I korta drag Ny version med uppdaterade uppgifter om aubergine- och gurkodling i växthus.

Transkript

1 JO 33 SM 1801, korrigerad version Trädgårdsproduktion 2017 The 2017 Horticultural Census I korta drag Ny version med uppdaterade uppgifter om aubergine- och gurkodling i växthus. et minskade något Totalt sett bedrev svenska yrkesmässig odling av trädgårdsväxter år 2017, vilket sysselsatte drygt personer. Medan ägnade sig åt frilandsodling på totalt hektar, utövade 744 växthusodling i någon form på en yta om drygt 286 hektar. Arealerna förblev i princip oförändrade mellan 2014 och 2017, medan antalet odlande minskade med 6 %. Medan 59 % av frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, tog bär-, fruktoch prydnadsväxtodlingen 23, 14 respektive 4 % av arealen vardera i anspråk. Den totala tillgängliga växthusytan var ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. Minskad odling av spenat och dill De arealmässigt största frilandsgrödorna 2017 var i fallande ordning jordgubbar, morot, äpple, matlök och isbergssallat, medan den arealmässigt största plantskoleväxten var lövfällande träd, som odlades på drygt 48 % av den tillgängliga frilandsarealen för prydnadsväxter. Produktionen av flera grödor skilde sig påtagligt 2017 jämfört med tidigare år. Medan skörden av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var ovanligt hög, minskade skörden av spenat och dill med 93 respektive 52 % jämfört med 2014, framför allt på grund av minskad efterfrågan i livsmedelsindustrin. Avkastningen för äpple minskade också, framför allt på grund av frostskador under våren. Samtidigt ökade den odlade äppelarealen påtagligt, vilket ledde till att den totala minskningen i äppelskörd blev relativt blygsam. Fortsatt omställning till förnybar energi i växthusen Den svenska växthusproduktionen har under en lång period uppvisat en kontinuerlig energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen. År 2017 stannade effektiviseringen av, medan övergången till förnybara bränslen bibehöll samma tempo. Den totala energiförbrukningen ökade med knappt 4 % mellan 2014 och 2017, medan andelen egenproducerad energi från förnybara källor ökade från 48 till 57 % under samma period. Jörgen Persson, statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 14 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.

2 Statens Jordbruksverk 2 JO 33 SM 1801, korrigerad version Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Bra att veta 5 Branschöversikt 5 Frilandsodling 6 Växthusodling 6 Odling av köksväxter 7 Köksväxter på friland 7 Köksväxter i växthus 8 Bärodling 9 Fruktodling 10 Odling av prydnadsväxter 10 Plantskoleväxter 10 Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter 11 Trädgårdsproduktionens växthus 12 Tabeller 14 Teckenförklaring Översikt trädgårdsodling och arealer efter odlingsform och grödgrupp Översikt trädgårdsodling och arealer efter län 16 3a. Sysselsatta i trädgårdsodling personer efter arbetsintervall och län, Färre än 450 timmar per år timmar per år 17 3b. Sysselsatta i trädgårdsodling personer efter arbetsintervall och län, timmar per år Minst timmar per år Åldersfördelning are personer efter åldersintervall 19 5a. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (blomkål gurka) 20 5b. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (isbergssallat palsternacka) 21 5c. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (persilja selleri & rotselleri) 22 5d. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (sparris övrigt & diverse) 23 6a. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (blomkål brysselkål) 24 6b. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (bönor & ärter fänkål) 25 6c. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (grönkål isbergssallat) 26 6d. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (annan sallat kålrot) 27 6e. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (majs morot) 28 6f. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (palsternacka pumpor) 29 6g. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (purjolök rödbeta) 30 6h. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (andra betor selleri & rotselleri) 31

