 15 år vid trädgårdsföretagen 1999 var personer ( personer på frilandsföretag samt personer på växthusföretag). Diagram 12 visar att ca 65 procent av det totala antalet sysselsatta arbetade högst 449 timmar per år. Fördelning av de sysselsatta efter företagare och familjemedlemmar resp övrig arbetskraft visas i diagram 13. Diagram 12 Antal sysselsatta i trädgårdsföretag fördelade efter arbetstimmar per år. Procent timmar och över, 14 % Kol och koks, 0,3 % Biobränslen, 2 % Eldningsolja, 81 % timmar, 6 % timmar, 6 % timmar, 9 % Högst 449 timmar, 65 % Diagram 11 visar fördelning av energin som använts till uppvärmning och belysning av växthus under 1999 på olika slags energikällor. Måttenheter i diagrammet är MWh (Mega watt timma). För att få alla energiuppgifter i MWh har SCB räknat om eldningsolja, träbränsle, kol och koks till MWh enligt särskilda normer som redovisas i följande tablå: Eldningsolja nr 1 1 m 3 = 9,89 MWh Eldningsolja, övriga 1 m 3 = 10,82 MWh Biobränsle 1 m 3 = 0,77 MWh Pellets, briketter Ton = 4,60 MWh Kol o koks Ton = 7,67 MWh Gasol Ton = 12,79 MWh Övriga bänslen (mest metan) 1 m 3 = 0,7560 MWh Enligt diagram 11 kommer ca 81 procent av energimängden som används i växthusodlingen från eldningsoljor. Diagram 13 Antal sysselsatta i trädgårdsföretag fördelade efter arbetstimmar per år och typ av företagare Företagare/ familjemedlemmar Övrig arbetskraft Högst 449 timmar timmar timmar timmar och över

13 12 Maskiner, lagerlokaler och lökhus I tabell 10 redovisas uppgifter om antalet planteringsmaskiner, kruk- och såmaskiner samt motordrivna bekämpningssprutor som använts i trädgårdsnäringen I samma tabell redovisas dessutom lagerutrymme för trädgårdsväxter. I lagerlokaler fanns kubikmeter utrymme med kylanläggning och kubikmeter utan kylanläggning. Jämfört med 1996 har utrymmet för lagerlokaler med kylanläggning ökat med ca 21 procent medan lagerlokaler utan kylanläggning minskat med ca 12 procent. Vid växthusföretagen den 31 december 1999 fanns 707 planteringsmaskiner, 427 kruk- och såmaskiner samt 610 motordrivna bekämpningssprutor. Antalet trädgårdsföretag med reservelverk var 578 medan antalet företag med skördekylanläggning var 198 företag. Företagens investeringar 1999 I tabell 11 redovisas uppgifter om växthusföretagens investeringar. Den totala investeringen för ny- och tillbyggda växthus samt övriga investeringar för trädgårdsdrift var 174 resp 147 miljoner kronor Motsvarande siffror för 1993 var 34 resp 73 miljoner kronor, se diagram 14. Jämfört med 1993 har både investeringarna i ny- och tillbyggda växthus samt övriga investeringar för trädgårdsdrift ökat med ca 410 resp 100 procent. Diagram 14 Växthusföretagens investeringar under Övrigt för träd- gårdsdriften Ny- och tillbyggda växthus Företagens försäljningssumma 1999 I tabellerna 12a och 12b redovisas uppgifter om företagens försäljningssumma (omsättning) av egna producerade trädgårdsprodukter 1999 för växthus- resp frilandsföretag. Det har visat sig att det var relativt svårt att få fullständiga svar på denna fråga i postenkäten. Antal frilandsföretag som saknade uppgifter var 589 företag eller 29,8 procent. Motsvarande siffra för växthusföretagen var 132 företag eller 10,8 procent. Någon justering för bortfallet har inte gjorts. Enligt diagram 15 sålde den största andelen av växthusföretagen (39 procent) trädgårdsprodukter för högst 0,5 miljoner kronor under året. Andel företag med försäljningssumma på mer än 4 miljoner kronor 1999 var 10,5 procent. För frilandsföretag var antalet som sålde trädgårdsprodukter för högst 0,5 miljoner kronor om året eller 81 procent av totala antalet frilandsföretag. Endast 24 företag eller ca 2 procent sålde trädgårdsprodukter för mer än 4 miljoner kronor Se diagram 15. Diagram 15 Antal trädgårdsföretag fördelade efter försäljningssumman av trädgårdsprodukter Frilands- företag