STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Transkript

1 STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2006:4 Trädgårdsundersökningen er och värde avseende års produktion Horticultural survey Sammanfattning ionsvärdet i den svenska trädgårdsodlingen ökade mellan och Under perioden 1996 har produktionsvärdet i den svenska odlingen av trädgårdsväxter beräknats uppgå till mellan 2,4 och 3,4 miljarder kronor i löpande priser, vilket framgår av diagrammet på nästa sida. ionsvärdet av växthusodlingen har under perioden varierat mellan 1,4 och 1,7 miljarder kronor medan produktionsvärdet av frilandsodlingen varierat mellan 1,0 och 1,6 miljarder kronor. Uppgången mellan 1998 och 1999 för frilandsodlingen beror till stor del på ändrad redovisningsmetod för plantskoleväxter. Mellan och har värdet av både friland- och växthusodlingen beräknats öka med mellan 8 och 10 %. Sammanfattningsvis kan man konstatera att produktionsvärdet för år minskade i jämförelse med de senaste tre åren och att produktionsvärdet för därmed låg på ungefär samma nivå som åren före. Daniel Persson, Gunilla Thorsell, statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk. Utkom den 28 november 2006.

2 2 Statistikrapport 2006:4 Utvecklingen av värdevolym 1996 Mkr Frilandsodling 500 Växthusodling Totalt

3 3 Statistikrapport 2006:4 Innehållsförteckning Utvecklingen av värdevolym Statistiken med kommentarer 5 Frilandsodling 5 Köksväxter 5 Frukt 5 Bär 5 Plantskoleväxter 5 Frilandsodling, Mkr 5 Växthusodling 6 Köksväxter 6 Snittblommor 6 Krukväxter 6 Utplanteringsväxter 6 Växthusodling, Mkr 7 Tabeller 8 Teckenförklaring 8 1a. Utvecklingen av värdevolym b. Utvecklingen av värdevolym a. Köksväxter på friland 9 2b. Frukt 9 2c. Bär 9 2d. Plantskoleväxter 10 3a. Köksväxter i växthus 10 3b. Snittblommor i växthus 10 3c. Lökblommor/snitt i växthus 10 3d. Lökblommor (i kruka) i växthus 11 3e. Krukväxter 11 3f. Utplanteringsväxter 11 3g. Sticklingar och småplantor Sammanfattning på produktgrupp Arealer och kvantiteter enligt statistiskt meddelande Trädgårdsproduktion 1 12 Fakta om statistiken 13 Fakta om statistiken 13 Jämförbarheten mellan åren 13 Undersökningsmetod 14 In English 16 Summary 16

4 4 Statistikrapport 2006:4 List of tables 17 List of terms 17

5 5 Statistikrapport 2006:4 Statistiken med kommentarer Frilandsodling Köksväxter Värdet av köksväxtodlingen på friland ökade med 3 % mellan år och. Isbergssallat och majs svarde för värdemässigt relativt största ökningarna. Värdet ökade för isbergssallad och majs till följd av både högre priser och större produktion. Samtidigt minskade värdet för lök, morötter och vitkål. Den till värdet största produkten av frilandsodlade köksväxter var morötter som svarade för ca 34 % av det totala produktionsvärdet. Frukt ionen av äpplen minskade jämfört med, men trots detta ökade produktionsvärdet med 4 %. Värdeökningen var en följd av ökade priser. Äpplen är den största produkten av frukt och står för nästan 85 % av det totala produktionsvärdet. ionen av päron och plommon ökade också melllan och, medan produktionen av körsbär minskade kraftigt och uppgick år endast till ca ¼ av års produktionsvärde. Bär Bärsidan domineras av jordgubbsproduktionen som ökade med ca 5 % mellan och. En ökning av priset gjorde att produktionsvärdet för jordgubbar ökade med ca 23 %. För hallon och svarta vinbär minskade däremot priserna. Totalt ökade värdevolymen för bär med drygt 20 %. Plantskoleväxter Den totala produktionen av plantskoleväxter ökade mellan och. För lövfällande träd, som är den största gruppen, minskade produktionen med hälften, vilket innebar att det totala produktionsvärdet för plantskoleväxter minskade med 20 %. Lövfällande träd är den växtgrupp som varierar kraftigast i värde mellan åren eftersom priserna är baserade på trädens ålder och hur många gånger de är kultiverade. Frilandsodling, Mkr Köksväxter Frukt Bär Plantskoleväxter Mkr