3 Statens Jordbruksverk 3 JO 33 SM 1801, korrigerad version i. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (sparris spetskål) 32 6j. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (squash vitlök) 33 6k. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (övriga kålväxter övrigt & diverse) 34 7a. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter gröda (aubergine melon) 35 7b. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter gröda (paprika övrigt & diverse) 36 8a. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter län (aubergine groddar & skott) 37 8b. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter län (gurka, vanlig gurka, totalt) 38 8c. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter län (kruksallat kryddväxter) 39 8d. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter län (melon tomat, vanliga) 40 8e. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter län (tomat, kvist tomat, stora specialsorter) 41 8f. Köksväxter i växthus Växthusyta, skörd och antal efter län (tomat, totalt övrigt & diverse) Bär Areal, skörd och antal efter odlingsform & gröda 43 10a. Bär Areal, skörd och antal efter län (blåbär jordgubbar) 44 10b. Bär Areal, skörd och antal efter län (nypon vindruvor) 45 10c. Bär Areal, skörd och antal efter län (övriga bär växthusodling) Frukt Areal, skörd och antal efter gröda Frukt Areal, skörd och antal efter län 48 13a. Plantskoleväxter Areal, antal plantor och antal efter gröda 49 13b. Plantskoleväxter Areal, antal plantor och antal efter gröda Snittblommor Yta, skörd och antal efter gröda Snittblommor och antal efter län Lökväxter i kruka Yta, skörd och antal efter gröda Lökväxter i kruka och antal efter län 53 18a. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter gröda (azalea köksväxtplantor) 54 18b. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter gröda (lavendel övrigt & diverse) 55 19a. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (azalea cyklamen) 56 19b. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (dahlia gerbera) 57 19c. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (gröna växter impatiens) 58 19d. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (isbegonia kornettblomma) 59 19e. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (krysantemum lobelia) 60 19f. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (marguerit penséer) 61

4 Statens Jordbruksverk 4 JO 33 SM 1801, korrigerad version g. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (petunia saintpaulia) 62 19h. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (silverek tagetes) 63 19i. Kruk- och utplanteringsväxter och antal efter län (verbena övrigt & diverse) 64 20a. Uppvärmning av växthus Växthusyta efter byggår och län (byggår före ) 65 20b. Uppvärmning av växthus Växthusyta efter byggår och län (byggår ) 66 21a. Växthusproduktionens energiförbrukning Energiförbrukning efter energikälla och län (fossila förnybara energikällor) 67 21b. Växthusproduktionens energiförbrukning Energiförbrukning efter energikälla och län (övriga energikällor) Växthusinventarier Växthusyta och antal efter län 69 Fakta om statistiken 70 Statistikens omfattning 70 Statistikens produktion och kvalitet 70 Annan statistik 72 In English 73 Summary 73 List of tables 74 List of terms 76

5 Statens Jordbruksverk 5 JO 33 SM 1801, korrigerad version Statistiken med kommentarer Bra att veta I det här Statistiska meddelandet presenteras den officiella statistiken över den yrkesmässiga svenska trädgårdsodlingens omfattning år Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickats till alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsväxter med en frilandsareal om minst 0,25 hektar eller en växthusyta om minst 200 kvadratmeter. Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddor utom potatis och konserverade eller torkade bönor och ärter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Rapporten innehåller statistik över arealer och skördade mängder för majoriteten av de grödor som odlades på såväl friland som i växthus i Sverige under år Utöver detta finns också statistik över antal, sysselsättning, arnas åldersfördelning, växthusytor, energiförbrukning i växthus samt användning av energiväv och recirkuleringssystem i växthus. Statistiken redovisas i förekommande fall uppdelat på grödgrupp, gröda, län, odlingsform (friland eller växthus) samt arbetstids- och åldersintervall. Statistiken som presenteras här innefattar däremot inte uppgifter om hushålls- eller fritidsodling eller om trädgårdsverksamhet vid sidan om yrkesmässig odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller omfattar vår statistik den odling som bedrivs på mindre ytor än kvadratmeter på friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är att betrakta som yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget. Branschöversikt Totalt sett ägnade sig åt yrkesmässig trädgårdsodling år 2017, en minskning med 6 % sedan 2014, då den senaste undersökningen genomfördes. Av dessa bedrev odling på friland, medan 744 utövade växthusodling i någon form (vissa ägnar sig åt både frilandsoch växthusodling). Frilandsodlingen bedrevs på sammanlagt hektar, medan den totala använda växthusytan var drygt 286 hektar (tabell 1 & 2), vilket i båda fallen var så gott som oförändrat sedan De trädgårdsodlande en utgjorde cirka 3,1 % av samtliga svenska lantbruks, medan frilandsarealen för trädgårdsodling tog knappt 0,5 % av den totala svenska åkerarealen i anspråk. Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,2 hektar medan medianarealen bara var 1,8 hektar, vilket innebär att arealen var relativt ojämnt fördelad mellan en. Följaktligen brukade den arealmässigt största tiondelen frilands hela 65 % av den totala frilandsarealen. Samma tendens syntes inom växthusodlingen, där den ytmässigt största tiondelen stod för 59 % av den totala växthusytan (figur A, tabell 2). Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt drygt personer år 2017, varav 20 % arbetade heltid inom trädgårdsverksamheten (tabell 3). Drygt en fjärdedel av de sysselsatta utgjordes av familjemedlemmar till aren. Den ytmässigt sett största tiondelen växthus sysselsatte 34 % av det totala antalet sysselsatta i växthus, medan den största tiondelen frilands sysselsatte 44 % av samtliga sysselsatta inom frilandsodlingen (figur A). Åldersfördelningen bland driftsledarna var så gott som oförändrad jämfört med år Totalt sett var drygt 23 % av trädgårdsens driftsledare över 65 år gamla, medan 6 % var yngre än 35 år. Åldersfördelningen har inte uppvisat någon tydlig trend sedan 2008 (tabell 4).