Växthusföretag Antal kulturer per företag Högst 0,5 miljon 0,5 1,0 miljon 1,0 2,0 miljoner 2,0 4,0 miljoner Över 4,0 miljoner I tabell 13 redovisas antal kulturer (växtslag) som företagen odlat under För frilandsodlingen anges antal kulturer av enbart köksväxter och för växthusföretagen antal kulturer totalt i växthus och bänkgård. Antalet frilandsföretag med köksväxter i tabell 13 är mindre än det som finns i tabell 6a (köksväxter på friland under 1999). Detta beror på att frilandsodlingar vid växthusföretagen inte har medräknats. En summering av antal växthusföretag med olika antal kulturer ger ett mindre antal växthusföretag än tablå A, vilket beror dels på att ett antal företag under 1999 inte redovisat någon odling och dels på att i tablå A medräknas frilandsföretag med mindre än 200 kvadratmeter växthusyta.

14 13 Statistiska metoder Uppgiftsinsamling Enligt lagen SFS 1992:888, förordning SFS 1992:1032 och SCB FS 2000:04 föreligger skyldighet att lämna uppgifter till trädgårdsräkningen I trädgårdsräkningen har ingått företag och andra enheter (institutioner, anstalter m.fl.) med trädgårdsodling omfattande minst 200 m 2 växthusyta eller minst m 2 frilandsareal. Odling i hemträdgårdar eller för husbehov har inte ingått. Uppgiftslämnandet var frivilligt för företag med växthusyta som sammanlagt på företaget var mindre än 500 m 2. Som trädgårdsodling räknas odling av köksväxter, blommor, krukväxter, frukt, bär, plantskolealster och svamp. Blanketterna och anvisningar för uppgiftsinsamlingen har utarbetats av SCB i samråd med Jordbruksverket. I planeringsarbetet som föregått räkningen har också ingått kontakter med representanter för trädgårdsnäringens organisationer och Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). Följande uppgifter har insamlats: Företagarens (företagarnas) namn, adress, personnummer och telefonnummer Församlingstillhörighet Utnyttjade arealer och skördade kvantiteter av frilandsodlade köksväxter, frukt, bär, snittblommor samt areal för plantskola under 1999 Växthus- och bänkgårdsyta av olika slag den 31 december 1999 Odling i växthus och bänkgård under 1999 Arealer för ekologisk odling Utnyttjade ytor och skördade kvantiteter av svamp Växthusinventarier den 31 december 1999 Energiförbrukning för växthus 1999 Maskiner och lagerlokaler den 31 december 1999 Antal sysselsatta under 1999 Försäljning av trädgårdsprodukter under 1999 Investeringar under 1999 Under hösten 1999 upprättades förteckningar över företag som skulle ingå i räkningen. Förteckningen omfattade företag som redovisat trädgårdsodling i lantbruksregistret En aktualisering skedde med nytillkomna/nedlagda företag med hjälp av några länsstyrelsers lantbruksenheter. Uppgifterna till trädgårdsräkningen inhämtades genom postenkät. Uppgifter för en del av växthusföretagen inhämtades med hjälp av särskilda intervjuare. Uppgiftslämnarna informerades i förväg om trädgårdsräkningen genom en artikel i VIOLA trädgårdsvärlden. Blanketterna skickades ut med post från SCB sista veckan i februari Odlarna skulle fylla i blanketten och återsända den direkt till SCB den 6 mars Uppgiftsinsamlingen var i huvudsak avslutad i slutet av juni Definitioner Vid trädgårdsräkningen har bl.a. nedanstående definitioner tillämpats. I förekommande fall sammanfaller de med de definitioner som tillämpats vid lantbruksregistreringen Trädgårdsodling Med trädgårdsodling avses odling av köksväxter, blommor, krukväxter, frukt, bär, plantskolealster och svamp. Företag Med företag menas verksamhet bedriven under en och samma driftsledning. Växthusföretag Företag med odling i växthus om minst 200m 2. Frilandsföretag Företag med frilandsodling om minst 0,3 hektar och eventuell odling i växthus om mindre än 200 m 2. Företagare Med företagare menas den eller de personer som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten. Brukningscentrum Med brukningscentrum menas de för driften viktigaste ekonomibyggnaderna. Saknas ekonomibyggnader skall brukningscentrum anses ligga på den fastighet som har störst åkerareal eller, om åkermark saknas, på den fastighet som har störst skogsmarksareal. Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling (även fältmässiga odlingar av köksväxter, frukt och bär) eller bete och som är lämplig att plöjas. Utnyttjad frilandsareal och växthusyta Utnyttjad frilandsareal och växthusyta för ett växtslag avser den areal som sammanlagt utnyttjats för växtslaget i fråga under året. I de fall samma yta utnyttjats för flera kulturer och/ eller flera våningar redovisas den alltså flera gånger. Skördekvantitet Uppgifterna om skördekvantitet avser 1999 års skörd och innefattar försålda kvantiteter och kvantiteter i lager. Granskning och bearbetning De inkomna blanketterna har först granskats manuellt. I denna manuella granskning har kontrollerats att uppgifterna i blanketten varit läsbara och att uppgifter lämnats i rätt måttenhet. Detaljgranskningen av enskilda poster i blankettmaterialet har utförts med dator. Granskningen har i huvudsak bestått av: summeringskontroller kontroll mellan olika uppgifter i blanketten, i vissa fall med erfarenhetsmässigt utformade gränsvärden inlagda i posterna jämförelser med motsvarande uppgifter för företaget e n - ligt lantbruksregistret 1999

15 14 För företag med uppgifter som inte uppfyllt kraven i något eller några granskningskriterier har ett granskningsmeddelande skrivits ut. En manuell kontroll har gjorts av de berörda företagens blanketter. I en del fall har telefonkontakt med företagarna behövts för rättning av upptäckta fel och oklarheter eller komplettering av uppgifter som saknats. Relativt många uppgiftslämnare har haft svårigheter att besvara frågorna om odling av olika växtslag. I några fall har skördekvantiteter angetts i andra måttenheter än de avsedda (buntar, knippen, skördevärde etc.), varvid omräkningar har gjorts vid SCB. Statistikens tillförlitlighet Av totalt trädgårdsföretag som fick blanketten har 172 företag eller 4 procent ej lämnat uppgifter. Detta bortfall beror delvis på att 6 företag vägrat svara och 15 företag varit förhindrade på grund av sjukdom mm. Antalet nedlagda trädgårdsföretag var 479 medan antalet företag som tillfälligt inte hade någon odling under 1999 var företag hade frilandsareal och växthusyta som var mindre än m 2 respektive 200 m 2. Några trädgårdsföretag har endast kunnat ange areal men inte skördekvantitet för ett visst växtslag. De saknade uppgifterna har då ersatts med länsvisa genomsnittsuppgifter. Om länsgenomsnitt saknas används riksgenomsnittet. Av tablå O framgår hur stora skördekvantiteter för hela riket som utgörs av sådana uppskattningar. Uppgifterna anges i procent av de totaler som redovisas i tabellerna 5 och 6. Växthusföretag som inte kunnat lämna uppgifter om energiförbrukning för växthusens uppvärmning och assimilationsbelysning var 9 resp 2,5 procent. Dessa saknade uppgifter uppskattades efter särskilda kriterier som grundades på energiförbrukning för uppvärmning och assimilationsbelysning i växthusen för företag som lämnat uppgifter. Antal trädgårdsföretag som saknade uppgifter om antalet sysselsatta var 478 företag (78 växthusföretag och 400 frilandsföretag) eller ca 15 procent. Några uppskattningar eller justeringar för detta bortfall har inte gjorts. Antal företag som lämnade uppgifter och totala antalet redovisade företag finns i tabell 9a och 9b. Antal trädgårdsföretag som saknade uppgifter om försäljningssumma var 132 växthusföretag och 589 frilandsföretag eller 11 resp 30 procent. Några uppskattningar eller justeringar för detta bortfall har inte gjorts. Resultat för företag som lämnat uppgifter redovisas i tabell 12a och 12b. Andel företag som redovisade investeringssumma för nyeller