6 6 Statistikrapport 2006:4 Växthusodling Det totala värdet av växthusodlingen har med undantag för åren 1999 och ökat kontinuerligt från 1996 fram till. Nedgången mellan åren 2003 och var knappt 5 %. Värdet ökade därefter återigen mellan och. De största förändringarna står framförallt köksväxter och utplanteringsväxter för, som mellan åren och ökat med 19 resp 22 % i värde. Köksväxter ionsvärdet av köksväxter ökade med 19 % mellan och. Den största ökningen svarade produktionen av gurka för som ökade med 24 %. Även produktionen av kruksallat ökade kraftigt. Trots att produktionen av tomater minskade, så ökade produktionsvärdet med 8 % år beroende på att priset ökade. Snittblommor ionen av snittblommor i växthus har minskat kontinuerligt mellan 1995 och totalt med drygt 85 %. För rosor, som utgör mer än 76 % av det totala värdet på snittblommor, minskade värdet med ca 64 % mellan och beroende på kraftigt minskad produktion. Flera svenska rosodlare har fått lägga ner sina odlingar p.g.a. ökad konkurrens från utlandet (främst Afrika) som pressat priserna och därmed lönsamheten. För Krysantemun och övriga snittblommor är osäkerheten i uppgifterna stor vilket beror på att beräkningen är baserad endast på ett fåtal uppgiftslämnare ionsvärdet för tulpaner ökade med 6 % mellan och samtidigt som produktionen minskade med 12 %. Tulpaner utgör över 98 % av produktionsvärdet för gruppen lökblommor/snitt.det totala produktionsvärdet ökade för gruppen med med 4 %. Krukväxter Det totala produktionsvärdet av krukväxter har, efter en stadig minskning under 1990-talets senare hälft, ökat sedan början av 2000-talet. År uppgick produktionsvärdet till 420 miljoner kronor vilket var en ökning med 3 % jämfört med erna ökade för flertalet produkter, med undantag av Cyklamen, Impatiens och övriga krukväxter. Pelargon är den största produkten bland krukväxterna och står för nästan 30 % av det totala produktionsvärdet. Utplanteringsväxter ionsvärdet totalt för utplanteringsväxter ökade med 22 % mellan och, främst beroende på högre priser.

7 7 Statistikrapport 2006:4 Växthusodling, Mkr Köksväxter Snittblommor Lökblommor/snitt Lökblommor/kruka Krukväxter Utplanteringsväxter Sticklingar och småplantor Mkr

8 8 Statistikrapport 2006:4 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available.. osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1a. Utvecklingen av värdevolym a. Development of production value Köksväxter på friland Frukt Bär Plantskoleväxter Snittblommor på friland Summa frilandsodling Köksväxter i växthus Snittblommor i växthus Lökblommor i växthus Lökblommor i kruka i växthus Krukväxter Utplanteringsväxter Summa växthusodling TOTALT Sticklingar och småplantor Lökblommor i kruka, i växthus, redovisas före 1999 i gruppen lökblommor i växthus. 1b. Utvecklingen av värdevolym b. Development of production value Köksväxter på friland Frukt Bär Plantskoleväxter Snittblommor på friland Summa frilandsodling Köksväxter i växthus Snittblommor i växthus Lökblommor i växthus Lökblommor i kruka i växthus Krukväxter Utplanteringsväxter Summa växthusodling TOTALT Sticklingar och småplantor ion av snittblommor på friland har i princip upphört. 2 Lökblommor i kruka, i växthus, redovisas före 1999 i gruppen lökblommor i växthus.