6 Statens Jordbruksverk 6 JO 33 SM 1801, korrigerad version Figur A. Andel areal, växthusyta och sysselsatta i frilands- och växthus Anm. Fördelning av areal, yta och sysselsatta efter sstorlek mätt i areal eller yta. Företagen är grupperade i tiondelar (deciler), där decil 1 motsvarar den minsta tiondelen och decil 10 följaktligen den största tiondelen. Frilandsodling Den svenska frilandsodlingen består av köksväxt-, bär- och fruktodling, samt odling av prydnadsväxter, som framför allt bedrivs i plantskolor. I sin helhet ägnade sig åt frilandsodling av trädgårdsväxter år 2017, på en areal om hektar. Av de olika grödgrupperna upptog köksväxtodlingen 59 % av frilandsarealen, medan bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen tog upp 23, 14 och 4 % av arealen vardera. Drygt hälften av frilandsen bedrev odling av köksväxter, en dryg tredjedel odlade bär, en knapp femtedel frukt, medan en sjundedel odlade prydnadsväxter (figur B, tabell 1). Arealmässigt sett var de största frilandsgrödorna i fallande ordning jordgubbar, morot, äpple, matlök och isbergssallat. Figur B. Arealandel och andel för olika grödgrupper på friland 2017 Anm. Då vissa bedriver odling av mer än en grödgrupp, blir summan av andelen högre än 100 %. Växthusodling Den svenska växthusarealen är ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. Totalt sett bedrev 744 växthusodling på en yta om drygt 286 hektar. Av

7 Statens Jordbruksverk 7 JO 33 SM 1801, korrigerad version dessa 744 ägnade sig 500 stycken åt odling av prydnadsväxter, 304 stycken odlade köksväxter och 26 odlade bär (tabell 1). Drygt 87 % av de svenska växthusen hade någon form av uppvärmning under De svenska växthusen har under en ganska lång period genomgått en kontinuerlig förändring mot högre energieffektivitet, lägre andel fossila bränslen och utökad användning av system för återvinning av näring och vatten, en utveckling som i allra högsta grad fortsatte mellan 2014 och Totalt sett förbrukade den svenska växthusproduktionen drygt 625 GWh år 2017, varav 57 % producerades direkt från förnybara energikällor, det sistnämnda en ökning med 9 procentenheter sedan Odling av köksväxter Köksväxter på friland Huvuddelen av den totala frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, som bedrevs på hektar av 816. Eftersom vissa köksväxter odlas i flera omgångar per år var den totala skördade köksväxtarealen något större än den fysiska åkerarealen och uppgick till hektar (tabell 1, 5 & 6). Den arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot, som odlades på hektar, följt av matlök, isbergssallat, annan sallat och rödbeta. Den gröda som drevs upp av flest odlare var också morot, odlad av 290, följt av matlök, rödbeta, vitkål och broccoli (figur C, tabell 5 & 6). Figur C. Odlad areal och antal odlande för köksväxter på friland 2017 och 2014