tillbyggda växthus men ej lämnat uppgifter om växthusens yta eller trädgårdsföretag som redovisat tillbyggd växthusyta men ej lämnat uppgifter om investeringskostnader var 12 resp 1 företag (2,1 resp 0,1 procent). Dessa saknade uppgifter uppskattades efter särskilda kriterier som grundades på investeringar i ny- och tillbyggda växthus för företag som lämnat uppgifter Tablå O Andel av arealer och skördekvantiteter i tabellerna 5 och 6 som ersatts med länsvisa genomsnittsuppgifter. Uppgifter i procent för hela riket Odling i växthus och bänkgård Upp- Uppskattad skattad skörd skörd % % Köksväxter Tomater 7,3 Kruksallat 0,4 Gurka 1,8 Kryddväxter 0,9 Melon 25,7 Jordgubbar 33,4 Huvud/Annan sallat 3,5 Snittblommor Rosor 6,2 Alstroemeria 0,3 Krysanthemum 1,4 Övriga 9,5 Frilandsodling Köksväxter Gurka 7,1 Blomkål 10,8 Matlök 1,6 Vitkål 5,3 Purjolök 3,5 Salladskål 4,6 Morötter 6,2 Isbergssallat 21,2 Rödbetor 2,4 Annan sallat 41,7 Kålrötter 5,5 Majs 36,5 Frukt Äpple 2,8 Plommon 5,3 Päron 5,4 Körsbär 12,4 Bär Jordgubbar 10,1 Svarta vinbär 3,7 Hallon 10,0 Övriga bär 9,5 Snittblommor 14,6 Plantskoleväxter på friland Rosor 30,7 Barrväxter 13,0 Fruktträd 21,0 Jordgubbs- Lövfällande träd 2,6 plantor 10,3 Bärbuskar 24,2 Öviga plant- Prydnadsbuskar 4,7 skoleväxter 1) Perenner 43,1 Häck/landskapsväxter 3,4 Plantskoleväxter i container Rosor 0,8 Prydnadsbuskar 3,0 Fruktträd 0,5 Perenner 47,0 Lövfällande träd 0,1 Övriga plant- Bärbuskar 0,2 skoleväxter 2,6

16 15 Jämförelse med resultat från lantbruksregistret I juni 1999 lämnade trädgårdsföretagen översiktliga uppgifter om odlade arealer till lantbruksregistret. Mer detaljerade uppgifter avseende 1999 samlades in till trädgårdsräkningen I tablån nedan redovisas antal företag, växthusyta och frilandsarealer vid lantbruksregistreringarna 1984, 1987, 1990, 1993, 1996 och 1999 samt trädgårdsinventeringarna/räkningarna motsvarande år. Lantbruksregistret Trädgårdsunder- Differens i procent (juni) dersökningar (b) (a) (a) (b) Frilandsodling antal företag % % % % % % areal, ha % % % % % % Växthusodling antal företag % % % % % % yta, m % % % % % % Av tablån framgår att det finns skillnader mellan resultaten från lantbruksregistret och trädgårdsundersökningarna. Både antalet företag med frilandsodling och den odlade arealen är lägre vid trädgårdsundersökningarna än vid motsvarande lantbruksregistreringar. För växthusodlingen är relationen den samma för uppgifter från trädgårdsundersökningarna (1984 och 1990, 1996 och 1999) men den motsatta för trädgårdsräkningarna (1987 och 1993). Det finns olikheter i undersökningarnas uppläggningar som kan orsaka skillnader i resultat för ett och samma år. Några av dessa olikheter är följande: 1 Lantbruksregistrets uppgifter avser odlingen en viss dag i juni månad, medan trädgårdsundersökningarnas uppgifter avser hela året. 2 Vid trädgårdsräkningarna insamlas uppgifterna för växthusföretagen (endast en del av växthusföretagen år 2000) vid en besöks- eller telefonintervju vilket bör ge en fullständigare redovisning. Det läggs dessutom ned mycket arbete på att fånga upp nystartade och nedlagda företag. 3 Odlade arealer och växthusytor redovisas mer detaljerat i trädgårdsundersökningarna. Det är därför lättare att rätta till felredovisningar av växtslag som inte definieras som trädgårdsväxter som t.ex. potatis, bruna bönor, konservärter, skogsplantor m.m. Det kan också framgå att en del av den i lantbruksregistret redovisade frilandsarealen egentligen varit outnyttjad under året. 4 Frilandsarealerna redovisas för flera växtslag i kvadratmeter i trädgårdsundersökningarna men i hektar med en decimal i lantbruksregistret. Det kan vid den noggrannare redovisningen i trädgårdsundersökningen visa sig att ett företag inte når upp till de 2500 kvadratmeters odlad areal som är gränsen för att företaget skall definieras som trädgårdsföretag.

