Trädgårdsbranschen Svenska produkter, odlingsföretag och utemiljötjänster

Transkript

1 Trädgårdsbranschen Svenska produkter, odlingsföretag och utemiljötjänster Trädgårdsbranschens mångfald av produkter och tjänster ger människor nytta och glädje på flera sätt. Frukt, grönsaker och bär är viktiga livsmedel. Träd, buskar, grönytor och blomsterplanteringar förskönar våra livsmiljöer och ger möjlighet till både rofylld njutning och fysisk aktivitet. Grönt skapar syre, träd ger svalka och skydd. Krukväxter, tulpaner och blommor av alla de slag används för att pryda hem och offentliga rum. Parker är viktiga besöksmål för turism och fritidsodling är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna. Trädgårdsbranschen ger arbetstillfällen vid skötsel och anläggning av utemiljöer och i yrkesmässig produktion på fält och i växthus. Allt detta kräver kvalificerade kunskaper. Gymnasieutbildning erbjuds vid naturbruksprogrammet och yrkesutbildningar finns för vuxna. Sveriges Lantbruksuniversitet,SLU, ger högskoleutbildning och bedriver forskning inom hortikultur och utemiljö. Tillsammans omfattar hortikulturell primärproduktion och utemiljötjänster: ett värde på ungefär 30 miljarder kr en sysselsättning motsvarande årsverken ännu fler sysselsatta under säsong och i kombination med annat. Drygt svenska yrkesodlare odlar på hektar utomhus och i 270 ha växthus. Över företag, kommuner eller andra organisationer ansvarar för utemiljöer eller utför tjänster i utemiljö. Det finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, därav ligger mer än 1,9 miljoner ihop med villor och vid fritidshus, medan över utgörs av kolonilotter.

2 En mångfald av grönsaker, frukt och bär Från år 2000 till 2011 har den svenska konsumtionen av färska grönsaker ökat med drygt 20%, från 48 till 58 kg per person och år. Konsumtionen av färska frukter och bär är mer stabil på drygt 60 kg. De svenska hushållens årliga inköp av frukt, grönsaker och potatis uppgår till drygt 30 miljarder kr. Svenskodlat säljs främst inom landet och under säsong står det svenska för en stor andel. Från svenska fältodlingar kommer potatis, gröna ärter och en mångfald av grönsaker och rotfrukter: från stora arealer av morot, isbergssallat, matlök, olika typer av kål och purjolök till nischgrödor som persilja, dill, sallatslök, pumpa, sparris, stjälkselleri, fänkål, jordärtskocka och pepparrot. Konsumtion och odling av ruccola och andra primörblad ökar. Äpplen dominerar i svensk fruktodling men här odlas också päron, plommon och körsbär. Inom bärodling på fält är jordgubbar vanligast och intresset för hallon ökar. I växthus odlas främst gurka, olika typer av tomater, kryddoch sallatsväxter och även bär. Jämfört med jordbruksgrödor är produkterna mer ömtåliga och värdefulla. Noggrann detaljstyrning och övervakning behövs för att nå rätt kvalitet och tajming av skörd. Bra vatten, special-l maskiner och kylar är en förutsättning. Specialgrödorna kräver ständig utveckling av kompetens och teknik för odling och för hantering efter skörd. Kommersiell odling finns i hela landet men stora odlingar har ofta ett sådant läge att de matchar handelsströmmarna eller ligger nära större konsumtionscentra. Södra Sverige dominerar med Helsingborg som logistikcentrum för stora volymer. En del platser är förknippade med produkter, som äpplen från Österlen, färskpotatis från Bjäre, jordgubbar från Finnerödja och lök från Öland.

3 Blommor, plantor, träd och buskar Det finns ett stort intresse för trädgårdsskötsel och trädgårdsinredning. Blomsterhandeln hade under 2012 en kraftigare tillväxt (+3,6 %) än handeln som helhet (+2,1 %) enligt HUI Research. Hushållen köper blommor, trädgårdsväxter, julgranar, jord, gödning o krukor för ungefär 11 miljarder kr årligen. Därtill kommer växtinköp till exempelvis offentliga planteringar men här saknas statistik. I växthus odlar yrkeskåren fram ett rikt sortiment av krukväxter, utplanteringsväxter och lökblommor. Intresset för lökblommor ökar; över 150 miljoner tulpaner skördas mellan jul och påsk i tillsammans ca 100 företag. På våren planteras penséer och utplanteringsväxter vid bostäder, på kyrkogårdar och i offentliga miljöer och svensk yrkesodling är betydande. Pelargon, amplar, julstjärna, primula, hyacint och amaryllis säljs också under säsong, medan krukväxter som begonia och kalanchoe säljs året runt. Plantskolorna odlar på fält och i containergård. Viktiga växtgrupper är lövfällande träd och buskar, prydnadsbuskar, perenner, fruktträd, häck- och landskapsväxter, barrväxter och rosor. Sortiment finns för olika klimatzoner och olika miljöer, som vägrenar, gator och torg, parker och hemträdgårdar. Världshandeln med prydnadsväxter är stor. Till Sverige importeras exempelvis snittblommor, orkidéer och gröna växter. Att växtanvändare når ett lyckat resultat är viktigt för alla slags växter och kunder. Både hantering och odling av växter ställer krav på specialkunskaper, avancerad teknik, noggrann styrning och skötsel samt varsam hantering.