8 Statens Jordbruksverk 8 JO 33 SM 1801, korrigerad version Produktionen av ett flertal grödor skilde sig påtagligt 2017 jämfört med tidigare år. en av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var ovanligt hög, medan skörden av spenat och dill sjönk dramatiskt, med 93 respektive 52 % mellan 2014 och Minskningarna var huvudsakligen en följd av förändringar i livsmedelsindustrins efterfrågan som i mindre utsträckning drabbade även ett antal andra grödor som morot, kålrot, och palsternacka. Det i särklass största länet för odling av köksväxter på friland var Skåne, där 71 % av den skördade arealen återfanns och där 70 % av den totala köksväxtskörden bärgades. Näst störst var Gotland, med 9 respektive 13 % av den totala arealen och skörden. Även om Skåne utmärker sig genom att vara det största producentlänet för de flesta grödorna, är andra län framträdande i odlingen av vissa specifika grödor. På Gotland produceras det relativt stora andelar palsternacka, morot, sparris och rödbeta, medan det i Kalmar län produceras förhållandevis stora mängder matlök, gurka, pumpor samt färska bönor och ärter. På motsvarande sätt är Västra Götaland är en relativt stor producent av vitkål och sparris, medan Östergötland står för relativt stora andelar av svensk kålrot och morot (tabell 6). Köksväxter i växthus Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter uppgick 2017 till drygt 1,3 miljoner kvadratmeter, på vilka 304 odlade framför allt gurka, tomat, kryddväxter och sallat (figur D, tabell 7). Sett till växthusyta upptar enbart odlingen av gurka och tomat tillsammans 81 % av den totala växthusyta som ägnas åt köksväxtodling. Om man däremot ser till skördad yta visar sig odlingen av kryddväxter och sallat i kruka vara i paritet med odlingen av gurka och tomat, eftersom de förstnämnda ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva växthusytan i genomsnitt omkring 10 gånger större. Figur D. Växthusyta och antal odlande för köksväxter i växthus 2017 och 2014 Jämfört med 2014 var antalet tomatodlare i princip oförändrat, medan växthusytan för tomatodling ökade med 9 %. et gurkodlare minskade istället, trots att växthusytan för gurkodling ökade. et som bedrev tomatodling var 216 stycken 2017, medan antalet gurkodlare var 187 stycken. Övriga enskilda grödor odlades av betydligt färre. För flera grödor står ett relativt litet antal för en övervägande del av produktionen. Inom gurkodlingen stod den mest produktiva tiondelen av en för 91 % av den totala gurkproduktionen. På motsvarande sätt stod 10 % av tomaten för 90 % av tomatvikten, medan 10 % av kryddväxten stod för hela 97 % av de producerade kryddväxterna år Under senare år har tomatodlingen blivit alltmer diversifierad, med ett större produktsortiment. Under 2017 odlades specialtomater på drygt en fjärdedel av de totalt kvadratmeter som ägnades åt tomatodling, medan skörden utgjorde knappt 15 % av den totala tomatskörden (i vikt räknat). Den viktmässiga avkastningen är ungefär hälften så stor för dessa specialtomater jämfört med vanliga runda tomater och kvisttomater. Bland specialtomaterna utgör stora sorter ungefär 20 % av den totala skörden (återigen räknat i vikt).

9 Statens Jordbruksverk 9 JO 33 SM 1801, korrigerad version Även gurkodlingen har visat upp ett breddat sortiment under senare tid och 2017 ägnade sig ungefär 50 odlare åt att odla specialsorter. Totalt sett bredde denna odling ut sig på 4 % av växthusytan ägnad åt gurkodling och utgjorde strax över 2 % av den skördade vikten. Även för specialgurkorna är avkastningen således ungefär hälften så stor som för vanliga gurkor. Två tredjedelar av köksväxtodlingen i växthus var lokaliserad till Skåne, men relativt stora andelar återfanns också i Blekinge-, Stockholms-, Östergötlands- och Västra Götalands län. Den geografiska fördelningen av odlingen skiljer sig något beroende på gröda. Medan gurkodlingen till 80 % var koncentrerad till Skåne, var odlingen av tomat mer utspridd och även lokaliserad till bland annat Blekinge län (tabell 8). Bärodling Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling, som upptar fyra femtedelar av den totala bärarealen på friland och två tredjedelar av den växthusyta som används för odling av bär. Totalt sett ägnade sig 579 åt någon form av bärodling under 2017, varav 569 odlade på friland och 27 bedrev växthusodling av bär (tabell 1). Den totala frilandsarealen för bärodling var hektar 2017, av vilken 82 % uppgavs vara mogen för skörd. Bärodlingen i växthus tog knappt kvadratmeter växthusyta i anspråk (tabell 9). Bärodlingen visade inte upp några större arealmässiga skillnader sedan tidigare år. Odlingen av hallon och jordgubbar fluktuerar något, men har i allt väsentligt förblivit arealmässigt oförändrad under de senaste 15 åren. Odlingen av blåbär och havtorn ökar något över tid, men odlas fortfarande på relativt små arealer. Nyponodlingen fortsatte sjunka mellan 2014 och 2017 och är nu att betrakta som i princip obefintlig. Figur E. sfördelning för bärodlingsarealen på friland 2017 Sett till antal odlare fortsätter jordgubbsodlingen utvecklingen mot färre utövande med odling i allt större skala. Mellan 1999 och 2014 ökade medelarealen för jordgubbsodling till det dubbla, från 3,5 hektar per odlare till 7,0 hektar, en utveckling som späddes på med 0,2 hektar till 7,2 hektar per odlare Ökningen i avkastning som pågått under en lång period för såväl blåbär som hallon, havtorn, jordgubbar och vindruvor stannade av För hallon och vindruvor innebar det i kombination med mindre odlade arealer en minskning av skördarna med 22 respektive 44 % jämfört med Jordgubbsskörden minskade också något jämfört med 2014 års skörd, men var trots detta hög med sina ton. Knappt 40 % av frilandsarealen för bärodling år 2017 återfanns i Skåne. Andra län med relativt stora bärarealer var Kalmar, Blekinge, Västra Götaland, Östergötland, Dalarna och Norrbotten, där odlingen i de två sistnämnda länen framför allt bestod av svarta vinbär (tabell 10).