17 16 Summary In the year 2000 a horticultural census (referring to 1999) was carried out in Sweden. The census covered enterprises cultivating horticultural plants in greenhouses and frames covering an area of at least 200 square metres, or cultivating an outdoor area of at least square metres. Data were collected by forms sent to all horticultural enterprises at the end of February Some of the greenhouse enterprises received telephone help to complete the forms, which were to be filled in and sent back to Statistics Sweden. The following information was collected: areas under horticultural cultivation, both in greenhouses and on open ground; areas used for and harvests of different kinds of horticultural plants; mushrooms; construction of greenhouses; greenhouse installations; employment; machinery; consumption of fuel in greenhouses; and sales and investments in Statistics Sweden checked the data to make sure it was complete and legible. The data then underwent quantification and extensive control processing. This processing included summation checks, the comparison of various data for the responding enterprise and a comparison with test values. If the data was not acceptable, a control statement was printed out to be used as the basis for a manual check. In the manual checking stage most of the errors were corrected with the aid of the data on the form or by a telephone contact with the enterprise. Information was received from enterprises. The area covered by greenhouses was 3.3 million square metres and the area under outdoor cultivation was hectares. In the 1996 horticultural census, data was received from enterprises. The area covered by greenhouses was 3.4 million square metres, and the area under outdoor cultivation was hectares. Ordförteckning List of terms allé anläggningar anger annan antal areal arbetskraft avsalu bekämpningssprutor belysning blomkål blommor blomsterlöksdrivning bredd bränsleförbrukning byggnadssätt bänkgård bär detaljhandel driftsinriktning dubbel eldningsolja elenergi endast egen avenue installations indicate other number area labour force for sale engine-drive control spryers illumination cauliflower flowers bulb-forcing width fuel consumption type of construction frame berries retail trade type of farming double fuel oil electrical energy only own fjärrvärme flerskiktat friland frilandsodling fristående frukt fruktträd för förbrukningsvaror fördelad företag företagare försäljningskanaler försäljningssumma färskvarumarknaden glas grossist grön gurka gröda handel hallon hektar hela riket hemförsäljning hus byggda i block district heating multilayers open ground outdoors cultivation detached fruit fruit trees for consumer goods distributed enterprise enterpriser sales channels sales market for fresh horticultural products glass wholesale green cucumber crop trade raspberries hectare whole country house-to-selling greenhouses built in blocks

18 17 hyacint högst investering jordgubbar julstjärna kanal kilowattimme kostnader kol, koks krukväxter krusbär kubikmeter kylanläggning kultur kvadratmeter kvaliteter kvantiteter kålrötter köksväxter körsbär lagerlokal livsmedelsindustri län lökblommor lökhus maskiner matlök med mer än minst morötter motordrivna mobila bord narcisser nejlikor nybyggd odlarägd odling olika partiförsäljning perenner personer planteringsår plantor plantskola plast plommon prydnadsbuske purjolök päron hyacith highest investment strawberries Christmas-flower (point-settia) channel kilowatt-hour costs coal,coke potted plants grossberries cubic metre refrigerations equipment cultivation square metre qualities quantities swedes vegetables cherries storehouse food industry county bulbous flowers house for bulb-forcing machinery onions with more than at least carrots engine driven movable tables narcissus carnations newly-built owned by cultivator cultivation different consignment selling perennials persons year of planting plants nursery plastic plum ornamental bush leeks pear respektive rosor rullbord röda vinbär rödbetor saknas sallat sammanlagd samt skugg skörd slag snittblommor sticklingar storlek storleksgrupp(-klass) summa svamp svarta vinbär sysselsättning tillbyggd tomater traktorer träbränsle trädens ålder trädgårdsdrift trädgårdsväxter trädgårdsprodukter tulpaner typ täthet under underhåll uppgifter uppvärmning utan utnyttjande utplanteringsväxter vardera vidare vitkål väv växthus växt växtslag yta åker ålder åryear äpple över övriga respective roses roller lakel red currants red beets missing lettuce total and shade harvest kind cut flowers cuttings size size group total mushroom black currants employment extended tomatoes tractors wood fuel tree age horticultural management horticultural plants garden produce tulips type density less than maintenance information, figures heating without use bedding-plants each further white cabbage cloth greenhouse plant plant type area arable land age apple over/more than other