4 Utemiljö I trädgårdsbranschen ingår utemiljö med exempelvis parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, golfbanor, dagistomter, sjukhusområden, gröna gatuoch vägområden etc. För att anlägga och hålla miljöerna i gott skick utförs professionellt arbete inom planering, projektering och skötsel, där skötsel utgör den största delen. Utemiljöbranschen är expansiv. En förklaring är ett växande trädgårdsintresse, en annan att branschen utför uppgifter som är viktiga för att samhället ska uppnå en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och kunna möta hot från klimatförändringar. Drygt företag, kommuner eller andra organisationer ansvarar för utemiljöer eller utför tjänster inom utemiljö. Ett värde av branschens verksamhet kan uppskattas till minst 22 miljarder kr. Utöver detta anlitar många privatpersoner branschens företag för projektering, anläggning eller skötsel av egen privat trädgård. Utemiljöbranschen levererar många nyttigheter som behövs för människans behov av skönhet och upplevelser, rekreation, återhämtning, hälsa och utomhusaktiviteter. Branschen medverkar också till lösningar av viktiga funktioner i tätorter såsom dagvattenhantering och förbättring av stadsklimat med temperaturutjämning och rening av luft.

5 Värdekedjor för trädgårdsprodukter och tjänster Exempel på värdekedjor för frukt och grönsaker De stora volymerna av frukt och grönsaker, såväl svenskt som import, köper hushållen i vanliga dagligvarubutiker. Handel sker också på torg eller direkt hos odlare. Tulpaner, krukväxter och utplanteringsväxter kan också köpas på nämnda försäljningsställen. Garden centers, byggvaruhus och liknande säljer också träd, buskar, perenner, utplanteringsväxter, krukväxter, jord och många andra produkter för trädgård och hem. I blomsterbutiker arrangeras och säljs snittblommor, krukväxter och presentartiklar. Känsliga växter och färska livsmedel med begränsad hållbarhet ställer stora krav på distributionen. Olika aktörer är involverade (se figur) och medverkar till att värdet ökar från odlare till konsument. Värdet av svensk produktion i odlingsledet beräknas årligen av Jordbruksverket men det finns inte uppgifter för att täcka in hela värdekedjan från odling till konsument. Årlig statistik tas fram över hushållens inköp av frukt, grönsaker och växter. Till hushållens inköp ska också läggas en stor konsumtion i restaurang och storhushåll, men här saknas uppgifter om trädgårdsprodukternas del. För växter utgör utemiljöbranschen en viktig kundgrupp utöver hushållen. Värdet mäts här som anläggnings- och skötselkostnader varav en stor del utgörs av arbete. Utemiljötjänster skapar i offentliga planteringar en kollektiv nytta och glädje för många. Hela detta värde kan inte mätas med marknadsmässiga termer.

6 Sysselsättning i trädgårdsbranschen Sammantaget skapas sysselsättning motsvarande runt årsverken i branschens odlingsföretag. Antalet verksamma personer är betydligt fler. Utöver odling finns företag som distribuerar och säljer produkter. Andra företag och organisationer levererar insatsvaror, utrustning och olika tjänster, som exempelvis analyser och rådgivning till branschens företag. Familjeföretag är grunden i kommersiell odling. De stora volymerna kommer från specialiserade och lite större företag, samtidigt som det finns ett flertal små företag och blandade verksamheter. Växande företagsstorlek innebär att behovet av intresserade och kunniga personer ökar. Växtjord och torvprodukter används både i yrkesodling, utemiljöer och i hemträdgårdar. Svenska jord- och torvbranschen sysselsätter ungefär 1000 personer. Inom partihandel av frukt och grönsaker eller blommor och växter finns ungefär företag. Det finns också ungefär 200 livsmedelsindustrier med inriktning på frukt, bär eller grönsaker. Utemiljöbranschen sysselsätter motsvarande årsverken. Tyngdpunkten ligger på skötsel med årsverken. Antalet engagerade personer är betydligt större eftersom uppdragen ofta är integrerade i andra typer av skötselarbete av fastigheter, vägar etc. Typiskt för branschen är att den består av ett mycket stort antal aktörer. Exempelvis kommuner har stor verksamhet, men uppdelad på många olika ansvariga inom samma huvudorganisation och kan också ha uppdrag utlagda på entreprenad. Här finns även många små aktörer som har trädgårdsuppdragen som en mindre del av sin huvudverksamhet. Arbetsuppgifterna i trädgårdsbranschens olika verksamheter är varierande, men en gemensam nämnare är att levande växter och produkter ska hanteras på ett professionellt sätt. I kontakter som berör konsumenter eller andra användare är viktigt att också kunna förmedla kunskaper så att växtresultatet blir bra.