10 Statens Jordbruksverk 10 JO 33 SM 1801, korrigerad version Fruktodling De svenska fruktodlingarna täckte år 2017 en areal om hektar, vilket motsvarar 14 % av den totala frilandsarealen för trädgårdsodling. Av denna areal utgjordes knappt 89 % eller hektar av äppelodlingar, vilket är den största äppelarealen sedan Den näst största fruktgrödan var päron med en knapp tolftedel så stor areal som äppelodlingarna, följt av plommon och körsbär, vars odlingar täckte cirka 70 hektar tillsammans (tabell 11). Odlingen av såväl päron som körsbär och plommon har minskat kontinuerligt sedan mer än ett decennium (figur F, tabell 11). Figur F. Fruktgrödornas arealmässiga utveckling (1999=100 %) Äppelskörden på ton var relativt hög jämfört med tidigare års skördar, trots en påtagligt lägre avkastning 2017 än 2014, framför allt orsakad av frostskador. Orsaken till att skörden blir historiskt sett hög trots dåliga förhållanden är de senaste årens nyplanteringar som har lett till en påtagligt högre generell avkastning. Avkastningen kan också förväntas fortsätta öka allt eftersom nya planteringar med avkastning på mellan 20 och 40 ton per hektar kompletterar och ersätter äldre odlingar. et äppelodlande har förblivit mer eller mindre konstant sedan 1999 och var 284 stycken et körsbärs-, plommon- och päronodlare har däremot minskat med 44, 57 respektive 37 % mellan 1999 och Knappt 85 % av fruktodlingsarealen stod under 2017 att finna i Skåne län, där också avkastningen var något högre än i resten av landet, med resultat att nästan 93 % av den totala fruktskörden bärgades i just Skåne (tabell 12). Odling av prydnadsväxter Plantskoleväxter Den totala arealen för odling av plantskoleväxter under 2017 var 441 hektar, vilket var något lägre än de fyra senaste undersökningarna under perioden och betydligt lägre än åren dessförinnan (tabell 13). Totalt sett användes 22 % av arealen för odling i container (olika former av under 2017, vilket är en högre andel än i någon tidigare undersökning. Den totala andelen plantor uppdrivna i container har ökat sedan 2005, även om andelen för enskilda grödor varierar från år till år (figur G, tabell 13). Den arealmässigt sett största grödan var lövfällande träd, av vilka stycken odlades på drygt 213 hektar under 2017.

11 Statens Jordbruksverk 11 JO 33 SM 1801, korrigerad version Under 2017 odlade 125 plantskoleväxter. Av dessa odlade 79 perenner, medan 32 odlade lövfällande träd. Samtliga andra grödgrupper odlades av färre än 30 vardera. 40 av de 125 plantskoleen stod att finna i Skåne och 22 i Västra Götaland, medan övriga var relativt jämnt fördelade över landet. Figur G. Andel plantskoleväxter drivna i container Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter Under 2017 drev 66 tillsammans upp nära 151 miljoner tulpaner, vilket gör just tulpan till den i särklass största produkten bland snittblommorna. et producerade tulpaner ökade något jämfört med 2014 och var drygt en femtedel högre än den genomsnittliga produktionen Vid sidan om tulpaner producerades även knappt 4,2 miljoner andra snittblommor (tabell 14). Totalt ägnade sig 112 åt odling av snittblommor under 2017, att jämföra med Huvuddelen av snittblommeproduktionen är koncentrerad till de fem länen Stockholm, Skåne, Södermanland, Kronoberg och Halland (tabell 15). Produktionen av lökväxter i kruka har förblivit relativt konstant under perioden , men var med strax över 16 miljoner krukor 14 % högre 2017 än genomsnittet för åren et som ägnar sig åt odling av lökväxter i kruka har minskat från 364 stycken år 2002 till 124 stycken Den största enskilda produkten har under hela perioden varit hyacint, följt av narcisser och amaryllis. I likhet med produktionen av snittblommor sker huvuddelen av produktionen i Stockholms-, Skåne-, Hallands, Södermanlands- och Kronobergs län (tabell 16 & 17). Under 2017 producerade 455 totalt knappt 84 miljoner krukor med kruk- eller utplanteringsväxter. et med odling av kruk- eller utplanteringsväxter minskade med 9 % jämfört med 2014, medan den totala produktionen förblev i princip densamma. Figur H. Enskilda grödors andel av kruk- och utplanteringsväxtproduktionen 2017