19 18 Tabellförteckning List of tables Sida/page 22 1 Växthusyta och frilandsareal den 31 december Uppgifter för län, vissa kommuner och hela riket. 24 2a:1 Växthusyta i kvadratmeter den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 25 2a:2 Antal företag med växthus den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 34 2b:1 Växthusyta i kvadratmeter den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 35 2b:2 Antal företag med växthus den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleks grupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 44 2c:1 Växthusyta i kvadratmeter den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 45 2c:2 Antal företag med växthus den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 54 2d:1 Växthusyta i kvadratmeter den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 55 2d:2 Antal företag med växthus den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. Areas of greenhouses and open ground for outdoors cultivation on the 31st of December Figures for counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country.

20 e:1 Växthusyta i kvadratmeter den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 65 2e:2 Antal företag med växthus den 31 december Växthusen fördelade efter material, ålder och uppvärmning. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 74 3:1 Växthusyta och bänkgårdsytor i kvadratmeter den 31 december Växthusen fördelade efter byggnadssätt. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 75 3:2 Antal företag med växthusr och bänkgårdar den 31 december 1999 Växthusen fördelade efter byggnadssätt. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket Växthusinventarier den 31 december Uppgifter om ytor och antal företag med assimilationsbelysning, rull- och mobila bord, skuggväv/ energiväv, recirkuleringssystem samt koldioxidtillförsel. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 90 5a:1 Köksväxter i växthus och bänkgård under Utnyttjade ytor och skördade kvantiteter. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket. 98 5a:2 Köksväxter i växthus och bänkgård under Utnyttjade ytor och skördade kvantiteter. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket b Snittblommor i växthus och bänkgård under Utnyttjade ytor och skördade kvantiteter. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län, vissa kommuner och hela riket c Lökblommor/snitt i växthus och bänkgård under Skördade kvantiteter. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län och hela riket d Lökblommor i kruka i växthus och bänkgård under Skördade kvantiteter. Uppgifter för olika storleksgrupper sammanlagd växthusyta inom län och hela riket. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses on the 31st of December 1999 distributed according to greenhouse material, age and heating. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses and frames on the 31st of December 1999 distributed according to type of greenhouse.figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Areas of greenhouses and frames on the 31st of December 1999 distributed according to type of greenhouse.figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Greenhouses equipment on the 31st of December 1999 distributed according to illumination, roller-tables, screens for solar shading and energy saving, nutrient and CO2 recyclingsystem. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Cultivation of vegetables in greenhouses and frames in Areas used and harvested quantities. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Cultivation of vegetables in greenhouses and frames in Areas used and harvested quantities. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Cultivation of cut flowers in greenhouses and frames in Areas used and harvested quantities. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties, some municipalities and whole the country. Cultivation of bulbous/cut flowers in greenhouses and frames in Harvested quantities. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties and whole the country. Cultivation of bulbous as potted plants in greenhouses and frames in Harvested quantities. Figures for different size groups according to total area of greenhouses in counties and whole the country.