9 9 Statistikrapport 2006:4 2a. Köksväxter på friland 2a. Kitchen-garden plants on open ground kr/kg kr/kg ton ton Gurka ,70 2, Lök ,00 1, Purjolök ,20 3, Morötter ,00 2, Rödbetor ,70 0, Kålrötter ,10 2, Blomkål ,30 4, Vitkål ,80 2, Salladskål , Isbergssallat ,80 6, Annan sallat , Majs ,10 25, Övriga köksväxter Summa köksväxter Salladskål och annan sallat ingår fr.o.m. i posten övriga köksväxter. Skördarna för dessa produkter har inte kunnat särskiljas i Trädgårdsproduktionen. 2b. Frukt 2b. Fruit kr/kg kr/kg ton ton Äpple ,70 6, Päron ,50 6, Plommon ,10 11, Körsbär ,00 38, Summa frukt ,90 6, c. Bär 2c. Berries kr/kg kr/kg ton ton Jordgubbar ,50 25, Hallon Svarta vinbär ,00 7, Övriga bär Summa bär

10 10 Statistikrapport 2006:4 2d. Plantskoleväxter 2d. Nursery plants Rosor ,10 26, Jordgubbsplantor ,90 4, Fruktträd ,20 78, Lövfällande träd ,30 345, Bärbuskar ,00 25, Prydnadsbuskar ,40 30, Perenner ,80 9, Barrväxter ,80 65, Klängväxter ,60 39, Häck- och landskapsv ,40 7, Övriga plantskolev Summa plantskoleväxter ,40 17, a. Köksväxter i växthus 3a. Kitchen-garden plants in greenhouses kr/kg kr/kg ton ton Gurka ,60 7, Tomat ,90 10, Melon ,70 14, Huvud- & annan sallat ,50 2, Kruksallat ,10 7, Kryddväxter ,90 6, Jordgubbar ,80 38, Övriga köksväxter S:a köksväxter i växthus Krukväxter, kryddväxter, huvudsallad och annat sallat anges i resp. pris/st. 3b. Snittblommor i växthus 3b. Cut flowers in greenhouses Rosor ,30 3, Krysantemum ,20 5, Alstroemeria ,40 4, Övriga snittblommor ,50 2, Summa snittblommor ,20 3, c. Lökblommor/snitt i växthus 3c. Bulbous flowers/cut flowers in greenhouses Tulpaner ,00 2, Narcisser ,70 2, Övriga Lökblommor ,20 3, Summa lökblommor ,00 2,

11 11 Statistikrapport 2006:4 3d. Lökblommor (i kruka) i växthus 3d. Bulbous flowers (in pots) in greenhouses Hyacinter ,10 3, Amaryllis ,60 35, Narcisser ,30 9, Övriga Lökbl. i kruka ,00 7, S:a lökblommor i kruka ,50 10, e. Krukväxter 3e. Pot plants Begonia ,00 10, Krysantemum ,80 8, Cyklamen ,40 11, Julstjärna ,70 12, Pelargon ,30 11, Saintpaula ,70 6, Kalanchoe ,30 6, Impatiens ,10 9, Praktpetunia ,30 17, Primula ,60 6, Marguerit ,90 10, Gröna växter ,20 9, Övriga krukväxter ,50 10, Summa krukväxter ,80 10, f. Utplanteringsväxter 3f. Bedding plants Petunia ,50 3, Tagetes ,50 3, Penseer ,60 3, Lobelia ,50 3, Impatiens ,20 3, Övriga utplanteringsv ,10 3, S:a utplanteringsväxter ,40 3, g. Sticklingar och småplantor 3g. Cuttings and small plants Summa sticklingar och småplantor ,30 1,