12 Statens Jordbruksverk 12 JO 33 SM 1801, korrigerad version Den i särklass största enskilda produkten var penséer, av vilka drygt 24 miljoner krukor drevs upp, följd av pelargon, petunia (inklusive praktpetunia, surfinia, million bells etc.), lobelia och tagetes (figur G, tabell 18). Produktionen av penséer och pelargon har legat relativt konstant under de senaste två decennierna, medan produktionen av petunia, lobelia och tagetes istället har sjunkit under samma period. Petunia, pelargon, tagetes, lobelia och penséer var också i fallande ordning de produkter som odlades av flest Produktionen av flera grödor har minskat dramatiskt och mer eller mindre kontinuerligt under perioden , däribland begonia, saintpaulia, impatiens, julstjärna och kalanchoë, som minskat med 82, 81, 76, 58 respektive 56 % vardera. I motsats till det visar dahlia, femtunga och hortensia upp en motsatt utveckling med rekordhög produktion Produktionen av såväl krukväxter som utplanteringsväxter är utspridd över hela landet, men mer än hälften av produktionen sker i Skåne, där också en femtedel av en med produktion av kruk- eller utplanteringsväxter finns (tabell 19). Trädgårdsproduktionens växthus Den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter var kvadratmeter 2017, varav 57 % återfanns bland de största en med minst kvadratmeter växthusyta vardera (tablå A). Tablå A. Andel växthusyta och uppvärmd andel fördelat efter sstorlek och odlingsinriktning Andel uppvärmt Andel ouppvärmt Andel av total växthusyta Storlekskategori Mindre än 500 kvm 45 % 55 % 2 % kvm 69 % 31 % 3 % kvm 77 % 23 % 7 % kvm 79 % 21 % 16 % kvm 86 % 14 % 15 % Minst kvm 93 % 7 % 57 % Grödgrupp Enbart köksväxter 90 % 10 % 42 % Enbart bär 27 % 73 % 0 % Enbart prydnadsväxter 86 % 14 % 44 % Samtliga växthus 87 % 13 % 100 % Av den totala växthusytan värmdes 87 % upp under hela eller delar av året (tablå A, tabell 20). Andelen uppvärmd växthusyta beror på många faktorer, som grödval, klimatmässiga förhållanden eller ets storlek och aktivitet. Därför syns inte heller någon tydlig fördelning över landet. Störst andel uppvärmda växthus återfanns i Jönköpings-, Gävleborgs- och Blekinge län, där % av växthusytan var uppvärmd, medan samma andel i Uppsala län bara var 63 %. Mellan 2013 och 2017 byggdes knappt kvadratmeter ny växthusyta, av vilken 60 % byggdes i Skåne (figur I, tabell 20). Bland de nybyggda växthusen var drygt 79 % av ytan uppvärmd, något lägre än för övriga växthus där samma andel uppgick till 88 %. Figur I. Andel växthusyta byggd under respektive tidsintervall 2017