7 Utbildning och kompetens Växternas unika och flerfaldiga roll på vårt jordklot är fascinerande och viktig. Att lyckas med växter skänker tillfredsställelse antingen det sker i privatodling, vid skötseltjänster eller i produktion. Intresserade och kompetenta personer behövs till branschens företag och organisationer, underleverantörer, distributörer, handlare, rådgivare m.fl. Utbildning och kompetens är viktiga frågor. Branschen verkar för att öka antalet platser och för att det ska finnas smidiga former för utbildning av arbetsledare. Vid arbete i park eller trädgård kan gymnasieskolans naturbruksprogram vara en passande utbildningsbakgrund. Yrkeshögskolan har kvalificerade yrkesutbildningar på eftergymnasal nivå, vilka utformas och anpassas löpande i takt med arbetslivets behov. Yrkesvux är en tidsbegränsad, nationell satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning och en viktig rekryteringsbas för trädgårdsbranschen. På Alnarp erbjuder Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ett flertal unika utbildningar inom hortikultur och utemiljö. De utbildningar som har fokus på hortikultur eller trädgårdsproduktion är främst hortonom- och trädgårdsingenjörsprogrammen. Utbildning finns även inom design. På landskapssidan utbildas landskapsingenjörer och landskapsarkitekter för de senare erbjuds också utbildning på Ultuna. SLU bedriver forskning inom hortikultur och utemiljö. Universitetet har en sektorsroll och utvecklar kunskaperna om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara utnyttjande av dessa.

8 Trender kring trädgård Olika trender kan skapa nya affärsmöjligheter och nya sorters jobb i trädgårdsbranschen inte minst inom kunskapstjänster. Några exempel: Allt fler köper tid och bekvämlighet genom exempelvis ätfärdiga sallader. Med nya produkter behöver teknik utvecklas liksom kunskap om odling, process, förpackningar och distribution Stadsodling skapar odlingsgemenskap och möjligheter att starta företag. För nybörjare och för odling i nya miljöer behövs kunskap om odling, växtbetingelser och projektledning. Trädgårdsskötsel och inredning är ett stort intresse. Även den som har tidsbrist vill ha en fin trädgård och att ta professionell hjälp med skötsel av sin villaträdgård är en möjlighet. En önskan att en trädgård ska vara klar från början ställer nya krav på sortiment och växtstorlekar. Servicetjänster kan vara värdefullt både inom design, växt- och materialval, inköp och anläggning. Konsumenter vill veta mer om matens ursprung. Detta är en möjlighet för svenska produkter och för gårdsbutiker, matkassar och liknande. Information om odling behöver alltid vara korrekt och lätt att förstå. Erkända kockar hittar egna nischer med odling nästan vid bordet eller ogräs på menyn. Hur odlar man fram på bästa sätt? Trädgårdsoch matlagningsprogram i TV inspirerar. Alnarp Gunnel Larsson, Grön Kompetens AB och Lena Ekelund, Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp. Foto och layout: Jan Larsson. Texten baseras på Branschbeskrivning Trädgård (Ekelund m.fl., 2012) De organisationer som bidragit till branschutredningen är Gröna Näringens Riksorganisation GRO, Skogsoch Lantarbetsgivareförbundet SLA, Svenska kommunalarbetarförbundet, Svenska kyrkans arbetsgivareorganisation, Trädgårdsanläggarna i Sverige STAF, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Fritidsodlarna riksorganisation FOR, Jordbruksverket, Skolverket, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, SLU projekt Tillväxt Trädgård med samtliga intressenter samt samverkansorganisationen vid SLU, Partnerskap Alnarp. Referenser Ekelund, L. m.fl. (2012) Branschbeskrivning Trädgård, område hortikultur, utemiljö och fritidsodling. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, Jordbruksverket (2013) Marknadsöversikt Prydnadsväxter. Jönköping Jordbruksverket (2013) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Jönköping Österberg, H. (2013) Stark tillväxt för trädgårdsvaror. Svenska Dagbladet måndag 20 maj