12 12 Statistikrapport 2006:4 4. Sammanfattning på produktgrupp 4. Summing up in groups of products Köksväxter på friland Frukt ,90 6, Bär Plantskoleväxter Summa frilandsodling Köksväxter i växthus Snittblommor i växthus ,20 3, Lökblommor/snitt i växthus ,00 2, Lökblommor i kruka i växthus ,50 10, Krukväxter ,80 10, Utplanteringsväxter ,40 3, Summa växthusodling TOTALT Sticklingar och småplantor ,30 1, För vissa grupper redovisas ej några priser eller kvantiteter då dessa grupper består av produkter som mäts med olika kvantietsmått. 5. Arealer och kvantiteter enligt statistiskt meddelande Trädgårdsproduktion 1 5. Areas and quantities in accordance to the report The Horticultural Census 1 Area Skörd Växthusodling Tomater m ton Gurka m ton Kryddväxter m (1000 st) Kruksallat m (1000 st) Totalt växthusodling av köksväxter och bär m 2 Frukt och bär på friland Äpple ha ton Jordgubbar ha ton Totalt frukt och bär på friland ha Frilandsodling av köksväxter Gurka 226 ha ton Matlök 902 ha ton Morötter ha ton Blomkål 311 ha ton Vitkål 370 ha ton Isbergssallat ha ton Purjolök 127 ha ton Total frilandodling av köksväxter ha 1 Här redovisas endast ett urval av de större produkterna inom resp. grupp. Hela redovisningen finns i Statistiskt Meddelande JO 33 SM 0601 Trädgårdsproduktion. 1 The areas and quantities that are published is a selection from the Report JO 33 SM 0601 The Horiticultural Census.

13 13 Statistikrapport 2006:4 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Jordbruksverket genomför årligen en undersökning avseende trädgårdsnäringen där beräkningar görs av produktion, pris och värdevolym för enskilda produkter och totalt för trädgårdssektorn. Uppgifterna samlas in från ca 70 aktörer på den svenska marknaden, framförallt från odlarföreningar, konservföretag och grossister. Beräkningen ligger bl.a. till grund för Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar samt kalkyler över jordbrukets intäkter och kostnader (EAA-kalkylen) vilka i sin tur ligger till grund för jordbrukets andel i nationalräkenskaperna. Jordbruksverket genomför följande tre statistiska undersökningar avseende trädgårdssektorn: Trädgårdsproduktion görs med 3 års mellanrum (den senaste genomfördes 2006 och avsåg förhållandena ). Denna undersökning riktar sig till alla odlare av trädgårdsprodukter och redovisar arealer och skördar för alla viktigare trädgårdsprodukter. En mindre undersökning om arealer och skördar för de viktigaste trädgårdsprodukterna genomförs under mellanliggande år. Trädgårdsundersökningen, som redovisas i denna rapport, görs varje år och avser i huvudsak att beräkna värdet av trädgårdsproduktionen. Med ledning av denna undersökning beräknas även nya produktionsvolymer för vissa produkter de mellanliggande år då ingen undersökning av Trädgårdsproduktionen görs. För årets undersökning ligger Trädgårdsproduktionen till grund för beräkningarna. Jämförbarheten mellan åren Jordbruksverket har gjorts vissa förändringar i Trädgårdsproduktion jämfört med föregående inventeringar/räkningar. Vissa produkter redovisas nu separat efter att vid tidigare inventeringar/räkningar redovisats under gruppen övriga medan andra produkter som redovisats separat nu ingår i gruppen övriga. Dessa förändringar gör att värdena för i denna rapport inte alltid är helt jämförbara med tidigare års värden. Följande förändringar har gjorts i Trädgårdsproduktion ; Salladskål och annan sallat redovisas ej separat utan ingår i gruppen övriga köksväxter på friland. Broccoli, dill, palsternacka och spenat redovisas nu separat och ingår inte i gruppen övriga köksväxter. Att dessa grödor skrivs ut separat på enkäten, kan få till följd att areal och kvantitet ökar något jämfört med tidigare år.