13 Statens Jordbruksverk 13 JO 33 SM 1801, korrigerad version De svenska växthusen har under de senaste åren blivit alltmer energieffektiva, samtidigt som man i allt högre grad övergått till att använda sig av förnybara energikällor på bekostnad av framför allt oljeanvändning (tablå B, tabell 21). Den totala energiförbrukningen i växthusproduktionen minskade kontinuerligt mellan 2002 och 2014, från GWh till 602 GWh, en trend som bröts 2017 då förbrukningen ökade något till 625 GWh. Den relativa energianvändningen var 219 kwh per kvadratmeter 2017, att jämföra med 375 respektive 210 kwh per kvadratmeter åren 2002 och Den relativa energiförbrukningen var i genomsnitt störst i de riktigt stora växthusen med ytor om kvadratmeter eller mer, där också 70 % av den totala energin förbrukades (tablå B). Tablå B. Energiförbrukning och andel energislag i uppvärmda växthus fördelat efter sstorlek Andel fossilt Andel förnybart Andel övrigt Andel av total energi-förbrukning Relativ förbrukning (kwh/kvm) Storlekskategori Mindre än 500 kvm 22 % 37 % 41 % 1 % kvm 39 % 40 % 21 % 2 % kvm 29 % 45 % 26 % 4 % kvm 20 % 57 % 23 % 12 % kvm 12 % 69 % 20 % 11 % 181 Minst kvm 17 % 57 % 26 % 70 % 293 Samtliga uppvärmda växthus 18 % 57 % 25 % 100 % 250 Samtliga växthus 18 % 57 % 25 % 100 % 219 Andelen förbrukad energi från fossila bränslen var 18 % år 2017, en påtaglig minskning sedan 2014 då samma andel var 28 % (figur J). Samtidigt ökade andelen förbrukad energi från förnybara bränslen från 48 till 57 %. Andelen övrig energiförbrukning (från bland annat el och fjärrvärme som kan härstamma från såväl fossila som förnybara bränslen) utgjorde en fjärdedel av den totala förbrukningen 2017 och förblev i princip oförändrad sedan Andelen förnybar energi var generellt sett större hos med växthusyta över kvadratmeter än hos mindre växthus. Figur J. Fördelning av använda energityper i växthusproduktionen Den totala växthusytan som hade tillgång till energi- eller skuggvävar uppgick år 2017 till drygt 1,9 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade 67 % av den totala växthusytan. Andelen har ökat kontinuerligt sedan åtminstone 2005, då den var 39 %. Drygt hälften av växthusen hade vävar på hela eller delar av sina växthus under På motsvarande sätt har också andelen växthusyta med recirkuleringssystem för näring och vatten ökat kontinuerligt sedan År 2017 hade drygt en tredjedel av växthusen recirkuleringssystem som täckte 61 % av den totala växthusytan, att jämföra med 2005, då en femtedel av en hade samma typ av system och 27 % av den totala växthusytan täcktes.

14 Statens Jordbruksverk 14 JO 33 SM 1801, korrigerad version Tabeller Teckenförklaring Legend Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable Kursivt Italics Data insamlat med avvikande metod Data collected using a divergent method

15 Statens Jordbruksverk 15 JO 33 SM 1801, korrigerad version Översikt trädgårdsodling och arealer efter odlingsform och grödgrupp 1. Overview horticultural production Number of holdings and areas by cultivation form and crop group Frilandsodling Köksväxter Åkerareal (ha) ad areal (ha) Odlad eller sådd areal (ha) Bär Total areal (ha) emogen areal (ha) Frukt Total areal (ha) emogen areal (ha) Prydnadsväxter Total areal (ha) Totalt Fysisk areal (ha) Odlad eller sådd areal (ha) Växthusodling Köksväxter Växthusyta (kvm) Bär Växthusyta (kvm) Prydnadsväxter Växthusyta (kvm) Totalt Växthusyta (kvm) All odling Köksväxter Bär Frukt Prydnadsväxter Totalt

16 Statens Jordbruksverk 16 JO 33 SM 1801, korrigerad version Översikt trädgårdsodling och arealer efter län 2. Overview horticultural production Number of holdings and areas by county Fysisk areal (ha) Frilandsodling Växthusodling All odling Medelareal Medianareal (ha) (ha) Växthusyta (kvm) Medelyta (kvm) Medianyta (kvm) Totalt antal Stockholms ,2 0, Uppsala ,7 1, Södermanlands ,5 1, Östergötlands ,6 2, Jönköpings ,7 1, Kronobergs ,6 1, Kalmar ,1 1, Gotlands ,7 4, Blekinge ,3 2, Skåne ,7 4, Hallands ,2 1, Västra Götalands ,5 0, Värmlands ,6 1, Örebro ,2 1, Västmanlands ,5 0, Dalarnas ,1 0, Gävleborgs ,3 0, Västernorrlands ,6 0, Jämtland ,2 1, Västerbottens ,2 1, Norrbottens ,3 1, Hela riket ,2 1, ,0 2, ,4 2,

17 Statens Jordbruksverk 17 JO 33 SM 1801, korrigerad version a. Sysselsatta i trädgårdsodling personer efter arbetsintervall och län, Färre än 450 timmar per år timmar per år 3a. Occupation in the horticultural production Number of persons by work time interval and county Färre än 450 timmar per år (antal personer) timmar per år (antal personer) timmar per år (antal personer) Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtland Västerbottens Norrbottens Hela riket

18 Statens Jordbruksverk 18 JO 33 SM 1801, korrigerad version b. Sysselsatta i trädgårdsodling personer efter arbetsintervall och län, timmar per år Minst timmar per år 3b. Occupation in the horticultural production Number of persons by work time interval and county timmar per år (antal personer) Minst timmar per år (antal personer) Totalt (antal personer) Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtland Västerbottens Norrbottens Hela riket

19 Statens Jordbruksverk 19 JO 33 SM 1801, korrigerad version Åldersfördelning are personer efter åldersintervall 4. Age distribution for production leaders Number of persons by age interval Ålder personer Andel (%) personer Andel (%) personer Andel (%) personer Yngre än 25 år 16 0,7 12 0,6 5 0,2 12 0, år 81 3,7 55 2,9 77 3, , år , , , , år , , , ,8 Andel (%) år , , , , år , , , , år , , , ,3 Minst 65 år , , , ,4 Totalt , , , ,0

20 Statens Jordbruksverk 20 JO 33 SM 1801, korrigerad version a. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (blomkål gurka) 5a. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by crop Blomkål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 17,7 15,3 17,5 16,1 19,9 17,3 17, Broccoli Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha).... 7,9 6,8 8,4 8,5 8, Brysselkål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,0 9, Bönor & ärtor (färska) Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,8 3,2 2,4 3, Dill Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha).... 5,5 4,5 4,7 4,9 2, Fänkål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,0 13, Grönkål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,7 8, Gurka Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 45,3 44,3 50,9 45,0 54,3 65,6 59, Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

21 Statens Jordbruksverk 21 JO 33 SM 1801, korrigerad version b. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (isbergssallat palsternacka) 5b. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by crop Isbergssallat Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 28,1 21,4 22,5 23,3 22,9 25,5 23,5 (st) Annan sallat Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 13,8 9, ,5 8,7 8,1 (st) Jordärtskocka Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,1 15,1 (st) Kålrot Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 30,2 23,3 30,0 32,6 27,4 28,8 31,2 (st) Majs Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 6,2 3,4 7,1 5,2 8,3 7,1 8,6 (st) Matlök Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 44,6 28,9 31,7 38,6 40,9 46,3 49,7 (st) Morot Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 48,0 46,6 55,7 52,8 54,4 61,3 64,1 (st) Palsternacka Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,2 24,1 26,7 23,6 26,8 (st) Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

22 Statens Jordbruksverk 22 JO 33 SM 1801, korrigerad version c. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (persilja selleri & rotselleri) 5c. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by crop Persilja Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,4 7, Pumpor Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,5 14,6 18,3 18, Purjolök Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 23,5 26,0 27,0 24,5 27,7 30,2 28, Rabarber Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,8 18,8 18,0 13, Rödbeta Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 47,5 36,6 44,1 37,3 31,0 38,6 37, Andra betor Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,8 12, Rödkål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,9 35, Selleri & rotselleri Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,9 21,9 19,0 24, Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

23 Statens Jordbruksverk 23 JO 33 SM 1801, korrigerad version d. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter gröda (sparris övrigt & diverse) 5d. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by crop Sparris Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,3 1, Spenat Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha).... 8,7 9,7 16,2 18,7 3, Spetskål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,0 13, Squash (Zucchini) Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,5 33,5 32,2 31, Vitkål Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) 44,4 34,8 42,0 43,3 41,5 44,9 48, Vitlök Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) , Övriga kålväxter Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,7 19,4 22,2 16, Övrigt & diverse Areal (ha) (ton) Avkastning (ton/ha) ,1 7, Totalt Areal (ha) Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

24 Statens Jordbruksverk 24 JO 33 SM 1801, korrigerad version a. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (blomkål brysselkål) 6a. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by county Blomkål Broccoli Brysselkål Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtland Västerbottens Norrbottens Hela riket Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

25 Statens Jordbruksverk 25 JO 33 SM 1801, korrigerad version b. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (bönor & ärter fänkål) 6b. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by county Bönor & ärter Dill Fänkål Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtland Västerbottens Norrbottens Hela riket Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

26 Statens Jordbruksverk 26 JO 33 SM 1801, korrigerad version c. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (grönkål isbergssallat) 6c. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by county Grönkål Gurka Isbergssallat Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtland Västerbottens Norrbottens Hela riket Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.

27 Statens Jordbruksverk 27 JO 33 SM 1801, korrigerad version d. Köksväxter på friland Areal, skörd och antal efter län (annan sallat kålrot) 6d. Outdoor vegetables Area, harvest and number of holdings by county Annan sallat Jordärtskocka Kålrot Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtland Västerbottens Norrbottens Hela riket Anm. Areal avser skördad areal för , sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.