14 14 Statistikrapport 2006:4 Undersökningsmetod Som underlag för kvantiteterna som redovisas i denna rapport används den tidigare nämnda Trädgårdsproduktionen, som har redovisats i statistiskt meddelande JO 33 SM I denna uppskattas produktionen i kg eller styck samt arealer för ett stort antal produkter vart tredje år. Uppgifter av de största produkterna från Trädgårdsproduktionen redovisas i tabell 5. För att beräkna värdet till denna trädgårdsundersökning insamlas prisuppgifter från ett antal aktörer på marknaden. Dessa priser ligger till grund för beräkningen av värdevolymen avseende års produktion. De aktörer som ingår i denna undersökning är inte valda enligt någon statistiskt slumpmässig urvalsmetod. Köksväxter I insamlingsförfarandet avseende köksväxter görs i denna trädgårdsundersökning en åtskillnad mellan den produktion som går till konservindustrin och den produktion som går till färskvarumarknaden. Anledningen är den prisskillnad i produktionen som kan uppstå mellan dessa grupper en prisskillnad som kan bero på andra kvalitetskrav eller effektivare produktion. Jordbruksverket går i denna undersökning ut till samtliga konservföretag eller föreningar som är knutna till konservföretagen varför det i beräkningarna antas att hela denna marknad fångas in. Den del av produktionen som gick till färskvarumarknaden antas därför vara skillnaden mellan den totala produktionen enligt Trädgårdsproduktionen (JO 33 SM 0601) och summan av konservindustrins produktion enligt trädgårdsundersökningen. De formler som använts för att beräkna värden, kvantiteter och priser för års produktion redovisas sist i detta avsnitt. I denna undersökning har priser på köksväxter erhållits för kvantiteter som uppgår till mellan 25 % och 95 % av motsvarande av kvantiteter i Trädgårdsproduktionen (JO 33 SM 0601) beroende på produkt. Frukt och bär För frukt och bär har också utgåtts från Trädgårdsproduktionens arealer och kvantiteter. För frukt har prisuppgifter erhållits för ca 50 % av hela produktionen, frånsett för körsbär där endast 11 % av marknaden nåtts. et är beräknat inklusive sortering, packning och emballage. För bär har prisuppgifter erhållits för endast ca 20 % av den totala produktionen varför undersökningens resultat inte på ett tillfredställande sätt kan användas för att uppskatta värdet av produktionen. Uppskattningar av pris och produktion av jordgubbar, svarta vinbär och hallon utgår därför i högre utsträckning från bedömningar av olika marknadsaktörer. Blommor Värdet av snitt- och lökblommor beräknas på samma sätt som för frukt, dvs. för varje enskild produkt. För Rosor och Alstromeria är värdeberäkningen något osäker p.g.a. att inte tillräckligt med prisuppgifter kommit in via enkäten. Däremot har nästan full täckning nåtts för Krysantemum. För lökblommor/snitt och lökblommor i kruka har täckning nått med en andel över 70 % av produktionen. För krukväxter och utplanteringsväxter är de insamlade kvantiteterna mellan 20 och 100 % med en generellt sett högre andel för krukväxter. Plantor som säljs till konsumenter redovisas under Utplanteringsväxter medan plantor som säljs till andra företag redovisas under Sticklingar och småplantor. Eftersom det är värdevolymen för den produktion som lämnar sektorn som beräknas, ingår inte gruppen Sticklingar och småplantor i totalsammanställningen. Detta görs för att undvika dubbelräkning. För plantskoleväxter gjordes en förändring i insamlingen till år 1999 så att skördad kvantitet togs in i Trädgårdsproduktionen (tidigare benämnd Trädgårdsräkning) från att tidigare uppskattats genom en insamling av växtinspektionen på Jordbruksverket. Detta medför att jämförelser med tidigare år är något osäkra.

15 15 Statistikrapport 2006:4 Gruppen övriga För ett flertal produktgrupper finns en övriggrupp där de produkter som ej specificerats i undersökningen ingår. För beräkning av värdet på dessa produkter utnyttjas de arealuppgifter som finns i Trädgårdsproduktion för övriga produkter inom samma produktgrupp. Värdet per arealenhet för övriggruppen antas vara ungefär lika stor som för de andra produkterna inom samma produktgrupp. Detta gäller dock inte för grupperna lökblommor, krukväxter och utplanteringsväxter där inga arealvärden finns att tillgå. För dessa grupper används istället värdet per styck. Formler Följande formler visar hur värdevolym, kvantitet resp pris beräknas för på varje produkt inom gruppen köksväxter; = Trädgårdproduktionen (Statistiskt Meddelande JO 33 SM 0601) Värdevolym = ( kkon05 * pkon05 ) + (( kinv05 kkon05 ) * p fv05 )) Värdevolym = där p kon p fv k kon k fv = Genomsnittspris för produktion som går till konservindustrin enligt undersökningen = Genomsnittspris för produktion som går till färskvarumarknaden enligt undersökningen = Producerad kvantitet av/för konservindustrin enligt undersökningen = Producerad kvantitet för färskvarumarknaden enligt undersökningen k inv = Jordbruksverkets Trädgårdsproduktion

16 16 Statistikrapport 2006:4 In English Summary The production value has increased between and During the period 1996 the value of the horticultural production has been estimated to between 2.4 and 3.3 billion SEK in current prices, which is shown in the following graph. The value of greenhouse cultivation has varied between 1.4 and 1.7 billion SEK during the period 1996 while the cultivation on open ground has varied between 1.0 and 1,6 billion SEK. An increase is estimated both in the value of greenhouse cultivation and cultivation on open ground with 8 and 10 percent respectively between and. Value of horticultural production 1996-, in current prices, million SEK Million Cultivation on open ground Greenhouse cultivation Total

17 17 Statistikrapport 2006:4 List of tables Explanation of symbols 8 1a. Development of production value between b. Development of production value between a. Kitchen-garden plants on open ground 9 2b. Fruit 9 2c. Berries 9 2d. Nursery plants 10 3a. Kitchen-garden plants in greenhouses 10 3b. Cut flowers in greenhouses 10 3c. Bulbous flowers/cut flowers in greenhouses 10 3d. Bulbous flowers (in pots) in greenhouses 11 3e. Pot plants 11 3f. Bedding plants 11 3g. Cuttings and small plants Summing up in groups of products Areas and quantities in accordance to the report Production of horticultural products 12 List of terms Alléträd Alstromeria Amaryllis Andel Annan sallat Areal Bark Barrväxter Begonia Blomkål Bär Bärbuskar Container Cyklamen Friland Frukt Fruktträd Företag Gröna växter Gurka Hallon Avenue tree Alstromeria Amaryllis Share Lettuce Area Bark Coniferous plants Begonia Cauliflowers Berries Berry-bushes Container Cyclamen Open ground Fruit Fruit trees Holding Green plants Cucumber Raspberry

18 18 Statistikrapport 2006:4 Hektar (ha) Hela riket Hyacinter Häck- och landskapsväxter Impatiens Isbergssallat Jordgubbar Jordgubbsplantor Julstjärna Kalanchoe Klängväxter Kruksallat Krukväxter Kryddväxter Krysantemum Kålrötter Köksväxter Körsbär Lobelia Lökblommor Lövfällande träd Majs Marguerite Matlök Medelfel Melon Morötter Narcisser Naturgas Pelargon Pensé Perenner Petunia Planteringsår Plantskoleväxter Plommon Praktpetunia Primula Prydnadsbuskar Hectare Whole country Hyacinth Hedge and landscape plants Impatiens Iceberg lettuce Strawberries Plants of strawberries Piontsettia Kalanchoe Cimbers Pot lettuce Pot plants Aromatic plants Chrysanthemum Swede Kitchen-garden plants Cherries Lobelia Bulbous flowers Deciduous trees Maize Marguerite Onions Standard error Melon Carrots Narcissus Natural gas Geranium Viola Perennials Petunia Year of planting Nursery plants Plums Petunia Primula Ornamental bush

19 19 Statistikrapport 2006:4 Purjolök Päron Rosor Rödbetor Saintpaulia Salladskål Skörd Småplantor Snittblommor Spån St (styck) Sticklingar Storleksgrupp Summa Svarta vinbär Tagetes Tomater Ton Totalt Tulpaner Utplanteringsväxter Ved Vitkål Växthus Växthusodling Växthusyta Växtslag Äpple Örtväxter Övrigt Leeks Pears Roses Beetroots Saintpaulia Brassica pekinensis Yield Small plants Cut flowers Chips Pieces Cuttings Size group Total Black currants Tagetes Tomatoes Tons Total Tulips Bedding plants Wood fuel Cabbage Greenhouse Greenhouse cultivation Greenhouse area Plant type Apples Herbs Other